Barns sociala relationer och kulturer kan studeras i sig och utan ett vuxenperspektiv kan barns röster höras och studeras (James & Prout, 1997). Däremot kan det vara svårt att hävda att det barn gör i sina egna kulturer inte utgår från ett vuxenperspektiv. Barns tolkande
reproduktioner görs från deras omgivning, därav inspireras barn utav hur vuxna agerar i samhället. Enligt Johansson (2003) finns det ett dilemma när vuxna försöker inta barns perspektiv. Vuxna kan tendera att utgå ifrån vad de tycker är bäst för barnen istället för att höra vad barnen tycker - då agerar vuxna utifrån sina egna värderingar vilket Johansson (2003) skriver är att motsäga barns perspektiv, då kan dilemman uppstå. James och Prout (1997) poängterar också att en etnografisk studie främjar barnens deltagande i forskning om barndom. Barns deltagande kan därmed gynna barns perspektiv inom forskning. Det som Johansson (2013) understryker som fördelar för att göra en framgångsrik intervju med barn är att ha en bra relation med de som deltaga. En kollektiv förståelse utformas genom en bra relation, vilket även en etnografisk studie skulle kunna understödja genom att forskaren befinner sig på forskningsfältet under en längre period (Johansson, 2013). Även Halldén (2007) betonar etnografins betydelse inom barndomsforskning och att intentionen är att analysera barns perspektiv. Etnografi fokuserar på att finna kunskap om andras kulturer och att studera mänskliga interaktioner där utgångspunkter är att försöka förstå andra människors sätt att uttrycka sina erfarenheter, tänkande eller åsikter i vardagen. Forskaren ifrågasätter det som man ser och hör och observerar med syftet att utveckla sin förståelse av det som ingår i sin forskning (Löfdahl, Hjalmarsson, Franzén, 2014). Därmed skulle en vidareutveckling på den här studien främjas utav en etnografisk studie för att få en djupare förståelse om barns perspektiv om ämnet.
Att analysera vad barn säger eller hur barn agerar blir alltid en tolkningsfråga. Barn kan uttrycka sig annorlunda beroende på vilken miljö, plats, dag eller situation de befinner sig i. Genom ett teoretiskt verktyg koncentreras forskarens empiri på specifika motiv. Som forskare kan bara det som synliggörs tolkas utifrån forskarens egen förståelse (Löfdahl, Hjalmarsson, Franzén, 2014). James och Prout (1997) skriver att det finns en mängd olika barndomar eftersom den utformas beroende på geografiska, personliga anledningar och i vilken tid den utspelas eftersom samhället ständigt förändras. Därmed vill jag avslutningsvis poängtera att många variabler, val av metod och teoretisk ansats har på olika vis påverkat den här studien på gott och ont.
39
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Butler, Judith (2007). Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos.
Corsaro, William A. (2015). The sociology of childhood. Fourth edition. Los Angeles: SAGE.
Corsaro, William A. (2000). Early Childhood Education, Children’s Peer Cultures, and the Future of Childhood. European Early Childhood Education Research Journal, 8 (2): 89–102. Tillgänglig på Internet: https://search-ebscohost
com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ621970&site=ehost-live (Hämtad 2019-04-08).
De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över
(o)jämlikhetens landskap. 1. uppl. Malmö: Liber.
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, Lars Torsten (2018). Kritiskt tänkande. Tredje upplagan Stockholm: Liber.
Folkesson, Mija & Shutrick, David (2014). Jag slog en kille idag. Från Mäta med skägg [CD]. Sverige: Orkester Pop records.
Granberg, Macke & Nyberg, Tomas (2017). Arne Alligator. Från Djungelfeber [CD]. Sverige: Marcurius Productions.
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson.
40
Hillén, Sandra (2013). Forskning med och av barn. I: Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling (s. 79–106). Lund: Studentlitteratur.
Holmberg, Ylva (2014). Musikskap [Elektronisk resurs]: musikstundens didaktik i
förskolepraktiker. Diss. Lund: Lunds universitet, 2014.
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2043/16896 (Hämtad 2019-05-03).
James, Allison & Prout, Alan (red.) (1997). Constructing and reconstructing childhood:
contemporary issues in the sociological study of childhood. 2., [rev. and updated] ed. London:
Falmer.
Jenks, Chris (1996). Childhood. London: Routledge.
Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning och
utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Barbro (2013). Kvalitativ barndomsforskning. I: Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling (s. 27–36). Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, Eva (2003). Att närma sig barns perspektiv: Forskares och pedagogers möten med
barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige 8 (1–2): 42–57.
Tillgänglig på Internet: https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1198 (Hämtad 2019- 04-29).
Lindgren, Astrid & Johansson, Jan (1991). Här kommer Pippi Långstrump. Från Här kommer
Pippi Långstrump [CD]. Solna: Phillips.
Lindgren, Andreas & Lindgren, Mattias (2009). Annan sort. Från Bröderna Lindgren
presenterar Meningen med livet! [CD]. Sverige: Brus & knaster AB.
Lindgren, Andreas & Lindgren, Mattias (2004). Svartsjuk. Från Samlade sånger [Mp3]. Sverige: Bonnier Music AB.
41
Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001 (2019-04-14).
Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod
och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2010). Norm-struggles: sexualities in contentions. Newcastle: Cambridge Scholars.
Martinsson, Lena och Reimers, Eva (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups.
Palmberg, Björn (2017). Drakdansen. Från Bolibompa [MP3]. Sverige: Raggadish Publishing AB.
Pinkfong (2017). Baby Shark. Från Animal songs [MP3]: Smart Study Co., Ltd.
Prout, Alan (2005). The future of childhood: towards the interdisciplinary study of children. London: Routledge Falmer.
Rask, Johan (2015). Första Låten. Från Upp och ner och hit och dit med Babblarna [CD]. Danderyd: Hatten Education.
Småungar & medier 2017 [Elektronisk resurs], Statens medieråd, 2017
Tillgänglig på Internet:
https://statensmedierad.se/download/18.30c25b3115c152ee8f82fe95/1495204277588/Sm%C 3%A5ungar%20och%20medier%202017%20tillg%C3%A4nglighetsanpassad.pdf (Hämtad 2019-04-14).
Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö -Planerade musikaktiviteter med småbarn i
daghem. Diss. Åbo University: Åbo Akademis förlag, Åbo.
Tillgänglig på Internet:
http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/72436/still_johanna.pdf?sequence=2 (Hämtad 2019-04-22).
42
Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Thulin, Susanne (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om
naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011.
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/25276 (Hämtad 2019-05-15).
Vestad, Ingeborg Lunde (2010). To Play a Soundtrack: How Children Use Recorded Music in Their Everyday Lives. Music Education Research, 12 (3): 243–255.
Tillgänglig på Internet: https://search-ebscohost-
com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ898658&site=ehost-live (Hämtad 2019-04-01).