Barnmusik, för barn eller vuxna? Vilka normer och vilken barndom spelas fram i dagens barnmusik

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Barnmusik, för barn eller vuxna?

Vilka normer och vilken barndom spelas fram i dagens barnmusik

Children’s music, for children or adults?

Which norms and what childhood are displayed in today’s children’s music

Jonas Hollström

Förskollärarexamen, musikprofil 210hp

Datum för slutseminarium: 2019-06-04

Examinator: Camilla Löf

2

Abstract

This study addresses children’s music and how children interpret its lyrics. To narrow it down it concentrates on music that has been recorded. The empirical material is analyzed through theoretic thoughts in the sociology of childhood to find out what type of childhood children’s music presents. Sociology of childhood indicates that children should be seen as active in the construction of their own childhood and so are children not just passive subjects of our

society’s structures (James & Prout, 1997). James and Prout (1997) also entails that childhood is a social analysis in reliant of variables such as gender, ethnicity or class. Therefore, does this study also include a perspective of norms to find out what norms that children’s music feature. The generation of the empirical material was gathered through a qualitative as well as a quantitative method. After conversing about children’s music with children at a preschool and compiling the survey’s respondents answer this study found a few various conclusions. The type of childhood that the empirics presents is mainly about getting children physically active and the songs quite frequently goes within the theme, animals. It also tells stories about different feelings like jealousy and bad conscience. The lyrics includes norms such as the “nuclear family” but also tends to provoke norms about boys being stronger than girls.

Children seem to interpret its lyrics through different agreements or values they share together within their peer cultures. They also use their own experience in life as a means for their interpretations as they tended to associate it with play. Previous studies show that children cooperate in various ways when it comes to listen to recorded music, which in the sociology of childhood could be explain by children’s peer cultures. This study implies that that’s the case and preschool children are already forming a musical taste, but it would seem to be dependent of how much adults are influent in which music they may choose from. Because children’s music as a genre is defined by adults, for that reason can one ask how children would define it.

Nyckelord: Barnmusik, Barndomssociologi, Normer, Musik, Barndom, Barns perspektiv,

3

Innehållsförteckning

Abstract...2

1 Bakgrund ...5

2 Tidigare forskning ...7

2.1 Inspelad musik och barndomssociologi ...7

2.2 Texter i barnvisor ...8

2.3 Låtar handlar ofta om djur ...8

2.4 Barns perspektiv ...9

2.5 Forskningens relevans för studien ... 10

3 Teori ... 11

3.1 Barndomssociologi ... 11

3.1.1 Barndomssociologins beståndsdelar ... 11

3.1.2 Beings or becomings ... 12

3.1.3 Kamratkultur och tolkande reproduktion ... 12

3.1.4 Fokus på nuet ... 13

3.2 Normer... 13

4 Metod ... 15

4.1 Kvantitativ och kvalitativ ... 15

4.1.1 Enkät ... 15

4.1.2 Samtal ... 16

4.2 Urval ... 16

4.3 Genomförande ... 17

4.3.1 Enkäten ... 17

4.3.2 Samtalen med barnen ... 17

4.4 Etiska riktlinjer... 18

4.5 Studiens trovärdighet ... 18

4.6 Analysprocess ... 19

5 Resultat och analys ... 20

5.1 Fem mest vanligt förekommande låtarna ... 20

5.2 Tolkning och analys av texterna ... 20

5.2.1 Normen om att barn tycker om djur ... 22

5.2.2 Normen om kärnfamilj ... 22

5.2.3 Spänningsfält barnvärld och vuxenvärld... 23

5.2.4 Barn ska fysiskt deltaga i musiken ... 24

5.3 Tre låtar som jag utsett till studien ... 20

4

5.3.2 ”Svartsjuk”: Tolkning och analys av låt och samtal ... 27

5.3.3 ”Jag slog en kille idag”: Tolkning och analys av låt och samtal ... 30

5.4 Sammanfattning ... 32

5.4.1 Innehållsmässiga aspekter av barnmusik ... 33

5.4.2 Vilken typ av barndom spelas fram ... 33

5.4.3 Normer som framkommer ... 33

5.4.4 Barns tolkning av text i musik... 34

6 Diskussion ... 35

6.1 Barnmusik genom en barndomssociologiks ansats ... 36

6.2 Barn formar en musiksmak ... 36

6.3 Relevans för förskolans uppdrag ... 36

6.4 Studiens kvalitet och begränsningar ... 37

6.5 Avslutning och tankar kring vidareutveckling ... 38

5

1 Bakgrund

Musik är idag lättillgängligt för många barn i Sverige och många hör musik överallt i vardagen. En del av den musiken är vad vi skulle kalla för ”barnmusik”. En undersökning (Statens medieråd, 2017) visar att cirka en fjärdedel av barnen lyssnar på musik varje dag och att mellan 60–70 procent av alla barn lyssnar några dagar i veckan. Barn i dagens samhälle har betydligt rikare intag av musik än förr i tiden (Statens medieråd, 2017).

Den definition av barnmusik som används i föreliggande studie är: musik som vuxna anser är lämpligt för barn (Söderman, 2012). På så vis har det fått begreppet barnmusik. Värderingar om musik härstammar från samhälleliga och kulturella normer som styr vår uppfattning om vad som är musik. Därmed kan musikgenrer eller musikkategorier ses som sociala

konstruktioner. Söderman (2012) skriver även att musik är en kultur och poängterar att kulturer aldrig är oföränderliga. Musik kan därmed tolkas på ett specifikt vis i en specifik kontext men kan tolkas annorlunda i andra kontexter. Söderman (2012) framhäver även att barnmusik konstruerats av vuxna så är det med stor sannolikhet att barn själva skulle tolka musik på ett annat vis. Därför är det viktigt för pedagoger att reflektera över normer och föreställningar om vad musik är och vad det betyder för barnen.

En del av förskolans uppdrag är att ”Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans” (SKOLFS 18, s.9). Därmed ingår ämnet musik som ett av målen för förskolan. Även om ordet musik bara nämns två gånger i läroplanen (SKOLFS 18) så är musik en stor del i dagens barndom.

Barnmusik och dess texter kan ses som sociala konstruktioner som barnen bjuds in till. Beroende på vilken musik som barn få ta del av i sin omgivning formas deras barndom. Barn tolkar sin omvärld och ger den egna betydelser ihop genom sina kamratkulturer, vilket Corsaro (2015) kallar för tolkande reproduktion. Barndomssociologiska teorier utgår från barns egna relationer, men utifrån strukturella förhållanden som samhället är uppbyggt utav (Halldén, 2007). Därmed ses barndom som en social konstruktion med olika normer och värden (James & Prout, 1997).

6

Normer definierar vad som anses normalt (Butler, 2007). Normer är däremot inte något som är givet, normer skapas och omskapas och ser olika ut i olika sociala sammanhang och kulturer. Det är vi människor som konstruerar normer, vi bryter dem eller upprätthåller dem (Butler, 2007). Läroplanen (SKOLFS 18) beskriver att personal ska följa de normer och värden som är förskolans uppdrag och att förskolläraren är ansvarig för att främja de normer som finns inom arbetet för en gemenskap i barngruppen (SKOLFS 18). Pedagoger som arbetar med musik på bör reflektera över vad barnmusikens texter handlar om. Pedagoger bör även veta hur barn tolkar texterna genom att samtala med barn kring musiken och dess texter, vilket tidigare forskningar har efterlysts (Holmberg, 2014; Still, 2011). I och med det kan den här studien bidra med en medvetenhet om barnmusikens innehållsliga aspekter. Genom samtal med barn visar även studien på barns perspektiv och vad texterna kan betyda för barn. Studien koncentrerar sig på låttexter som spelas fram inom en svensk förskole kontext. Utifrån föreliggande arbetes bakgrund är det intressant att se vad texten i barnmusik spelar fram för normer och barndom.

Syftet är att ur ett barndomssociologiskt perspektiv analysera vilken barndom och vilka

normer som spelas fram i åtta olika låtar i genren ”barnmusik”. Ur detta syfte har följande forskningsfrågor fokuserats:

• Vad handlar texterna i barnmusik om?

• Vilka normer framkommer i barnmusik?

• Hur tolkar barn texter i barnmusik?

7

2 Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning med relevans till studien. En viktig poäng att framhäva är att de forskningsfält som studien berör är stora och har ett brett utbud av

forskning. Den här studien har begränsat till ett fåtal av de studier som hittats och studerats i fälten musik, barndom och förskola. Begränsningen gjordes utifrån studiens relevans. Kapitlet kommer att börja beskriva Vestads (2010) forskning kring hur barn använder sig av inspelad musik och varför de gör det. Vidare följer en studie gjord av Still (2011) om hur planerade musikaktiviteter utförs på förskolan. Stills (2011) forskning resulterade i fyra olika kategorier. I den här studien koncentreras det på en av hennes kategorier om barnvisor och dess texter. Därefter presenteras Holmbergs (2014) studie som analyserat musikstunders didaktik i förskolan, där Holmberg (2014) fokuserat på tre olika spår: Musikstundernas innehåll, iscensättning av musikstunden och musikstundens olika aktörer. Den här studien kommer att fokusera på musikstundens innehållsliga belysningar. Sedan presenteras Johanssons (2003) forskning kring barns perspektiv och avslutningsvis redogörs forskningens relevans till den här studien.

2.1 Inspelad musik och barndomssociologi

Vestad (2010) undersökte barnens vardagliga användande av inspelad musik. Empirin

samlades in genom observationer och intervjuer med förskolepersonal och barn i åldern tre till sex år samt deras vårdnadshavare. Vestads (2010) avsikt var att generera data som skulle ge henne en inblick hur barn använder sig av inspelad musik på egen hand, därför förde hon mestadels observationer av barnens lek i vardagen. Vestad (2010) använde sig av

barndomssociologi som teoretiskt anslag i sitt arbete. Med hjälp av barndomssociologiska tankar som ovan har Vestad (2010) kommit fram till att i många av aktiviteterna där barn lyssnar på inspelad musik samspelar de tillsammans på olika sätt. Barnen har ett samförstånd om vilket urval av repertoarer som ska användas. Det inträffade gruppaktiviteter på förskolan som bidrog till en gemensam musikalisk repertoar där barnen engagerade sig i musik

tillsammans. Vestad (2010) såg även barn som tog egna initiativ att lära sig sånger och texter genom att lyssna på samma låt om och om igen. Både barn och förskollärare använde ibland musik för att inte bli uttråkade i vardagen. Förskollärarna undvek då klassisk musik med

8

förutfattade meningar att den musiken skulle barnen tycka vara tråkigt. Men en förvånad förskollärare såg att vissa barn relaterade till klassisk musik och visade intresse av det. Vestad (2010) säger att ett av barnen inte kategoriserade musiken som klassisk eller tråkig utan bara som musik.

2.2 Texter i barnvisor

Still (2011) har gjort en studie i Finland där syftet var att se hur planerade musikaktiviteter utförs. Studien utgick från fyra kategorier: Texter i barnvisor, melodier i barnvisor, musikens beståndsdelar och hur används instrument. Cirka nittio barn var deltagande i studien och studien genomfördes på småbarnsavdelningar. Med fokus på texter i barnvisor visade det sig att musikaktiviteterna används för språket men inte innebörden eller uppfattningen av texterna i sig. Inga större diskussioner ihop med barnen fördes av texternas innebörd. Endast i ett par fall förklarade pedagogerna texternas innebörd men då var det egentligen inte barnvisornas texter i fokus utan pedagogerna vidareutvecklade innebörden och textinnehållet. Däremot visade det sig att barn inspirerades av texterna och frågade kring dem. Barnen reagerade på texter som utmanade barnens tidigare erfarenheter av deras verklighet. Texter som var skämtsamma reagerade barnen humoristiskt på. Stills (2011) egna tolkningar av barnvisorna som hon fick syn på i studien, delades upp i sex olika innebördskategorier.

• Premisser för det goda livet: Att umgås tillsammans och vänskap ger glädje och trygghet i livet.

• Omsorg och omtanke om varandra: Hur barnen ska förhålla sig till varandra med omsorg och omtanke.

• Stundens njutning: Leva i nuet och äta sötsaker eftertraktas.

• Eftersträvansvärda egenskaper: Egenskaper såsom att ha tålamod och att vara uthållig lönar sig här i livet.

• Tillit till andra: Visa tillit genom att söka tröst hos vänner och föräldrar men även hos Gud och Jesus.

• Natur- och miljömedvetenhet: Värna om natur och sin miljö samt visa respekt för djurlivet.

2.3 Låtar handlar ofta om djur

Holmberg (2014) har i sin avhandling Musikskap kommit fram till att musik som ett undervisningsämne tenderar att karakteriseras. Ett tematiskt arbetssätt har varit ett vanligt förekommande inom förskolan. Här har Holmbergs (2014) insamling av empiri visat att ett

9

vanligt tema är djur. Studien upptäckte även att textinnehållet har flyttat från moral och fostrande texter till att allt oftare handla om djur. Empirin ingår i musikstunder på olika förskolor och Holmberg (2014) har funnit låtar som går under teman som:

• Gemenskapande och välkomnande • Individen i gruppen – identitetsskapande • Instruktionsånger

• Traditionella sånger • Rörelsesånger • Räknesånger • Djur och figur

• Nonsens och annat språk • Sånger med förändrad text

2.4 Barns perspektiv

Johansson (2003) har skrivit en artikel om barns perspektiv och hur vuxna som exempelvis en forskare eller pedagog kan få en bättre förståelse för barns perspektiv. Hon diskuterar

möjligheten att förstå barns perspektiv som en livsvärldsfenomenologisk teori och vad det kan bidra med. Johansson (2003) analyserade pedagogers syn på barn kontra barns egna

perspektiv. Hennes syfte var att problematisera innebörden i begreppet barns perspektiv och att diskutera hinder eller möjligheter i saken. Johanssons (2003) tankar kring begreppet tyder på att det ofta kan förekomma att vuxna tänker utifrån sitt eget perspektiv och värderingar om vad som är bra för barn eller vad barn vill. När vuxna agerar utifrån sina egna idéer om vad som är bra eller dåligt för barn blir det svårt att följa barns perspektiv. Johansson (2003) nämner det som att vuxna vet bättre. Dilemmat som ofta uppstår är att ibland vet inte barn vad som är för deras eget bästa och att vuxna tycker att barn ska lära sig om vissa saker i livet. För att närma sig barns perspektiv bör vuxna vara lyhörda och göra kompromisser med barn, för att barnens röst ska bli hörda. Att kompromissa med barn är att låta barns perspektiv komma till uttryck. Vuxna bör även uppnå överenskommelser och följa barns intentioner, vilket vuxna ska sträva efter för att kunna förstå barns världar. ”Ontologins uppgift är, som jag ser det, att skapa möjligheter att se och förstå vad som är betydelsefullt i barns levda värld” (Johansson, 2003, s.55).

10

2.5 Forskningens relevans för studien

Vestad (2010) använde sig av barndomssociologi som teoretisk ansats, just för att belysa barns egna tankar kring användning av musik. Studiens relevans finns både i den teoretiska ansatsen som i ämnet inspelad musik. Däremot kommer den här studien fokusera på texternas innehåll och innebörd i inspelad musik, men även om hur barn tolkar texter i dagens

barnmusik. Varför Johanssons (2003) tankar kring barns perspektiv är medverkande i den här studien är för att inom barndomssociologin är det en viktig aspekt när barndomsforskning utförs. Eftersom barn är delaktiga medmänniskor i vårt samhälle bör deras röster höras och analyseras (Halldén, 2007). Holmbergs (2014) tematisering av musik från sångstunder kommer att jämföras med den här studiens resultat. Tanken med att visa Stills (2011) studie och hennes analys av barnvisor är för att kunna jämföra likheter och skillnader mellan barnvisor från sångstunder och inspelad musik som används i förskolan. Även för att belysa vikten av att samtala om musikens texter ihop med barnen.

11

3 Teori

Kapitlet kommer att fokusera på teoretiska aspekter inom barndomssociologin utifrån bland annat Corsaro (2015), Halldén (2007) och James och Prouts (1997) tankar. Vidare kommer kapitlet handla om normer i vårt samhälle och om hur normer synliggörs eller skapas, omskapas, bryts eller upprätthålls (Butler, 2007).

3.1 Barndomssociologi

Barndomssociologi är ett tvärvetenskapligt forskningsfält eftersom den både inringar ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt perspektiv. Barndomssociologi teoretiserar barndom både utifrån strukturella förhållanden och barnens egna relationer och aktiviteter i samhället. Genom dessa glasögon ses barndom som en social konstruktion där olika kulturer i samhället har olika normer eller regler (Halldén, 2007). Corsaro (2015) skriver att en ny

barndomssociologi har växt fram som bryter sig ifrån ett individualistiskt synsätt och lägger fokus på barndom en social konstruktion, vilket James & Prout (1997) kallar för ett nytt paradigm. Barndomen berör nu även kollektiva anordningar mellan barn och vuxna eller mellan barn och barn (Corsaro, 2015). Därmed är det barnen själva som skapar sin barndom i begränsning av det omgivna samhällets strukturer som de befinner sig i.

3.1.1 Barndomssociologins beståndsdelar

James och Prout (1997) har kategoriserat barndomssociologins främsta teoretiska

beståndsdelar. Även om James och Prout (1997) skrev om det nya paradigmet på 90-talet så är det fortfarande aktuellt i dagens barndomsforskning, då forskare som Halldén (2007) och Corsaro (2015) har inspirerats av det i sina forskningar om barndom. Nedanför följer James och Prouts (1997) sex beståndsdelar inom barndomssociologin.

• Barndom bör förstås som en social konstruktion för att kontextualisera människans första år.

• Barndom är en variabel av social analys. Variabler som exempelvis klass, kön och etnicitet måste invägas. Därför kan det inte finnas en barndom utan en mängd olika. • Barns sociala relationer och kulturer bör studeras i sig, oberoende av ett

12

• Barn ska ses som aktiva i formandet av sin barndom och sociala liv för det omkring dem och de samhällen de befinner sig i. Barn är därmed inte passiva spelare i sociala strukturer.

• Etnografisk studie är användbar metod för sociologiska datainsamling för att det ger barnen ett deltagande i produktionen av studien.

• Barndomsforskningen befinner sig i ett nytt paradigm. Det nya paradigmet kräver engagemang för att kunna rekonstruera barndomen i samhället.

3.1.2 Beings or becomings

Inom det ”nya paradigmet” (James & Prout, 1997) ska barndom inte endast ses som en transportsträcka till att bli vuxen, men som en social struktur (Halldén, 2007). Barn ska även ses som sociala medmänniskor och delaktiga i formandet av sin egen barndom, inte endast som passiva människor som utsätts för olika sociala regler och former (Halldén, 2007). Detta synsätt har lett till att barn har transporterats från becomings till beings. Grundtanken med barn som beings är att barn är en social grupp med kunnandet av sociala aktörskap. En annan viktig del av barn som beings är barnens perspektiv (James & Prout, 1997). Barns perspektiv ska synas och lyssnas på och finnas i analyser om barndom (Halldén, 2007). Begreppet beings har konstruerats genom ett kritiskt förhållningssätt gentemot utvecklingspsykologin såsom Piagets beskrivning om barns stadieutveckling. En så kallad syn på barn som becomings. Jenks (1996) säger att becomings är ett vuxet relaterat perspektiv. Vuxna antas vara mogna, kompetenta och rationella medan barn inte antas att vara det, barn ses som omogna och är på väg att bli sociala människor. Kritiken kommer av anledning att utvecklingspsykologin och barn som becomings inte intar barnens perspektiv (Halldén, 2007). Prout (2005) anser även att både vuxna och barn bör ses som becomings då han pekar på att vi alla är beroende och ofullständiga blivande individer. Därmed är både vuxna och barn beings och becomings eftersom vi alltid utvecklas eller förändras (Halldén, 2007). Det ses som ett samspel mellan barn och vuxna där det är viktigt att inta perspektivet barn som beings för att beings utspelas i nuet.

3.1.3 Kamratkultur och tolkande reproduktion

Corsaro (2000) definierar kamratkultur och att kamratkulturer består av olika bestämmelser sinsemellan barn inom olika aktiviteter, värderingar och bekymmer som barnen framställer tillsammans. Kamratkulturerna gör barnen för att försöka få kontroll över sina liv och att

13

kunna dela kontrollen med varandra. Barns tolkande reproduktion kan ses som ett verktyg för barnens utveckling av ett deltagande i samhället (Corsaro, 2015). Barn producerar sina egna kamratkulturer med hjälp av tolkande reproduktion. Barn gör tolkande reproduktioner av vuxenvärlden och sin omgivning. Det vill säga att deras tolkningar är begränsade av det samhälle där barnen befinner sig. Intryck som barn reproducerar görs mestadels genom imitation och omtolkningar, vilket utmanar deras kamratkulturer och ger den nya ändamål eller meningar. Därav säger Corsaro (2000) att tolkningarna är bärande av och barns förmåga till kreativitet och att vara nyskapande. När barn börjar på förskolan sätts de direkt in i ny slags kulturell miljö med nya gemensamma aktiviteter. I förskolan menar Corsaro (2015) på att barn formar sina första kamratkulturer som successivt producerar färdigheter och

kunskaper som behövs för att medverka i en vuxenkultur. Corsaro (2015) tolkar även att kamratkulturer är en väg till att skaffa sig mer kontroll över sitt inflytande här i världen eftersom barn är i en sekundär maktposition i förhållande till vuxna.

3.1.4 Fokus på nuet

Våra barn är vår framtid – det är ett uttryck som används ofta, skriver Corsaro (2000). Han skriver att kulturer som investerar i sina barn genom att ge dem skydd, utmanar, närmar sig och håller höga förväntningar på kommande generationer kommer att överleva. Ofta händer det att individer och samhällen försöker att motivera sina egna handlingar för att gynna barn när de sedan blivit vuxna. Ett sådant synsätt på barns framtid kan beröva omdömet om hur vi behandlar våra barn i nuet. För att öka kvalitén på barndom så bör vi därmed studera barn utifrån nuet. Corsaro (2000) påpekar att kulturer som visar barn uppskattning för vilka dem är kan leda oss framgångsrikt. Översatt från engelska så uttrycker Corsaro sin insikt om

barndom som: ”barndoms framtid är nutiden” (Corsaro, 2000, s.101).

3.2 Normer

Martinsson och Reimers (2010) skriver om en utvecklande förståelse om normer i sociala kontexter. De utgår bland annat ifrån Judith Butlers och Michel Foucaults tankar. De förklarar att begreppet norm uttrycker en uppfattning om kulturella resurser som reglerar och styr samhället och människans uppfattningar och beteenden. Norm är ett begrepp som används allmänt som belyser att kunskap är relaterat till makt och en ständig relations mellan över och underordning. En norm syns när det onormala blir synliggjort, det vill säga allt som inte

14

passar in i normen. Vad som skiljer sig från normen är det som blir synligt och det kan vara allt från grupper, personer, idéer, konst men även känslor som uppfattas som oförståeliga eller främmande. Känslor om olika önskningar eller olika sätt att vara eller leva. Känslor som anses onormala gör även normer synliga. Granskning av normer är ett sätt att studera hur

uteslutningar och diskriminering görs och hur det utanför normen konstrueras. Normer är ständigt i förändring. Nya normer skapas och omformuleras, vilket kan ses positivt för omvandlingar av normer skapar ofta nya sätt att tänka kring samhället. Därmed förklarar Martinsson och Reimers (2010) att vi behöver normer för att agera, upprätthålla sociala interaktioner men även för att tänka kring vad normen innebär.

Butler (2007) har även beskrivet normer som en oskriven regel. Ett sätt att definiera vad som anses vara normalt i olika sammanhang. Det är alltså vi människor som skapar och omskapar normer. Vi upprätthåller eller bryter mot normer. Martinsson och Reimers (2008) pekar även på att institutioner bär upp egna normer. Inom olika verksamheter sker ett samspel som skapar olika normer. Samtidigt som personer inom en verksamhet ständigt anpassar sig, skapar eller försöker bryta mot de normer som finns inom väggarna.

15

4 Metod

Kapitlet redogör för studiens metodval och urvalsprocessen av empirin. Vidare redovisas hur själva analysprocessen gick till. Mitt metodval är framfört i en kvantitativ metod genom en enkät och en kvalitativ metod genom samtal med barn ute på en förskola.

4.1 Kvantitativ och kvalitativ

En metod innebär att forskaren väljer vilket sätt man ska samla in data (Eriksson, 2018). Johansson och Karlsson (2013) skriver om vad kvantitativa eller kvalitativa metoder innebär. Kvantitativa metoder genererar generella plattformar som forskaren kan dra slutsatser ifrån. Empirin som är insamlad skrivs ut i plattformar som exempelvis tabeller, diagram eller siffror. Fördelen med den form av statistik är att forskaren får en övergripande bild av sin empiri som senare oftast används för att gå närmre in på detaljer via en kvalitativ forskningsmetod. Kvalitativa forskningsmetoder väger därmed in olika problematiseringar och aspekter som visar en mer ingående och detaljerad slutsats. Kvalitativa metoder ger därmed en fördjupad förståelse av forskningsämnet (Johansson & Karlsson, 2013). Det är viktigt att fundera kring vilken slags metod som passar just det arbetet som ska utföras (Eriksson, 2018). Därmed så samlade jag in min empiri både utifrån en kvantitativ och kvalitativ metod, vilket beskrivs nedanför.

4.1.1 Enkät

En del av min studie är gjord med en kvantitativ insamling och redovisning av materialet. En enkät formades och riktades mot förskolan. Enkäten hade som utgångspunkt att ta reda på vilken barnmusik barn får ta del av på förskolan. Alla låtar jag fick svar på i enkäten har hanterats systematiskt. Materialet visas i listor och tabeller för att kartlägga vilka låtar som ingår i studien. Låtarna kommer även visas i en tabell utifrån popularitet för att synliggöra majoritetens röst. Låtarna kommer sedan att bli analyserade genom en kvalitativ analys.

16

4.1.2 Samtal

Jag var även ute på en förskola för att samtala med barnen om barnmusik. På detta sätt fick jag med barnens perspektiv vilket sedan analyserades kvalitativt. Jag har valt att kalla det för samtal istället för en kvalitativ intervju för att jag använde mig av en öppen form av en intervju, vilket Johansson & Karlsson (2013) beskriver brukar mera i formen av ett vanligt samtal för att den inte har många strukturerade intervjufrågor. Även Eliasson (2013) skriver att en helt ostrukturerad intervju med exempelvis en uttänkt fråga, liknar mera ett vanligt samtal mellan parterna där samtalet kan flöda till och från själva ämnet som behandlas.

4.2 Urval

Utifrån studiens syfte och frågeställningar beslutade jag mig för att samla in min empiri genom en enkät och att söka på egen hand. Eftersom min empiri skulle bestå av låtar behövde jag hitta en metod som jag kunde argumentera för. Min första tanke var att söka efter låtar själv men jag hittade inget bra argument för vilka låtar som skulle vara med i studien och vilka jag skulle sålla bort. Samtidigt ville jag få med en empiri som barn i dagens förskola tar del av. Till slut kom jag fram till en kompromiss. Insamlingen av materialet skedde genom en enkät och av låtar jag letat fram själv. De låtarna jag valt själv ingick i mina samtal med barnen för att undersöka närmare vad barn tycker om låtar som inte vanligtvis spelas på förskolor. Jag valde tre låtar själv och valde de för att få en kontrast till de låtar som förskolepersonal svarat i enkäten. Jag valde även låtarna för de var mer berättande och

textorienterade. Till slut valdes åtta låtar, inklusive de fem mest vanligt förekommande låtarna utifrån enkäten:

• Babblarna – Första låten

• Arne Alligator och Djungeltrumman – Arne Alligator • Pinkfong – Baby Shark

• Astrid Lindgren – Här kommer Pippi Långstrump • Björn Palmberg – Drakdansen (Bolibompa) Låtar som jag valde ut:

• Bröderna Lindgren – Annan sort • Höjdarna – Svartsjuk

17

4.3 Genomförande

Här beskrivs hur enkäten formades och delades på ett forum och hur samtalen med barnen planerades och utfördes.

4.3.1 Enkäten

Enkäten var väldigt simpel med endast en fråga: Vilka låtar spelar ni för barnen på era förskolor? Frågan följdes av en kort beskrivning om att låtarna ska vara inspelade på cd eller att de spelades upp genom Spotify, Youtube som personal på förskolan använder för att spela upp låtarna för barnen. De som svarade på enkäten fick lista upp de 10 populäraste låtarna på deras förskola. Enkäten delades genom ett forum för förskola på Facebook och nådde upp till 109 svar. De flesta svaren var lätta att tyda och de angav cirka 4–6 låtar. De svar som inte gick att tyda vilken låt eller vilken version av låt de menade räknades inte med i de 109 svaren som studien utgår ifrån.

4.3.2 Samtalen med barnen

Samtalen med barnen var ostrukturerade, vilket innebär att jag hade en förberedd fråga och deltagarna fick ett stort inflytande i samtalets frågeställningar och även i ordningsföljden (Johansson, 2013). Samtalet följde vad deltagarna tyckte var intressant. Samtalet inriktades av mina valda låtar från studien och genomfördes med två grupper vardera två barn i varje grupp. Fördelen med att ha mer än en deltagande är att barnen kan söka stöd hos varandra och att diskussioner kan förekomma mellan dem. Likaså främjar det till att justera den strukturella ojämlikheten mellan barn och vuxna (Johansson, 2013). Mitt mål med samtalen var att nå så naturliga samtal som möjligt med barnen. Genom att inte strukturera samtalet ville jag att min påverkan på barnen skulle vara så liten som möjligt. Även om det kändes som att jag hade en viss påverkan på barnen så minskade det under samtalets gång. Barnen fick ett stort inflytande och jag följde vad de var intresserade att samtala om även om det ibland flöt iväg från ämnet. Delar av samtalen står utskrivna i analyskapitlet.

18

4.4 Etiska riktlinjer

Jag valde att utföra en kvalitativ studie på en förskola där barnen känner igen mig. För att undvika att komma in på en avdelning som en främmande person som plötsligt stampar in i barnens verksamhet. Istället kommer jag in som en person som barnen tidigare skapat en relation till. Det kan vara viktigt att ha bra relation med barnen som ingår i forskaren studie (Johansson, 2013). Johansson och Karlsson (2013) beskriver Vetenskapsrådets fyra

forskningsetiska principer som den här studien utgick ifrån. De skriver att ett

rättighetsperspektiv och etiskt tänkande måste medvetet genomföras i olika forskning

tillsammans med barn eller människor. Mötet ska byggas på respekt och rättigheter. Innan jag började med min studie med barnen berättade jag om vad vi skulle göra och frågade om deras godkännande i enlighet med informationskravet.

När en studie bedrivs tillsammans med andra personer behövs samtyckeskravet uppfyllas (Johansson & Karlsson, 2013). Samtyckesblanketter delades ut innan studien började. De deltagande barnens vårdnadshavare har godkänt sitt samtycke. Under studiens gång hade vårdnadshavarna rätten till att avbryta sitt barns deltagande när de ville. Samtyckesblanketten ger en kort beskrivning av studiens syfte och hur själva forskningen kommer att utföras. På blanketten skrivs även vilka regler som gäller för forskningen och vilka som har tillgång till materialet. Efter jag delat ut blanketterna och fått ett godkännande av båda vårdnadshavarna och barnen kunde jag påbörja min forskning.

Alla som deltog i studien fick information om konfidentialitetskravet, vilket innebär att inga personliga uppgifter kommer att synas. Studiens material kommer att förvaras på en trygg plats genom arbetets gång och arbetet i sig kommer inte kunna avslöja eller identifiera några personer. Nyttjandekravet informerades även till de som deltog. Studien kommer därmed inte användas för andra ändamål som exempelvis kommersiella projekt. Materialet kommer inte heller användas så att deltagarna kan påverkas personligen. Därför kommer barnen som deltagit i studien kallas för barn 1–4.

4.5 Studiens trovärdighet

Hillén (2013) förklarar att oavsett vilken typ av forskning som genomförs tillsammans med barn så har forskaren en påverkan i den naturliga vardagen. Hillén (2013) beskriver även om

19

forskarens roller. En roll som intas i en så kallad interaktivforskning framställs forskaren som en interagerande deltagare. Forskaren har där ett inflytande över resten av deltagarna och kan då använda sitt inflytande på olika sätt. Att komma in i en barngrupp som vuxen kan visa sig utmanande (Corsaro, 2015). För att som vuxen sticker man ut från gruppen med sin fysiska storlek. Forskaren bör även sträva efter att få en sorts acceptans i barngruppen för att bli inbjuden till barns världar. Genom en sådan acceptans har Corsaro (2015) upptäckt barns dagliga rutiner och barns olika värderingar och kulturer. Acceptansen behövs för att få ut bästa möjliga resultat genom sin forskning (Corsaro, 2015). För att inte påverka barnen för mycket genom min närvaro försökte jag göra dem mer delaktiga och ge dem inflytande i våra samtal. Efter jag hade förklarat syftet med min studie till barnen och att de blir delaktiga genom samtalen blev känslan ganska formell. Jag öppnade upp med en fråga, därefter fick barnen mer inflytande och stämningen blev mer och mer naturlig efterhand.

4.6 Analysprocess

Processen började med att göra en tabell av hur många röster alla låtar fick från enkäten. Nästa steg var att leta upp de korrekta låttexterna och att söka upp de rätta versionerna på låtarna. Efter det började själva analyserandet av texterna. Första steget var att använda de didaktiska frågorna och studiens frågeställningar. Med frågorna i åtanke gick jag igenom mening för mening och färgade centrala begrepp i låtarna. Texterna analyserades genom studiens teoretiska perspektiv och de centrala begrepp som studien koncentrerar sig på. Därmed har den insamlade empirin utifrån studiens syfte och frågeställningar analyserats med en abduktiv process. I en abduktiv ansats tolkar forskaren både empiri och teori som påverkar varandra (Alvehus, 2013).

Samtalen med barnen transkriberades, tematiserades och reducerades (Alvehus, 2013). Transkriberingen från samtalen tematiserades genomgående i analysprocessen som

hjälpmedel och koppling till studiens teoretiska grund. Eftersom vissa delar av samtalen inte hade lika stor relevans för min studie och att hela samtalen hade blivit för stort att presentera, så reducerades de en smula. Eriksson (2018) skriver att forskaren bör även vara öppen för välkomna samt icke välkomnande svar eller resultat, det vill säga att en insamling av data är viktigt men sin tolkning av den insamlade data är lika viktigt.

20

5 Resultat och analys

Kapitlet är strukturerat utifrån studiens empiri. Först presenteras de fem populäraste låtarna utifrån enkäten inom ett stycke. Efter följer tre låtarna som jag valt själv, var för sig. Där även samtalen med barnen ingår. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

5.1 Fem mest vanligt förekommande låtarna

I tabellen nedanför presenteras de tjugo låtarna som fick mer än en röst från enkäten. De fem mest vanligt förekommande låtarna valdes till analysen för att fokusera på de mest spelade låtarna barn hör i dagens barndom.

5.2 Tolkning och analys av texterna

Under analysprocessen hittades olika kategorier som detta stycke delades upp utifrån: barn tycker om djur, kärnfamiljen, spänningsfältet mellan barn- och vuxenvärld, barns deltagande i musik. 10 8 7 7 6 5 5 5 5 5 4 4 4 4 4 3 3 2 2 2

Topplistan

21

5.2.1 Normen om att barn tycker om djur

I analysprocessen visades det tydligt att djur är ett vanligt tema inom dagens barnmusik. Djur som alligator, drake och haj. Även i Pippi Långstrump presenteras många djur.

”Det är inte illa, jag har apa häst och villa” (Lindgren & Johansson, 1991).

Fyra av de fem populäraste låtarna handlar om djur. Det kan tolkas på två sätt Dels att vuxnas förutfattade mening är att barn tycker om låtar med djur och på så sätt blir de populära. Att komponera låtar som handlar om djur ger bra marknadsföring inom barnmusiken. En annan tolkning är att barn i stor utsträckning tycker om allt som har med olika djur att göra. Man kan hävda att antagandet att barn tycker om djur är en norm i barndomen. Normen upprätthålls eventuellt både av vuxna och barn. Utifrån empirin kan det tolkas som att inom förskolan ska barn höra låtar som har med djur att göra. Enligt Holmbergs (2014) studie är kategorin djur ett vanligt förekommande tema inom barnvisor, där Holmberg (2014) upptäckt att många låtar tidigare handlade mer om moral/fostrande istället för olika djur. Även i Stills (2011) studie har resultatet visat att djur är ett vanligt förekommande inom barnvisor. Däremot handlar barnvisor mer om att visa respekt mot djur och natur medan den här studiens empiri om inspelad musik spelar fram djur som förmänskligas. Det vill säga djuren sjungs fram genom ett antropomorfistiskt språk, vilket Thulin (2011) skriver är vanligt inom förskolan. Ett antropomorfistiskt tal innebär att tala om exempelvis djur metaforiskt som att de vore

människor. I låten Drakdansen visar en drake sin dans genom att klappa, stampa eller vifta på svansen.

”Så häng nu med i drakens dans

Och skaka rumpa och vifta på din svans Och klappa händerna och stampa takten

Och snurra runt, och runt igen” (Palmberg, 2017).

I låten Arne Alligator går även alligatorer precis som människor till tandläkaren. Alligatorer är även ute på promenader och går ute på gatorna.

”När han går på promenad följer alla djur i rad och var de går så hör vi denna sång Arne Alligator går på våra gator

Skrämmer våra vänner men känner alla djur […]

22

tandläkarn och tandläkarn sa: Säg A som i-i Arne” (Granberg & Nyberg, 2017).

Låtarna sätter djurens förmågor i relation till ett mänskligt perspektiv. Djuren används på ett fantasifullt vis men i låten Baby shark betonar de att hajar kan vara farliga.

“Let’s go hunt, doo doo doo doo doo doo […]

Run away, doo doo doo doo doo doo […]

Safe at last, doo doo doo doo doo doo […]

It’s the end, doo doo doo doo doo doo” (Pinkfong, 2017).

Låten förstärker normen om att hajar är farliga. Den spelar även fram att vi människor jagar hajar. Beroende på utifrån vilket perspektiv man ser på det kan texten tolkas på olika sätt: Vi går ut och jagar men vi får springa tillbaka för att hajarna var farliga. Eller: Nu kommer människor och jagar oss så nu får vi (hajar) springa till säkerhet. Arne alligator kan också vara farlig eller iallafall skrämmande:

”Skrämmer våra vänner […]

Skrämmer både mor och far men Arne brukar inte vara dum” (Granberg & Nyberg, 2017).

”Arne Alligator kommer från ekvatorn

Arne vill ej nånsin bo i någon bur” (Granberg & Nyberg, 2017).

Frasen förmedlar människors utnyttjande av djur som exempelvis djurparker där djur bor innanför galler för att vi människor ska kunna betala för att se. Det vill inte Arne för att han hör ju till i djungeln.

”Jag kommer ju från djungeln!” (Granberg & Nyberg, 2017).

Djuren spelas fram på ett lekfullt eller antropomorfistiskt sätt som tenderar att skifta mellan fantasi och verklighet.

5.2.2 Normen om kärnfamilj

Låten Baby shark introducerar också en familj. Normen om hur en familj ser ut. Barn, mamma och pappa, mor och farföräldrar.

“Baby shark, doo doo doo doo doo doo […]

23 Mommy shark, doo doo doo doo doo doo […]

Daddy shark, doo doo doo doo doo doo […]

Grandma shark, doo doo doo doo doo doo […]

Grandpa shark, doo doo doo doo doo doo” (Pinkfong, 2017).

Även om familjer i samhället ser olika ut så presenteras en kärnfamilj som en norm i samhället och även i Arne alligator.

“Skrämmer både mor och far” (Granberg & Nyberg, 2017).

Även om kärnfamiljen är normen så finns det många barn i förskolan som har en annan familjekonstellation. Eftersom barns tolkande reproduktioner sker i samband med deras omgivning och är begränsade av det samhälle de befinner sig i kan det vara problematiskt att beskriva endast hur en familjekonstellation kan se ut.

5.2.3 Spänningsfält barnvärld och vuxenvärld

Enligt Pippi Långstrump så ska man ha hus och husdjur. Det är inte heller fel att ha mycket pengar. Vänner är viktigt, liksom att ”leva loppan”.

”Det är inte illa,

jag har apa häst och villa, en kappsäck full med pengar är det också bra att ha.

Kom nu, alla vänner,

varenda kotte som jag känner, nu ska vi leva loppan,

tjolahej tjolahoppsan-sa” (Lindgren & Johansson, 1991).

Även om Pippi Långstrump förknippas mest med film så syns det i låttexten vad som är viktigt i hennes barndom. Att ha vänner att umgås med och ”leva loppan”, vilket kan ingå under Stills (2011) kategori om barnvisor, premisser för det goda livet samt vänskap. Uttrycket ”leva loppan” kan tolkas som att utmana eller göra uppror mot vuxenvärlden. Det blir intressant eftersom barns tolkande reproduktioner baseras på samhälleliga normer, vilket etableras av vuxna. Barn omtolkar normer och gör det till sitt eget genom kamratkulturer. Det bör därmed uppstå någon sorts spänning mellan kulturerna när det sker ett motstånd. Barn använder sina kamratkulturer för att skaffa sig mer kontroll över sitt inflytande. Att göra

24

uppror kan eventuellt vara ett sätt att visa sina åsikter. Eftersom barn befinner sig i en sekundär maktposition i förhållande till vuxna kan uppror mot vuxenvärlden vara en strategi för att skaffa sig ett bättre inflytande. Barn följer och strider mot regler och normer, kanske kan ett uppror mot vuxenvärlden uppstå när olika åsikter mellan barn och vuxenkulturer inträder? Med det försöker barn då skaffa sig mer inflytande över sina liv och sin barndom.

5.2.4 Barn ska fysiskt deltaga i musiken

Enligt dagens barnmusik är det viktigt att barn ska aktiveras genom dans och rörelser. Som exempelvis i Drakdansen:

”Så häng nu med i drakens dans

Och skaka rumpa och vifta på din svans

Och klappa händerna och stampa takten” (Palmberg, 2017).

Draken sjunger hur rörelserna ser ut och barnen ska hänga på. Även Babblarna uppmanar barnen till dans och rörelser:

”Vi flyger över kullarna. Sträck ut armarna och följ med […]

Kom hit och dansa, upp med händerna och klappa takten ett, två, tre.

Trampa och stampa och snurra och gunga. Du som kan orden sjunger med” (Rask, 2015).

Båda låtarna är fyllda med olika dans och rörelser. Barn ska inte sitta still när de lyssnar utan de ska uppmuntras till ett aktivt deltagande. Barn ska röra på kroppen och fysiskt deltaga i musiken. Babblarna uppmanar även att sjunga med:

”Att det är Babba (Babba babba babbabaa). Och det är Bibbi (Bibbi biii). Här kommer Bobbo (Bobbo bobbo booo). Som kör i kör” (Rask, 2015).

De uppmanar att sjunga med till Babblarnas olika namn, vilket genom deras hemsida ska hjälpa barns tidiga språkutveckling och på så sätt utveckla barnens egna språk. Babblarna anses då ha ett pedagogiskt syfte. Det kan tolkas som att det inom dagens barnmusik finns en norm om att barn tycker om att röra på sig.

5.3 Tre låtar som jag utsett till studien

Nu har de fem mest vanligt förekommande låtarna som förskolepersonal spelar upp för barn på förskolor analyserats och nu ska vi titta på den musik som jag utsett till studien. I det här

25 stycket kommer låtarna att analyseras var för sig.

5.3.1 ”Annan sort”: Tolkning och analys av låt och samtal

Titeln på låten av Bröderna Lindgren tyder på att vara utanför normen. Någon som är

annorlunda, en Annan sort. Texten i sig uppmanar för friheten och glädjen att få vara den man är. Man ska vara sin ”egen sort”. Individen ska inte följa samhällets normer på hur man ska vara utan bryta normen om det så behövs för att vara sig själv.

”För jag är en annan sort en som längtar bort som drömmer mer För jag är en egen sort en som kommer bort men är lyckligast ändå

Det känns bra att få va’ som jag, det är precis så här som jag vill va” (Lindgren & Lindgren, 2009).

Det blev tydligt i mina samtal med barnen att det syns på utsidan när någon sticker ut från normen. ”En annan sort” bär annorlunda kläder och har en annan hudfärg. Utifrån barnens tolkningar indikerar ”annan sort” någon som sticker ut från normen och att det syns på utsidan.

J: Vad menar hon med annan sort då?

Barn 1: Typ att hon kanske har mörk hudfärg eller ljus hudfärg, eller att alla har overaller på sig men hon bara fick ha en jacka

Barn 2: Ja så är det nog

J: Hon sjöng ju också att hon var en egen sort vad menar hon med det? Barn 2: Ja hon menar nog att hon är annorlunda

J: Annorlunda, hur då?

Barn 1: Jo för att hon är bara som hon är J: Vad menar hon med annan sort?

Barn 4: Kanske att hon har mörk hudfärg eller lockigt hår Barn 3: ja eller att hon va jättelång

Barn 4: Jag vill inte ha så här lockigt hår J: Det är väl inget fel på det?

Barn 4: Jo, Jag vill ha platt hår det är mycket finare Barn 3: Det tycker jag också

Det är intressant att Barn 4 tar upp att en ”annan sort” har lockigt hår som hen själv har. Det kan tolkas som att Barn 4 pratade om sig själv genom låtens mening om ”annan sort”.

Eventuellt tyder det på att Barn 4 ser sig själv som en ”annan sort” och vill inte ha lockigt hår för det sticker ut från normen. I deras barndom visas det att lockigt hår är ovanligt och därmed annorlunda. En del av deras kamratkulturer utgår från att passa in i normen och det gör man om man har platt hår och har samma ytterplagg som alla andra. Eftersom kamratkulturer består av aktiviteter, värderingar eller bekymmer sinsemellan uppstår det överenskommelser

26

för att skaffa sig kontroll över sitt inflytande i samhället barn befinner sig i. Barnen visar på olika överenskommelser om att tycka att det som är annorlunda syns på utsidan genom att de håller med vad en av dem säger. Barnen håller med sina kompisars argument, vilket visar att det finns bestämmelser inom deras kultur.

Hur blir man lycklig enligt låten? Jo, man behöver inte vara ett geni - bara man får vara sig själv och drömma så kan man bli lycklig.

”Jag är inte alls nåt’ stort geni […]

Jag drömmer mer, Lyckligast ändå” (Lindgren & Lindgren, 2009).

Enligt mitt samtal med barnen så visar det sig att drömma är bra för då får man bestämma själv.

J: Varför är det bra att drömma? Hon sjöng jag drömmer mer, lyckligast ändå i slutet av låten. Barn 1: Jo för att när man drömmer så kan man själv bestämma.

J: Jaha, vad kan man bestämma då?

Barn 1: Vad man vill, man kan bestämma vad man vill göra Barn 2: Ja också typ att man kan ha superkrafter och kan flyga

Att få bestämma själv är något som barn strävar efter. Om barn formar kamratkulturer för att skaffa sig inflytande och mer kontroll över sina liv för att kunna bestämma över sitt eget liv, kanske är drömmar någon form av flykt ifrån sin plats i världen för att få utlopp över sin position som sekundär i förhållande till vuxna eller från alla bestämmelser inom sina

kamratkulturer: Vuxna bestämmer alltid, men i mina drömmer bestämmer jag. Låttexten kan konstateras vara en motsats till en av Stills (2011) kategori kring barnvisor, ”stundens

njutning”. Någon som längtar bort och drömmer mer kan tolkas som att längta bort tiden istället för att leva i nuet. Däremot kan drömma enligt barnen i studien vara något som känns bra, vilket kan då påstås att ingå i kategorin om att leva i nuet. Still (2011) upptäckte även att barnvisor förmedlar en strävan efter egenskaper såsom tålamod och att vara uthållig till barnen. Låten Annan sort strävar efter att lyfta fram andra egenskaper, såsom att vara sig själv och att drömma mer. Låten tyder mer på en individualism än kollektivism.

”Men jag vet ju nåt’ som ingen vet, jag har min egen hemlighet

Kommer bara ihåg det jag vill och glömmer allt det tråkiga” (Lindgren & Lindgren, 2009).

Min första tolkning av frasen var att den lyfte upp ett uppror mot vuxenvärlden. Att glömma allt det tråkiga som vuxna säger att man måste göra. I mitt samtal med barnen visade det sig att de ser det som ett sätt att bli lycklig.

27 J: Vad tyckte ni om låten? Vad sjöng hon om? Barn 1: Jag tyckte den va bra

J: Varför då?

Barn 1: För att hon va lycklig J: Varför var hon lycklig tror du?

Barn 1: För att hmm.. jo jag att hon sjöng om att glömma det tråkiga J: Jaha, då blir man lycklig?

Barn 1: Jo för att man inte behöver tänka på sånt som är tråkigt när man kan tänka på något kul

Barn 2: Jag tyckte den va dålig J: Varför var den dålig?

Barn 2: För att hon inte visste någonting, hon sa det i början

Att tänka på något kul blir man lycklig av. Kanske är det något vi vuxna förmedlar till barn i dagens barndom att inte tänka på jobbiga eller tråkiga saker utan att koncentrera sig på det man tycker är kul. Om så är fallet skulle det bevisa att dagens barndom är begränsat av deras omgivning, även barns tolkande reproduktion är begränsat utav hur och vad vuxna förmedlar till barnen.

”Jag tänker i min alldeles egna takt

Långsamt lagom snabbt, det är så som jag är” (Lindgren & Lindgren, 2009).

Meningen omfattar ett yttrande som Corsaro (2000) påpekar i sin forskning om att kulturer ska uppskatta barn för vilka dom är. Samtidigt som människor utvecklas ständigt i sina liv ändras takten. Diskussionen om begreppen beings eller becomings är i högsta grad om något man är eller kommer bli. Eftersom barn kan ses som en del av samhället och samhällets utveckling inte enbart som framtida samhällsprojekt är barn aktiva medmänniskor som formar sociala strukturer. Barn och vuxna är mer jämlika genom detta perspektiv. Ingen av oss är bara beings eller becomings utan vi är båda någon och är på väg till något.

”Det känns bra att få va’ som jag, det är precis så här som jag vill va’” (Lindgren & Lindgren, 2009).

Frasen motiverar genom ett barns perspektiv att vara som man är känns bra. Att få vara mer being än becoming.

5.3.2 ”Svartsjuk”: Tolkning och analys av låt och samtal

28

fick jag ta del av deras fantasifulla tolkningar av ett ord de inte visste betydelsen av. Barnens förmåga till kreativitet och nyskapande meningar bidrog till nya tolkningar av begreppet.

J: Vad betyder svartsjuk? Barn 1 & Barn 2: Jag vet inte

Barn 1: Kanske att man blir svart om huden, hihi Barn 3: Eller om man målar sig svart så blir man sjuk?

Barn 4: Jag tror jag vet, att när två stycken leker ihop men man får inte vara med Barn 2: Är det inte när man mår illa när man är på en båt?

J: Nä du tänker nog på sjösjuk. Svartsjuk betyder ungefär samma som avundsjuk. Han som sjunger i låten är svartsjuk för att Bebbe och Franke leker tillsammans och att de har så kul ihop utan honom, precis som du (Barn 4) sa. Det är ett exempel på något man kan bli svartsjuk på.

Barn 1: Jaha då blir man ledsen när ens kompis inte vill leka med en längre J: Nu lyssnar vi på låten.

Barnen prövade på att tolka ordet svartsjuk på ett lekfullt och kreativt sätt, vilket kan förklaras som en tolkande reproduktion. Barnen gav ett främmande begrepp egna och nya innebörder. När jag frågade barnen om de visste vad svartsjuk betydde så beskrev Barn 4 i stort sett innebörden av låten innan vi hade lyssnat på den.

Normen inom förskolan att alla ska få vara med att leka tycks vara aktiv inom verksamheten. Barnen uttryckte att man blir ledsen om man inte får vara med och att det är taskigt att inte fråga om någon annan vill vara med att leka.

J: Vad tyckte ni om låten? Vad sjöng dom om?

Barn 2: Låten va dålig för den va inte snabb, jag gillar snabba låtar (headbangar) J: Men vad sjöng dom om då?

Barn 2: Jag vet inte

Barn 1: Jag tror att han va ledsen för att han inte fick leka med dom

Barn 3: Jag tyckte det var taskigt av den där Bebbe att inte fråga om han fick vara med.

Låttexten säger egentligen inget om att leka utan bara att: ”Jag struntar väll i Om dom gör allt tillsammans

Ja jag struntar väll i Om bebbe fått en ny idol” (Lindgren & Lindgren, 2004).

Att göra något tillsammans betyder i detta fall att leka tillsammans. Institutioner bär upp egna normer och att få vara med att leka är ett vanligt förekommande inom förskola. Att säga till fröken är i detta fall ett sätt att lösa problemet med utanförskap. Barn har då funnit en strategi - när de inte kommer överens får fröken ta beslutet åt dem. Beslutet kan säkert kännas

29

orättvist. Däremot om en överenskommelse inom barns kamratkulturer grundas på att det är fröken som ska ta beslutet, så kan det verka som en norm som de skapat tillsammans. När barnen är oense om vilka som ska vara med och leka kan sådana fall tyda på att försöka bryta normen. Normen att alla ska få vara med eller att det inte ska vara så. Mycket är såklart beroende på leken och även på barnens kamratkulturer inom verksamheten.

Normer synliggörs bäst när något sticker ut från normen. Även när det gäller känslor som anses vara abnorma eller främmande. Frasen ”Jag struntar väl i” som repeteras flitigt genom låten tyder på att uttrycka sig så normativt som möjligt. Ordet struntar indikerar på att gömma sina känslor och vidare i låten svarar huvudsångaren ”nej, nej” på en kör som sjunger ”Är du svartsjuk?”.

”Jag struntar väll i Bebbe och Franke Jag struntar väll i att det är dom två nu (är du svartsjuk) Nej, nej

(bara lite svartsjuk) Nej sa jag ju, jag är inte det” (Lindgren & Lindgren, 2004).

Låten visar att man inte vill visa sin svartsjuka för andra och att inte låta det synas genom att bli tröstad.

” (kom, vi kan trösta) Nej, nej

(trösta lite trösta) Nej sa jag ju, Jag behöver ingen tröst” (Lindgren & Lindgren, 2004).

Texten som är inom parenteser tolkar jag som en vuxen eller pedagog som ser en svartsjuka hos ett barn (huvudsångaren). Eftersom kören även sjunger:

” (han är svartsjuk på) (att dom gör allt tillsammans) (väldigt svartsjuk på)

(att Bebbe fått en ny idol)” (Lindgren & Lindgren, 2004).

I detta fall så upprätthåller vuxna normen att det är bra att visa sina känslor och att få tröst av vuxna, vilket även visades sig vara ett vanligt förekommande i barnvisor enligt Stills (2011). Möjligen kan barn inom sina kamratkulturer skapa egna normer som befinner sig inom institutioner såsom förskola eller skolan. Eftersom barn är aktivt i formandet av sin barndom och även i samhället i stort borde barn kunna skapa, bryta eller upprätthålla olika normer. Däremot så återger barns tolkande reproduktion omgivningen. Den vuxne förmedlar att de löser konflikten och barn går därmed till fröken när något inte går rätt till.

J: Jaha vad kan man göra om man inte får vara med då? Barn 1: Säga till fröken

30 Barn 2: Eller så kan man säga förlåt

J: Ja, man kan väl också fråga om man får vara med, eller? Barn 1: Ja man kan ju leka 3 och 3 eller 4 och 4 eller 100 000 hihi Barn 2: Eller flera miljoner!!!

Antingen menar Barn 2 att man inte säger till fröken utan man säger förlåt till sin kompis, eller så är det fröken som säger att man ska säga förlåt. Oavsett så kommer barns tolkningar från deras omgivning, vilket pekar på att vuxna har en stor påverkan på barns kamratkulturer.

Barns skapande av barndom är kollektiva överenskommelser mellan barn men också mellan barn och vuxna. Detta syns i barnens synpunkter om hur man ska vara som en kompis. Att inte fråga sina kompisar om de vill vara med att leka anses var taskigt. Man ska säga förlåt om kompisen blir ledsen eller svartsjuk. Man kan även gå och säga till fröken. Förskolans

uppdrag om att verka för demokratiska värderingar som exempelvis medmänsklighet, empati eller en gemenskap kan då bli en del av den successivt ökande medverkan, tillsammans med vuxna, i samhället. Genom den här synvinkeln blir vuxnas delaktighet i viktig eftersom barns tolkande reproduktioner speglas utifrån vuxnas handlingar.

5.3.3 ”Jag slog en kille idag”: Tolkning och analys av låt och samtal

”Jag slog en kille idag.

Det kom lite blod ur hans näsa. Han heter Arvid och är ganska svag, han satt i soffan och grät ganska länge. Egentligen vet jag att man inte ska

slåss, men Arvid ska alltid förstöra för oss.

Jag vet att man inte ska, Jag slog en kille idag” (Folkesson & Shutrick, 2009).

När låten tog slut så började barnen prata smått med varandra innan jag frågade något om vad de sjöng, vilket jag tolkar som att texten relaterade till deras barndom.

Barn 2: Man får inte slåss!

Barn 4: slog hon en kille verkligen?

Barn 2 uttryckte sig med en bestämd och nästan som en inpräntat mening medan Barn 4 utbrast sitt yttrande förvånat och hoppfullt. Det är tolkningsvärt att Barn 4 blir både förvånad och hoppfull av låttexten och tycker det var bra att tjejen slog killen. Det kan tyda på att normen som att killar sägs vara starkare än tjejer fortfarande genomsyrar dagens barndom.

31 J: Vad tyckte ni om låten? Vad säger låten er? Barn 4: Jag tyckte den va bra för att hon slog killen J: Varför då?

Barn 4: För att killar är starkare än tjejer J: Jaså? Är dom det?

Barn 4: Ja fast jag är starkare än min bror Barn 3: Jag är också starkare än min lillebror

J: Jaha, men då är inte alltid killar starkare än tjejer eller? Barn 4: Nä, nä inte alltid, men oftast.

Både Barn 4 och Barn 3 säger att killar är starkare än vad tjejer är, däremot påpekar de även att de är starkare än sina bröder. En analys om normer bör inte bara ses utifrån genus utan andra kategorier såsom ålder kan vägas in. Likaså inom barndomssociologin bör olika variabler som genus och ålder men även klass och etnicitet vägas in (James & Prout, 1997). Därmed har olika normer betydelser för vilken typ av barndom som formas.

Låten sjungs av en flicka, vilket bryter mot normen att det är killar som slåss och normen att flickor är ordentliga och lydiga. Samtidigt lyfter låten att killen bara bestämde och förstörde.

”Jag slog en kille idag.

Han grät och fröken fråga vad hände.

Jag sa att det inte va jag, men det vare han bara bestämde […]

Egentligen vet jag att man inte ska

slåss, men Arvid ska alltid förstöra för oss.

Jag vet att man inte ska, Jag slog en kille idag” (Folkesson & Shutrick, 2009).

Normer anses vara vår uppfattning om kulturella resurser som styr våra uppfattningar och beteenden. Texten utmanar en förutfattad mening om hur flickor och pojkar ska vara. Jag upptäckte att barnens uppfattningar utmanades när de lyssnade på låten, de blev lite förvånade över att hon sjöng att hon slog en kille. Barnen kollade på varandra med hakan långt nere sedan med ett nöjt leende. Låten spelade fram att även flickor kan uppfylla typiska normer för pojkar.

Låten förmedlar någon sorts medkänsla för tjejen som slog killen. ”Jag slog en kille idag. Han grät och fick ringa sin mamma. Jag sa att det inte va jag, jag sa till henne att han nog hade ramlat. Jag längtade hem, hade ont i magen, det måste vara hemskt Så hemskt att bli slagen.

32

Barnen var eniga om att man inte ska slåss. Barnen visade ändå en förståelse till varför tjejen slog killen, eller att de förstod anledningen varför: Att någon eller några slåss kan förekomma i deras kamratkulturer men det är dåligt om man inte säger förlåt efteråt.

J: Vad tyckte ni om låten? Vad säger låten er?

Barn 1: Jag tyckte att det va bra att hon sa att man inte ska slåss och att hon mådde dåligt för att hon slog honom

J: Hur mådde hon dåligt?

Barn 1: Ja hon sa att hon hade ont i magen och ville hem Barn 2: Jag tyckte den var både och

J: Både bra och dålig?

Barn 2: Det va bra att hon slog killen som förstörde för henne J: Vad va dåligt då?

Barn 1 & Barn 2: Att hon inte sa förlåt J: Jaha okej men det är väl inte bra att slåss?

Barn 2: Nä i och för sig. Hon ville nog inte slå honom egentligen men hon gjorde det ändå J: Varför tror du?

Barn 2: För att hon blev så himla arg

Barn 2: Också så tyckte jag att låten va ganska dålig för att den va långsam och att de sjöng samma sak många gånger.

Att säga förlåt verkar vara en norm inom deras barndom, vilket även visades i låten Svartsjuk. Enligt barnens perspektiv så verkar handlingen om att säga förlåt väga upp för något dumt man har gjort. Det talar för att barnen förstår att det finns många bakomliggande anledningar varför någon slåss. Barnen visar även att de förstår skuldkänslor.

J: Hon sjöng att hon fick ont i magen, varför fick hon ont i magen tror ni? Barn 4: Kanske någon annan slagit henne i magen

Barn 3: Eller så hade hon ätit jättemycket

Barn 4: Jag tror att hon fick ont i magen för att hon inte sa förlåt

Barn 3: Ja eller för att hon ljög för mamman, då kan man också få ont i magen.

Så om man inte säger förlåt säger normen att man bör få skuldkänslor eller dåligt samvete. Barnens tankar som exempelvis att ”säga förlåt” och låtens text kan knytas till Stills (2011) kategori kring barnvisor om omsorg och omtanke för varandra. Därför att låten ger en medkänsla för tjejen som slog killen och förmedlar då en omsorg och omtanke.

5.4 Sammanfattning

Studiens frågeställningar sammanfattas utifrån analysens resultat.

33

5.4.1 Innehållsmässiga aspekter av barnmusik

Enligt Holmberg (2014) tenderar musik som undervisningsämne att ha karakteriserats och att det är vanligt att jobba utifrån teman på förskolan. Utifrån Holmbergs (2014) upptäckter av teman under sångstunder så skiljer sig resultaten åt men de har några gemensamma. Temat som ”Rörelsesånger”, likaså handlar barnmusik om att barn ska fysiskt deltaga i musiken genom dans och rörelser. Temat djur framträder även tydligt i den här studien. Förutom de temana fann jag också innehållsliga aspekter om känslor. Känslor som exempelvis att vara svartsjuk eller att få dåligt samvete om jag slagit någon.

5.4.2 Vilken typ av barndom spelas fram

Enligt dagens barnmusik ska man vara sig själv. Man ska inte bry sig om hur alla andra är utan man ska vara en ”annan sort”. I låtarna utspelas barndomen i nuet och det tyder på att man får vara mer utav en being än en becoming. Inom barndomen kan man även göra uppror mot vuxenvärlden för att skaffa sig mer inflytande i samhället och över sina liv: Glöm allt det tråkiga och ”lev loppan”. Däremot kan det vara dumt att slåss, där går en gräns. Tolkningen av texterna antyder att man mår dåligt utav att slå någon och det måste vara hemskt att bli slagen. Svartsjukan är även en jobbig känsla. I den här typen av barndom är det både glädje och sorg. Det är bra att drömma och att vara sin egen sort för då är man som lyckligast men dina vänner kanske börjar leka med varandra utan att du kan vara med. Det är även viktigt att röra på sig och att dansa. Det finns djur som visar hur man gör. Barndomen utspelas inte på någon specifik plats men man kan bo i en villa och ha mycket pengar, såklart ska man ha husdjur också. Eftersom barnmusik är definierat av vuxna (Söderman, 2012) så är det värt att poängtera att den här typen av barndom kan ses som något vuxna förmedlar till barnen, snarare än vad barnen förmedlar för barndom.

5.4.3 Normer som framkommer

Dagens barnmusik visar både normer och synliggör det som sticker utanför normen. Vissa låtar strider mot normer och visa vilar på normer. Enligt Butler (2007) är det vi människor som formar normer. Analysen visar dock genom att vara en ”annan sort” så behöver man inte följa samhällets strukturerade normer om hur man ska vara. Tjejer kan exempelvis vara

34

starkare än killar. Tjejer kan även vara bråkiga, det är inte enbart killar som är det.

Barnmusiken handlar även om känslor. Känslor som anses vara utanför det normativa vill man gärna inte visa för andra enligt texten i Svartsjuk. En annan norm som framträder är kärnfamiljen, ingen annan form av familjekonstellation beskrivs. Att barn gillar låtar som handlar om djur, dans och rörelser verkar även som något normativt inom genren barnmusik.

5.4.4 Barns tolkning av text i musik

De barn som var delaktiga i mina samtal hade många gemensamma tolkningar men uttryckte sig på olika vis. Därmed visar barn på överenskommelser men även på oenigheter. Barnen uttryckte liknande åsikter och värderingar men fastnade för olika saker i låtarna som talade till dem. Att vara en ”annan sort” det syns på utsidan. En ”annan sort” bär annorlunda kläder. Barnen tolkade även utmanande begrepp genom ett fantasifullt och kreativt sätt. Även om låtarna inte handlade om lek så använde barnen sina egna erfarenheter och av det som är viktigt i deras kamratkulturer, såsom lekens betydelse. Genom Stills (2011) lyhördhet i

hennes studie uppmärksammade hon att barn reagerade på texter som utmanade barns tidigare erfarenheter av deras verklighet. Det framhävdes även i den här studien. ”Man får inte slåss”, sades bestämt och ”Slog hon verkligen en kille?”, utbrast förvånat och hoppfullt. Att tjejen i låten slog en kille utmanade barnens verklighet. Barnen inspirerades även av låtarna och ville gärna tala om vad de tyckte eller fråga om saker de inte förstod. Barnen visade på en större uppfattning av låtarna och genom att få samtala synliggörs även barnens tolkningar kring barnmusik, vilket Still (2011) efterlyste i sin studie.

35

6 Diskussion

Kapitlet diskuteras begreppet barnmusik genom barndomssociologiska tankar. Studiens relevans till förskolans uppdrag diskuteras. Kapitlet redogör även vilka begränsningar studien har genomgått och tankar kring vidareutvecklingar av studien.

6.1 Barnmusik genom en barndomssociologisk ansats

Söderman (2012) skriver att barnmusik är vuxenkultur relaterat. Att det är vuxna som definierar om vilken musik som ska kallas för barnmusik. Det härstammar från värderingar från vårt samhälle och kulturer. Det styrs även av vilka normer om vad musik är. Musik kan därmed ses som en social konstruktion. Däremot anses barn vara aktörer inom samhället utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv (James & Prout, 1997). Därför borde även barn kunna definiera vad barnmusik innebär för dem, vilket Söderman (2012) uttrycker genom att skriva ”Det går tänka bortom den musikaliska kategorin barnmusik och istället använda musik som barn tycker om” (Söderman, 2012, s.50). Barnens perspektiv och barnen röster är värda att studera (Halldén, 2007). Man kan utgå från att barnmusik är något barnen tycker om att lyssna på istället för vad vuxna tycker att barn ska lyssna på för musik. Ett

barndomssociologiskt perspektiv kan därmed synliggöra barns egna tankar om musik genom att studera deras kamratkulturer (Corsaro, 2015). Enligt Vestad (2010) tar barn egna initiativ att lära sig sånger genom att lyssna om och om igen på samma låt, vilket visar på att ett intresse finns om musikens innehåll.

6.2 Barn formar en musiksmak

Vestad (2010) kom fram till att pedagoger samt barn använde musik för att verka mot tristess, men pedagogerna undvek en viss genre som klassisk musik med en förutfattad mening om att barn skulle tycka det vara tråkigt. Men Vestads (2010) studie visar på att vissa barn relaterade till klassisk musik, vilket framhäver att barn även som vuxna har skaffat sig en musiksmak. Likaså syntes det i min studie där Barn 2 uttryckte det på olika sätt. ”Låten va dålig för den va inte snabb, jag gillar snabba låtar”. Samtidigt som Barn 2 sa sina tankar om musiken började Barn 2 att headbanga för att förstärka sitt tycke om snabbare musik. Barn 2 uttryckte sitt