• No results found

Tack till alla elever för att jag fick låna era arbeten en stund. Ni har lärt mig mycket på denna skrivresa. Tack också till klasslärarna för vänligt bemötande och tankeväckande frågor.

Under studiens gång har flera personer varit mig ett stöd och till dem vill jag framföra mitt tack. Tack till Stefan Samuelsson, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, för handledning i statistiken, till Sabina för god respons på texten och till Magnus för god support. Tack också till min handledare universitetslektor Suzanne Parmenius-Svärd för god handledning i skrivandets värld.

68

6 REFERENSLISTA

Abbott, Robert, Berninger, Virginia & Fayol, Michel (2010). Longitudinal relationships of levels of language i writing and between writing and reading in grades 1-7. Journal of Educational

Psychology, 102 (2), s 281-298.

Apel, Ken (2009). The acquisition of mental orthographic representations for reading and spelling development. Communication Disorders Quarterly, 31 (1), s 42-52.

Asker-Árnason, Lena, Wengelin, Åsa & Sahlén, Birgitta (2008). Process and product in writing, a methodological contrubution to the assessment of written narratives in 8-12-year-old Swedish children using ScriptLog. Logopedics Phoniatrics Vocology, 33, s 143-152.

Babayiğit, Selma & Stainthorp, Rhona (2010). Component processes of early reading, spelling, and narrative writing skills in Turkish: a longitudinal study. Reading and Writing, 23, s 539-568. Baddeley, Alan (2007). Working memory, thought, and action. New York: Oxford University Press. Beal, Carole (1996). The role of comprehension monitoring in children´s revision. Educational

Psychology Review, 8 (3), s 219-238.

Bereiter, Carl & Scardamalia, Marlene (1987). The psychology of written composition. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.

Berninger, Virginia (2009). Highlights of programmatic, interdisiplinary research on writing.

Learning Disabilities Research & Practice, 24 (2), s 69-80.

Berninger, Virginia, Abbott, Robert, Rogan, Laura, Reed, Elizabeth, Abbott, Sylvia, Brooks, Allison, Vaughan, Katherine & Graham, Steve (1998). Teaching spelling to children with specific learning disabilities: The mind's ear and eye beat the computer or pencil. Learning

Disability Quarterly, 21, s 106-122.

Berninger, Virginia & Amtmann, Dagmar (2004). Preventing written expression disabilities through early and continuing assessment and intervention for handwriting and/or spelling problems: research into practice. I Swanson, L, Harris, K & Graham, S (red). Handbook of research on

learning disabilities, s 345-363. New York: Guilford Press.

Berninger, Virginia & Fuller, Frances, (1992). Gender differences in ortographic, verbal and composing fluency: implications for assessing writing disabilities in primary grade children.

69

Berninger, Virginia, Fuller, Frances & Whitaker, Dianne (1996). A process model of writing development across the life span. Educational Psychology Review, 8 (3), s 193-218. Berninger, Virginia, Mizokawa, Donald & Bragg, Russell (1991). Theory-based diagnosis and

remediation of writing disabilities. Journal of School Psychology, 29, s 55-79.

Berninger, Virginia, Nielsen, Kathleen, Abbott, Robert, Wijsman, Ellen & Raskind, Wendy (2008). Gender differences in severity of writing and reading disabilities. Journal of School

Psychology, 46, s 151-172.

Berninger, Virginia, Rutberg, Judith, Abbott, Robert, Garcia, Noelia, Anderson-Youngstrom, Marci, Brooks, Allison & Fulton, Cynthia (2006). Tier 1 and Tier 2 early intervention for handwriting and composing. Journal of School Psychology, 44, s 3-30.

Berninger, Virginia, Vaughan, Katherine, Abbott, Robert, Abbott, Sylvia, Brooks, Allison, Reed, Elizabeth & Graham, Steve (1997). Treatment of handwriting problems in beginning writers: Transfer from handwriting to composition. Journal of Educational Psychology, 89 (4), s 652- 666.

Berninger, Virginia, Vaughan, Katherine, Abbott, Robert, Begay, Kristin, Byrd Coleman, Kristina, Curtin, Gerald, Hawkins Minich, Jill & Graham, Steve (2002). Teaching spelling and

composing alone and together: Implications for the Simple View of Writing. Journal of

Educational psychology, 94 (2), s 291-304.

Blåsjö, Mona. (2010). Skrivteori och skrivforskning. En forskningsöversikt. Meddelanden från institutionen för nordiska språk MINS nr 56. Stockholm: Institutionen för nordiska språk. Borg, Elisabet & Westerlund, Joakim (2006). Statistik för beteendevetare. Andra upplagan.

Stockholm: Liber.

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Christensen, Carol (2005). The role of ortographic-motor integration in the product of creative and well-structured written text for students in secondary school. Educational Psychology, 25 (5), s 441-453.

Cragg, Lucy & Nation, Kate (2006). Exploring written narrative in children with poor reading comprehension. Educational Psychology, 26 (1), s 55-72.

Dahlin, Karin (2009). Arbetsminne. I Samuelsson et al (red). Dyslexi och andra svårigheter med

70

Egevad, Cecilia (2009). Motorisk skrivförmåga och textkvalitet. En jämförande studie av hand- och

datorskrivna berättelser i skolår 7. Vetenskapligt arbete, 30 hp på logopedutbildningen vid

Medicinska fakulteten. Lunds universitet.

Ehri, Linnea (2000). Learning to read and learning to spell: Two sides of a coin. Topics in

Language Disorders, 20, s 19-36.

Ehri, Linnea & Rosenthal, Julie (2007). Spelling of words: A neglected faciliator of vocabulary learning. Journal of Literacy research, 39 (4), s 389-409.

Elwér, Åsa, Fridolfsson, Inger, Samuelsson, Stefan & Wiklund, Christina (2009). LäSt.

Handledning. Test i läsning och stavning för åk 1-5. Linköping: LäSt AB.

Evensen, Lars Sigfred (1997). Å skrive seg stor: Utvikling av koherens og sosial identitet i tidlig skrivning. I Evensen, Lars Sigfred & Hoel Løkensgard, Torlaug (red). Skriveteorier og

skolepraksis, s 3-44. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag.

Graham, Steve (1999). Handwriting and spelling instruction for students with learning disabilities.

Learning Disability Quarterly, 22 (2), s 78-98.

Graham, Steve (2010). Want to improve children´s handwriting? Don´t neglect their handwriting.

The Education Digest, 76 (1), s 59-55.

Graham, Steve, Berninger, Virginia W, Abbott, Robert D, Abbott Sylvia P & Whitaker, Dianne (1997). Role of mechanics in composing of elementary school students: A new

methodological approach. Journal of Educational Psychology, 89 (1), s 170-182.

Graham, Steve, Berninger, Virginia, Weintraub, Naomi & Schafer, William (1998a). Development of handwriting fluency and legibility in grades 1 through 9. Journal of Educational

Psychology, 92 (2), s 42-52.

Graham, Steve, Weintraub, Naomi & Berninger, Virginia (1998b). The relationship between handwriting style and speed and legibility. Journal of Educational Psychology, 91 (5), s 290- 296.

Graham, Steve, Harris, Karren (utan år). CASL handwriting program (Grade 1).

http://peabody.vanderbilt.edu/Documents/pdf/sped/CASL%20Handwriting%20Program.pdf

2011-06-12 kl 15.30.

Graham, Steve, Harris, Karen & Fink, Barbara (2000). Is handwriting casually related to learning to write? Treatment of handwriting problems in beginning writers. Journal of Educational

71

Hayes, John R (1996) A new framework for understanding cognition and affect in writing. I Levy, C M och Ransdell, S (red). The science of writing, s 1-27. Mahwah, NewYork: Lawrence Erlbaum.

Hayes, John R & Flower, Linda (1980). Identifying the organization of the writing process. In Gregg, W. & Steinberg, E. R. (red). Cognitive Processes in Writing, s 3-30. Hillsdale, New York: Erlbaum.

Hoel Løkensgard, Torlaug (1997). Innoverretta og utoverretta skriveforsking og skriveteoriar. I Evensen, Lars Sigfred & Hoel Løkensgard, Torlaug (red). Skriveteorier og skolepraksis, s 3- 44. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag.

Holm, Lars & Larsson, Kent (1980). Svenska meningar. Elementär språklära. Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter. Lund: Studentlitteratur.

Hudson, Roxanne, Lane, Holly & Mercer, Cecil (2005). Writing prompts: the role of various priming conditions on the compositional fluency of developing writers. Reading and writing, 18, s 473-495.

Illeris, Knud (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur. Imsen, Gun (2005). Elevens värld. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsson, Christer (2001). Läskedjor, manual. Psykologiförlaget AB.

Johansson, Victoria (2009). Developmental aspects of text production in writing and speech. Travaux de l´institute de linguistique de Lund, 48. Department of Linguistics and Phonetics, Centre for Language and Literature, Lund University. Akademisk avhandling.

Jones, Dian & Christensen, Carol (1999). The relationship between automaticity in handwriting and students' ability to generate written text. Journal of Educational Psychology, 91, s 44-49. Kellog, Ronald (2008). Training writing skills. A cognitive developmental perspective. Journal of

Writing Research, 1 (1), s 1-26.

Knoch, Ute (2009). Diagnostic assessment of writing: A comparision of two rating scales.

Language testing, 26 (2), s 275-304.

Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning - hur, vad och varför? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Kullberg, Birgitta (1992). Vi lyssnar till barnen som lär sig läsa och skriva. Göteborg: Förlagshuset Gothia.

72

Leppänen, Ulla, Niemi, Pekka, Anula, Kaisa & Nurmi, Jari-Erik (2006). Development of reading and writing Finnish from preschool to grade 1 and 2. Scientific Studies of Reading, 10 (1), s 3- 30.

Lerkkanen, Marja-Kristiina, Rasku-Puttonen, Helena, Aunola, Kaisa & Nurmi, Jari-Erik (2004). The developmental dynamics of literacy skills during the first grade. Educational Psychology, 24 (6), s 793-810.

Liberg, Caroline (1990). Learning to read and write. Reports from Uppsala University Linguistics, Ruul 10. Uppsala: Departments of linguistics. Akademisk avhandling.

Lindström, Cecilia (2009). Kognitiva processer i barns skrivande. En jämförande studie av hand-

och datorskrivna berättelser. Vetenskapligt arbete, 30 hp på logopedutbildningen vid

Medicinska fakulteten. Lunds universitet.

Lundberg, Ingvar (2008). God skrivutveckling. Stockholm: Natur & kultur.

Längsjö, Eva & Nilsson, Ingegärd (2004). Läs- och skrivutveckling i skolan. Iakttagelser och

reflektioner i anslutning till PIRLS. IPD-rapporter nr 2004:06. Göteborgs universitet:

Institutionen för pedagogik och didaktik.

McCutchen, Deborah (1996). A capacity theory of writing: working memory in composition.

Educational Psychology Review, 8 (3), s 299-325.

McCutchen, Deborah (2000). Knowledge, processing, and working memory: Implications for a theory of writing. Educational Psychologist, 35, s 13-23.

McCutchen, Deborah, Covill, Amy, Hoyne, Susan & Mildes, Karen (1994). Individual differences in writing: implikations of translating fluency. Journal of Educational Psychology, 86 (2), s 256-266.

Medwell, Jane, Strand, Steve & Wray, David (2009). The links between handwriting and composing for Y6 children. Cambridge Journal of Education, 39 (3), s 329-344.

Medwell, Jane & Wray, David (2007). Handwriting: what do we know and what do we need to know? Literacy, 41 (1), s 10-15.

Måhl, Per (2005). I förväg uppställda krav. I Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red). Pedagogisk

bedömning. Om att bedöma och utveckla kunskap. Stockholms universitets förlag.

Nationalencyklopedin (1993), band 11. Uppslagsorden: kognition och kognitiv psykologi. Höganäs: Bra böcker.

73

Nauclér, Kerstin (1980). Perspectives on misspellings. A phonetic, phonological and

psycholinguistic study. Institutionen för lingvistik i Lund. Lund: Gleerup. Akademisk

avhandling.

Nauclér, Kerstin (1989). Hur utvecklas stavningsförmågan under skoltiden. I Sandquist, Carin & Teleman, Ulf (red). Språkutveckling under skoltiden, s 197-216. Lund: Studentlitteratur. Nyström, Catharina (2001). Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Språkvårdssamfundets

skrifter nr 32. Ord och stil. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Olinghouse, Natalie & Graham, Steve (2009). The relationship between the discourse knowledge and the writing performance of elementary-grade students. Journal of Educational

Psychology, 101 (1), s 37-50.

Parush, Shula, Lifshitz, Nirit, Yochman, Aviva & Weintraub, Naomi (2010). Relationships between handwriting components and underlying perceptual- motor functions among students during copying and dictation tasks. Participation and Health, 30 (1), s 39-48.

Press, Hans Jürgen (1996). Herr Jakob. Bildsekvens 21. Schaffhausen: Shubi Lernmedien AG. Saddler, Bruce & Graham Steve (2007). The relationship between writing knowledge and writing

performance among more and less skilled writers. Reading and Writing Quarterly, 23 (3), s 231-247.

Scardamalia, Marlene & Bereiter, Carl (1985). Dialectical processes in composition. I Olson, David, Torrance, Nancy, Hildyard, Angela (red). Literacy, language, and learning. The

nature and consequences of reading and writing, s 307- 329. Cambridge: Cambridge

university press.

Scott, Cheryl (2005). Learning to write. I Catts, Hugh W & Kamhi, Alan G (Red). Language and

Reading Disabilities. Boston, Mass: Pearson Education.

SFS 2008:132. Examensordning för speciallärarexamen. Stockholm: Fritzes.

SKOLFS 2010:37. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11.

Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2007). Skolverkets lägesbedömning 2007, rapport 303, förskoleverksamhet,

skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Fritzes.

Stainthorp, Rhona (1997). Learning to spell: Handwriting does not always beat the computer.

74

Strömqvist, Siv (2007). Skrivprocessen. Lund: Studentlitteratur.

Strömqvist, Sven, Nordqvist Åsa & Wengelin, Åsa (2004). Writing the frog story. Development and cross-modal perspectives. I Strömqvist, Sven & Verhoeven, Ludo (red). Relating events

in narrative. Typological and contextual perspectives, vol 2, s 359-394. Mahwah, New Jersey:

Lawrence Erlbaum.

Swalander, Lena (2009). Självbild, motivation och dyslexi. I Samuelsson et al (red). Dyslexi och

andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.

Søvik, Nils, Samuelstuen, Marit, Svarva, Kyrre & Alfred Lie (1996). The relationship between linguistic characteristics and reading/writing performance of Norwegian children. Reading

and writing: An Interdisciplinary Journal, 8, s 199-216.

Tucha, Oliver, Tucha, Lara & Lange, Klaus (2008). Graphonomics, automaticity and handwriting assessment. Literacy, 42 (3), s 145-155.

Wahlgren, Lars (2008). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.

http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf (2011-

05-10 kl 14.46).

Wengelin, Åsa, Leijten, Mariëlle & Van Waes, Luuk (2010). Studying reading during writing: new perspectives in research. Introduction. Reading and Writing, 23 (7), s 735-742.

Westby, Carol & Clauser, Patricia (2005). The right stuff for writing: Assessing and facilitating written language. I Catts, Hugh W & Kamhi, Alan G (Red). Language and Reading

Disabilities. Boston, Mass: Pearson Education.

Westwood, Peter (2009). Arguing the case for a Simple View of Literacy assessment. Australian

75

Bilaga 1 Informationsbrev

2010-12-06

Till elever och föräldrar i klass 2 på XXwwwwwwww skola

Hej!

Jag heter Marika Axelsson Lindgren och wwwwwwwwwwwwwwwwwwww studerar jag sista året på Speciallärarprogrammet vid Linköpings Universitet. Under vårterminen kommer jag i min utbildning att arbeta med ett examensarbete som kommer att handla om skrivning. Det finns en del utländsk forskning som handlar om samband mellan att skriva för hand, texter, stavning och läsning. Jag vill undersöka hur detta ser ut efter svenska förhållanden.

För att kunna undersöka detta behöver jag få använda resultat av de läs- och stavningstest som genomförts i klassen. Jag behöver också kunna använda uppgift om ålder och kön.

I klassen kommer jag tillsammans med klassläraren att ge eleverna i uppgift att skriva en berättelse och att kopiera en kort text. Eleverna kommer också att få skriva hela alfabetet. Dessa texter behöver jag få tillstånd att kopiera.

Uppgifterna jag får in kommer att hanteras så att ingen utom jag kommer att veta vem som har skrivit vad. Ingen utomstående ska ha möjlighet att känna igen eleverna, det vill säga att eleverna kommer att vara anonyma. Som lärare har jag också tystnadsplikt.

Den färdiga uppsatsen kommer att kunna hittas elektroniskt Linköpings universitetsbiblioteks hemsida, antagligen hösten 2011.

Idag har jag informerat alla barn om vad jag önskar att göra och även berättat om hur detta går till. Jag har dessutom frågat alla elever om det är någon som inte vill att jag använder deras texter. Innan du/ni ger er tillåtelse vore det önskvärt att prata om det ytterligare en gång med barnen. Därför ber jag dig/er att samtala med din/er dotter/son innan ni ger ert skriftliga medgivande.

Frågor besvaras av mig per e-post: XXeeeeeeeeeeeeee

med vänlig hälsning

Marika Axelsson Lindgren

________________________________________________________________________________

Vänligen markera i relevant cirkel, underteckna och lämna talongen till klassläraren snarast.

¤ Jag samtycker till att resultat från läs- och skrivtest får användas, att texterna får kopieras och att uppgifter om kön och ålder får användas.

¤ Jag samtycker inte till att resultat från läs- och skrivtest får användas och att texterna får kopieras och att uppgifter om kön och ålder får användas.

Datum:______________Ort__________________________

Förälders underskrift__________________________________________

76

Bilaga 2 Bedömning av elevtext

Elevnummer____ Bedömningsdatum______ Sammanställning analytisk bedömning av textkvalitet Handlingens organisation Textens struktur (koherens och kohesion)

Idégenerering Beskrivningar Meningarnas komplexitet Summa innehållsliga aspekter Textyta Handskriftens övergripande läsbarhet i texten Stor bokstav och skiljetecken Stycke- indelningar Stavning Summa aspekter av textyta

Summa av alla delar____________

Poäng anges 1-4 där 4 är högst poäng, förutom för styckeindelning där 2 är högsta poäng. Kvantitativa mått

Antal läsliga bokstäver på 3 minuter Antal skrivna bokstäver på 3 minuter Antal skrivna ord på 15 och 3 minuter Antal rätt stavade ord på 15 och 3 minuter Antal satser

Antal beskrivande ord kopplat till ett substantiv

Ordvariation (antal nya ord delat med antal ord i texten, med hänsyn till textlängden) Ordvariation (antal ord i texten delat med antal unika ord)

Syntaxens komplexitet (antal T-unit, hel mening med tillhörande bisatser, dividerat med antal ord)

77 Kvalitet i innehåll, analytisk bedömning

Handlingens organisation

Har ingen röd tråd i handlingen.

Använder en enkel kronologi men med avbrott i handlingen. Använder kronologisk handling.

Skriver med mycket tydlig handling. Använder tydlig början, mitt och slut.

Textens struktur (koherens och kohesion) Ingen textsammanbindning. Få textsammanbindningar.

Binder ibland ihop satser med exempelvis och, eller, men, utan, ty, för, som, så. Binder ofta ihop satser. Hela texten har en övergripande struktur som hänger ihop.

Idégenerering

Följer strikt bildsekvensen.

Kommer med minst tre egna idéer. Kommer med 4-6 egna idéer.

Visar kreativitet och originalitet i förhållande till bildsekvensen.

Beskrivningar

Använder inga beskrivande ord. Använder högst 3 beskrivande ord. Använder fler än 3 beskrivande ord.

Använder ofta beskrivande ord så gott som i varje mening.

Meningarnas komplexitet

Meningarna har inga bisatser. En mening har en bisats.

Två eller fler meningar har bisatser.

78 Kvalitet i textyta, analytisk bedömning

Mellanrum mellan ord

Använder aldrig mellanrum mellan orden. Använder mellanrum mellan orden ibland. Använder ofta mellanrum mellan orden. Använder alltid mellanrum mellan orden.

Handskriftens övergripande läsbarhet i texten

Skriften är mycket ojämn och håller sig inte på raden. Skriften varierar i storlek och står ibland på raden. Skriften varierar något i storlek och står oftast på raden. Skriften är jämn och håller sig på raden.

Stor bokstav och skiljetecken

Använder i stor sett aldrig stor bokstav, punkt och frågetecken.

Använder ibland stor bokstav, punkt och frågetecken, men uppvisar osäkerhet i användningen.

Använder ofta stor bokstav, punkt och frågetecken på ett korrekt sätt. Använder alltid stor bokstav, punkt och frågetecken.

Styckeindelningar

Delar inte in texten i stycken. Delar in texten i stycken.

Stavning

Stavar få ord rätt. Använder invented spelling. Stavar fler än 10 ord fel.

Stavar färre än 10 ord fel. Stavar färre än 5 ord fel.

79

Bilaga 3 Tabell för Pearsons bivariata korrelationer

1 2 3 4 5 6 7 8 9

1.Alfabetet, läsliga bokstäver 1 min 1 ,986** ,536** ,524** ,251 ,185 ,260 ,580** ,572** 2.Alfabetet, antal skrivna bokstäver 1 min ,986** 1 ,537** ,551** ,231 ,120 ,242 ,578** ,578** 3.Kopierad mening, antal läsliga bokstäver 1 min ,536** ,537** 1 ,949** ,028 ,019 ,183 ,593** ,566** 4.Kopierad mening, antal skrivna bokstäver 1 min ,524** ,551** ,949** 1 ,059 -,094 ,110 ,563** ,567** 5.Avkodning ord, LäSt, antal direkt lästa ord 90 sek ,251 ,231 ,028 ,059 1 ,625** ,638** ,128 ,091

6.Ordkedjor, antal rätt 2 min ,185 ,120 ,019 -,094 ,625** 1 ,678** ,043 -,020

7.Stavning, LäSt, antal rätt av 35 möjliga ,260 ,242 ,183 ,110 ,638** ,678** 1 ,298 ,197 8.Antal läsliga bokstäver i text, 3 min ,580** ,578** ,593** ,563** ,128 ,043 ,298 1 ,980** 9.Antal skrivna bokstäver i text, 3 min ,572** ,578** ,566** ,567** ,091 -,020 ,197 ,980** 1 10.Antal skrivna ord på 15 min i text ,593** ,603** ,653** ,627** ,136 ,096 ,307 ,794** ,796** 11.Stavning i text, 15 min, antal rätt dividerat med antal ord ,406* ,408* ,222 ,172 ,619** ,526** ,712** ,356* ,297 12.Stavning, antal rätt på 15 min i text ,622** ,631** ,617** ,575** ,297 ,233 ,470** ,773** ,757**

13.Antal satser ,551** ,553** ,624** ,585** ,173 ,147 ,352* ,772** ,755**

14Antal beskrivande ord kopplat till ett substantiv ,324* ,346* ,136 ,138 ,197 -,017 ,193 ,346* ,359* 15.Ordvariation med hänsyn till variation i textlängd ,622** ,636** ,484** ,473** ,184 ,119 ,372* ,706** ,690** 16.Ordvariation i %, antal ord i text delat med antal unika ord -,254 -,271 -,582** -,592** -,023 -,003 -,134 -,628** -,658** 17.Syntaxkomplexitet, antal meningar delat med antal

skrivna ord

-,131 -,156 -,127 -,172 -,150 ,004 -,178 -,353* -,358*

18.Summa innehållsliga aspekter, analytisk bedömning ,399* ,419** ,397* ,418** ,201 ,160 ,333* ,584** ,593** 19.Summa textyteaspekter, analytisk bedömning ,570** ,549** ,286 ,189 ,433** ,510** ,579** ,424** ,362*

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

1.Alfabetet, läsliga bokstäver 1 min ,593** ,406* ,622** ,551** ,324* ,622** -,254 -,131 ,399* ,570** 2.Alfabetet, antal skrivna bokstäver 1 min ,603** ,408* ,631** ,553** ,346* ,636** -,271 -,156 ,419** ,549** 3.Kopierad mening, antal läsliga bokstäver 1 min ,653** ,222 ,617** ,624** ,136 ,484** -,582** -,127 ,397* ,286 4.Kopierad mening, antal skrivna bokstäver 1 min ,627** ,172 ,575** ,585** ,138 ,473** -,592** -,172 ,418** ,189 5.Avkodning ord, LäSt, antal direkt lästa ord 90 sek ,136 ,619** ,297 ,173 ,197 ,184 -,023 -,150 ,201 ,433** 6.Ordkedjor, antal rätt 2 min ,096 ,526** ,233 ,147 -,017 ,119 -,003 ,004 ,160 ,510** 7.Stavning, LäSt, antal rätt av 35 möjliga ,307 ,712** ,470** ,352* ,193 ,372* -,134 -,178 ,333* ,579** 8.Antal läsliga bokstäver i text, 3 min ,794** ,356* ,773** ,772** ,346* ,706** -,628** -,353* ,584** ,424** 9.Antal skrivna bokstäver i text, 3 min ,796** ,297 ,757** ,755** ,359* ,690** -,658** -,358* ,593** ,362* 10.Antal skrivna ord på 15 min i text 1 ,385* ,952** ,962** ,482** ,883** -,732** -,274 ,708** ,399* 11.Stavning i text, 15 min, antal rätt dividerat med

antal ord

,385* 1 ,625** ,373* ,229 ,469** -,113 -,258 ,451** ,682**

12.Stavning, antal rätt på 15 min i text ,952** ,625** 1 ,923** ,474** ,872** -,648** -,304 ,714** ,541** 13.Antal satser ,962** ,373* ,923** 1 ,422** ,834** -,714** -,161 ,633** ,410* 14Antal beskrivande ord kopplat till ett substantiv ,482** ,229 ,474** ,422** 1 ,483** -,281 -,073 ,291 ,193 15.Ordvariation med hänsyn till variation i textlängd ,883** ,469** ,872** ,834** ,483** 1 -,381* -,350* ,693** ,464** 16.Ordvariation i %, antal ord i text delat med antal

unika ord

-,732** -,113 -,648** -,714** -,281 -,381* 1 ,143 -,451** -,068

17.Syntaxkomplexitet, antal meningar delat med antal skrivna ord

-,274 -,258 -,304 -,161 -,073 -,350* ,143 1 -,450** -,045

18.Summa innehållsliga aspekter, analytisk bedömning

,708** ,451** ,714** ,633** ,291 ,693** -,451** -,450** 1 ,399*