Det har varit många matnyttiga slutsatser som jag tar med mig i mitt fortsatta arbete som lärare, framför allt vikten av att skaffa ett nätverk med andra tekniklärare för att bolla undervisning och bedömning med dem. Jag har också funderingar på att, så småningom när jag känner att jag har tillräcklig erfarenhet, prata med någon kommun om att ge mig anställning som samordnare och utbildare av tekniklärare inom kommunen, framför allt för grundskolan där tidigare forskning visar att det behövs stöttning. Innan jag kommit så långt har jag dock tillsammans med informanterna kommit fram till tre uppmaningar till Skolverket och kommuner/regioner:
Skolverket: flytta ut ett antal av det centrala innehållet till senare kurser, exempelvis kvalitetsarbete, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys. Dessa moment är viktiga, men väldigt tidskrävande även om man bara skrapar på ytan och skulle dessutom vara betydligt lättare att förklara då eleverna fått mer kunskap om exempelvis produktionsteknik.
Skolverket: Skapa undervisningsexempel, exempel på uppföljningsövningar och bedömningsmatriser av hur elevernas resultat från övningarna kan bedömas. Genom att göra detta för ett antal nyckelmoment kan lärarna se hur olika svarsnivåer kan bedömas generellt. Om de väljer att inte följa förslagen utan lägga upp undervisningen på egen hand har de ändå fått en bättre känsla för hur bedömningsmodellen i kursplanen kan tillämpas än om de ska tolka den på egen hand. Dessa exempel kan uppdateras efter hand som teknik utvecklas för att inte arbeta med föråldrad teknik.
34
Kommun/region: Skapa en stabil plattform för samarbete mellan skolor och möjlighet till enklare vidareutbildning för lärare som behöver höja sin kompetens inom olika moment. Det är svårt att få tag på kompetent personal, så det är bättre att träna upp den personal som finns för att höja deras kompetens istället. Denna plattform finns redan i en del kommuner, men kan definitivt bli bättre över lag. Genom plattformen kan man göra samplanering av undervisning mellan skolor, sätta samman prov tillsammans och ha sambedömning av resultaten. Jag tror att det skulle kunna vara motstånd initialt från lärarnas sida då det på papperet tar tid från deras undervisning, men i det långa loppet skulle det spara tid då man slipper göra allt själv. Dessutom skulle det skapa en större möjlighet att basera undervisningen på ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”, som läroplanen påtalar.
7 Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber.
Bernstein, B. (2000). Pedagogy, Symbolic Control, and Identity: Theory, Research, Critique. No. 4. Maryland (USA): Rowman & Littlefield.
Biesta, G. (2010). Good education in an age of measurement : ethics, politics, democracy. Boulder (USA): Colorado Paradigm Publishers.
Brante,T. (2014). Den professionella logiken: hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Glaser, B. & Strauss, A. (1967). The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research. New York (USA): Aldine de Gruyter.
Gustafsson, P., Jonsson, G. & Nilsson, T. (2018). Teknikämnet i svensk grundskolas tidiga skolår sett genom forskningscirkelns lupp. NorDiNa, 14(2), 113-124. DOI:
https://doi.org/10.5617/nordina.6161
Jönsson, A. (2013). Lärande Bedömning. Malmö: Gleerups utbildning.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Linde, (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur.
36
Lundahl, C., Wetterstrand, F. & Sundhäll, M. (2017). Att få sina bedömningar granskade – Lärares syn på de nationella provens syfte att främja likvärdig bedömning. Utbildning och Demokrati. 26(2), 75-94. http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1158270/FULLTEXT01
Lärarnas tidning (2017). Färre nationella prov. Hämtad 2020-02-10 från
https://lararnastidning.se/regeringen-farre-nationella-prov/
SFS 2010:800. Skollagen, kap.10, 20a§ samt kap.15, 25a§. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-02-09 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket, (2011). Kursplan för teknikämnet. Hämtad 2020-02-10 från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubje ct.htm%3FsubjectCode%3DTEK%26courseCode%3DTEKTEK01%26tos%3Dgy&sv.url=12.5d fee44715d35a5cdfa92a3#anchor_TEKTEK01
Skolverket, (2016). Nationella proven i grundskolans årskurs 6 och 9 - En uppföljning av lärares, rektorers och elevers uppfattningar om nationella proven. Hämtad 2020-02-02 från
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2016/nationella-proven-i-grundskolans- arskurs-6-och-9
Skolverket, (2017). Redovisning av uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier. Hämtad 2020-02-02 från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65cf41/1553967705120/pdf3876.pdf
Skolverket, (2019a). PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Hämtad 2020-02-10 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa-internationell- studie-om-15-aringars-kunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse
Skolverket, (2019b). Sammanställning av lärarnas enkätsvar om nationella prov. Hämtad 2020- 02-02 från https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2019/sammanstallning- av-lararnas-enkatsvar-om-nationella-prov
Skolvärlden, (2018). Nyanställda lärare får högre lön än äldre. Hämtad 2020-02-02 från
https://skolvarlden.se/artiklar/nya-larare-far-hogre-lon-aldre
Statistiska Centralbyrån (SCB), (2016). Lärarprognos: Stor brist på lärare. Hämtad 2020-02-02 från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/analyser- och-prognoser-om-utbildning-och-arbetsmarknad/analyser-om-utbildning-och-
arbetsmarknad/produktrelaterat/narliggande-information/lararprognos-2017---stor-brist-pa- larare/
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Styron, J & Styron R. (2012). Teaching to the Test: A Controversial Issue in
Quantitative Measurement. ISSN: 1690-4524, SYSTEMICS, CYBERNETICS AND INFORMATICS, VOLUME 10, NUMBER 5
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Universitetskanslerämbetet (UKÄ), (2019). Ämneslärare i årskurs 7–9 och gymnasiet: Ökande behov väntas i flera undervisningsämnen. Stockholm: Universitetskanslerämbetet.