I den här rapporten har vi beskrivit bakgrunden till och förutsättningarna för den breda studie- och yrkesvägledningen. I slutet av avsnitt 2 konstaterade vi att styrningen är helt central om man ska kunna förverkliga intentionerna om en bred och likvärdig studie- och yrkesvägledning som integreras i undervisningen, som bärs upp av alla personalgrupper i skolorna, som länkar skolan till det omgivande samhället och följer de normkritiska linjer som pekas ut i styrdoku- menten.
Vi pekade på att det behövs särskilda strukturer för uppföljning och för att organisera samverkan skola-arbetsliv. Vi talade också om att olika aktörer, på olika nivåer, måste finnas på plats och ta sitt ansvar för att ambitionerna att utveckla en bred och likvärdig studie- och yrkesvägledning ska kunna infrias. Det handlade då främst om den beslutande nivån (politik, förvaltning och skol- ledare), om den verkställande nivån (studie- och yrkesvägledare, skolledare och lärare) samt om resursnivån (företrädare för arbetslivet och myndigheter som Arbetsförmedlingen).
Våra tre fallstudier kopplade till förutsättningarna för SYV i Trelleborg, Huddinge och Leksand har illustrerat hur viktigt det är att aktörerna känner sitt ansvar och att alla nivåer är på plats. I detta avslutande avsnitt ska vi peka på de mest centrala resultaten av våra fallstudier. Samtliga tre kommuner som vi har behandlat uppvisar en hög ambitionsnivå när det gäller att utveckla den breda studie- och yrkesvägledningen. Man har tagit olika initiativ och följt olika vägar, både när det gäller styrningsambitioner och när det gäller det konkreta inne- hållet i studie- och yrkesvägledningen. Ambitionsnivån har som sagt varit hög, men erfarenheterna från samtliga tre kommuner visar samtidigt hur svårt det är att leva upp till ambitionerna om en bred och likvärdig SYV. Samtidigt finns det naturligtvis all anledning att vara ödmjuk i bedömningarna. Även om idéerna om en bred studie- och yrkesvägledning är mer än ett halvsekel gamla är de konkreta initiativ som vi har tittat närmare på i den här studien väldigt färska. Det handlar i allmänhet om initiativ som går två-tre år tillbaka i tiden.
Sju slutsatser
För det första kan vi alltså konstatera att kommunerna har valt olika vägar i utformningen av styrningen av studie- och yrkesvägledningen. Det handlar om mer centraliserade strävanden kontra mer av underifrånperspektiv. Initiativen i Huddinge följer t.ex. mer centraliserade linjer jämfört med Trelleborg och Leksand. I alla kommuner tar man också upp studie- och yrkesvägledningsfrå- gorna i samband med det systematiska kvalitetsarbetet, men spännvidden är stor när det gäller detaljgrad, uppföljning och återkoppling mellan skolenhets- nivån, å ena sidan, och förvaltningsnivån och politiken å den andra. Oavsett styrningsmodeller brottas också samtliga kommuner med problem kopplade till likvärdigheten. Vissa skolenheter har kommit långt och prioriterar SYV- frågorna högt, på andra skolenheter är intresset och aktivitetsgraden betydligt mindre. Riktlinjer, handlingsplaner och kvalitetsdialoger tycks inte räcka till för att sprida engagemanget på bredden.
För det andra kan vi konstatera att kontakterna med arbetslivet är en stor utmaning. Undantaget är Leksand. I Leksand har det sedan länge funnits ett fungerande samarbete skola-arbetsliv. Det lokala näringslivet, inte minst den lokala Företagarföreningen, spelar en pådrivande roll. En lokal kultur med starka traditioner av samverkan för ”bygdens bästa” och ”bygdens utveckling” spelar sannolikt en viktig roll här. Den typen av relationer är svåra att etablera i det korta perspektivet. I Trelleborg kan projekten Din Framtid och Raka Vägen på sikt bidra till närmare relationer till arbetslivet. I Huddinge tycks frågan om relationerna till arbetslivet vara en av de största utmaningarna. Trots kommu- nens starka intresse för SYV-frågor återstår mycket att göra. Men detta handlar naturligtvis inte enbart om skolans ansvar. Det lokala arbetslivet borde också utveckla ett större intresse för utbytet med skolorna.
För det tredje kan vi konstatera att tillgången på resurser – och då inte minst i
termer av tid – är en stötesten i kommunernas arbete med att utveckla studie- och yrkesvägledningen. Personalen ska ha utrymme för kompetensutveckling och det ska finnas utrymme i vardagen för att hantera frågor kopplade till SYV, frågor som man tidigare har hänvisat till studie- och yrkesvägledare.
För det fjärde framkommer att hög personalomsättning är en utmaning. Hög
personalomsättning bidrar till ökade kostnader och gör att man tappar tempo i arbetet med att utveckla den breda SYV:en. De lärare som ska introduceras på skolorna har i allmänhet inga större kunskaper om studie- och yrkesvägledning som kunskapsområde när de kommer till skolorna. De måste alltså läras upp. Om den genomsnittliga anställningstiden är kort, vilket den ofta är, blir upp- lärningskostnaderna stora.
För det femte framstår studie- och yrkesvägledarnas relation till den breda stu- die- och yrkesvägledningen som oklar. Intentionen är ju att SYV:arna ska vara en resurs som utbildar och inspirerar andra personalgrupper i arbetet med den breda SYV:en. I praktiken får vi intrycket av att det råder en ganska traditionell arbetsfördelning mellan lärare och SYV:are. Lärarna är de som förväntas stå för den breda studie- och yrkesvägledningen medan studie- och yrkesvägledarna ansvarar för den smala SYV:en.
Vårt intryck är också, för det sjätte, att SYV:arnas arbetssituation inte har
påverkats särskilt mycket, varken till innehållet eller till formen. Arbetsuppgif- terna är ofta splittrade och snuttifierade. I kommunerna återkommer berättelser från SYV:are som har sin tjänst fördelad på ett stort antal skolenheter. Det kan skapa förutsättningar för kompetensutveckling, men kan också leda till att stu- die- och yrkesvägledaren i praktiken aldrig kommer in i skolans arbete och inte blir en del av skolenheternas ordinarie personal.
Vår sista och sjunde slutsats handlar om politikernas roll. Vi kan konstatera att politikernas engagemang i uppföljningen och styrningen av SYV-frågorna varierar mellan kommunerna, men den genomgående bilden är att politikerna inte spelar någon framträdande roll. Det finns inte heller någon tydlig bild av vilken roll politikerna ska ha. Det finns emellanåt en försiktighet eller närmast en rädsla för att lägga sig i frågor som uppfattas som exklusiva förvaltnings- och tjänstemannafrågor. De kostnader som både individer och samhälle drabbas av till följd av felval och utbildningsmisslyckanden är betydande. SYV i bred
mening borde vara ett av de främsta verktygen för att förebygga dessa kostna- der. Det finns alltså all anledning att öka det politiska intresset på lokal nivå för dessa frågor.
Källor och referenser
Andreassen, I. (2011). ”Den realiserte läreplanen – elevernas erfaringer”, i Steneresen, S. & Wilhelmsen, B. U. (red.). Utdanningsvalg som skoleutvikling. Bergen: Fagbokforlaget.
ASÖ 1973/74:55. Studie- och yrkesorientering fr.o.m. läsåret 1974/75. Aktuellt från Skolöverstyrelsen.
Borhagen, K. och Lovén, A. (1991). Vem behöver syo? Stockholm: Skolöver- styrelsen.
Christensen, G. & Sögaard Larsen, M. (2011), Evidence on Guidance and
Counseling. Danish Clearinghouse for Educational Research: Århus universitet.
Dresch, J. & Lovén, A. (2010). ”Vägen efter grundskolan” i Lundahl, L. (red.),
Att bana vägen mot framtiden. Lund: Studentlitteratur.
ELPGN 2015 (European Lifelong Guidance Policy). A report on the work
of the European Lifelong Guidance Policy network 2007–15.
Henrysson, L. (1994). Syo-kulturer i skolan. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Huddinge kommun (2014). Riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning i Huddinge
kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen. 2014-10-16.
Kversöy, K. (2016). ”Hvordan kan faget Utdanningsvalg bli elevens frirom for reflektion, utforskning og gode valg”, i Hösöien, U. & Lingås, G.
Utdanningsvalg – identitet og danning. Oslo: Gyldendal.
Leksands kommun (2016). SYV-plan grundskolan. 2016-04-01. Leksands kommun (2016). SYV-plan gymnasieskolan. 2016-01-08.
Leksands kommun. Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 2016-06-30.
Leksands kommun. Skola-Arbetslivsgruppen. ”Främjar samverkan och skapar fler möten mellan skolan och näringslivet i Leksands kommun” 2015-10-21. Leksands kommun. Skola-arbetslivsgruppens nyhetsbrev. Juni 2016.
Leksands kommun. Skola-arbetslivsgruppens nyhetsbrev. Mars-april 2016. Lgr62, Läroplan för grundskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Lgr69, Läroplan för grundskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Lgr80, 1980 års läroplan för grundskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Lgy70, Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Lindh, G. (1997). Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. Stockholm: HLS förlag.
Lovén, A. (2000). Kvalet inför valet. Lund: Lunds Universitet.
Lpf 94, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildnings- departementet.
Lpo11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2016). Stockholm: Skolverket.
Mattsson, K. (1980). ”Kommentar till artikel Arbete och utbildning
– en osynlig och förlorad värld” i Franke-Wikberg, S. & Lundgren U.P. (red.),
Karriär och levnadsbana. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Ministeriet för børn, undervisning og ligestilling (2016). Fælles mål, læseplan
og vejledning for emnet uddannelse og job. Danmark.
OECD (2004). Career Guidance and Public Policy Bridging the Gap.
Olofsson, J. och Wadensjö, E. (2015). Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten. Stockholm: Dialogos förlag.
Panican, A. (2015). Väljer unga fel? – grundskoleelevers attityder till gymnasievalet. Ratio 2015:19.
SKL (2011). Kommungruppsindelning 2011. Revidering av Sveriges kommuner
och landstings kommungruppsindelning. Stockholm: SKL.
SKL (2013). Framtidsval och arbetsliv. Exempel från kommuners studie-och
yrkesvägledning. Stockholm: SKL.
Skolinspektionen (2013). Studie- och yrkesvägledning i grundskolan.
Kvalitetsgranskning 2013:5. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (1997). Utvärdering av grundskolan 1995 – UG 95. Studie- och yrkes-
orientering. Årskurs 9. Skolverkets rapport 126. Stockholm: Liber distribution.
Skolverket (2005). Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet. Dnr 2004:02301. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2007). Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering inom
grundskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). Arbete med studie- och yrkesvägledning. Skolverkets allmänna
råd med kommentarer. Stockholm: Fritzes.
SOU 2015:97 Att välja yrke. Slutbetänkande av Yrkesprogramutredningen. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Stenberg, A. (2016), Att välja utbildning. Betydelse för individ och samhälle. Stockholm: SNS Förlag.
Sultana, R. G. (2012). “Learning Career Management Skills in Europe: a critical review”, i Journal of Education and Work 25(2), 225-248.
Sveriges Elevkårer & Lärarnas Riksförbund (2015), Från avhopp till examen.
Så vill vi utveckla skolan. Stockholm: Lärarnas Riksförbund. SYVbarometern 2013. Bildpresentation av SYVbarometern 2013.
Ungdomsbarometern.
Trelleborg (2015). Riktlinjer – för likvärdig studie- och yrkesvägledning
i samverkan mellan skola och arbetsliv/omvärld (2015 10 13).
Trelleborg (2016). DinFramtid! Du bestämmer – Vi vägleder. Genomförandeplan 2016-05-09.
Trelleborgs kommun (2016). Bildningsförvaltningen. Raka vägen – genomförande-
plan. Avstämningsrapport bilaga 1 (2016-06-29).
Watts, A. (1980). “Karriärutbildning och läroplan”, i Franke-Wikberg, S. & Lundgren U. P. (red.) Karriär och levnadsbana. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Vestin, M. (1991). Femtio år med syo 1940/41-1990/91. F 91:4. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Vuorinen R. (2016). Career education in comprehensive education in Finland.
Bilaga. Genomförda intervjuer
Trelleborg
Joakim Albertsson, förstelärare grundskolan (årskurs 9). 2016 08 25. Eva Ekmark, utvecklingsledare bildningsförvaltningen. 2016 08 30. Ditte Fagerlund, VD Trelleborgs kommuns utveckling AB. 2016 07 12. Carina Gullstrand, SYV:are. 2016 09 08.
Peter Hansson, grundskolerektor. 2016 10 03.
Jytte Lindborg, förvaltningschef bildningsförvaltningen. 2016 10 21. Sven Lindkvist, ordförande i bildningsnämnden (s). 2016 09 27.
Huddinge
Christina Eklund, ordförande i gymnasienämnden (m). 2016 09 19. Birgitta Fagerberg, SYV:are och rektor. 2016 09 08.
Carina Hafrén, grundskolelärare (SO). 2016 10 20. Anna Kiltorp, grundskolerektor. 2016 08 18.
Ann-Britt Sten-Hodin, verksamhetschef för gymnasiet och vuxenutbildningen.
2016 08 31.
Leksand
Tintin Löfdahl, ordförande i utskottet lärande och stöd (kd). 2016 11 17. Anneli Morberg, lärare och samordnare i skola-arbetslivsgruppen. 2016 06 14. Johan Nilsson, grundskolerektor. 2016 11 17.
Lars Nyberg, sektionschef för lärande och stöd (utbildningsförvaltningen). 2016
08 18.
I Sverige och i andra länder har det i över ett halvsekel funnits en ambition att utveckla en bred studie- och yrkesvägledning. Den ska integrera studie- och yrkesvägledning, samt arbetslivsfrågorna i undervisningen och samtidigt engagera alla personalgrupper i skolmiljöerna.
Rapporten ger en historisk och internationell överblick. Den presenterar framgångsfaktorer och svagheter utifrån aktuella och konkreta initiativ i kommunerna Huddinge, Leksand och Trelleborg.
Sammantaget visar resultaten på att svårigheter att förverkliga intentionerna finns på flera plan. För det första handlar det om att utveckla innehåll och former för ett fruktbart samarbete mellan skola och arbetsliv. För det andra handlar det om att engagera alla personalgrupper i skolan i arbetet med studie- och yrkesvägledning. För det tredje handlar det om styrning och ledning.
Rapporten kan läsas och användas av er som vill ta del av forskares perspektiv på utmaningar och möjligheter som kan finnas när man vill stärka och utveckla skolans studie- och yrkesvägledning.
Denna publikation uttrycker inte nödvändigtvis Skolverkets ställningstagande. Författare svarar självständigt för innehållet och anges vid referens till publikationen.