Huddinge är med sina ca 100 000 invånare näst största kommun i Stockholms län. I kommunen, som är borgerligt styrd43, finns det 110 förskolor, 36 grund-
skolor och sex gymnasieskolor. Det finns också ett Komvux. Stockholms län utgör i hög grad en integrerad arbets- och utbildningsmarknad och detta ställer i sin tur höga krav på studie- och yrkesvägledningen.
Det finns således riktlinjer och handlingsplaner för studie- och yrkesväg- ledningen i kommunen som tycks få mer omedelbar effekt på verksamhetsnivå och skapa rimligt goda förutsättningar för likvärdighet, något vi återkommer till nedan. Styrningsambitionerna är tydliga. Samtidigt finns det, som vi också kommer att peka på, frågetecken och utmaningar.
Styrdokument på kommunnivå
Syftet med riktlinjerna för studie- och yrkesvägledningen är att förtydliga vad de allmänna råden innebär konkret för utbildningsverksamheterna i Huddinge kommun.44 Samtidigt fastställs ett tydligt ansvar för styrning och uppföljning på
tjänstemannanivå. Verksamhetscheferna för grundskolorna respektive gymnasie- skolorna ska garantera att beslut om resursfördelning, personal- och kompetens- försörjning innebär 1) att elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodo- ses, 2) att den kompetens som krävs för att tillgodose elevers behov tillgodoses och 3) att studie- och yrkesvägledare har den kompetens som krävs för att stödja övrig skolpersonal i arbetet med studie- och yrkesvägledningsfrågor. Riktlinjerna ska ligga till grund för utvecklingsarbetet i kommunen och ska följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå. Verksamhetscheferna för grund- skolorna och gymnasieskolorna ska ha kontinuerliga dialoger med skolledarna och den särskilda kvalitetsavdelningen ska utgöra ett stöd för skolenheterna för att säkerställa likvärdighet när det gäller arbetet med studie- och yrkesvägled- ningen.
Riktlinjerna omfattar följaktligen också en handlingsplan för arbetet med frå- gor som är relaterade till studie- och yrkesvägledningen. Handlingsplanen täcker de första grundskoleklasserna upp till vuxenutbildningen. Utgångspunkten är målen i läroplanerna och de allmänna råden. Varje mål konkretiseras i ett lokalt kontext och ansvariga personalgrupper pekas ut. Samtidigt framhålls skolledarnas övergripande ansvar.
43. I den borgerliga minoritetskoalitionen ingår också de lokala partierna Huddingepartiet och Drevvikenpartiet.
44. Huddinge kommun 2014. Riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen. 2014-10-16.
Uppföljning
Studie- och yrkesvägledningen i kommunen följs upp i särskild ordning via årligt återkommande mål- och budgetdokument. I kommunen finns tre utbild- ningsnämnder: förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden. Vuxenutbildningen sorterar under gymnasienämnden. Nämnderna har en gemensam förvaltning och leds av en utbildningsdirektör. Sedan 2013 har övergången mellan utbildningsformerna varit ett prioriterat uppdrag i utbild- ningsnämndernas verksamhetsplaner. Studie- och yrkesvägledningsfrågorna har blivit en viktig del av grundskolenämndens och gymnasienämndens verk- samhetsplaner med ett särskilt fokus på övergångarna. I samband med att de allmänna råden tillkom gjordes en inventering av studie- och yrkesvägledningen i kommunen. Man konstaterade att förutsättningarna såg väldigt olika ut på olika skolenheter. De allmänna råden i kombination med den kartläggning som gjordes inom förvaltningen fungerade som en avstamp för ett utvecklingsarbete.
2014 introducerades en processledarutbildning. Enligt verksamhetschefen för gymnasie- och vuxenutbildning, Ann-Britt Sten-Hodin, var avsikten att lära sig hur man driver processer och synliggöra dessa med bland annat processkartor. Övergången grundskola-gymnasium var en av de processer som lyftes fram. Det blev en utbildning som landade i ett projekt för att ta fram särskilda riktlinjer och en handlingsplan, ett strategidokument för studie- och yrkesvägledningen. De sistnämnda strategidokumenten togs fram på utbildningsförvaltningen med grundskole- och gymnasiecheferna som ansvariga. I projektgruppen medverkade också skolledare, lärare och SYV:are. Riktlinjerna antogs därefter av politikerna i grundskolenämnden och gymnasienämnden. Fokus har legat på att utveckla den breda studie- och yrkesvägledningen. I samverkan med Skolverket har man också genomfört utbildning av berörd personal i vägledningsfrågor.
Under framtagandet av dokumenten erbjöds utbildningar, inspirations- föreläsningar och handledning. Skolenheterna fick tillfälle att lämna in strategi- dokument nedbrutna på enhetsnivå och man fick feedback på dessa dokument. En intervjuad skolledare från en grundskola i kommunen, Anna Kiltorp, talar i termer av en ”nystart” och menar att ”det varit en bra satsning, med en tydlig start och ett tydligt mål”.
I Huddinge går man betydligt längre i övergripande styrning och uppföljning av SYV, jämfört med Trelleborg.
Bakgrund till intresset för SYV
Faktorer som framhålls:
•
Problem med felval och avhopp i gymnasieskolan. Omval leder ofta till studieavbrott, något man vill förebygga. Felval och avhopp genererar stora kostnader för kommunen.•
Det är viktigt att utveckla det entreprenöriella lärandet, något som betonas starkt av den ansvariga politikern, Christina Eklund. Elever måste också få ökade insikter om villkoren för företagande.•
Eleverna behöver utveckla generella förmågor (generiska kompetenser) som är högt eftertraktade i arbetslivet. Det handlar bland annat om problem- lösningsförmåga och kreativt tänkande. Sådana förmågor utvecklas bäst om eleverna tränas i ett konkret och arbetslivsrelaterat sammanhang.•
Det har varit för mycket fokus på SYV i snäv bemärkelse. Fler på skolorna ska involveras och SYV ska handla om mer än individuella övergångar mellan skolstadier. Det finns behov av att integrera SYV i undervisningen för att tydliggöra de kompetenser/förmågor som är relevanta i arbetslivet: kreativitet, analys- och samarbetsförmåga. Att enbart fokusera på det kunskaps- och informationsförmedlande uppdraget, räcker inte för en skola som ska vara i takt med tiden.•
Behovet av vägledning för att underlätta välgrundade utbildningsval i samtliga kommuner i länet (en integrerad utbildningsmarknad).•
Vägledning för den stora gruppen nyanlända ungdomar i kommunen.•
Ungdomarna har för begränsade kontaktytor och kunskaper om arbetslivet och villkoren i arbetslivet.•
För få väljer yrkesprogram i gymnasiet. Detta bidrar i sin tur till matchnings- problem. Företagen får svårare att hitta personal med rätt kompetens.Vilka aktörer har varit pådrivande?
Det ges en samstämmig bild av att företag och organisationer i arbetslivet inte har varit involverade i arbetet med att utveckla studie- och yrkesvägledningen. Tvärt om framhåller en av informanterna (Carin Hafrén som är grundskole- lärare) att ”det känns som att företagen inte är särskilt intresserade”.
Vi har haft problem att hitta praktikplaser, så vår Prao är försvunnen sedan många år…Kommunens näringslivsavdelning är intresserad, men vi har svårt att hitta samarbetspartners i form av företag.
Inte heller har man haft något utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen. Man arrangerar mässor och näringslivsdagar, men det förekommer ingen mer utvecklad samverkan kring studie- och yrkesvägledningsfrågorna.
Politikerna i utbildningsnämnderna har, enligt Christina Eklund, varit pådrivande och är involverade genom återkommande avstämningar av verk- samhetsplanerna. Detta har också gjort det möjligt för förvaltningschefen och cheferna för grundskoleutbildningen och gymnasieutbildningen att prioritera studie- och yrkesvägledningsfrågorna högt.
Styrning av SYV på verksamhetsövergripande nivå
Styrningen av studie- och yrkesvägledningen framstår som mer formaliserad jämfört med förhållandena i både Leksand och Trelleborg. Det handlar inte enbart om ett frivilligt erfarenhetsutbyte eller ett processtöd. Riktlinjerna och handlingsplanerna har status av styrdokument och vägleder verksamhets- uppföljningen.
Styrning och uppföljning på kommunal nivå sker i relation till det systema- tiska kvalitetsarbetet. Verksamhetscheferna för grundskolorna och gymnasie- skolorna genomför tillsammans återkommande delårsdialoger med skolenhe- ternas företrädare. Här lyfter man frågorna om studie- och yrkesvägledningen utifrån vad som står i styrdokumenten (riktlinjerna och handlingsplanen). Dessutom genomför man enkätundersökningar bland eleverna för att kartlägga
deras erfarenheter av och uppfattningar om arbetet med studie- och yrkesväg- ledningen (i gymnasieskolan riktas enkäten till eleverna i årskurs 2).
Kopplat till programbyten och avhopp i gymnasieskolan har man tagit fram koder som skolenheterna ska följa upp. Det handlar om att uppgifterna ska registreras och samlas för att ligga till grund för utvärdering på förvaltningsnivå. Man använder programmet ProCapita. Skolorna ska registrera om elever byter skola eller program och också ange skälen till skol- respektive programbyten.
Erfarenheter från enskilda skolor
Det framhålls att det inte är SYV:arna själva som har varit huvudansvariga. Arbetet med vägledningsfrågorna har breddats och lärarna och skolledarna är genomgående mer engagerade. Styrdokumenten pekar också ut ansvaret hos lärare och skolledare. I kvalitetsdokumenten som skrivs varje år på skolen- heterna ska man, som framgått, redovisa hur man har arbetat med SYV. Här föreskrivs också ett självskattningssystem. Materialet används sedan i kvalitets- dialogerna med chefen för kvalitetsavdelningen. Det ger möjligheter till feed- back och vidare utveckling.
Ett exempel på hur man jobbar konkret med eleverna är ”stafettworkshops”. Där samarbetar lärare på olika årskurser på en grundskola för att möjliggöra en progression i elevernas förmågor och lärande kopplat till väglednings- och arbetslivsfrågorna. Man tar fram planer för hur man ska jobba långsiktigt med eleverna. En intervjuad skolledare, Anna Kiltorp, ger exempel på hur man arbetar. Under vårterminen träffas all berörd personal (lärare och SYV). Man går igenom hur man ska lägga upp stafettmodellen. Sedan träffas arbetslagen, indelade efter årskurser, och diskuterar hur man ska bryta ner arbetet på respek- tive årskurs. Först träffas årskurs 4 och definierar grunden för vad barnen ska lära sig, sedan årskurs 5, osv. Det handlar om en planeringsprogression där man lämnar över till varandra. Alla underlag samlas i itunesU, en planeringsapp som man använder. När man kommer tillbaka inför höstterminen har man hunnit fundera en del och kan göra vissa justeringar. Sedan följs arbetet upp i åter- kommande medarbetarsamtal. Det betonas att uppföljningen inte ska ske i form av temadagar, då blir det bara ”one-hit-wonders”.
En grundskolelärare, Carina Hafrén, som arbetar på den skola där Anna Kiltorp är rektor menar att man håller på att utforma en matris av förmågor som stärker elevers valkompetens och underlättar steget över i arbetslivet. Det handlar om risktagande, kreativt tänkande, flexibilitet och förändringsbenägenhet.
Vi uppfattar att det står i vårt uppdrag att vi ska träna eleverna för ett samhälle utanför skolvärlden och det är så här vi tolkar det. Vi behöver titta på vilka förmågor de faktiskt behöver ha med sig när de kommer ut och så har vi landat i matrisen.
Man betonar samstämmigt att strategiarbetet har lett till en bredare samsyn kring vägledningsfrågorna. Kunskaperna om SYV har breddats, skolledarna och lärarna är mycket mer medvetna nu än tidigare. Den 6-dagarsutbildning som genomfördes i samarbete med Skolverket framhålls också som mycket lyckad och gav ”en aha-upplevelse för många”, menar bland annat Birgitta Fagerberg. Ett annat exempel är satsningen på ELIT (entreprenöriellt lärande och IT). Många lärare i kommunen har gått den kursen.
Utmaningar
Kontakterna med arbetslivet är inte tillräckligt utvecklade. Arbetslivets före- trädare har inte heller varit någon medverkande part i strategiarbetet med SYV. En informant framhåller att man borde komplettera gymnasiedagarna, eller mässorna, med återkommande branschdagar. Någon samverkan med Arbets- förmedlingen tycks inte heller förekomma.
Birgitta Fagerberg som kombinerar funktionerna som skolledare och SYV:are i en heltidstjänst betonar också att ekonomin sätter gränser för vad som är möjligt att göra. Politikerna har prioriterat SYV-frågorna, men inte avsatt mer medel. Verksamhetschefen för gymnasiet och vuxenutbildningen, Ann-Britt Sten-Hodin, framhåller också att verksamheterna ska utvecklas inom ramen för ordinarie budget.
Ytterligare en utmaning som lyfts fram av Birgitta Fagerberg är att flera grundskolor saknar SYV-personal. SYV:arnas arbetssituation har inte heller underlättats utan deras tjänstgöring är ofta splittrad och uppdelad på allt för många skolenheter.
7. Förutsättningar för SYV i Leksand
Leksand är med sina knappa 16 000 invånare den minsta kommunen vi har tittat närmare på. I kommunen, som är borgerligt styrd, finns det 12 förskolor, nio grundskolor och en gymnasieskola. Komvux i Leksand organiseras i samar- bete med Rättviks kommun.
Lokala styrdokument och organisationen av SYV
I Leksand finns det utarbetade handlingsplaner för studie- och yrkesvägled- ningen.45 Handlingsplanerna är emellertid av ganska övergripande natur och
kan närmast ses som ett slags befattningsbeskrivningar för studie- och yrkesväg- ledarna. Det finns en handlingsplan för grundskolan och en för gymnasieskolan. I handlingsplanerna utgår man från de allmänna råden och delar upp målbe- skrivningarna i en del som handlar om studie- och yrkesvägledarens ansvar och en del som handlar om SYV i vid bemärkelse (”hela skolans ansvar”). Målen bryts ner i ett terminsindelat kalendarium.
I kommunen finns ett särskilt SYV-team där kommunens fyra SYV:are träffas regelbundet tillsammans med tjänstemän från lärande och stöd (motsvarigheten till utbildningsförvaltningen) och företrädare från grundskolorna och kommu- nens gymnasieskola. Kommunen finansierar en samordningstjänst för sam- verkan skola-arbetsliv som motsvarar 20 procent av en heltidstjänst. Tjänsten innehas av Anneli Morberg som också arbetar som yrkeslärare på gymnasiet.
Anneli Morberg har som sin främsta uppgift att ansvara för skola-arbetslivs- gruppen. Det är ett samverkansorgan mellan skolorna och näringslivet i kom- munen. Gruppen har funnits i många år och täcker grundskole- och gymnasie- utbildning. Enligt planen ska man också komplettera med vuxenutbildning från och med nästa år. Initiativet till gruppen kommer inte från politiken utan från enskilda lärare i samverkan med företrädare för företagen, enligt Lars Nyberg som är sektionschef för lärande och stöd. Helena Thunell som är SYV:are beskriver gruppen som ”navet för SYV-verksamheten i kommunen”. Det handlar om samtliga centrala aspekter: integrationen av SYV i undervisningen, samordning av SYV mellan skolenheter och om styrning.
Företagsföreningen är en central aktör i skola-arbetslivsgruppen. Syftet med samarbetet inom gruppen är bland annat att förbättra kontaktytorna mellan skola-företag, att öka elevernas kunskaper om och intresse för arbetsliv och före- tagande samt att stimulera till entreprenörskap.46 Gruppen står för en mängd
olika aktiviteter. Man organiserar studiebesök i företag lokalt och i regionen, man genomför seminarier med gästföreläsare, organiserar handledarutbildning och ordnar filmvisning inför studiebesök och praktik. Några av aktiviteterna ska vi diskutera lite närmare: det handlar om yrkesmässorna och arbetsmarknads- kunskapen (se nedan).
Yrkesmässor arrangeras i början av hösten varje år och brukar täcka ca 100 yrken. På den senaste yrkesmässan i september 2016 deltog 900 elever, både
45. SYV-plan grundskolan. Leksands kommun (2016-04-01) samt SYV-plan gymnasieskolan. Leksands kommun (2016-01-08).
46. Leksands kommun. Skola-Arbetslivsgruppen. ”Främjar samverkan och skapar fler möten mellan skolan och näringslivet i Leksands kommun” (2015-10-21).
grundskoleelever och gymnasieelever. Även elever från grannkommuner deltog, från Gagnef och Rättvik. I anslutning till mässan arrangerades en branschdag där elever från årskurs 8 och 9 i grundskolan samt gymnasieelever fick ta del av föreläsningar om kompetensbehov i näringslivet och om hur det är att vara egen företagare.47 Elevenkäter genomförs efter yrkesmässan och runt 60 procent av
eleverna brukar ange att mässan bidrar till ökad studiemotivation.48
Medel delas ut till skolprojekt som berör skola-arbetslivsfrågor. Det finns en särskild fond för att finansiera projekt som leder till närmare samarbete mellan skola och arbetsliv. Undervisning i arbetsmarknadskunskap uppmuntras och företags- och arbetsplatsbesök arrangeras. Gruppen sammanträder tre till fyra gånger per termin. Verksamheten finansieras både med medel från kommunen och det lokala näringslivet. Företagarföreningen i Leksand avsätter en årlig summa och ytterligare medel tillförs av enskilda företag, främst lite större lokala företag som Leksandsbröd, Leksands sparbank och Clas Ohlson. Totalt avsätter 20 företag medel till gruppen. I gruppen ingår 16 personer, sju från kommu- nens utbildnings- och näringslivsenheter och nio från det lokala näringslivet. Ingen politiker medverkar.
Bakgrund till intresset för SYV
•
En ökad medvetenhet om betydelsen av den breda studie- och yrkesväg- ledningen och det gemensamma ansvaret för denna.•
Elevers motivationsproblem i skolan som kan förorsaka problem med genomströmning, avhopp och felval. Behovet av att tydliggöra arbetslivs- relevansen i grundskoleämnen och gymnasiegemensamma ämnen.•
De lokala företagens bekymmer kopplade till arbetskrafts- och kompetens- försörjningen, bland annat i ljuset av generationsväxlingen (som man menar är särskilt tydlig i Leksand och i regionen som helhet). 40 procent av arbets- kraften i kommunen går i pension inom 10 år.•
Ungdomars utflyttning till studieorter.•
Ett begränsat elevintresse för yrkesprogrammen. Inte minst den lokala träindustrin och besöksnäringen har stora rekryteringsbehov, men ung- domarna måste ha rätt kompetens.Styrning av SYV på verksamhetsövergripande nivå
Anneli Morberg framhåller att styrningen av verksamheten är mindre problema- tisk i en liten kommun av Leksands slag. Man känner varandra och det för- enklar både informationsutbyte och beslutsgång.
Kommunens förvaltning lärande och stöd tog initiativet till att inrätta SYV- teamet. Samarbetet mellan SYV:arna underlättas av att de bara är fyra stycken. Man har täta kontakter. För att föra ut information om vad som bestäms och vad som är på gång förmedlas information via en ikon på kommunens intranät som all skolpersonal har tillgång till. SYV:arna bevakar att handlingsplanerna för SYV i kommunen följs på skolenheterna. Det finns en tydlig ansvarsför-
47. Leksands kommun. Skola-arbetslivsgruppens nyhetsbrev. Mars-april 2016. 48. Leksands kommun. Skola-arbetslivsgruppens nyhetsbrev. Juni 2016.
delning mellan SYV i snäv eller traditionell bemärkelse, som SYV:arna själva ansvarar för, och den breda SYV som främst ses som skolledarnas och pedago- gernas ansvar.
Styrningen verkar i huvudsak ske informellt via överenskommelser i skola- arbetslivsgruppen. Det är den tunga instansen. Här beslutas som framgått om yrkesmässor och branschdagar. Man utarbetar planer för inslag av arbetskunskap för elever i grundskolan och gymnasieskolan, beslutar om företagsbesök och för- delar ansvaret för insatserna. Genom att de som är ansvariga för verksamheterna på förvaltningsnivå är med i gruppen, liksom företrädare för skolorna (dock inga lärare utan enbart rektorer och SYV:are), blir beslutsgången kort. Besluten omvandlas i handling.
Enligt politikern Tintin Löfdahl har det efter hand utvecklats en struktur för utbytet mellan skola-arbetslivsgruppen och de ansvariga politikerna. Tintin hänvisar till något som kallas för kommunala samrådsmöten.
Då kommer den gruppen med där och gör sin dragning om vad som pågår. På det sättet får man ju med hela politiken också…Skola-arbetslivsgruppen kallas till regelbundna möten och avrapportering. Så det är nog ganska formaliserat.
Men politikernas står inte för initiativen och deras roll ska inte överdrivas. Grundskolerektorn Johan Nilsson, som är medlem i skola-arbetslivsgruppen, svarar följande på en fråga om politikerna har en pådrivande betydelse:
Nej, det skulle jag knappast säga. Inte har jag märkt av det på politikersidan. Däremot har högre tjänstemän i kommunen varit klart positiva.
Rektorerna framhålls som nyckelpersoner. Genom deras engagemang involveras också lärarna på skolenheterna. På varje skola utses dessutom en lärare som har ett särskilt ansvar för skola-arbetslivsfrågorna, en modell som SYV:aren Helena Thunell menar har varit väldigt viktig för att möjliggöra den breda vägled- ningen. Det underlättar kommunikationen mellan SYV:are och lärare. Hon menar att intresset från lärarnas sida tidigare var mer begränsat. Man hänvisade till tidsbrist och att man inte var utbildad för att undervisa om arbetsmarknads- frågor. Nu menar Helena att lärarna i högre grad ”inser vinningen med arbets- livsanknuten undervisning. Man motiverar varje ämne utifrån elevernas fram- tid.”.
Politikerna uppmuntrar verksamheten genom att avsätta medel till Anneli Morbergs tjänst. Anneli menar själv att hon besöker kommunstyrelsen en gång per år och ger en muntlig avrapportering. Avrapporteringen brukar mötas med entusiasm. Någon mer formell eller systematiserad granskning i relation till uppsatta mål för SYV förekommer inte.
En av våra informanter nämner den uppföljning och utvärdering av SYV som sker i samband med det systematiska kvalitetsarbetet. Det handlar återigen om Johan Nilsson som är rektor vid Åkerö skola, en grundskola i kommunen. För läsåret 2015/16 var ett av de prioriterade områdena i kommunen studiemotiva- tion-arbetsmarknadskunskap. I kvalitetsredovisningen för Åkerö skola för läsåret 2015-16 nämns också helt kort att både inslagen av arbetsmarknadskunskap och yrkesmässan uppskattats mycket av eleverna.49 Man gör därför bedöm-
ningen att undervisningsinslagen och mässan sammantaget bidragit till ökad studiemotivation även om man samtidigt konstaterar att det är svårt att mäta exakt. Samtidigt kan det konstateras att inför läsåret 2016/17 finns inte någon direkt koppling till arbetsmarknadskunskapen som prioriterat område i verk- samhetsplanen. Däremot talas det om insatser för att öka studiemotivationen och lusten att lära. Sannolikt kommer man även fortsättningsvis att anknyta till arbetsmarknadskunskapen och yrkesmässan i detta sammanhang. Uppfölj-