Detta avslutande kapitel inleds med en resultatdiskussion som mynnar ut i besvarandet av forsk- ningsfrågan. Därefter förs en diskussion kring valt teoretiskt ramverk och metod. Avslutnings- vis ges förslag på vidare forskning på området, följt av en koppling till studiens relevans för yrkesutövningen.
5.1 Resultatdiskussion
Med grund i problemformuleringen ämnade uppsatsen bidra till breddandet av teoretiseringen kring irreguljär krigföring på den marina arenan. Syftet med uppsatsen var att undersöka för- klaringskraften i Arreguín-Tofts teori om strategisk interaktion i marin kontext. Teorin har prövats mot två marina asymmetriska fall inom ramen för interaktionen direkt anfall vs. indirekt
försvar. Ur analysen framgår det att fallen svarar mot interaktionen, dock med olika grad.
I fallet The Tanker War mellan 1984-1988 nyttjas direkt strategi i huvudsak av den anfallande aktören, med inslag av indirekt strategi. Detta då Irak nyttjade militära styrkor i syfte att slå ut Irans styrkor samt oljetillgångar. Likaså nyttjade USA militära styrkor för att skydda de han- delsfartyg som passerade och för att slå mot Irans styrkor. Detta, till skillnad från Iran, där alla indikatorer utom en (1), återfanns i sin helhet i empirin och således bedöms Iran ha nyttjat en
indirekt strategi. Den indikator som delvis återfanns avhandlade stöd från utomstående och
nyttjande av fler försvarsgrenar än marinen. Bedömningen gjordes p.g.a. de enbart fick materi- ellt stöd från utomstående parter, och inte stöd i form av styrkor m.m. Konflikten utgör ett exempel på fall där strategier inte är helt enkla att identifiera och således skapar sämre förut- sättningar för teorin att förklara utfall. Exempelvis nyttjade den anfallande aktören till viss del metoder och syften som går i linje med den indirekta strategin, d.v.s. nyttja icke-konfrontativa metoder, slå mot viljan att strida. Båda aktörerna åtnjöt, om än i olika grad, närheten till fristäder i det egna landet. Detta då striden periodvis fördes på båda sidorna av havet. Följaktligen på- verkades bådas uthållighet i positiv riktning. Trots att asymmetrin förekom i godtycklig grad och trots att deras strategier delade likheter, gick Iran vinnande ur konflikten. Tidsaspekten, som lyfts med sista indikatorn, stödjer dock utfallet delvis, eftersom Arreguín-Toft menar att en utdragen konflikt gynnar den svaga aktören.
I fallet USA- Japan förekommer indikatorer för direkt strategi i USA:s agerande, vilket visar på att de i huvudsak nyttjade en sådan strategi. Då Japan står som den förlorande parten, borde analysverktygets indikatorer således i huvudsak inte återfinnas i empirin för att teorins tes om
Sida 35 av 39 strategisk interaktion ska stärkas. Vid analysen av Japans agerande under konflikten återfinns enbart på 2/6 indikatorer i sin helhet. Resterande återfinns delvis. Tidsaspekten går i linje med teorin, då en kortare konflikt sägs gynna den starkare aktören, vilket det gjorde i detta fallet. I de delar av konflikten där Japan nyttjade sig av bestridande och gerillaliknande strategi, framgår det hur deras chanser ökar.
Resultatet av studien visar att den strategiska interaktionen hade viss förklaringskraft på dessa marina fall, såldes bedöms bidraget till uppsatsens problem vara positivt. För att än mer stärka teorins förklaringskraft på den marina arenan, krävs dock vidare ytterligare studier inom detta område.
Hur kan strategisk interaktion förklara framgång för en relativt svagare stat i marina konflikter?
Baserat på diskussionen som förs ovan, görs bedömningen att strategisk interaktion enbart del- vis kan förklara utfallet.
Alternativa förklaringsfaktorer som har identifierats i empirin är exempelvis Irans religiösa skäl till strid. Detta drev både det militära styret och befolkningen till fortsatt strid. Det stödjer så- ledes Macks teori om att intresse, snarare än den strategiska interaktionen, kan förklara utfall. 5.2 Metod och teoridiskussion
Studien har genomförts som en teoriprövande fåfallsstudie, som har mynnat ut i slutsatser om hur Arreguín-Tofts teori om strategisk interaktion kan förklara utfall i de marina fallen The
Tanker War och slaget om Okinawa, Ryukyuöarna. Valet av analysmetod skapade förutsätt-
ningar att m.h.a. analysverktyget samla in kvalitativt underlag att dra slutsatser från, således anses har varit lämplig. Då möjlighet att generalisera resultat vid fallstudier i stor grad bygger på hur representativa fallen är för dess population, gjordes val av fall utefter kriterier som iden- tifierats ur bl.a. problem, syfte och teori. Vissa svårigheter observerades i samband med detta. Mängden kriterier visade sig skapa en snäv populationsram, vilket mynnade ut i ett fåtal möjliga fall. Två huvudsakliga orsaker till detta skulle kunna vara att 1) teorin förhåller sig på strategisk nivå, medan marina konflikter normalt ligger på en lägre nivå, 2) antalet asymmetriska marina konflikter efter 1950 är begränsad. Den tidigare forskningen pekar på en ytterligare faktor som kan begränsa möjligheten att generalisera studiens resultat till andra asymmetriska marina kon- flikter; Till menar att det finns stora olikheter bland kuststater baserat på bl.a. politiskt klimat,
Sida 36 av 39 strategisk förutsättning, kulturell och historisk bakgrund. I syfte att öka resultatets generaliser- barhet, grundades valen av fall på olika utfalls-design, då det skapar ytterligare underlag att stärka eller försvaga teorins förklaringskraft.
Skillnaden i begreppsapparat mellan Arreguín-Tofts teori och sjömaktsteori genererade frikt- ioner när delar av dessa skulle sammanfogas till ett ramverk. En konsekvens av ett begrepps- mässigt osynkat ramverk är svårighet vid operationalisering och således risk för sänkt begrepps- validitet. I ett försök att överbrygga detta har det förts en begreppsdiskussion i syfte att redogöra för hur begreppen står i relation till varandra och fastställa hur dessa nyttjas i undersökningen samt att vara transparent vid skapandet av indikatorer. Dessa svårigheter bedöms ej har påverkat studiens resultat.
En kritik mot valet av ramverk är begränsningen som gjordes i o.m. att enbart operationalisera interaktionen direkt anfall vs. indirekt försvar. En konsekvens av detta kan vara att ha missat andra möjliga interaktioner och därmed ett annat resultat och andra slutsatser med det.
5.3 Vidare forskning
Resultatet av undersökningen visar att även asymmetrisk konfliktteori har en viss förklarings- kraft på konflikter där irreguljär krigföring nyttjas även i marin kontext. För att fortsatt utröna förklaringskraften i det teoretiska ramverket, behövs ytterligare prövning. Med grund i studiens teoretiska ramverk, vore det intressant att undersöka hur kuststater med defensiva ambitioner har förutsättningar för nyttjandet av indirekt strategi i syftet att vara redo i mötet med en poten- tiell anfallare. En sådan studie hade kunnat göras på exempelvis den svenska marinen, med utgångspunkt i det doktrinära underlag som finns tillgängligt.
I syfte att bredda teoretiseringen kring irreguljär krigföring i marin kontext, kan även renodlade teorier som avhandlar irreguljär krigföring prövas på marina fall.
Sida 37 av 39 5.4 Yrkesrelevans
Sveriges Militärstrategiska doktrin redogör för omvärldsläget och det säkerhetspolitiska lägets oupphörliga förändring. Svårigheten att identifiera krig från fred ökar, medel och metoder för att föra krig utvecklas och förändras.110 Både som officer och som försvarsorganisation är det således viktigt att följa utvecklingen och aktivt bredda kunskapen om det. Som problemformu- leringen skildrar, har irreguljära metoder länge använts och under det senaste decenniet blossat upp ytterligare. Uppsatsen har ämnat bidra till förståelsen om detta, med inriktning på hur en relativt svagare aktör i en marin konflikt kan nyttja irreguljära metoder, vid händelse av angrepp från en starkare aktör. Resultatet visar på att den strategiska interaktionen har viss förklarings- kraft i de asymmetriska konflikter som undersökts. Detta tyder på att en kuststat med defensiva ambitioner som Sverige bör vara medveten om hur val av strategi kan påverka utgången. 111 Dock framgår det också att strategisk interaktion inte ensamt kunde förklara utfallet i konflik- terna som undersökts, således bör det snarare vara något att förhålla sig till.
110 Försvarsmakten 2016:37-38. 111 Försvarsmakten 2016:39.
Sida 38 av 39
Litteratur- och referensförteckning
Litteratur
Armstrong, Benjamin. 2019. Small boats and daring men: maritime raiding, irregular warfare,
and the early American Navy. Norman: University of Oklahoma Press.
Arreguín-Toft, Ivan. 2005. How the weak win wars: a theory of asymmetric conflict. Cam- bridge:Cambridge University Press.
Blight, James G. 2012. Becoming Enemies U.S.-Iran Relations and the Iran-Iraq War, 1979-
1988. Lanham, Md: Rowman & Littlefield Publishers.
Cordesman, Anthony H. & Wagner, Abraham R. 1990. The lessons of modern war. Vol. 2, The
Iran Iraq war. Westview Press.
Crandall, Russell. 2014. America’s Dirty Wars : Irregular Warfare from 1776 to the War on
Terror. New York, New York: Cambridge University Press.
Ekengren, Ann-Marie, and Jonas Hinnfors. 2012. Uppsatshandbok : hur du lyckas med din
uppsats. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, Peter. 2017 Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5 uppl., Stockholm: Norstedts juridik.
Försvarsmakten. 2016. Militärstrategisk doktrin MSD 16, Stockholm: Försvarsmakten.
George, Alexander L., Andrew. Bennett, and Andrew Bennett. 2005. Case Studies and Theory
Development in the Social Sciences. Cambridge, Mass: MIT Press.
Johannessen, Asbjørn, Per Arne Tufte, Line Christoffersen, and Björn Nilsson. 2020. Intro-
duktion till samhällsvetenskaplig metod. Upplaga 2. Stockholm: Liber.
Landquist, Daniel, Några av sjöstrategins grunder. 2006[1935]. 1 uppl., Stockholm: Försvars- högskolan.
Mao, Zedong. 1961. On guerrilla warfare, Praeger, New York.
Rose, Gideon. 2010. How wars end: why we always fight the last battle : a history of American
intervention from World War I to Afghanistan, 1st Simon & Schuster hardcover ed., New York:
Simon & Schuster.
Till, Geoffrey. 2016. Are Small Navies Different? I Small Navies : Strategy and Policy for
Small Navies in War and Peace, Mulqueen, Michael, Deborah Sanders, and Ian Speller, 21-31.
London, England: Routledge.
Yahara, Hiromichi.(Översättning av Pineau, Roger och Uehara, Masatoshi). 1995. The Battle
Sida 39 av 39 Ångstrom, Jan, and J. J Widen. 2015. Contemporary Military Theory: The Dynamics of War. 1st ed. London: Routledge.
Artiklar
Appleman, Roy E. 1948. Okinawa : the Last Battle. Washington: Historical Division, Depart- ment of the Army.
Arreguín-Toft, Ivan. 2001. How the weak win wars: A Theory of Asymmetric Conflict, Inter-
national Security, 27:1.
Børresen, Jacob. 1994. “The Seapower of the Coastal State.” Journal of strategic studies 17(1): 148–175.
Dunigan, Molly. 2012. Characterizing and exploring the implications of maritime irregular war- fare, RAND, Santa Monica, CA.
Haghshenass, Fariborz. 2008. “Iran's Asymmetric Naval Warfare”, Washington Institute for
Near East Policy.
Mack, Andrew. 1975. Why Big Nations Lose Small Wars: The Politics of Asymmetric Conflict,
World Politics 27(2): 175-200.
Nelson, C. E. 2018. Revolution and war: Saddam's decision to invade iran. The Middle East
Journal 72(2): 246-266.
Karsh Efraim. 1987. The Iran-Iraq War: A Military Analysis. The War, The Adelphi Papers Washington: Washington Institute for Near East Policy 27:220.
Tzeng, Megan. 2000. “The Battle of Okinawa, 1945: Final Turning Point in the Pacific.” The
History teacher (Long Beach, Calif.) 34(1): 95–117.