Syftet med denna rapport har varit att undersöka vilka åsikter och tankar som
uttrycks i kommentarsfälten på svenska tidningars officiella Facebooksidor om den prioriteringsordning för vaccinationsprogrammet mot covid-19 som
Folkhälsomyndigheten rekommenderade samt hur det som skrivs i kommentarsfälten relaterar till de tre prioriteringsprinciperna: människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen samt
kostnadseffektivitetsprincipen. I detta kapitel sammanfattas de viktigaste
resultaten och slutsatserna av studien.
Av de kommentarer där ställning tas till Folkhälsomyndighetens
prioriteringsordning är 58 % negativa till den och 42 % ställer sig positiva. Fem övergripande motiveringar till varför prioriteringsordningen som myndigheten föreslår inte är den mest optimala kan urskiljas:
• Vaccineringen bör i första hand ha till syfte att upprätthålla
samhällsviktiga funktioner.
• Riskgrupper måste skyddas från ett nytt, för medborgarna obekant
vaccin.
• Makthavare borde föregå med gott exempel genom att vaccineras först
och därmed höja motivationen i befolkningen att ta vaccinet.
• Den som är mest utsatt för smitta, och därmed själv kan sprida vidare
smittan till andra, bör vaccineras först även om personen inte löper stor risk att bli allvarligt sjuk.
• Personer som genom en samhällsinsats har gjort sig förtjänta av vaccinet
borde få det först.
Ovanstående skäl går ibland in i varandra och det är inte sällsynt att i en och samma kommentar ge uttryck för flera av dessa argument samtidigt. Den absolut vanligaste motiveringen bland de som ställer sig kritiska är att det viktigaste är att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Speciellt uppmärksammas hälso- och sjukvårdspersonal som samhällsviktig. Det finns dessutom en tanke om att
personer som har gjort en bra insats för samhället, till exempel en
intensivvårdssjuksköterska, förtjänar vaccinet som ett tack för samhällsinsatsen. En del av kritiken mot prioriteringsordningen ligger i en negativ syn på vaccin och från det perspektivet ser vissa det som att äldre offras som försökspersoner så att resterande grupper, som värderas högre i samhället, vet vilka eventuella biverkningar vaccinet ger. Lösningen som föreslås är att makthavare, som är de som förespråkar vaccineringen, ska ta vaccinet först. Även kommentatorer som är positivt inställda till vaccin ställer sig bakom detta förslag eftersom de tänker att det kan bidra till att fler vågar ta vaccinet. Några menar att syftet med
vaccineringen borde vara att få stopp på smittspridningen och därför bör de som är mest utsatta för smittan vaccineras.
De motiv i kommentarerna som stödjer Folkhälsomyndighetens prioriteringsordning är framförallt följande:
• Syftet med vaccineringen borde vara att ge ett direkt skydd åt de som
löper störst risk att bli allvarligt sjuka och dö.
• Om riskgrupper vaccineras och därmed inte blir allvarligt sjuka avlastar
det sjukvården.
• Riskgrupper bör skyddas indirekt genom att personer i deras närhet
vaccineras så att de inte för med sig smittan.
• Riskgrupper bör vaccineras eftersom de har fått uppoffra sin livskvalitet i
större utsträckning på grund av att de har behövt följa strängare restriktioner i sitt sätt att leva under pandemin.
De flesta som stödjer den rekommenderade prioriteringsordningen gör så av samma anledningar som prioriteringen är satt. Det finns dock, som resultatet av studien visar, också andra skäl till att kommentatorer ställer sig positiva till den föreslagna ordningen. Det mest förekommande argumentet i kommentarsfälten är att de som löper störst risk att bli allvarligt sjuka och avlida av covid-19 bör vaccineras först. En del av kommentatorerna pekar på att en positiv sidoeffekt av att vaccinera riskgrupper är att det avlastar den tungt belastade sjukvården. En annan åsikt är att personer i riskgruppers närhet ska vaccineras tidigt så att det ger ett indirekt skydd åt riskgrupperna. Denna åsikt och den om att ge ett direkt skydd till riskgrupper går i linje med tanken bakom
Folkhälsomyndighetens prioriteringsordning vars syfte är att skydda riskgrupper både direkt och indirekt (Folkhälsomyndigheten 2020b:10). Ett annat skäl till att vaccinera riskgrupper menar vissa kommentatorer är att dessa har fått ge mer avkall på sin livskvalitet eftersom de har varit tvungna att isolera sig mer för att undvika smitta och att de därför förtjänar att vaccineras. Detta är däremot inget som Folkhälsomyndigheten nämner som skäl för att prioritera riskgrupper. Trots oenigheter i kommentarsfälten om vem som borde prioriteras först finns det en konsensus kring att det viktiga nu i denna pandemi är att skydda
riskgrupper och att se till att den svenska hälso- och sjukvården har tillräcklig kapacitet för att ta hand om de sjuka. Åsikterna går dock isär om vilken av dessa båda syften som bör vara högst prioritet.
Tydligaste kopplingen till de tre etiska principerna är kommentarer som
förespråkar att riskgrupper, som är de som mest riskerar att bli allvarligt sjuka och dö, ska vaccineras först. Detta går i linje med människovärdesprincipen och behovs-solidaritetsprincipen om att alla människor är lika mycket värda och att vårdresurser därför i första hand ska gå till den som är i störst behov sett till
hälsa och livskvalitet. Kostnadseffektivitet har fått ytterst lite utrymme i kommentarsfälten och då som ett ifrågasättande om det är lönt att vaccinera gamla och sjuka personer som ändå riskerar att dö inom en snar framtid. Lite mer indirekt, men också den del av kostnadseffektivitetsprincipen som varit föremål för tvistemål hur den ska tolkas, relateras till argumentationen om att det är viktigt att prioritera att upprätthålla samhällsviktiga funktioner.
Kostnadseffektiviteten ligger i sådana fall i att en vaccinering av en
samhällsviktig person gynnar samhället i stort och i förlängningen också den enskilde personen. Behovs-solidaritetsprincipen är möjligen den svåraste att sätta in i diskussionen om vaccineringens prioriteringsordning eftersom den här kan tolkas på olika sätt. Är det individens eller samhällets behov som ska
prioriteras i tider av en pandemi? Inte ens Prioriteringsutredningen som var den som föreslog att principerna skulle ligga till grund för hälso- och sjukvården slår tydligt fast att individens behov är överordnat samhällets, just när det gäller smittspridning (även om den i övrigt tycks avfärda samhällsnytta före
patientnytta). Här kan det med andra ord kanske vara förenligt med principen att prioritera personer med samhällsviktiga funktioner. Däremot finns det en tydlig rangordning av principerna och där är människovärdesprincipen överordnad. Med hänsyn till människovärdesprincipens överordnade position borde det därmed inte spela någon roll om en prioritering har stöd av behovs-
solidaritetsprincipen om den ändå saknar stöd i människovärdesprincipen. Att en så stor andel i kommentarsfälten tycker att samhällsnytta ska få gå före
individers vårdbehov gör att det kan ifrågasättas om människovärdesprincipen har ett ovillkorligt stöd i samhället så som det ges uttryck för i
Prioriteringsutredningen. Kanske anser vissa kommentatorer att alla människor inte alls har lika mycket värde, något som andra kommentatorer exemplifierar med åldersrasism som de tycker visar på att människovärdesprincipen inte efterlevs i praktiken. Det är möjligt att det finns ett stöd för
människovärdesprincipen i mer ”vanliga” fall, men att en kris såsom denna pandemi gör att de vanliga etiska principerna inte uppfattas som lika relevanta. Det som verkar vara relevant för prioriteringar i pandemin är solidaritet som koncept. I kommentarsfälten är till synes de flesta överens om att vaccineringen bör ske på ett solidariskt sätt, men problemet är att det kan innebära så många olika saker. För någon är det till exempel ett privilegium att få vaccinet först medan det för andra är en uppoffring. I tider som denna när folkhälsan och samhällsekonomin sätts på sin spets är det förståeligt att det råder oenigheter kring hur krisen bäst kan lösas. Det finns många grupper som uppfattas vara i behov av vaccin nu genast, men tyvärr måste prioriteringar ske. En pandemi har uppenbart skapat ett frågetecken kring hur människovärdesprincipen, behovs- solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen fungerar som riktlinjer, och hur de ska tolkas, när hela Sverige är i kris.
För vidare forskning vore det intressant att gå djupare in i vilket stöd det finns för de tre etiska principerna om man skulle göra en jämförelse mellan hur principerna står sig i en kris jämfört med hur de fungerar i en lugnare situation. Vidare forskning bör även fokusera mer på innebörden och tolkningen av solidaritetsaspekten av behovs-solidaritetsprincipen med tanke på att denna verkar vara viktig för medborgarna.
REFERENSER
Berg M. 2015. Netnografi. Att forska om och med internet. Lund: Studentlitteratur AB.
Ehn B, & Klein B. 2007. Från erfarenhet till text. Om kulturvetenskaplig reflexivitet. Stockholm: Carlsson bokförlag.
Folkhälsomyndigheten. 2020. Nationell plan för vaccination mot covid-19 (delrapportering 1). Artikelnummer 20211. Publicerat 2020-12-04. Tillgängligt:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/f8703f0a29cc408fb788b60f
87289e5b/nationell-plan-vaccination-covid-19.pdf (Hämtat 2021-01-20)
Folkhälsomyndigheten. 2020. Nationell plan för vaccination mot covid-19 (delrapportering 2). Artikelnummer 20230. Publicerat 2020-12-29. Tillgängligt:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d4c81c0ca7814f79a61bb45 7d4baab49/nationell-plan-vaccination-covid-19-rekommendation-
prioritering.pdf (Hämtat 2021-01-20)
Folkhälsomyndigheten. 2021. Nationell plan för vaccination mot covid-19 (delrapportering 3). Artikelnummer 21017. Publicerat 2021-02-04. Tillgängligt:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/43a1e203f7344a399367b81
6e2c7144c/nationell-plan-vaccination-covid-19-delrapport-3.pdf (Hämtat 2021-
03-17)
Holmberg M. 2017. ”The ghost of pandemics past: revisting two centuries of influenza in Sweden”. Medical Humanities 43(3):141-147.
Jecker N S, Wightman A G, & Douglas S. D. 2020. ”Prioritizing Frontline Workers during the COVID-19 Pandemic”. The American Journal of Bioethics 20(7):128-132.
Kantar Sifo. 2021. Räckviddsrapport ORVESTO Konsument 2020:3. Publicerat 2021-02-16.
Tillgängligt:
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrapport
_orvesto_konsument_2020_3_3.pdf (Hämtat 2021-03-18)
Langer R, & Beckman S. 2005. ”Sensitive research topics: netnography revisited”. Qualitative Market Research 8(2):189-203.
Lundgren B. 2015. ”Narrating narcolepsi – centering a side effect”. Medical Anthropology 34(2):150-164.
Lundgren B. 2015.”’Rhyme or reason?’ Saying no tom ass vaccination:
subjective re-interpretation in the context of the A(H1N1) influenza pandemic in Sweden 2009-2010”. Medical Humanities 41(2):107-112.
Lundgren B. 2016. ”Solidarity at the Needle-point – the Intersection of
Compassion and Containment during the A(H1N1) Pandemic in Sweden 2009”. Sociology and Anthropology 4(12):1108-1116.
Nilsson E. 2021. ”Kungens läkare: Rimlig vaccination”. Svenska Dagbladet.
Publicerat 2021-01-16. Tillgängligt: https://www.svd.se/kungens-lakare-
vaccinationen-var-lamplig?fbclid=IwAR2NFc-
yba0wqSetGgKMd1q4tjGBH3x95a0lpXctJI6Tn0eLG1cYFvOk0V0 (Hämtat
2021-01-22)
Russell F M, & Greenwood B. 2020. ”Who should be prioritised for COVID-19 vaccination?”. Human Vaccines & Immunotherapeutics. Publicerat 2020-09-21. Tillgängligt:
https://www.tandfonline.com/doi/epub/10.1080/21645515.2020.1827882?needA
ccess=true (hämtat 2020-03-10)
Socialdepartementet. 1995. Vårdens svåra val. Prioriteringsutredningens
slutbetänkande. Vårdens svåra val. Statens offentliga utredningar SOU 1995:5. Socialdepartementet.1996/97. Regeringens proposition Prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Prop 1996/97:60.
Socialdepartementet. 2017. Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30).
Sohl Stjernberg M. 2021. ”Därför skiljer sig vaccintakten i olika regionerna”. Expressen. Publicerat 2021-03-11. Tillgängligt:
https://www.expressen.se/nyheter/darfor-skiljer-sig-vaccin--taken-i-de-olika-
regionerna/ (Hämtat 2021-03-11)
Sundkvist F. 2021. ”Hemtjänstpersonal vågar inte vaccinera sig”. Expressen. Publicerat 2021-02-04. Tillgängligt:
https://www.expressen.se/nyheter/hemtjanstpersonal-vagar-inte-vaccinera-sig-/
TT. 2021. ”Sjukhusledning går före i kön till vaccin”. Aftonbladet. Publicerat 2021-01-15. Tillgängligt: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/mB5XbE/sjukhusledning-gar-fore-i-kon- till- vaccin?fbclid=IwAR06FPE3a6HySwemFa0UfSLg9cwE9HCfBKgpFv5iqdHKA MVCoYaroAcxG98 (Hämtat 2021-01-20)
TT/Omni. 2021. ”Svårt att välja vem som är viktigast att vaccinera”. Omni.
Publicerat 2021-01-02. Tillgängligt: https://tt.omni.se/svart-att-valja-vem-som-
ar-viktigast-att-vaccinera/a/vA6xPV (Hämtat 2021-03-27)
Varma S. 2020.”A pandemic is not a war: COVID-19 urgent anthropological reflections”. Social Anthropology 28(2):376-378.
Westesson K. 2021. ”Skåne går emot FHM – prioriterar vårdpersonal”. Svenska
Dagbladet. Publicerat 2021-01-04. Tillgängligt: https://www.svd.se/fordubbling-
av-patienter-pa-iva-i-vastra-gotaland?fbclid=IwAR1vNgQjVUGuXUPubs-
Z14hhrbcm4aGRLoOKp8WHNjJBbZTaA4ixGYSO3pk
(Hämtat 2021-01-22)
Williams I et al 2021. ”Priority setting during the COVID-19 pandemic: going beyond vaccines”. BMJ Global Health. Publicerat 2021-01-18. Tillgängligt:
https://gh.bmj.com/content/bmjgh/6/1/e004686.full.pdf (Hämtat 2021-03-09)
Yebio M. 2020. ”Sluta pracka på oss som jobbar inom vården en hjälteroll”. Expressen. Publicerat 2020-03-30. Tillgängligt:
https://www.expressen.se/debatt/sluta-pracka-pa-oss-som-jobbar-i-varden-en-