Vår studie har undersökt hur sju lärare upplever övergången mellan elevers fonologiska medvetenhetsinlärning och läsförståelseutveckling. Genom semistrukturerade intervjuer har vi låtit lärarna resonera och förklara hur de
upplever denna övergång. Vi menar att vi har fått relevant information i förhållande till vår studies syfte angående hur lärare upplever denna process, där mycket handlar om undervisningsmaterial, vad som är tillgängligt och inte. Studiens resultat är betydelsefullt för det framtida pedagogiska arbetet inom läsinlärning då resultatet belyser ett antal viktiga aspekter i just den tidiga läsinlärningen. Resultatet visar hur en del lärare upplever en övergång med ett glapp i undervisningen, medan andra anser att det kommer in naturligt i undervisningen. Därmed bjuder vår studies resultat också in till fortsatt forskning gällande detta område. Vi menar att studiens resultat och slutsats påkallar ett intresse för att undersöka vidare vilka explicita undervisningsmaterial som finns i arbetet med övergången mellan elevers
fonologiska medvetenhet till deras läsförståelse. Det skulle därmed vara relevant för den tidiga läsinlärningens skull i att få fördjupad kunskap om vilka
35 undervisningsmaterial som finns, hur lärare använder detta samt hur de eventuellt skiljer sig åt mellan olika skolor.
36
Referenser
Ambrose, S., Fey, M. & Eisenberg, L. (2012). Phonological Awareness and Print Knowledge of Preschool Children With Cochlear Implants. Journal of
Speech, Language and Hearing Research, 55 (3). 811-823. Doi:
10.1044/1092-4388. Tillgänglig:
http://web.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer? vid=1&sid=293b4d56-b723-44f1-a292-adca59ebe15e%40sdc-v-
sessmgr01
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares
möjligheter och hinder. (Avhandling). 0436-1121. Gothenburg studies in
educational sciences. Tillgänglig: http://du.diva-
portal.org/smash/get/diva2:523443/FULLTEXT01.pdf
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Eckeskog, H. (2013). Varför knackar han inte bara på? – En studie om arbete med
läsförståelse i åk 1-2. (Licentiatavhandling). 1654-2088. Umeå
University: Print & Media. Tillgänglig: http://umu.diva- portal.org/smash/get/diva2:629481/FULLTEXT01.pdf
Elbro, C., Fridolfsson, I., Herkner, B. & Häggström, I. (2018). Avkodning. I. LegiLexi (Red.). Lära barn att läsa – Vägen från fonologisk medvetenhet till god
läsförståelse. (andra upplagan, s.35-38). Hyltebruk: Hylte Tryck AB.
Fridolfsson, I. (2018). Alfabetisk avkodning. I. LegiLexi (Red.). Lära barn att läsa-
Vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse. (andra
upplagan, s. 61-71). Hyltebruk: Hylte Tryck AB.
Frylmark, A. (2018). Ordförråd. I. LegiLexi (Red.). Lära barn att läsa-
Vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse. (andra
upplagan, s. 103-118). Hyltebruk: Hylte Tryck AB.
Gustavsson, B. & Schmidt, C. (2011). Läsande och skrivande som tolkning och förståelse – skriftspråk som meningsskapande literacypraxis.
Pedagogisk Forskning i Sverige. 16 (1), sid. 36-51. Doi: 1401-6788.
Hämtad den 8 april från:
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1325/1170?fbclid=IwAR0eRIrSp qjAvZ781BFWecLaynZk0jVSSctosyCB7k1m90vc839BEgdt__A
Hoover, W. A. & Tunmer, W. E. (2018). The Simple View of Reading: Three
Assessments of Its Adequacy. Remedial and Special Education, 39 (5). 304-312. Doi: 10.1177/0741932518773154. Tillgänglig: https://journals- sagepub-com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1177/0741932518773154
Häggström, I. (2018). Fonologisk medvetenhet. I. LegiLexi (Red.). Lära barn att
läsa- Vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse. (andra
upplagan, s. 41-50). Hyltebruk: Hylte Tryck AB.
37 Studentlitteratur AB.
Liberg, C. (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. I. A. Engström, (red.), Att erövra världen: Dokumentation av konferensen
Grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik, 26-27 november 2007. (s.53-68). Linköping: Linköpings universitet.
Persson, U-B. (2018). Läsförståelse. I. LegiLexi (Red.). Lära barn att läsa-
Vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse. (andra
upplagan, s.163-191). Hyltebruk: Hylte Tryck AB.
Schmidt, C. (2018). Barns läspraktiker i ett demokratiskt samhälle. Utbildning &
Demokrati, 27 (3), sid. 77-99. Doi: 1102-6472. Hämtad den 8 april 2020
från: https://www.oru.se/globalassets/oru-
sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2018/nr- 3/catarina-schmidt---barns-larpraktiker-i-ett-demokratiskt-
samhalle.pdf?fbclid=IwAR2A27YyqzqOgyz4Wz8qGyQ-nXFJ6y8lXaS- OvqcK4H7ckn-3WZJJ8680UA
Skolverket. (2017). Tidig läsundervisning. Hämtad den 28 februari 2020 från:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/F%C3%B6rskoleklass/030_tidig-
lasundervisning/del_02/2.%20Fonologisk%20medvetenhet.pdf
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011. Hämtad den 28 februari 2020 från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=4206’
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag. Tivenius, O. (2015). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur.
Tjernberg, C. (2019). Balanserad läsundervisning. I. T. Alatalo (Red.).
Läsundervisningens grunder. (s.225-238). Malmö: Gleerups Utbildning
AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad
2020-06-04 från:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_princ iper_2002.pdf
38
Bilagor
Bilaga 1 - Missivbrev
Information om en undersökning angående lärares upplevelser om
övergången mellan elevers fonologiska medvetenhet och deras
läsförståelseutveckling i årskurs 1-3.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Hej, vi är två studenter från Mälardalens högskola, Västerås, som utbildar oss till grundlärare F-3. Vi är nu inne på vår sista termin och ska skriva ett självständigt arbete där syftet med studien är att få fördjupad kunskap om hur ”sex till sju” lärarei årskurs 1-3 upplever övergången mellan fonologisk medvetenhetsinlärning och läsförståelseinlärning. Denna studie är viktig att genomföra då den kommer att bidra
med fördjupad kunskap om hur lärare upplever övergången mellan de två olika faserna i läsinlärningen.
Du är tillfrågad då vi kommer intervjua sex till sju lärare som är behöriga att arbeta i årskurserna 1-3 inom svenskämnet.
Metodvalet för den aktuella studien är semistrukturerade intervjuer. Vi kommer ställa frågor som kommer fokusera på informantens upplevelser. Vi vill få en bild av dina upplevelser och kommer därför ställa frågor som ger dig utrymma att förklara. Det kommer vara en personlig intervju som kommer ta mellan 20-30 minuter. För att vi ska kunna transkribera intervjun kommer den spelas in via röstinspelning och resultatet kommer enbart användas till den aktuella studien. Det insamlade
materialet kommer att hanteras genom en kodning och kategorisering. Informantens svar kommer även anonymiseras. Efter att uppsatsen har publicerats, i sin
slutversion, kommer all ljudinspelning att makuleras.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när om helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA.
Med vänlig hälsning,
Student: David Pettersson. E-post: dpn16003@student.mdh.se
Student: Ida Nyholm. E-post: inm16002@student.mdh.se
39 Ytterligare upplysningar lämnas av David Pettersson & Ida Nyholm.
Västerås, 2020-02-26