6 DISKUSSION
6.7 Avslutningsvis
Sammanfattningsvis har vi sett hur elever finner dessa frågor engagerande och att de har funderat kring hur det är att vara pojke och flicka. Trots att de oftast kategoriserar pojkar och flickor stereotypt så visar de på den tvetydighet de känner av att göra det. Deras strävan efter att uppnå jämställdhet är tydlig. Vi anser att man oavsett ålder, gammal som ung, behöver utveckla en medvetenhet om jämställdhet, och se det som ett mål att sträva emot, för att kunna upptäcka och resonera kring likheter och olikheter med att vara av kvinnligt respektive manligt kön i olika situationer. I Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006) står det skrivet att utrymme i, och inflytande över, undervisningen ska vara likvärdigt för alla elever. Eleverna i vår undersökning upplevde pojkarnas livlighet som en tydlig skillnad mellan flickors och pojkars situation i klassrummet och även forskning belyser detta fenomen. Detta utgör en möjlig utgångspunkt för lärare att arbeta vidare med jämställdhet i klassrummet och kan leda till att ett möte mellan elevernas erfarenheter och forskningens perspektiv sker.
REFERENSLISTA
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Birke, L. (2000). Sitting on the fence: Biology, feminism and gender-bending environment. Women’s studies international forum, Vol 23, No. 5, 587-599. Connell, R.W. (1996). Teaching the boys: New Research on Masculinity, and
Gender Strategies for Schools. Teachers College Record, 98(2), 206-235. Connell, R.W. (2003). Om genus. Göteborg: Daidalos.
Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber.
Doverborg, E. & Pramling, I. (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Einarsson, C. & Granström, K. (2002). Gender biased interaction in the classroom: the influence of gender and age in the relationship between the teacher and pupil. Scandinavian journal of educational research, Vol. 46, No. 2, 117-127. Elvin- Nowak, Y. & Thomsson, H. (2003). Att göra kön. Om vårt våldsamma behov
av att vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB.
Eriksson, L. T. & Wiedersheim-Paul, F. (2006). Att utreda forska och rapportera. Malmö: Liber.
Fagrell, B. (2000). De små konstruktörerna. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Forsberg, U. (2002). Är det någon könsordning i skolan? Analys av könsdiskurser i etniskt homogena och etniskt heterogena elevgrupper i årskurserna 0-6. Umeå: Umeå Universitet.
Guldbrandsen, J. (1994). Är skolan till för Karin eller Erik? Lund: Studentlitteratur. Hirdman, Y. (2008). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber. Holm, A-S. (2008). Relationer i skolan. En studie av femininiteter och maskuliniteter
i år 9. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Käller, K. L. (1990) Fostran till andrarang. En studie av dominansprocessen vid skolstart och via vägar genom utbildningssystemet ur ett kvinnovetenskapligt perspektiv. Stockholm: Almqvist & Wiksell International
Lafrance, M. (1991). School for Scandal: different educational experiences for females and males. Gender and Education, Vol 3, No. 1, 3-13.
Lenz, Taguchi, H. (2004). In på bara benet. En introduktion till feministisk poststrukturalism. Stockholm: HLS förlag
Lindenbaum, P. (2007). Kenta och barbisarna. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Reay, D. (2001). ”Spice girls”, ”Nice girls”, ”Girlies”, and “Tomboys”: gender discourses, girl’s cultures and femininities in the primary classroom. Gender and education, 13(2), 153-166.
Stainton Rogers, R. & Stainton Rogers, W. (2002). Genuspsykologi – Kön och sexualitet. Lund: Studentlitteratur.
Svaleryd, K. (2007). Genuspedagogik. Stockholm: Liber.
Thurén, B-M. (2003). Genusforskning – Frågor, villkor och utmaningar. Malmö: Liber AB.
Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Stockholm: Fritzes.
Wernersson, I. (2009). Genus i förskola och skola. Förändringar i policy, perspektiv och praktik. Göteborgs: Göteborgs universitet.
Öhrn, E. (2002). Könsmönster i förändring? En kunskapsöversikt om unga i skolan. Stockholm: Skolverket.
Elektroniska källor
Nationalencyklopedin. Postmodern feminism. Online. Internet. http://www.ne.se/article/article.jsp?i_art_id=286168&mode=print Sökdatum: 2009-11-11
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Online. Internet. http://www.tenk.fi/hymy/files/Ruotsin_ohje_1990.pdf Sökdatum: 2009-11-18.
BILAGA 1
Hej!
Vi är två lärarstudenter, Terése Fridman och Matilda Rosenqvist, som läser vår sista termin på Högskolan i Kalmar. Vi skriver just nu på vårt examensarbete som handlar om hur elever tänker om kvinnligt och manligt samt hur de uppfattar sin skolsituation ur ett genusperspektiv. Vi vill undersöka detta ämne genom intervjuer. Vi hoppas på att få Ert tillstånd till att få intervjua Era barn och spela in samtalet på band för kommande analys (detta kommer i så fall att ske under vecka 49).
Vi utgår ifrån de forskningsetiska principer som finns, vilket innebär att inga andra än vi kommer att lyssna på inspelningarna av intervjuerna (inspelningarna kommer dessutom att kasseras när rapporten är färdig). Vi kommer inte att nämna några elever vid namn, eller skolans namn, i rapporten. Allt sker på elevernas villkor och de har rätt att när som helst avbryta intervjun, eller välja att inte svara på frågor. Vid frågor får ni gärna kontakta oss!
Terése 0760-379230 Matilda 0735-994990
Skriv under och lämna in lappen så fort som möjligt.
Elevens namn ________________________ Jag/vi tillåter att mitt/vårt barn blir intervjuat.
JA______ NEJ_____
____________________________________________________________________ Målsmans underskrift(er)
BILAGA 2
Intervjufrågor
Maskulinitet/Femininitet (är och bör vara)
1. Hur tycker du att pojkar/flickor är? Vad är typiskt ”killigt”/”tjejigt”? (Ta hjälp av sagan: Hur var pojkarna och flickorna i sagan? Hur är Kenta/Mira?)
2. Är alla flickor/pojkar likadana? Kan man vara flicka/pojke på olika sätt? (Ta hjälp av sagan: Beter sig flickorna och pojkarna olika? Var Kenta annorlunda mot de andra pojkarna? Var Mira annorlunda mot de andra flickorna?)
3. Hur tycker du att en flicka/pojke ska vara? (Ta hjälp av sagan: Peka på olika sysslor eller roller att diskutera utifrån.)
Könsroller (begränsade/öppna för förändring)
Ta hjälp av sagan: Leka med Barbie, leka krig, spela fotboll, brottas m.m. Peka på det faktum att de i slutet klär ut sig i tjejkläder allihop
4. Finns det något man inte får göra som flicka/pojke? Varför inte?
5. Brukar du göra saker som är typiskt ”tjejiga”/”killiga”? Vad?/Varför inte? 6. Tycker du att det är okej att flickor gör typiska pojkgrejer? (Svar ja: Är det
någon som brukar säga något om det när du gör det? Svar nej: Varför? Vad tror du skulle hända om du gjorde det?
7. Tycker du att det är okej att pojkar gör typiska flickgrejer? Svar ja: Är det någon som brukar säga något om det när du gör det? Svar nej: Varför? Vad tror du skulle hända om du gjorde det?
8. Kan du känna igen dig i situationen/situationerna i boken? Är det vanligt/ovanligt att det är så?
Skolsituationen
Ta hjälp av sagan: Tillsägningar, vem är ”pratig”, diskutera rastsituationerna m.m. 9. Tror du det är någon skillnad på att vara pojke/flicka i skolan? Hur och varför
är det skillnad? Pratar pojkar och flickor lika mycket i ert klassrum?
10. Tror du det är bäst att vara pojke eller flicka i skolan? Är det skillnad på att vara pojke/flicka i olika ämnen? Är det skillnad i t.ex. matte och idrott? 11. Tycker du det är någon skillnad på pojkar och flickor i klassrummet? 12. Leker pojkar och flickor olika saker på era raster? Leker ni med varandra? 13. Tycker du att dina lärare är likadana mot pojkar och flickor? På vilket sätt?
Säger de till flickor och pojkar lika mycket? Får pojkar och flickor lika mycket hjälp av läraren på era lektioner? Om, inte, vilka får mest hjälp?
BILAGA 3
De ord som är markerat i kursiv stil är de vi tagit bort och den text som står inom parentes är de tillägg vi gjort.Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum
Kenta kan skjuta en rökare rakt i krysset. Han är faktiskt himla bra på fotboll. – KENTA PASSA MEJ! brukar killarna ropa. Det börjar bli tjatigt. Kentas pappa gillar också fotboll.
Idag följde Kenta med till dagis (skolan) fast han inte ville. Barnen står och kollar när han kommer. Sen börjar dom hålla på. Pappa tycker visst att det är kul. Men sen sticker han till jobbet.
Då sätter killarna igång och brottas. Dom kan massor av grepp, och dom tror att Kenta ska vara med. (Mira tittar på när killarna brottas, det ser väldigt roligt ut. Hon skulle vilja vara med för hon kan ju ett och annat grepp hon med. Tjejer kan ju också vara bra på att brottas).
– Nä men, ojsan pojkar, säjer fröken. Nu gör vi något annat.
(Efter lektionen var det rast). Då leker dom (killarna) krig. Kenta fixar en pangare. – JAG SKA KNIVA DEJ MED LASERKNIVEN! skriker Anton. (Mira springer fram till killarna med en pinne som ska vara hennes pangare och skriker högt: PANG PANG, akta er, här kommer jag! PANG, PANG). – Fy på dej, säger fröken, inte så. Men dom krigar bara vidare. Till slut krigar dom ner några småungar. Och sen är det vila. (Men Kenta tittar i smyg på tjejerna, dom sitter i sandlådan och leker med Barbie. Det ser roligt ut).
Nu ligger (sitter) vi lite still! ropar fröken, och läser i boken. Det är om några vargar. Och en tjej. Kenta lyssnar inte så noga. (det gör inte dom andra killarna heller, dom viskar, skrattar och lyssnar inte alls på fröken). Han tänker på när han var en småunge. Sen undrar han om pappa kommer snart. Det gör han inte. Då äter han pannkakor.
Efter maten börjar det regna jättehårt. Dom stannar inne och bygger robotstridare. – KOLLA KENTA, ropar Nils, DEN HÄR SKÄR BLOD! Kenta klistrar guldpluppar på sin. Det blir snyggt. (Kenta tittar på tjejerna igen, nu sitter dom i fönstret och leker med Barbie, undrar vad Barbisarna gör för nåt). Men han hinner inte visa pappa. För när han kommer är allt redan kraschat.
Nästa morgon packar Kenta ryggan själv. – Men den här (fotbollen) då? frågar pappa. – Den får inte plats, säjer Kenta. – Jodå, säjer pappa. – Nä, säjer Kenta, och så går han. Dagiskillarna (skolkillarna) är ute på gården. Dom tjongar bollen till Kenta. – ÖH! PASSA MEJ! skriker dom och kutar som dårar.
Då går Kenta in. Tjejerna är i dockvrån. Han packar upp sin rygga. Dom märker visst inte honom, fast han står där en lång stund (med sin Barbiedocka). Sen börjar Agnes viska med tjejerna. – Va heter hon då, frågar Gittan. – Barbie, svarar Kenta. – Kan hon väl inte heta, säjer Mira. Sen struntar dom i honom. – Och då så åkte dom å bada, säjer Agnes. – Ja, sa (Barbiedockan) Anna-rosa-guld då! piper Mira.
Tjejerna sticker in på toa, för där är havet. Det går stora vågor. Men det älskar dockorna. (Kenta sitter på toaletten och tittar på tjejerna med sin Barbiedocka i famnen). – Fast då ville dom inte bada mer, säjer Agnes, så då så åkte dom bussen. – Ja, men då krockade den, säjer Gittan. – Näää, för nu blev det vinter! säger Agnes. Vintern är i frysen. Tjejerna plockar undan lite fiskpinnar så dockorna kan klättra omkring snön. – Nu höll dom på att frysa ihjäl, säjer Agnes och stänger dörren. Dom sätter sej och väntar på att dockorna ska dö. – Fast nu blev dom levande igen, säjer Agnes, för nu ska den här föda barn. – Akta dig Kenta! Du sitter mitt på sjukhuset. (Kenta tittar fortfarande på när tjejerna leker med dockorna). Agnes docka föder en köttbulle. Tjejerna skrattar så dom skriker.
– Min födde en fiskpinne, säjer Kenta. – Vadå...? säger Gittan. Man kan ju inte föda en fiskpinne. Och så springer tjejerna till snickis. Där kan man ha natt. För där finns inget fönster. Det blir kolmörkt när man släcker. – Och då skulle dom sova, säjer Agnes. – Men då kom ett världens monster, säjer Gittan. AOOO! – Hjälp, hjälp! viskar Barbie-Kenta i mörkret. (Han har följt efter tjejerna till snickis). – Vem sa så? frågar Mira. – Barbie, säjer Kenta. Sen blir det tyst.
Tjejerna tittar på Kenta och Barbie. – Vi låter han va med då, säjer Gittan. Agnes suckar. – Okej då, säjer hon. Kenta hittar på att Barbie räddar monstret. För monstret ville inte vara farligt. Sen är det natt i djungel. Där finns det giraffer som ville äta upp alla. Och lejon som är extrastora. Barbie och Anna-Rosa-Guld bestämmer över dom.
Men just när Barbie ska gå på bal i månskenet, blir det ljust. Alla är knäpptysta när fröken ställer in lådan med pysseltyger. När hon gått tänder dom i taket och letar fram några glittriga som kan vara bra att ha. Man kan ha dom i håret till exempel. – Vi måste ha prinsessekjolarna också! ropar Mira. Och så rusar dom till lekrummet. Barbie och Anna-Rosa-Guld får klara sig själva.
(Dom klär ut sig). Här finns allt man behöver och klackskor också. Dom tar en blank kjol med blommigt skrynkel, som passar perfekt till prinsessedans. Den dansen är rolig och nästan alldeles vild. Ute har killarna spelat utan Kenta i minst hundra år. Det är inget kul. Alla vill att han ska vara med i deras lag. Dom går in och hämtar honom.
Kenta ser att killarna kommer. Nu kollar dom på honom och på alla kjolarna. (Kenta springer iväg). Det är nog bäst att han går på toa.
Efter en lång stund tittar Kenta om killarna stuckit. Men det har dom faktiskt inte. Dom roar bland kläderna. – Jag tar den här, säger Åke. – Snygg! säjer Anton. Sen är killarna med och dansar också. Fast då blir det mer som balettdans. Efter baletten drar alla ut och spelar fotboll. Kenta skjuter en rökare rakt i krysset! (Mira är med killarna och spelar fotboll. Mira skjuter också ett hårt skott rakt i mål. Alla hurrar. Hon ska bli fotbollsproffs när hon blir stor).