Avslutningsvis

Vid starten av denna studie om elevers attityder till matematik hade vi många gemensamma tankar med oss, vilket vi tycker har hjälpt oss i mångt och mycket. Bland annat diskuterades vilket tillvägagångssätt som skulle användas och hur vi ville arbeta med de olika delarna i arbetet. borttaget Vi har fått ta del av elevers tankar kring matematik och fått en inblick i hur de ser på matematiken i sin vardag. Många tankar har väckts under detta arbete som vi tar med oss ut i skolorna i vårt arbete som lärare. Vår förhoppning är att vi kan bidra till elevers attityd till matematik, åt det positiva hållet.

Avslutningsvis vill vi ta med oss nedanstående svar i våra tankar. Svaret hör till frågan om eleverna kunde se någon koppling mellan matematik de lär sig i skolan och sådant de gör på fritiden:

Referenser

Ahlberg, Ann (1995): Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur. Ahlberg, Ann (2001): Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, Ann (2005): Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. I Karin Wallby, Göran Emanuelsson, Bengt Johansson, Ronnie Ryding & anders Wallby, red: Matematik från början, s 9-98. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM.

Beckne, Rolf (1974): Skolans arbetsmiljö. En sammanfattning av SIA:s betänkande. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Bergius, Berit & Lillemor, Emanuelsson (2005): Att stimulera barns intresse för och upptäckter i matematik. I Karin Wallby, Göran Emanuelsson, Bengt Johansson, Ronnie Ryding & anders Wallby, red: Matematik från början, s 145-178. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM.

Bjerneby Häll, Maria (2006): Allt har förändrats och allt är sig likt. En longitudinell studie av

argument för grundskolans matematikundervisning. Linköping: Linköping Studies in

Education and Psychology, 110.

Bra Böckers Lexikon, vol 8 (1977a). Höganäs: Bra Böcker. Bra Böckers Lexikon, vol 10 (1977b). Höganäs: Bra Böcker.

Dahlgren, Hans (1995): Mål och medel. Undervisa i grundskolan enligt Lpo 94. Solna: Ekelunds Förlag.

Dewey, John (2002): Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos AB.

Eliasson, Annika (2006): Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Ernest, Paul (1998): Vad är konstruktivism?. I Arne Engström (red.): Matematik och

reflektion, s 21-33. Lund: Studentlitteratur.

Gilje, Nils & Grimen, Harald (2006): Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos.

Gustafsson, Bengt, Hermerén, Göran & Petersson, Bo (2004): Vad är god forskningssed?

Synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådets rapportserie, 1. Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Holmberg, Kent-Olof; Johansson, Birgitta & Russo, Luciano (1977): SIA i praktiken. Göteborg: Leif Stegeland Förlag.

Imsen, Gunn (2000): Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Lgr 69, Läroplan för grundskolan 1969. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och

Utbildningsförlaget.

Lgr 80, Läroplan för grundskolan 1980. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och

Utbildningsförlaget.

Lpfö 98, Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.

Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket.

Lundgren, Ulf P. (1999): Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk

Forskning i Sverige, 4(1), s 31-41.

Malmer, Gudrun (1992): Matematik ett glädjeämne. Falköping: Ekelunds Förlag.

Nationalencyklopedin, vol 1 (1995). Höganäs: Bra Böcker.

Olsson, Ingrid (2005): Att skapa möjligheter att förstå. I Karin Wallby, Göran Emanuelsson, Bengt Johansson, Ronnie Ryding & anders Wallby, red: Matematik från början, s 179-214. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM.

Pehkonen, Erkki (2001): Lärares och elevers uppfattningar som en dold faktor i

matematikundervisningen. Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv, s 230-253. Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål (2009): Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur.

Rundgren, Helen (2008): Matematikundervisning som fungerar-i verkligheten. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Sandahl, Anita (1997): Skolmatematiken - Kultur eller myt? Linköpings Studies in Education and Psychology No. 51.

Skollagen (SFS 1985:1100).

Skolverket (1999): Läget i grundskolan. Stockholm: Liber.

Skolverket (2004): Attityder till skolan 2003. Skolverkets rapport 243. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2008): Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket. Skolöverstyrelsen (1982): Läroplan för grundskolan. Kommentarmaterial. Att räkna: en

grundläggande färdighet. Stockholm: Liber Läromedel/Utbildningsförlaget.

SOU 1992:94. Skola för bildning. Huvudbetänkande av Läroplanskommittén, Stockholm: Allmänna Förlaget.

SOU 2004:97. Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens. Ett betänkande av matematikdelegationen. Stockholm: Fritzes.

Säljö, Roger (2005): Lärande & Kulturella redskap. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Trost, Jan (2001): Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Unenge, Jan (1999): Skolmatematiken i går, idag och imorgon … med mina ögon sett. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Vetenskapsrådet a: Forskning som involverar människan

http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml [Hämtad 2009-11-03].

Vetenskapsrådet b: Informerat samtycke http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml [Hämtad 2009-11-03].

Bilagor

Enkätundersökning

Detta är en helt anonym undersökning och ingen kommer få reda på vad du har svarat och du skall inte skriva ditt namn på enkäten. När vårt examensarbete är färdigt och godkänt kommer vi att förstöra era svar för att ingen i framtiden skall få veta vad någon i klassen svarat på frågorna. Svaren skriver du på bifogade linjerade blad.

1. Vad tycker du om matematik och varför känner du så? 2. Vad tänker du på när du hör ordet matematik?

3. Vad arbetar dina föräldrar med?

4. Ge några exempel på när du använder matematik i skolan.

5. Ge några exempel på när du använder matematik utanför skolan. 6. Kan du se någon koppling mellan matematik du lär dig i skolan och sådant du gör på fritiden?

7. Hur tycker du inställningen till matematik är i klassen? 8. Påverkas du av vad dina klasskamrater tycker om matematik och i sådant fall hur?

Tack för att du har svarat på våra frågor!

Bilaga 2 (kursiverade ord är ändrade för att säkerställa anonymiteten i studien)

Till målsman för elev i klass 6X eller 6X, Skolan: Hej!

Vi är två tjejer som går lärarprogrammet på Örebro Universitet och under denna höst ska vi skriva vårat examensarbete. Vi har valt att fokusera oss på skolämnet matematik och har tänkt att göra en studie i klasserna 6X och 6X på Skolan.

Eftersom eleverna är under 15 år måste vi ha målsmans godkännande för att eleven ska få svara på våra frågor.

Här följer lite information att tänka på innan ni beslutar er:

Vi följer Vetenskapsrådets etiska regler i vår undersökning (mer information om dessa finns här: http://www.codex.vr.se/). Dessa, samt ytterligare etiska regler vi håller oss till, innebär följande för eleverna:

• Elevens deltagande i vår studie är helt frivilligt.

• Eleven har rätt att avbryta sin medverkan när den vill.

• Den information som eleven lämnar kommer endast att användas i

denna studie och kommer därefter att förstöras.

• Utdrag ur den information eleven lämnar kan komma att publiceras

i vårat examensarbete.

• Vi garanterar elevens anonymitet i alla avseenden, liksom anonymiteten på eventuella personer eleven refererar till i enkäten.

Vi behöver erat svar så fort som möjligt, dock senast 2009-10-19. Har ni några frågor, kontakta oss gärna på telefon eller mail:

Johanna 019-332586 johanna.meier-kjellstromh051@student.oru.se

Eva 019-315005 eva.sjoholmh061@student.oru.se

Tack för er tid! Vänliga hälsningar

Johanna Meier Kjellström och Eva Sjöholm

Skilj av och lämna till Lärare1 eller Lärare 2 senast 2009-10-19.

Ja, jag/vi godkänner att vårat barn medverkar i Johanna och Evas studie i deras examensarbete angående skolämnet matematik hösten 2009.

Barnets namn:

Klass:

Målsmans namn: