av-provas och trimmas_
Den lämpligaste arbetsgången vid till-verkningen av lådan är följande:
Bottenplattan (l) tillverkas aven 10 mm tjock plywoodskiva, 450X340 mm, på vil-ken limmas en list (2) av teak kant i kant med framkanten på botten plattan. Två spår, 30X3 mm, för järnramen (10) upp-tages på bägge kortsidorna av bottenplat-tan, 120 mm från framkanten. Stöden (4) och (5) av 22 mm lamellträ limmas och skruvas fast på bottenplattan så att stö-dens framkanter kommer att ligga 25 mm från bottenplattans framkant. Listen (6), mot vilken bildröret skall vila, tillverkas av 10 mm plywood och limmas fast tätt bakom listen (2).
Frontramen (7), (8) och (9) görs av 75X20 mm teaklister. Dessa förses med urfasningar för botten plattan, för bild-masken (25) av gummi och för masonit-sidorna (17), (18) och (19). De mot var-andra stödjande ändarna på överstycket
(9) och stolparna (7) och (8) sågas i 45°
vinkel så att man får snygga skarvar som limmas ihop. För att frontramen säkert
skall hålla ihop under torktiden bör tråd-spik slås i.
. Efter torkningen insättes först skydds-glaset (26) i bildmasken, som är försedd med fläns härför. Skyddsglas (gråfilter-glas) i lämpliga dimensioner för olika mas-ker finns att köpa i handeln.1 Frontramen skruvas sedan fast i stöden (4) och (5) samt i bottenplattan (l). Nu fastskruvas även list (3), vars funktion endast är att försköna fronten.
Bärramen (10) tillverkas av 30X3 mm bandjärn, som bockas till enligt fig. 38 I den sida av bärramen som vetter uppåt tas två 6 mm hål upp med 133 mm inbördes avstånd. Mittför dessa hål på bandjärnets undersida hårdlödes två M6-muttrar. I des-sa muttrar skall sedermera dras fästskru-var för lådans handtag.
Fyra 3 mm hål tas upp i järnramens in-vikta delar under bottenplattan. Här an-bringas skruvar som fixerar järnramen vid
1 Bildmask av gummi jämte lämpligt skydds·
glas försäljes av Elfa Radio & Television, Holländargatan 9 A, Stockholm.
F ig 34
Den färdiga apparatlådan i teakträ skäms inte för sig .
... Fig 35
Apparatens låda består dels aven bottenplatta med påmonterad frontram, dels av ett löst apparathölje som träs på och fastskruvas vid bottenplattan. En kraftig jämram som delvis omsluter bottenplattan har i sin övre del gänga-de hål för fästskruvar för handtaget, J fr spräng-skissen i fig. 38.
62 R A D I O O C H T E L E V I S lON - N R 3 - l 9 6 l
,
bottenplattan. Listen (Il) skruvas fast vid är ca 800 mm. Slangen skall spännas gans-ka hårt, så att bildröret pressas fast mot gummimasken. Gummislangens båda än-dar förses med två aluminiumbrickor (29) teak-list, som urfasas enligt detalj förstoringen i fig. 38. Listerna (12), (13) och (16) hop-fogas med ändarna sågade i 45° vinkel, så att en snygg skarv erhålles. I framkanten på listerna (14) och (15) tas 6 mm bort av de 6 mm breda kanterna, så att listernas framkanter kommer att stöda i urfasning-arna i frontramen. I övre delen av listerna (12) och (16) tages 20 mm bort av 6 mm-kanten och i vardera änden av list (13) likaledes 20 mm, så att listerna (14) och
(15) kan vila i urtagningarna. Listerna (12) och (16) fasas ur nedtill för att god passform med bottenplattan skall ernås.
Sidostyckena (17), (18) och ovanstycket
I,
I
[
F ig 36
(19) skall skjuta fram och vila i den i frontramen urfasade »hyllan». God pass-ning erhålles då mellan frontram och högta-laren (23), detta sker enklast med hjälp av en lövsåg. Högtalaren fastsättes med skruv och mutter.
Högtalaren (23) är av typ »brevlåda»:
Skydds gallret (24), som är av aluminium-klipp, 265X70 mm, maskbredd c/c=6mm, fästes med samma skruvar som användes för fastsättning av högtalaren.
I sidostycket (18) upptages en 12 mm slits för kanalväljaraxeln, som ju skjuter ut på apparatens sida. Till denna slits görs en förskjutbar »löpare» (21)ined de mått Obser-vera att rattarna skall vara utformade med en extra isolering nedtill för axeln, så att denna skyddas för beröring (spännings-förande chassi!). Se fig. 25 i nr 1/61. Den extra isoleringen på ratten skall sticka ner genom trähöljet, och passningen mellan ratt och hölje måste vara mycket god, så Knutsonsgatan 27, Stockholm.
F ig 37
4 mm masonit, som perforeras med 6 mm hål. En slits för nätsladden upptages ned-till, och två banankontakthylsor för antenn-tilledningen anbringas i ett par ventila-tionshål, se fig. 38.
Apparathöljet limmas slutligen ihop och trådspik slås i så att delarna hålls ihop un-der torktiden. Kåpan träs över chassiet
Bottenplattan förses med fyra gummi-fötter (32). Kanterna på höljet rundas med fil och slutligen finslipas höljet med sand-papper.
Avprovning
Nu är allt klart för en första avprovning av mottagaren. Ställ potentiometrarna PI, P2, P61, P62, P63, P64, P65 och P66 i mittIäge. Anslut därefter mottagaren till nätet. Med hänsyn till att man under av-provningen och trimningen har apparatens chassi helt oskyddat är det nödvändigt att därvid iaktta viss försiktighet. Det är näm-ligen så, att ena branschen i den anslut-ningsledning som ingår i apparatens nät-sladd ligger i direkt kontakt med mottagar- -chassiet. Man kan därför om man inte ser upp få chassiet spänningsförande' mot jor-dade föremål. gummislang mot den i frontramen inpassade bildrörsmasken.
Gummislangen fixeras dels i frontramen, dels i bottenplattan. l en fläns i bildrörsmasken av gummi insättes skyddsgl'aset.
Apparatchassiet skruvas fast i bottenplattan med skruvar som dras genom ett par extra fästben i nätdrosseln.
R A D 10 O C H T E L E V I S lON - N R 3 - l 9 6 l 63
sluten till mottagarchassiet blir förbunden med den jordade branschen i nätet, blir mottagarchassiet jordsatt. Då är det ingen risk för att man skall få nätspänning ge-nom kroppen. Se Hg. 39.
Att man verkligen får chassiet jordför-bundet kan man kontrollera på följande sätt: anslut ett universalinstrument för växelspänningsmätning mellan mottagar-chassiet och en jordpunkt, exempelvis ett vattenledningsrör, ett värmeelement e.d.
Se fig. 40a. Sätt därefter in stickkontakten och vänd den så att utslaget blir O V på instrumentet. Markera med färg på stick-kontakt och väggstick-kontakt, så att man i fort-sättningen vet hur man skall sticka in kon-takten för att få chassiet jordförbundet.
Se Hg. 40c.
Tänk på att ett för beröring oskyddat chassi som är spänningsförande mot jord är livsfarligt!"
När man har slagit på nätspänningen skall rören i apparaten börja glöda i hela glödströmskedjan. Glödtrådarna ligger ju i serie och ett avbrott i ett rörs glödtråd betyder strömavbrott i hela kedjan. Efter någon minut när rören blivit uppvärmda skall man - om allting är all right - få fram ett linjeraster på bildröret. Skulle så inte vara fallet har man något fel i avböj-ningsdelen och det är bara att-börja med felsökning där. De spänningsvärden som finns angivna i schemat kan då vara till god ledning. Samma sak gäller vågformen i olika punkter.
Trimning
Trimningen bör helst utföras aven fack-man, som med tillgång till svep generator kan utföra trimningen efter konstens alla regler_
Även om man saknar specialinstrument kan man göra en grovtrimning helt enkelt genom att utnyttja närmaste TV-sändare som signal generator_ Härvid går man till-väga på följande sätt:
Sedan man väl fått fram bildrastret på skärmen ansluter man en antenn' till kanal-väljarens ingång via två skyddskondensato-rer på 100 pF, 1500 V provspänning. Dessa kondensatorer är absolut nödvändiga, utan dem riskerar man att få ut nätspänningen på nedledningen 6'ch TV-antennen (om mottagarchassiet är spänningsförande och man av misstag sätter stickkontakten fel i väggkontakten) .
Trimningen utföres vid ett tillfälle då sändaren är igång med testbild. Man stäl-ler in kanalväljaren på den kanal på vilken lokalsändaren går och ställer finavstäm-ningsratten ungefär i mittläge. Därefter börjar man med att trimma trimkärnorna i bild-MF-delen.
Man kan då börj a med kärnan i MF2.
Man vrider först ur kärnan helt och hållet.
Därefter skruvar man in kärnan så att linjerastrets ljusstyrka på bildrörsskärmen
1 Se Radiobyggboken, del 2, kapitlet» Varning
för belysningsnätet».
Fig 38
I---~---f-'
\ ( o
\I---
,
~----'(2 Se Radiobyggboken, del 2, kapitlet
»Anten-ner för FM- och TV-mottagning». Sprängskiss visande apparatlådans uppbyggnad.
64 RADIO OCH TELEVISION NR 3 - 1961
~ l2 N
~ii '
_ _
7
I I;j---1
W,---~)
, / /
RADIO OCH • TELEVISION - NR 3 - 1961 65
I
Metallisk kantakt direkt livsfarligt. Man kan nämligen oavsiktligt samtidigt beröra chas·
siet och något jordat föremål. Man får då hela nätspänningen genom kroppen. En lömsk risk löper man genom att exempelvis en TV.·antenn kan vara jordsatt, vilket betyder att'man får farlig ström genom krop·
pen om man samtidigt vidrör chassiet och en ledare i matarledningen från antennen. Fig. visar hur strömmen kommer att passera. (Ur Radio·
a) TV·apparatens chassi erhåller, om stickkontakten är olyckligt insatt i nätet, livsfarlig spänning mot jord. b) Vänder man på stickkontakten får man däremot chassiet jordsatt och ingero risk föreligger då för att man skall få spänningsförande chassi. (Föreligger mittpunktsjordning på nätet får man dock halva nätspännirogen mellan chassi och jord hur TV-sändaren börjar komma in. Man vrider först in kärnan så att linjerastret på skär-men mörknar så mycket som möjligt (följ efter med ljuskontrollen) , därefter får man vrida ur kärnan ca två varv. Därefter kan håll-ningsrattarna, få bilden att synkronisera, så att testbilden framträder, dock med dålig geometri och bristfällig bildupplös-ning men ändå användbar för den fortsatta trimningen.
Fortsätt nu med att trimma MF1 och MF3 samt Lo på kanalväljaren, så att man får en så skarpt tecknad bild som möjligt på skärmen. MF3 och MF4 bör inte vridas in alltför mycket; ju mindre man har dem invridna desto skarpare bild (men lägre
synkroni-sera kan detta bero på att induktans spolen L61 i linjeoscillatorn inte har rätt induk-tansvärde. Det gäller att trimma in kärnan för L61 'Så att linjeoscillatorns frekvens någorlunda sammanfaller med inkomman-de linjefrekvensen. Man ställer därvid in P65 ungefär på mitten och vrider sedan kärnan i L61 till dess att man får linje-synkronisering av bilden. Man skall nu kunna vrida på P65 inom ett relativt brett område och synkroniseringen skall då fort-farande hålla.
Att synkroniseringen inte »tar» kan ock-så bero på felaktigheter i avböjningsdelen, och det gäller nu att gå igenom denna för gäller det att manipulera med de vertikala linjäritetskontrollerna R61 och R62 så att man får en så linjär avböjning i vertikal-led som möjligt. R61 användes för att stäl-la in linjäriteten i undre dele"n av bilden, R62 reglerar linjäriteten i övre delen. Bild-höjden får man ställa in med hjälp av po-tentiometern R63.
66
R A D I O O C H T E L E V I S lON - N R 3 - l 9 6 lSkulle man få bilden fel centrerad får man vrida på de centreringsbleck som finns anbringade på avböjnings- och foku-seringsenheten.
Den horisontella avböjningen brukar inte bereda några bekymmer om det inte är några komponentfel. Skulle man få otillräcklig svep bredd får man ändra på svepbredden med hjälp av breddkontrol-len, Dr61, som sitter monterad på hög-spänningstransformatorn Tr63.
Ljuddelen
När man fått bilden så bra som möjligt är det dags att trimma in ljuddelen. Härvid inkopplas ett universalinstrument över kon-densatorn C44. Man trimmar sedan skruv-kärnan för primärlindningen på MF32 för max. utslag på instrumentet. Man fortsät-ter sedan med MF31, som likaledes trim-mas för max. utslag på instrumentet, sedan trimmas F31, likaledes för max. utslag.
Slutligen återstår endast att trimma sekun-därlindningen på MF32 för bästa möj-liga ljud.
Därmed är apparaten klar att tas bruk.
(SLUT) •
•
BYGG SJÄLV
B Bengtsson: Stereoförstärkare med chassi '
av koppartråd
I
det följande skall beskrivas en synnerli-gen enkel och lättbyggd stereo förstärkare_Vid uppbyggnaden av förstärkaren erford-ras endast en lödkolv, plattång samt av-bitartång - vilka verktyg väl är ett mini-mum av vad som eljest behövs vid förstär-karbygge.