• No results found

5 Relationen mellan initiativen och det teoretiska ramverket

KONTROLL TEORI Prestationsmått x x

5.3 Val och Utvärdering 1 Hållbarhetskriterier

5.4.7 Avtal om köp av alla varor

Något som är unikt för Redig mat från trakten är att de kan avtala om att köpa allt som en leverantör producerat under ett år. Detta kan skapa en ekonomisk trygghet hos leverantören samtidigt som det gör det enklare för leverantören att investera för framtiden. När ICA köper allt som en producent producerat kan det även skapas ett förtroende som Bowen et al. (2001) nämner som en följd av samarbeten mellan företag och leverantör. Baksidan med denna typ av avtal kan vara att det skapas ett stort beroende mellan parterna, särskilt för leverantören då den står utan försäljning om ICA vänder sig till en annan leverantör. Vid sådant här beroendeskap är det särskilt viktigt att dela med sig av teknik, risker och belöningar enligt Bowen et al. (2001). Inom Redig mat från trakten har det bildats ett nätverk mellan leverantörerna så att de kan hjälpa varandra med produktutveckling, prissättning och produktkalkylering. Nätverket kan på så sätt minska risken som uppstår av att vara högt beroende av ICA genom att det gör det enklare för dem att hitta en annan kund om de inte längre får leverera till ICA.

5.5 Kontroll

5.5.1 Prestationsmått

Det finns flertalet sätt att kontrollera att företagets leverantörer är hållbara, ett sådant sätt är enligt Zhu et al. (2010) att använda sig av prestationsmått. Zhu et al. (2010) och Govindan et al. (2013) nämner ett antal prestationsmått som kan användas, vilka är kvalité, kostnad, flexibilitet, innovation, ledtid, leveranssäkerhet. Måtten används för att bedöma hur leverantörerna når upp till hållbarhetsmålen. Nästintill alla initiativ använder sig av prestationsmåttet kvalité som en del i deras kontroll av leverantörerna. Hos Gröna gårdar är kvalité det främsta måttet för att se att gårdarna håller den hållbarhetsstandard som krävs. Gröna gårdar menar att det inte går att ta fram en högkvalitativ köttprodukt utan att också ha en hållbar produktion. Linnés mathus kontrollerar leverantörernas kvalité innan själva valet för att säkerställa att de väljer den leverantör med högst kvalité. De vill dock utveckla sig på det området och i framtiden anställa en kvalitetsansvarig för att kontinuerligt säkerställa att de levererar varor som når upp till deras kvalitetsmål. Även Redig mat från trakten betonar att varorna måste vara av hög kvalité. Gällande leveranssäkerhet är det främst initiativet Redig mat från trakten som ser det som en viktig del. Eftersom en samarbetspartner i initiativet är en mycket stor butikskedja är det viktigt att deras leverantörer har möjlighet att leverera den kvantitet som kunderna efterfrågar. Detta är dock en utmaning eftersom de lokala producenterna ofta har mindre produktionskapacitet. Vidare måste de arbeta med att säkerställa att deras lokala producenter har en viss grundvolym som de producerar. Redig mat från trakten använder sig även av prestationsmåttet kostnad, för att säkerställa att kunderna upplever att varorna har en rimlig kostnad. Lönsamhetsmåttet är det flera initiativ som talar om, då de poängterar att deras verksamheter måste gå runt. Gröna gårdar tar det ett steg längre och vill säkerställa att även deras leverantörer är lönsamma, genom att exempelvis betala ett högt pris för deras vara.

5.5.2 Sanktioner

Seuring och Müller (2008) beskriver att kontroll av leverantörerna kan ske genom bland annat sanktioner. Initiativet Redig mat utesluter en del leverantörer som inte följer deras direktiv, vilket kan liknas vid den sanktion som Seuring och Müller (2008) beskriver. De resterande initiativen uttrycker inte att de använder sig av sanktioner för att kontrollera sina leverantörer.

5.5.3 Förbättringsarbete

För att utveckla försörjningskedjans hållbarhetsarbete kan företagen enligt Sarkis (2002) använda sig av Total quality environmental management (TQEM). Han beskriver vidare att det är viktigt att TQEM innefattar såväl kunder som leverantörer. Gröna gårdars ständiga förbättringsarbete gällande hållbarhet kan liknas vid TQEM, eftersom det innebär att företaget och dess intressenter ständigt ska arbeta mot en mer hållbar försörjningskedja. Deras förbättringsarbete innebär att det kontinuerligt sätter upp nya mål. För att utveckla detta arbete har de som vision att implementera en progressiv

certifiering som innebär att de betalar ett högre pris till de leverantörer som aktivt jobbar med hållbarhet. En progressiv certifiering kan liknas vid det system som FN & BSR (2015) framhäver där stegvis höjda incitament ska stimulera en ständig förbättringsprocess mot en mer hållbar försörjningskedja.

5.5.4 Övervakning

Seuring och Müller (2008) beskriver att övervakning är en form av kontroll som företag använder sig av för att förbättra hållbarhetsarbetet i försörjningskedja. Alla initiativ som vi studerat åker ut till gårdarna för att besöka dem. Detta görs dock inte för att bevaka dem utan för att förbättra relationer, hjälpa dem att utvecklas och följa upp deras arbete. 5.5.5 Uppföljning

Gröna gårdar och Redig mat från trakten beskriver att de aktivt använder sig av uppföljning av sina leverantörer. Gröna gårdar kontrollerar löpande kvalitén på köttet för att utvärdera om de ska behålla leverantören. Har leverantörernas kvalité försämrats säger de ifrån med en förhoppning om att leverantörerna ska förbättra sig för att få fortsätta leverera. Även Redig mat från trakten följer upp sina leverantörer löpande, genom bland annat kundreaktioner, kundundersökningar och uppföljning av försäljningen. Kontrollen utförs av butikschefen och Redig mat från trakten- ansvarig för att se att de fortfarande uppnår deras krav. På Linnés mathus finns en förhoppning om att kunna anställa en kvalitetsansvarig när verksamheten har kommit en bit längre. Både Gröna gårdar och Redig mat från trakten pekar på att en närproducerad vara eller ekologisk vara innebär inte med automatik att varan har bättre kvalité. Därför är det viktigt att inom initiativen ta stor hänsyn till kvalitetsaspekten. Resonemanget belyses av Wretling Clarin (2010) som menar att närproducerat och kopplingen till kollektiva nyttigheter är komplex, delvis eftersom det inte finns en klar definition på vad närproducerat är.