Förslag till framtida forskning En definition av begreppet närproducerat

Vi möts frekvent av begreppet närproducerat på marknaden för livsmedel. Men företags definition av vad närproducerat innebär varierar. Det innebär att kunden inte vet vilka värden som följer av närproducerat, både vilket värde de själva får och hur det bidrar till ett hållbart samhälle. Inte heller litteraturen har en klar definition av vad begreppet innebär. För att kunna anpassa styrningen av hållbarhet i ett företag som erbjuder närproducerade livsmedel bör det finnas en tydlig definition av vad som klassas som närproducerat. Det är därför angeläget att bedriva vidare forskning med att arbeta fram en definition av begreppet närproducerat.

Motivet bakom hållbarhetsarbetet

Ytterligare förslag på framtida forskning är att utforska motivet till företags hållbarhetsarbete. Det finns en risk i att företag använder sig av begreppet närproducerat för att locka till sig kunder. Det ställs upp förväntningar som företaget bör leva upp till när de använder sig av begreppet närproducerat. Risken innebär att kunderna inte får vad de förväntar sig när de köper närproducerat och att företagen inte är så hållbara som de utger sig för att vara. Om allt fler företag har felaktiga motiv kan det missgynna andra företag som arbetar genuint med hållbarhet. Greenwashing är ett begrepp som innefattar den här problematiken. Hur en granskning av företags motiv till hållbarhetsarbete bör utformas kan vara ämne för framtida forskning.

Leverantörernas perspektiv på styrning

Vi har endast undersökt ur den ena partens perspektiv och därmed har bara deras verklighet beskrivits. Nästa steg är att undersöka ur producenternas perspektiv för att få en helhetsbild av fenomenet. Hur de upplever att de blir styrda kan vara intressant att undersöka i framtida forskning. Om de uppfattar att styrningen inte fungerar väl kan det möjligtvis påverka deras förmåga att bli mer hållbara.

Referenser

Bergström, K., Solér, C., & Shanahan, H. (2005). Professional food purchasers' practice in using environmental information. British Food Journal, 107(5), ss. 306-319.

Beske, P., Land, A., & Seuring, S. (2014). Sustainable supply chain management practices and dynamic capabilities in the food industry: A critical analysis of the literature. International Journal Of Production Economics 152, ss. 131-143. Bosona, T. G., & Gebresenbet, G. (2011). Cluster building and logistics network integration of local food supply chain. Biosystems engineering, 108(4), 293-302. Bowen, F. E., Cousins, P. D., Lamming, R. C., & Farukt, A. C. (2001). The role of supply management capabilities in green supply. Production and operations management 10(2), ss. 174-189.

Bryman, Alan., & Bell, Emma. (2015). Business research methods. 2 Uppl. USA: Oxford University Press.

Bryman, Alan., & Bell, Emma. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2 Uppl. Stockholm: Liber.

Carter, C. R., & Rogers, D. S. (2008). A framework of sustainable supply chain

management: moving toward new theory, International journal of physical distribution & logistics management, 38(5), ss. 360-387.

Chapman, L. (2007). Transport and climate change: a review. Journal of transport geography, 15(5), ss. 354-367.

DiCicco‐Bloom, B., & Crabtree, B. F. (2006). The qualitative research interview. Medical education, 40(4), ss. 314-321.

Eisenhardt, K. M. (1989). Building theories from case study research. Academy of management review, 14(4), ss. 532-550.

Ellram, L., & Tate, W. (2016). The use of secondary data in purchasing and supply management (P/SM) research. Journal Of Purchasing And Supply Management, 22(4), ss. 250-254.

Elvingsson, P. (2017) Hållbar utveckling. Nationalencyklopedin,

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar- utveckling. Hämtad: 2017-04-05

Ernst & Young. (2015). Nordic Food Survey: Consumer Trends.

http://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/EY_food_Survey_2015/$FILE/EY-food- Survey-2015.pdf. Hämtad: 2017-04-11

Fallahpour, A., Udoncy Olugu, E., Nurmaya Musa, S., Kuan Yew, W., & Noori, S. (2017). A decision support model for sustainable supplier selection in sustainable supply chain management. Computers & Industrial Engineering, 15. ss. 391-410. FN:s Global Compact & BSR. (2015). Supply Chain Sustainability: A Practical Guide for Continuous Improvement, Second Edition.

https://www.unglobalcompact.org/docs/issues_doc/supply_chain/SupplyChainRep_spre ad.pdf. Hämtad: 2017-04-07

FN & Världskommissionen för miljö och utveckling. (1987). Our Common Future [Brundtlandrapporten]. http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf. Hämtad: 2017-04-12

Global Environmental Management Initiative. (1993). Total Quality Environmental Management- the primer. http://gemi.org/resources/TQE_101.pdf. Hämtad: 2017-05-19 Gold, S., Seuring, S., & Beske, P. (2010). Sustainable supply chain management and inter‐organizational resources: a literature review. Corporate social responsibility and environmental management, 17(4), ss. 230-245.

Govindan, K., Khodaverdi, R., & Jafarian, A. (2013). A fuzzy multi criteria approach for measuring sustainability performance of a supplier based on triple bottom line approach. Journal of Cleaner Production, 47, ss. 345-354.

Gröna gårdar. (2016). Uppfödarmanual. https://www.gronagardar.se/footer/filer/for- uppfodare/grona_gardar_uppfodarmanual_2017.pdf. Hämtad: 2017-05-08

Gröna gårdar 1. (u.å). För Press. https://www.gronagardar.se/sv/om/for-press. Hämtad: 2017-04-27

Gröna gårdar 2. (u.å). Vårt kretslopp. https://www.gronagardar.se/sv/om/vart-kretslopp. Hämtad: 2017-04-25

Gröna gårdar 3. (u.å). Varifrån kommer köttbiten?

https://www.gronagardar.se/sv/om/varifran-kommer-kottbiten. Hämtad: 2017-04-25. Gröna gårdar 4. (u.å). Var hittar du vårt kött. https://www.gronagardar.se/sv/om/var- hittar-du-vart-kott. Hämtad: 2017-04-25

Gårdsnära 1. (2017). Företaget. http://www.gardsnara.se/om_gardsnara/foretaget. Hämtad: 2017-04-18

Gårdsnära 2. (2017). Gårdsnära hjälper dig att hitta närproducerat. http://www.gardsnara.se/om_gardsnara. Hämtad: 2017-04-18 Gårdsnära 3. (2017). Frågor och Svar.

Gårdsnära 4. (2017). Affärer och marknader.

http://www.gardsnara.se/affarer_och_marknader Hämtad: 2017-05-08

Gårdsnära 5. (2017). Kriterier. http://www.gardsnara.se/producentinfo/kriterier. Hämtad: 2017-05-08

Gårdsnära 6. (2017). Referenser. http://www.gardsnara.se/producentinfo/referenser. Hämtad: 2017-05-08

Gårdsnära. (2012). Gårdsnära- hitta närproducerat enkelt.

http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/gaardsnaera-hitta-naerproducerat-enkelt- 786402. Hämtad: 2017-04-18

Gårdsnära. (2013). Mellanhänder kapas med ny digital marknadsplats för närproducerad mat och dryck.

http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/mellanhaender-kapas-med-ny-digital- marknadsplats-foer-naerproducerad-mat-och-dryck-868913 Hämtad: 2017-04-11 Gårdsnära. (2014). Rekordstort intresse för närproducerad mat och dryck visar ny statistik från Gårdsnära. http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/rekordstort- intresse-foer-naerproducerad-mat-och-dryck-visar-ny-statistik-fraan-gaardsnaera- 1034418 Hämtad: 2017-04-11

Hamprecht, J., Corsten, D., Noll, M., & Meier, E. (2005). Controlling the sustainability of food supply chains. Supply Chain Management: An International Journal, 10(1), ss. 7-10.

Henningsson, S., Hyde, K., Smith, A., & Campbell, M. (2004). The value of resource efficiency in the food industry: a waste minimisation project in East Anglia, UK, Journal of Cleaner Production, 12(5), ss. 505-512.

Hinrichs, C. C. (2000). Embeddedness and local food systems: notes on two types of direct agricultural market. Journal of rural studies, 16(3), ss. 295-303.

Holme, I. M., & Solvang, B., K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Hutchins, M. J., & Sutherland, J. W. (2008). An exploration of measures of social sustainability and their application to supply chain decisions, Journal of Cleaner Production, 16(15), ss. 1688-1698.

ICA handlarnas förbund (2016) ICA- butiker lanserar “Redig mat från trakten”. http://www.icahandlarna.se/artiklar-ex/2016/ica-butiker-lanserar-redig-mat-fran- trakten/. Hämtad: 2017-04-18

Ilbery, B., & Maye, D. (2005). Food supply chains and sustainability: evidence from specialist food producers in the Scottish/English borders. Land Use Policy, 22(4), ss. 331-344.

InfoTorg Företag. (u.å). Bisnode Sverige AB. Linnés Mathus. https://www5-infotorg- se.proxy.lnu.se/f30/view.htm?id=F165590268065&view=B07&viewFrom=VML. Hämtad: 2017-04-18

Jacobsen, Dan., Ingvar. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. 1:11 Uppl. Lund: Studentlitteratur.

KRAV 1 (2017). KRAV-märkningen. http://www.krav.se/krav-markningen. Hämtad: 2017-05-15

KRAV 2 (2017). Ekologisk och närproducerat. http://www.krav.se/ekologiskt-och- narproducerat Hämtad: 2017-04-13

KTH 1. (2015). Ekologisk hållbarhet. https://www.kth.se/om/miljo-hallbar- utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable- development/ekologisk-hallbarhet-1.432074. Hämtad: 2017-05-16

KTH 2. (2015). Ekonomisk hållbarhet. https://www.kth.se/om/miljo-hallbar- utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable- development/ekonomisk-hallbarhet-1.431976. Hämtad: 2017-05-16 KTH. (2016). Social hållbarhet. https://www.kth.se/om/miljo-hallbar- utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable- development/social-hallbarhet-1.373774. Hämtad: 2017-05-16

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. (u.å). Samarbete med ICA Maxi.

https://www.lrf.se/mitt-lrf/regioner/sydost/aktuellt-arbete/livsmedel/samarbete-med-ica- maxi/. Hämtad: 2017-04-18

Linnés Mathus. (u.å) Om oss. http://www.linnesmathus.se/om-oss. Hämtad: 2017-04-18 Martinez, S. (2010). Local food systems; concepts, impacts, and issues. Diane

Publishing.

Merriam, S. (2009). Qualitative Research: A Guide to Design and Implementation. Jossey-Bass. United States of America.

Miljönytta. (2014). Livsmedelsföretagen ger liv åt hela landet.

http://miljonytta.se/branscher/livsmedelsforetagen/. Hämtad: 2017-04-05

Mont, O., (red), Chkanikova, O., Klintman,M., Kogg, B., Lehner, M., Nebelius, N., & Plepys, A. (2015). Dagligvarubutikernas betydelse för hållbara marknader,

(Forskningsrapport 2015:1), Lunds Universitet. Nationalencyklopedin 1. (2017). Initiativ.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/ordb%C3%B6cker/#/sok/ne-ordbok-sv-sv?q=initiativ. Hämtad: 2017-04-27

Nationalencyklopedin 2. (2017). Ekologiskt fotavtryck.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ekologiskt-fotavtryck Hämtad: 2017- 05-19

Naturvårdsverket. Hållbar mat. Agneta Lundström, 2017-03-16. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-

Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Konsumtion-och-produktion/Hallbar-mat/. Hämtad: 2017-04-11

Oxford Dictionaries. (2017). Greenwash. Oxford University Press.

https://en.oxforddictionaries.com/definition/greenwash. Hämtad: 2017-05-09

Pagell, M., & Wu, Z. (2009). Building a more complete theory of sustainable supply chain management using case studies of 10 exemplars. Journal of supply chain management, 45(2), 37-56.

Patel, R., & B, Davidson. (2003). Forskningsmetodikens grunder. 4 Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Redig mat från trakten. (u.å). Intern handbok; Redig mat från trakten [internt material]. ICA Maxi, LRF.

Regeringskansliet. (2016). Hållbart företagande. http://www.regeringen.se/regeringens- politik/naringspolitik/hallbart-foretagande/. Hämtad: 2017-04-05

Renting, H., Marsden, T. K., & Banks, J. (2003). Understanding alternative food networks: exploring the role of short food supply chains in rural development. Environment and planning A, 35(3), 393-411.

Roberts, S. (2003). Supply chain specific? Understanding the patchy success of ethical sourcing initiatives, Journal of business ethics, 44(2), ss. 159-170.

Sarkis, J. (2003). A strategic decision framework for green supply chain management. Journal of cleaner production, 11(4), ss. 397-409.

Seuring, S., & Müller, M. (2008). From a literature review to a conceptual framework for sustainable supply chain management, Journal of cleaner production, 16(15), ss. 1699-1710.

Seyfang, G. (2006). Ecological citizenship and sustainable consumption: Examining local organic food networks. Journal of rural studies, 22(4), ss. 383-395.

Sveriges lantbruksuniversitet. (2016). Holistic management - a critical review og Allan Savory´s grazing method.

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/epok/dokument/holisticmanagement_revi ew.pdf. Hämtad: 2017-05-07

Sveriges radio. (2013). Gårdsnära letar närproducerat på Gotland.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=5570346. Hämtad: 2017-04-20

Thurén, Torsten. (2013). Källkritik. 3 Uppl. Stockholm: Liber.

Track Record (2015). CSR-ansvarig: ”Livsmedelsbranschens hållbarhetsutmaning är råvaruförsörjningen”. http://trackrecord.se/csr-ansvarig-livsmedelsbranschens-

hallbarhetsutmaning-ar-ravaruforsorjningen/ Hämtad: 2017-04-05

Walton, S. V., Handfield, R. B., & Melnyk, S. A. (1998). The green supply chain: integrating suppliers into environmental management processes. Journal of Supply Chain Management, 34(1), 2-11.

Wognum, P. N., Bremmers, H., Trienekens, J. H., van der Vorst, J. G., & Bloemhof, J. M. (2011). Systems for sustainability and transparency of food supply chains–Current status and challenges. Advanced Engineering Informatics, 25(1), ss. 65-76.

Wretling Clarin, A. (2010). Hållbar konsumtion av jordbruksvaror – vad får du som konsument när du köper närproducerat?. Jordbruksverket. Rapport 2010:19.

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra10_19.pd f. Hämtad: 2017-04-11

Yin, R.K., (2006), Fallstudier: design och genomförande. 1.1 Uppl. Malmö: Liber. Zhu, Q., Dou, Y., & Sarkis, J. (2010). A portfolio-based analysis for green supplier management using the analytical network process. Supply Chain Management: An International Journal, 15(4), ss. 306-319.

Bilagor

Bilaga 1 Intervjuguide

Ni kommer att få träffa oss som skriver C-uppsatsen, Nathalie, Klara och Anni. Intervjun kommer att spelas in och anteckningar kommer att tas under själva intervjun. Informationen som lämnas vid intervjutillfället kommer endast användas för den aktuella uppsatsen. Önskar ni få vara anonym kommer vi i uppsatsen att använda fiktiva namn. Syftet med studien är att få kunskap om hur livsmedelsföretag som erbjuder närproducerade livsmedel styr sina leverantörer mot en hållbar försörjningskedja. Vi har därför valt ut ett antal initiativ som vi är intresserade av att få veta mer om.

Generellt sett kommer intervjun innefatta frågor om bland annat:

 Motivet bakom initiativet

 Initiativets strategi, mål och styrning

 Hållbarhet och närproducerat

 Påverkan från kunder, organisationer, media, myndigheter

 Samarbete, kontroll och utvärdering av leverantörer/producenter inom initiativet

Vi vill redan nu tack för Ert deltagande!

Vid eventuella frågor ta gärna kontakt med någon av oss.

Med vänliga hälsningar, Nathalie, Klara & Anni

Nathalie Pettersson np222cx@student.lnu.se 073-3991262 Klara Andersson Junkka ka222kg@student.lnu.se 072-7174949