Hur bör ASEK-värden bestämmas?

Avslutningsvis vill vi betona att skadekostnaderna som har skattats i den här studien är en underskattning av de totala skadekostnaderna till följd av den svenska transportsektorns utsläpp av luftföroreningar på så sätt att en del skadekostnader inte är kvantifierade och dessutom saknas det kunskap om omfattningen av många hälso- och miljöeffekter. Det här har vi försökt illustrera genom ”trattarna” i tabell 4.2 och 7.5 för hälsoeffekter och deras skadekostnader, 5.3 och 7.9 för naturmiljöeffekter och deras skadekostnader samt 6.2 och 7.12 för kulturmiljöeffekter och deras skadekostnader. Skadekostnadsskattningarna i den här studien bör med andra ord inte ses som rekommenderade ASEK-värden, eftersom ASEK-värden som underskattar de totala skadekostnaderna skulle leda till att hälso- och miljöeffekter systematiskt undervärderas när sådana ASEK-värden används i

samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. Vidare har skattningarna av hälsoeffekter endast gjorts för några fiktiva exempel där syftet varit att jämföra olika alternativ när det gäller val av luftföroreningskomponenter, hälsoutfall och ER-funktioner. Som framgick av kapitel 4 finns ännu ingen allmän enighet om vilka alternativ som är bäst.

Genom fortsatt arbete som täpper till kunskapsluckor som studien har identifierat går det att minska underskattningen av de totala skadekostnaderna och dessutom öka precisionen i olika skadekostnadskomponenter. Men att få fullständig kunskap om omfattningen av samtliga effekter och deras skadekostnader är ett utopiskt projekt. Därför måste

beslutsfattare vara beredda att, utifrån ett vetenskapligt underlag av den typ som tagits fram i denna och kommande studier, bedöma vilken säkerhetsmarginal som krävs för att på ett rimligt sätt täcka in svårbedömda och osäkra effekter. Det kan exempelvis handla om att beslutsfattarna gör en bedömning att ASEK-värdena bör vara X gånger de skadekostnader som de vetenskapliga underlagen kommer fram till, där X kan vara exempelvis 2, 10 eller 100. Det viktiga är att en sådan bedömning görs lika genomskinlig som det sätt som vi har försökt tillämpa i den här studien, så att en uppdatering är enkel att göra när ny kunskap blir tillgänglig.

Att utgå från skadekostnadsansatsen och på detta sätt lägga på en explicit säkerhetsmarginal bedömer vi som en tydlig och därför attraktiv metod att fastställa ASEK-värden. Ett

alternativ som har använts förut är att använda åtgärdskostnader för att minska utsläpp av föroreningar som bas för ASEK-värdena, jfr tabell 1.3. Detta alternativ är dock

problematiskt. Syftet med ASEK-värdena är att användas i samhällsekonomiska

lönsamhetsbedömningar genom kostnads-nyttoanalys (CBA). Per definition borde det då vara viktigt att nyttorna kan tolkas som minskade skadekostnader. Det finns dock stora principiella svagheter med att använda åtgärdskostnader som ”skattning” av

skadekostnader, jfr kapitel 2. Skattningen blir god endast i specialfallet där den marginella skadekostnaden är ungefär lika stor som den marginella åtgärdskostnaden, och det finns i allmänhet inga skäl att anta att detta specialfall gäller, i synnerhet som beslut att vidta åtgärder mot utsläpp av föroreningar inte behöver ha fattats på strikt samhällsekonomisk grund, utan kan ha fattats exempelvis till följd av rent miljömässiga eller juridiska krav.

Referenser

Ahlroth, S. 2009a. Developing a weighting set based on monetary damage estimates.

Method and case studies. 2009:1. Centrum för miljöstrategisk forskning. Kungliga tekniska högskolan, Stockholm.

Ahlroth, S. 2009b. Valuation of environmental impacts and its use in environmental systems analysis tools. Diss., Kungliga tekniska högskolan, Stockholm.

Ahlroth, S. och Finnveden, G. 2011. Ecovalue08–A new valuation set for environmental systems analysis tools. Journal of Cleaner Production, 19(17-18), 1994–2003.

Ahtiainen, H., Artell, J., Czajkowski, M., Hasler, B., Hasselström, L., Huhtala, A., Meyerhoff, J., Smart, J. C. R., Söderqvist, T., Alemu, M. H., Angeli, D., Dahlbo, K., Fleming-Lehtinen, V., Hyytiäinen, K., Karlõševa, A., Khaleeva, Y., Maar, M., Martinsen, L., Nõmman, T., Pakalniete, K., Oskolokaite, I., Semeniene, D. 2014. Benefits of meeting nutrient reduction targets for the Baltic Sea – a contingent valuation study in the nine coastal states. Journal of Environmental Economics and Policy 3, 278-305.

Andersen Z. J., Hvidberg M., Jensen S.S. et al. 2011. Chronic Obstructive Pulmonary Disease and Long-Term Exposure to Traffic-related Air Pollution: A Cohort Study. Am J Resp Crit Care 183, 455-461.

Andersson, H. 2005. The value of safety as revealed in the Swedish car market: an application of the hedonic pricing approach. Journal of Risk and Uncertainty 30(3), 211-239.

Andersson, H. 2013. Consistency in preferences for road safety: An analysis of precautionary and stated behavior. Research in Transportation Economics 43, 41-49.

Andersson, H., Lindberg, G. 2009. Benevolence and the value of road safety. Accident Analysis & Prevention 41(2), 286-293.

Banefelt, J., Hallberg, S., Fox, K.M., Mesterton, J., Paoli, C.J., Johansson, G., Levin, L-Å., Sobocki, P., Gandra, S.R. 2015. Work productivity loss and indirect costs associated with new cardiovascular events in high-risk patients with hyperlipidemia: estimates from population-based register data in Sweden. Eur J Health Econ, 2015.

Barregård, L., Staaf, H., Söderqvist, T. 2015. Utveckling av ASEKs kalkylvärden för luftföroreningar: En förstudie. PM, Trafikverket, Borlänge.

http://www.trafikverket.se/contentassets/ab2b717bc619425280126edb6e725188/filer1/fors tudie_lb_hs__ts_slutrapport_20151207.pdf (läst 2016-06-29).

Bartnicki, S., Gusev, A., Aas, W., Benedictow, A. 2016. Atmospheric Supply of Nitrogen, Lead, Cadmium, Mercury and Benzo(a)pyrene and PBDEs to the Baltic Sea in 2014. MSC W Technical Report 1/2016.

Beelen, R., Raaschou-Nielsen, O., Stafoggia, M., et al. 2014. Effects of long-term exposure to air pollution on natural-cause mortality: an analysis of 22 European cohorts within the multicentre ESCAPE project. Lancet 383, 785-95.

Belyazid, S., Sverdrup,H., Kurz,D., Braun,S. 2010. Exploring ground vegetation change for different deposition scenarios and methods for estimating change for biodiversity using the ForSAFE-VEG model in Switzerland and Sweden. Water, Air and Soil Pollution.

Bickel, P., Friedrich, R., Burgess, A. Fagiani, P., Hunt, A., De Jong, G., Laird, J., Lieb, C., Lindberg, G., Mackie, P., Navrud, S., Odgaard, T., Ricci, A., Shires, J. och Tavasszy, L. 2006.

HEATCO Developing Harmonised European Approaches for Transport Costing and Project Assessment. Deliverable 5 - Proposal for Harmonised Guidelines.

Bobbink R., Hettelingh J-P. (eds) 2011. Review and revision of empirical critical loads and dose-response relationships. Proceedings of an expert workshop, Noordwijkerhout, 23-25 June 2010, Report 68035900. National Institute for Public Health and the Environment (RIVM), Bilthoven, The Netherlands.

Carlsson, F., Daruvala, D., Jaldell, H. 2010. Value of statistical life and cause of accident: A choice experiment. Risk Analysis 30(6), 975-986.

Cesaroni G., Forastiere F., Stafoggia M., Andersen Z. J., Badaloni C., Beelen R., Caracciolo B., de Faire U., Erbel R., Eriksen K. T., Fratiglioni L., Galas et al., 2014. Long term exposure to ambient air pollution and incidence of acute coronary events: prospective cohort study and meta-analysis in 11 European cohorts from the ESCAPE Project. BMJ. 348:f7412.

Christie, M., Hanley, N., Warren, J., Murphy, K., Wright, R., Hyde, T. 2006. Valuing the diversity of biodiversity. Ecological Economics 58(2), 304 – 317.

Christie, M., Hyde, T., Cooper, R., Fazey, I., Dennis, P., Warren, J., Colombo, S., and Hanley, N. 2011. Economic Valuation of the Benefits of Ecosystem Services Delivered by the UK Biodiversity Action Plan. Final Report to Defra.

Christie, M., Rayment, M., 2012. An economic assessment of the ecosystem service benefits derived from the SSSI biodiversity conservation policy in England and Wales. Ecosystem Services 1, 70–84.

Czajkowski, M., Ahtiainen, H., Artell, J., Budzinsk, W., Hasler, B., Hasselström, L., Meyerhoff, J., Nõmmann, T., Semeniene, D., Söoderqvist, T., Tuhkanen, H., Lankia, T., Vanags, A., Zandersen, M., Zylicz, T. och Hanley, N. 2015. Valuing the commons: An international study on the recreational benefits of the Baltic Sea. Journal of Environmental Management 156, 209-217.

Drummond, M.F., Sculpher, M.J., Claxton, K., Stoddart, G.L., Torrance, G.W. 2015.

Methods for the economic evaluation of health care programmes. 4. Ed. Oxford: Oxford University Press.

ÉCLAIRE 2015a. Deliverable 18.4. ÉCLAIRE (Effects of climate change and air pollution impacts and response strategies for European ecosystems). Seventh Framework

Programme.

ÉCLAIRE 2015b. Elaboration of the Modelling Approach for Benefits Analysis, Including Illustrative Examples. Deliverable 18.3. ÉCLAIRE (Effects of climate change and air pollution impacts and response strategies for European ecosystems). Seventh Framework Programme.

Ejhed, H., Widén-Nilsson, E., Tengdelius Brunell J., Hytteborn, J. 2016.

Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014. Havs- och Vattenmyndigheten Rapport 2016:12.

Faustini A., Rapp R., Forastiere F., 2014. Nitrogen dioxide and mortality: review and meta-analysis of long- term studies. Eur Respir J 44, 744-53.

Finnveden, G., Eldh, P. och Johansson, J. 2006. Weighting in LCA Based on Ecotaxes - Development of a Mid-point Method and Experiences from Case Studies. The International Journal of Life Cycle Assessment, 11 (1), 81-88.

Freeman III, A. M., Herriges, J.A., Kling, C. L. 2014. The Measurement of Environmental and Resource Values: Theory and Methods. Third Edition. RFF Press, New York.

Friedrich R. och Bickel P., 2001. Ch. 6 Impacts on building materials. In: Environmental External Costs of Transport. ISBN 3-540-42223-4, Springer.

Ghatnekar, O., Persson, U., Glader, E-L., Terént, A. 2004. Cost of stroke in Sweden: an incidence estimate. International journal of technology assessment in health care, 2004.

20(3).

Ghatnekar, O., Persson, U., Asplund, K., Glader, E-L. 2014. Costs for stroke in Sweden 2009 and developments since 1997. International journal of technology assessment in health care, 2014. 30(2).

Gustafsson, M., Forsberg, B., Orru, H., Åström, S., Tekie, H., Sjöberg, K. 2014.

Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts in Sweden 2010. IVL Report B 2197. IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Göteborg.

Hallberg, S., Gandra, S.R., Fox, K.M., Mesterton, J., Banefelt, J., Johansson, G., Levin, L-Å., Sobocki, P. 2015. Healthcare costs associated with cardiovascular events in patients with hyperlipidemia or prior cariodvascular event: estimates from Swedish population-based register data. Eur J Health Econ, 2015.

Hammitt, J. 2013. Admissible utility functions for health, longevity, and wealth: integrating monetary and life-year measures. Journal of Risk and Uncertainty, 47(3), 311-325.

doi:10.1007/s11166-013-9178-4

HELCOM 2014. Eutrophication status of the Baltic Sea 2007-2011 - A concise thematic assessment. Baltic Sea Environment Proceedings No. 143.

HELCOM, 2015. Updated Fifth Baltic Sea pollution load compilation (PLC-5.5). Baltic Sea Environment Proceedings No. 145.

Holland, M., Watkiss, P. 2000. Benefits Table database: Estimates of the marginal external costs of air pollution in Europe. Version E1.02a.

Holland, M., Pye, S., Watkiss, P., Droste-Franke, B. och Bickel, P. 2005. Damages per tonne emission of PM2.5, NH3, SO2, NOx and VOCs from each EU25 Member State (excluding Cyprus) and surrounding seas, for Service Contract for carrying out cost-benefit analysis of air quality related issues, in particular in the clean air for Europe (CAFE) programme. AEA Technology Environment.

Hultkrantz, L., Lindberg, G., Andersson, C. 2006. The value of improved road safety.

Journal of Risk and Uncertainty 32(2), 151-170.

Hunt, A. et al. 2011. Monetary values for health end-points used in the

HEIMTSA/INTARESE Common Case Study. Deliverable 4.1.2 of the HEIMTSA Project.

Iwald, J., Löfgren, S., Stendahl. J., Karltun, E. 2013. Acidifying effect of tree stumps and logging residues as compared to atmospheric deposition. Forest Ecology and Management 290, 49-58.

Jansson S. A., Andersson F., Borg S., Ericsson A., Jönsson E., Lundbäck B. 2002. Costs of COPD in Sweden according to disease severity. Chest Journal 122(6).

Jansson S. A., Backman H., Stenling A., Lindberg A., Rönnmark E., Lundbäck B. 2013.

Respiratory Medicine 107(12), 1931-1938.

Johansson, P-O., Kriström, B. 2016. Cost-Benefit Analysis for Project Appraisal. Cambridge University Press, Cambridge, UK.

Karlsson, P-E., Danielsson, H., Pleijel, H., Engardt, M., Andersson, C., Andersson, M. 2014.

En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige. IVL, Svenska Miljöinstitutet, Rapport Nr C 59.

Kinell, G., Söderqvist, T. och Hasselström, L. 2009. Monetära schablonvärden för miljöförändringar. Rapport 6322, Naturvårdsverket, Stockholm.

Konjunkturinstitutet. 1998. Svenska miljöräkenskaper för svavel och kväve, Rapport 1998:9.

Konjunkturinstitutet, Stockholm.

Korek, M. J., Bellander, T. D., Lind, T. et al. 2015. Traffic-related air pollution exposure and incidence of stroke in four cohorts from Stockholm. J Expo Sci Environ Epidemiol 25, 517-23

Krüger, N. A., Svensson, M. 2009. The impact of real options on willingness to pay for mortality risk reductions. Journal of Health Economics 28(3), 563-569.

Kucera, V., Henriksen, J., Knotnova, D., Sjöström. C. 1993. Model for calculation of

corrosion cost caused by air pollution and its application in three cities. I: J.M Costa & A.DS.

Mercer (eds.) Progress in the understanding and prevention of corrosion Vol. 1. 24-32.

Lindgren, P., Glader E., Jönsson, B. 2008. Utility loss and indirect costs after stroke in Sweden. European journal of cardiovascular prevention and rehabilitation, 2008. 15.

Lindgren, P., Kahan, T., Poulter, N., Buxton, M., Svarvar, P., Dahlöf, B., Jönsson, B. 2007.

Utility loss and indirect costs following cardiovascular events in hypertensive patients: the ASCOT health economic substudy. Eur J Health Econ 8, 25-30.

Moldan, F., Kronnäs, V., Wilander, A., Karltun, E., Cosby, B. J. 2004. Modelling

acidification and recovery of Swedish lakes. Water, Air and Soil Pollution: Focus 4, 139-160

Moldan, F., Cosby, J.C., Wright, R.W. 2013. Modeling past and future acidification of Swedish lakes. Ambio 42(5), 577-586.

Mourad, G., Alwin, J., Strömberg, A., Jaarsma, T. 2013. Societal costs of non-cardiac chest pain compared with ischemic heart disease - a longitudinal study. BMC Health services research, 2013. 13(403).

Naturvårdsverket 2015. Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Rapport 6662, Naturvårdsverket, Stockholm.

Naturvårdsverket 2017. Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017.

Rapport 6749, Naturvårdsverket, Stockholm.

Nerhagen, L., Björketun, U., Genell, A., Swärdh, J-E. och Yahya, M-R. 2015. Externa kostnader för luftföroreningar och buller från trafiken på det statliga vägnätet - Kunskapsläget och tillgången på beräkningsunderlag i Sverige samt några

beräkningsexempel. VTI publikationer. Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping.

Noring, M., Finnveden, G., Håkansson, C. 2014. Ecovalue 2014 – An updated set of valuation factors for environmental systems analysis tools. Submitted for publication.

Kungliga tekniska högskolan, Stockholm.

Ott, W., Baur, M. och Kaufmann, Y. 2015. Deliverable D.4.2.- RS 1b/WP4 - July 06

“Assessment of Biodiversity Losses”. NEEDS Project.

Persson, J., J. Ferraz-Nunes, Karlberg, I. 2012. Economic burden of stroke in a large county in Sweden. BMC Health services research 12, 341.

Pihl Karlsson, G., Akselsson, C., Karlsson, P-E., Hellsten S. Krondroppsnätet 1985-2015 - tre decennier med övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmark. IVL Rapport C 127.

QUARG 1993. Urban Air Quality in the United Kingdom. Department of the Environment, London.

Rabl, A. 1999. Air Pollution and Buildings: An Estimation of Damage Costs in France.

Environ Impact Assess Rev 19, 361-385.

Ricardo-AEA 2014. Update of the Handbook on External Costs of Transport. Final report.

http://ec.europa.eu/transport/themes/sustainable/studies/doc/2014-handbook-external-costs-transport.pdf. (Läst 2016-10-04.)

Ryen, L., Svensson, M. 2015. The Willingness to Pay for a Quality Adjusted Life Year: A Review of the Empirical Literature. Health Economics 24(10), 1289-1301.

Sjöberg, K., Brorström-Lundén, E., Danielsson, H., Fredricsson, M., Hansson, K., Pihl Karlsson, G., Potter, A., Wängberg I., Kreuger, J., Nanos, T., Paulsson, E., Areskoug, H., Alpfjord, H., Andersson, C., Josefsson W. 2016. Sakrapport 2014. Data från

miljöövervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2015. IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Slootweg, J., Posch, M., Hettelingh, J-P., Mathijssen, L. (eds.) 2014. Modelling and Mapping the impacts of atmospheric deposition on plant species diversity in Europe. CCE Status Report 2014. IVL Rapport C224, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Stafoggia, M., Cesaroni, G., Peters, A. et al. 2014. Long-Term Exposure to Ambient Air Pollution and Incidence of Cerebrovascular Events: Results from 11 European Cohorts within the ESCAPE Project. Environ Health Perspect 122, 919–925.

Stevens, C.J., Dupre, C. Dorland, E., Gaudnik, C., Gowing, D.J.G., Bleeker, A., Diekmann, M., Alard, D., Bobbink, R., Fowler, D., Corcket, E., Mountford, J.O., Vandvik, V., Arild Aarrestad, P., Muller, S., Dise, N.B. 2010. Nitrogen deposition threatens species richness of grasslands across Europe. Environmental Pollution 158, 2940-2945.

Stockfelt, L., Andersson, E.M., Molnár, P., Rosengren, A., Wilhelmsen, L., Sällsten, G., Barregård, L., 2015. Long term effects of residential NOx exposure on total and cause-specific mortality and incidence of myocardial infarction in a Swedish cohort. Environ Res 142, 197-206.

Svensson, M. 2009a. Precautionary behavior and willingness to pay for a mortality risk reduction: Searching for the expected relationship. Journal of Risk and Uncertainty 39(1), 65-85.

Svensson, M. 2009b. The value of a statistical life in Sweden: Estimates from two studies using the “certainty approach” calibration. Accident Analysis & Prevention 41(3), 430-437.

Svensson, M., Hultkrantz L. 2015. “Ekonomiska utvärderingar i svensk offentlig sektor – likheter och skillnader” (in Swedish), Ekonomisk Debatt 3, 40-50.

Trafikverket 2012. Introduktion till samhällsekonomisk analys. Samhällsekonomi och modeller PM 2012:01. Trafikverket, Borlänge.

Trafikverket 2016. Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn:

ASEK 6.0. Kapitel 11, Kostnad för luftföroreningar. Version 2016-04-01, Trafikverket, Borlänge.

Watt, J. et al. 2008. Dose-Response functions for the soiling of materials due to air pollution exposure. Sci Total Env. 400, 415-424.

Watt, J., Hamilton, R., Lefevre, R-A., Ionescu, A. 2009a. Ch 4 Soiling, in The effects of air pollution on cultural heritage, Watt, J., Tidblad, J., Kucera, V. Hamilton, R., Eds., ISBN 978-0-387-84892-1, Springer.

Watt, J., Doytchinov, S., Lefevre, R-A., Ionescu, A., De la Fuente, D., Kreislova, K., Scepanti, A. 2009b. Ch 6 Stock at risk, in The effects of air pollution on cultural heritage, Watt, J., Tidblad, J., Kucera, V., Hamilton, R., Eds., ISBN 978-0-387-84892-1, Springer.

Watt, J., Navrud, S., Slizkova, Z., Yates, T. 2009c. Ch 7 Economic evaluation, in The effects of air pollution on cultural heritage, Watt, J., Tidblad, J., Kucera, V., Hamilton, R., Eds., ISBN 978-0-387-84892-1, Springer.

WHO 2013a. Regional Office for Europe. Review of evidence on health aspects of air pollution – REVIHAAP Project. Technical Report. Tillgänglig på:

http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/193108/REVIHAAP-Final-technical-report-final-version.pdf (läst 2015-11-19).

WHO 2013b. Health risks of air pollution in Europe. Recommendations for concentration-response functions for cost-benefit analysis of particulate matter, ozone and nitrogen dioxide. Tillgänglig på:

http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0006/238956/Health_risks_air_polluti on_HRAPIE_project.pdf (läst 2017-04-28).

Wilhelmsen, L., Welin, L., Odén, A., Björnberg, A. 2010. Saving lives, money and resources:

drug and CABG/PCI use after myocardial infarction in a Swedish record-linkage study. Eur J Health Econ, 2010. 11.

Trafikverket, 781 89 BORLÄNGE.

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 99 97