Slutligen hade även arbetet kunnat studeras utifrån en kvalitativ ansats för att få en annan infallsvinkel i vad de större aktieägarna själva anser om ämnet. Detta hade dock varit mer känsligt för felkällor att spegla en enskild investerares målbild snarare än en viss ägartyp.
Vidare hade det varit svårt att förlita sig på kvalitativ ansats vid studerandet av utvecklingen, då intervjuer inte är lika tillförlitliga som den kvantitativa data denna studie utgått ifrån.
6.2 Begränsningar
Vid granskandet av resultatet är det viktigt att ta hänsyn till studiens begränsningar. Då resultatet baseras på den genomsnittliga fördelningen för bolagen generellt samt för respektive segment, betyder detta att resultatet för ett specifikt bolag ej behöver vara i linje med det genomsnittliga resultatet för bolagen generellt och för segmentet i sig. Vi påstår exempelvis att ägandet av privata ägare samt ägandet av försäkringsbolag, pensionsbolag och AP-fonder i
32
genomsnitt har ökat under tidsperioden men detta är inte fallet för alla bolag under mätperioden.
Det genomsnittliga resultatet i segmentet kan därför inte med säkerhet appliceras på alla bolag då det finns avvikande fall. För att det ska kunna appliceras fullt ut måste eventuellt det specifika bolagets egna förutsättningar jämföras mer utförligt med bolagen i vår studie som visar på samma trend som genomsnittet, det vill säga att fler parametrar än enbart storlek bör studeras. En ytterligare felkälla är som tidigare nämnt är det begränsade urvalet. Eftersom urvalet inte täcker alla bolag på börsen kan det därför inte heller antas spegla den exakta fördelningen för fastighetsbolagen generellt och för respektive segment. I samband med ett ökat urval hade även studiens resultat kunnat få en ökad trovärdighet genom en statistisk analys.
Detta hade kunnat ge studiens slutsatser en statistisk signifikans och därmed kunnat få en större betydelse för forskningen.
Avslutningsvis går det inte att fastställa att utvecklingen av kapitalstruktur beror på ägarstrukturen utan det kan istället vara andra faktorer som på egen hand eller tillsammans med ägarstrukturen påverkar kapitalstrukturen. Som tidigare nämnt i problemformuleringen kan studien därför inte användas för att ta reda på exakt vilka kopplingar som föreligger, utan det kan endast användas för att få kunskap om vilka kopplingar som eventuellt kan föreligga.
33
Referenser
Litteratur
Brailsford T. Oliver, B. Pua S. (2002). On the relation between ownership structure and capital structure. Accounting and Finance. 42 (1), 1–26
Céspedes, J. González, M. Molina, C. (2009). Ownership and capital structure in Latin America. Journal of Business Research, 63 (3). 248-254.
Chen, Y. (2004). Owner Control and Firm Performance: A Cross-sectional Study of Swedish Listed Firms with Dual Class of Shares. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
Cronqvist, H. & Nilsson, M. (2003). Agency costs of controlling minority shareholders. Journal of Financial and Quantitative Analysis. 38(4), 695-720.
Isaksson, Mats., Skog, R. (2004). The future of Corporate Governance.
Författaren och studentlitteratur. (2010). Företagsfinansiering - att förstå företagsekonomi. 43-44. Upplaga 1:1.
Gilson, Ronald J. (2006) Controlling shareholders and corporate governance: complicating the comparative taxonomy. Harvard Law Review. 119 (6), 1642-1680
Hedlund, G.,Hägg,I.,Hörnell, E., Rydén, B. (1985). Institutioner som aktieägare, Förvaltare?, Industrialister?, Klippare?. Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad.
Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of financial economics. 3(4), 305-360
Lennander, G., 2006. Kredit och säkerhet. 10:e upplagan. u.o.: Lustus förlag.
Liang, J., Fang Li, L., och Song, H.-S. (2014). An explanation of capital structure of China’s listed property firms. Property Management. 32(1), 4–15.
34
Margaritis, D. Psillaki, M. (2010). Capital structure, equity ownership and firm performance.
Journal of banking & finance. 34(3). 621-632.
Modigliani, F. & Millers, M.H. (1958). The cost of capital, corporation finance and the theory of investment. The American Economic Review, 48(3), 261-297.
Morri, G., och Cristanziani, F. (2009). What determines the capital structure of real estate companies?: An analysis of the EPRA/NAREIT Europe Index. Journal of Property Investment
& Finance. 27(4), 318–372.
Titman, S., och Wessels, R. (1988). The Determinants of Capital Structure Choice. The Journal of Finance. 43(1), 1–19.
35
Internetbaserade källor
Avanza Bank (u.å.). Vad är obligationer och hur fungerar de? https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/rantebarande-vardepapper/vad-ar-obligationer-hur-fungerar-de.html.
[2019-03-26]
AP4 (u.å.) https://www.ap4.se/ [2020-04-24]
Berggren, C. (2003) Hur guld blev sand. TCO. www.tco.se [2020-05-15]
Ekonomifakta (2020). BNP – Sverige.
https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/tillvaxt/bnp---sverige/ [2020-04-03]
Finansinspektionen (2020). Tillstånd av FI eller omedelbar registrering?
https://www.fi.se/sv/vara-register/foretagsregistret/tillstand-av-fi-eller-enbart-registrering/
[2020-04-24]
Handelsbanken (u.å.). Gröna obligationer.
https://www.handelsbanken.se/sv/foretag/finansiera/hallbar-finansiering/grona-obligationer [2020-05-18]
Landeman, L. (2017). Obligationer – en allt viktigare finansieringskälla. Fastighetsnytt.
https://www.fastighetsnytt.se/ekonomi-och-finans/kapitalmarknad/obligationer-en-allt-viktigare-finansieringskalla/. [2020-04-30]
Matthiessen, M. (2018). Pensionsbolagen som är bäst på att inkludera etik och hållbarhet https://www.maxm.se/newsroom/?p=56644 [2020-04-28]
Nasdaq (u.å.) Hur fungerar aktier? http://www.nasdaqomxnordic.com/utbildning/aktier [2020-04-04]
Newsec (2020). Newsec Retail Market Report - Q1 2020.
https://www.newsec.se/insikter/rapporter/marknadsrapport-retail/ [2020-04-07].
Riksbanken (2013). Marknaden för svenska säkerställda obligationer och kopplingar till den finansiella stabiliteten.
36
http://archive.riksbank.se/Documents/Rapporter/POV/2013/2013_2/rap_pov_artikel_2_13091 8_sve.pdf. [2020-03-26]
Riksbanken (2016). Den svenska finansmarknaden.
https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/den-svenska-finansmarknaden/svenska/2016/rap_finansm_160831_sve.pdf [2020-03-36]
Riksbanken (2017). Kommersiella fastigheter och finansiell stabilitet,
https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/fsr/fordjupningar/svenska/2017/komme rsiella-fastigheter-och-finansiell-stabilitet-fordjupning-i-finansiell-stabilitetsrapport-maj-2017.pdf [2020-03-30]
Riksbanken (2019). Lista över svenska monetära finansinstitut.
https://www.riksbank.se/sv/statistik/finansmarknadsstatistik/lista-over-svenska-monetara-finansinstitut/. [2020-03-26]
Tessin (2019). Är små fastighetsbolag utelåsta från obligationsmarknaden?
https://tessin.com/sv/blogg/ar-sma-fastighetsbolag-utelasta-fran-obligationsmarknaden/
[2020-04-04]
37
38
Bilaga B – Kapitalstruktur
Företag År Kapitalstruktur
Skuldfördelning Skuldsättning
Banklån Obligationer Certifikat Skuldsättningsgrad
Hufvudstaden 2015 49,6% 36,5% 13,9% 0,65
39 TRITA-ABE-MBT-20583
www.kth.se