Ägarstrukturens koppling till kapitalstruktur: En studie av svenska börsnoterade fastighetsbolag

(1)

EXAMENSARBETE Samhällsbyggnad Fastighetsekonomi GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2020

Ägarstrukturens koppling till kapitalstruktur

En studie av svenska börsnoterade fastighetsbolag

Sara Ekelund och Eleonor von Euler Grupp C2

KTH

INSTITUTIONEN FÖR FASTIGHETER OCH BYGGANDE

(2)

Abstract

Shareholders invest capital with the intention of yielding a return, which is determined by the company's profitability. The real estate industry requires a large amount of capital, and the capital structure therefore has a major impact on the companies’ profitability. Capital structure depend on a number of factors, but one thing that is clear according to previous studies is that ownership structure is connected to financing. In recent years, the capital market has seen drastic changes, with both stricter requirements from the banks, but also new financing options such as bonds and certificates. Therefore, we want to investigate how the ownership structure can be linked to the capital structure in terms of both the development as well as the average allocation.

Our study uses a quantitative approach, where we gather information from the companies' annual reports over a five-year period. We study the ownership structure based on ownership distribution and ownership concentration, and the capital structure is investigated based on leverage ratio and debt distribution. The study contributes with an increased understanding of how the ownership structure is connected to the capital structure. The results can be helpful for management in decision-making when raising capital, in order to act in the owners’ interests.

Our findings suggest that private owners as well as ownership from insurance and pension companies as well as the AP-funds is connected to a reduced use of bank financing and instead an increased use of bonds and certificates in order to raise capital. We also find that a concentrated ownership is linked to a lower proportion of bank financing, while generally having a higher leverage ratio.

Bachelor of Science thesis

Title Author(s) Department TRITA number Supervisor Keywords

The relationship between Ownership Structure and Capital Structure Sara Ekelund and Eleonor von Euler

Department of Real Estate and Construction Management TRITA-ABE-MBT-20583

Henry Muyingo

Ownership Structure, Capital Structure, Ownership Concentration, Ownership Distribution, Leverage Ratio, Debt Distribution

(3)

Acknowledgement

This thesis was written in the spring of 2020 and corresponds to 15 ECTS. This thesis is the final work in our bachelor's degree in real estate economics at the Royal Institute of Technology.

We would also like to thank our supervisor, Henry Muyingo, for the advise and support he has given us regarding the content and design of the thesis.

Stockholm, June, 2020

Sara Ekelund and Eleonor von Euler

(4)

Examensarbete

Titel Författare Institution TRITA nummer Handledare Nyckelord

Ägarstrukturens koppling till kapitalstruktur Sara Ekelund och Eleonor von Euler Institutionen för Fastigheter och Byggande TRITA-ABE-MBT-20583

Henry Muyingo

Ägarstruktur, kapitalstruktur, ägarkoncentration, ägarfördelning, skuldsättningsgrad, skuldfördelning

Sammanfattning

Aktieägare investerar kapital med avsikt att få en avkastning, vilket är direkt kopplat till bolagets lönsamhet. För en kapitalintensiv sektor som fastighetsbranschen, är det av stor betydelse att ha en kapitalstruktur väl anpassad till bolagets förutsättningar och behov eftersom detta påverkar resultatet och därmed lönsamheten. Kapitalstrukturen inom bolag beror av flera faktorer, men något som är tydligt enligt tidigare studier är att ägarstrukturen har en koppling till bolagsfinansieringen. De senaste åren har möjligheten till finansiering ändrats drastiskt, med både striktare kapitalkrav från bankerna, men även nya finansieringsalternativ såsom obligationer och certifikat. Detta innebär att kapitalstrukturen har förändrats under de senaste åren, och vi vill därför undersöka hur ägarstrukturen kan kopplas till kapitalstrukturens utveckling och utformning.

Vi utreder denna kopplingen genom en kvantitativ ansats där vi samlar information från bolagens årsredovisningar under en femårig period. Vi studerar ägarstrukturen utifrån ägarfördelning samt ägarkoncentration medan kapitalstrukturen utreds baserat på skuldsättningsgrad och skuldfördelning. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad ägarstrukturen kan säga om ett bolags kapitalstruktur. Resultaten kan användas av bolagsledningar vid beslutsfattandet rörande kapitalanskaffning, för att på så sätt kunna agera i ägarnas intresse.

Vi finner att privata ägare samt ägande från försäkrings- och pensionsbolag samt AP-fonder har en koppling till en minskad användning av bankfinansiering och istället en ökad användning av finansiering genom obligationer och certifikat. Vi finner även att en koncentrerat ägande har en koppling till en lägre andel bankfinansiering samtidigt som de generellt sett har en högre skuldsättningsgrad.

(5)

Förord

Detta arbete är skrivet under våren 2020 och motsvarar 15 högskolepoäng. Uppsatsen är det avslutande arbetet i vår kandidatutbildning inom fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Vi vill tacka vår handledare, Henry Muyingo, för stöd under arbetets gång gällande uppsatsens innehåll och utformning.

Stockholm, juni 2020

Sara Ekelund och Eleonor von Euler

(6)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 BAKGRUND ... 1

1.2 TIDIGARE FORSKNING ... 2

1.3 PROBLEMFORMULERING ... 3

1.4 SYFTE & FRÅGESTÄLLNING ... 4

1.5 AVGRÄNSNING ... 5

1.6 RAPPORTENS UPPLÄGG ... 6

2 BEGREPP, DEFINITIONER OCH PÅVERKANDE FAKTORER ... 7

2.1 ÄGARSTRUKTUR ... 7

2.1.1 Ägarfördelning ... 7

2.1.2 Ägarkoncentration ... 9

2.2 KAPITALSTRUKTUR... 9

2.2.1 Skulder... 10

2.2.2 Skuldsättningsgrad ... 11

2.3 ÖVRIGA PÅVERKADE FAKTORER ... 11

3 METOD ... 13

3.1 URVAL... 13

3.2 DATAINSAMLING ... 13

3.2.1 Ägarstruktur... 14

3.2.2 Kapitalstruktur ... 15

3.3 GENOMFÖRANDE ... 16

4 RESULTAT... 17

4.1 RESULTAT FÖR SAMTLIGA BOLAG ... 17

4.1.1 Resultat för Large Cap ... 18

4.1.2 Resultat för Mid Cap ... 19

4.1.3 Resultat för Small Cap ... 21

4.2 GENOMSNITT UNDER MÄTPERIODEN ... 22

4.2.1 Samtliga bolag ... 22

4.2.2 Large Cap ... 22

4.2.2 Large Cap ... 23

4.2.3 Mid Cap ... 24

4.2.4 Small Cap ... 25

5 DISKUSSION ... 26

5.1 ÄGARFÖRDELNING OCH KAPITALSTRUKTUR ... 26

5.2 ÄGARKONCENTRATION OCH KAPITALSTRUKTUR ... 28

6 SLUTSATS ... 30

6.1 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 31

6.2 BEGRÄNSNINGAR ... 31

REFERENSER ... 33

BILAGA A – ÄGARSTRUKTUR ... 37

BILAGA B – KAPITALSTRUKTUR ... 38

(7)

1

1 Inledning

I detta kapitel presenteras vad denna studie kommer att utreda. Inledningen börjar med en bakgrund till börsnoterade bolags ägarstruktur och dess relation till kapitalstruktur. Därefter följer en problemformulering vilket leder till att uppsatsens syfte och frågeställning presenteras. Avslutningsvis ges en kort beskrivning om uppsatsens avgränsning samt upplägg.

1.1 Bakgrund

Alla börsnoterade bolag har en viss andel utestående aktier för allmänheten att förvärva. Aktier är ett sätt för bolagen att samla eget kapital, som till störst del finansieras från aktiekapital. Att köpa en aktie innebär att köpa en ägarandel av ett bolag, där varje aktie motsvarar en viss andel i bolaget. Dock är det inte alltid ägarna som styr den löpande verksamheten i bolagen, och bolagsledningen har ofta en stor frihet i beslutsfattande vilket är separerat från ägarna. Detta kan leda till att bolagsledningen inte alltid agerar i ägarnas intresse, vilket resulterar i ägarnas behov inte tillgodoses vilket kan skada bolaget på lång sikt. Det är således bolagsledningens intresse att tillfredsställa ägarnas behov och det är därför viktigt att förstå vad ägarna efterfrågar.

För att göra detta kan bolagets ägarstruktur studeras för att se hur denna påverkar olika beslut inom bolag, bland annat finansieringsbeslut.

En central fråga för bolagsledningen som är av stor betydelse för bolagets vinst är bolagens val av finansiering. Finansiering av bolag görs med hjälp av en kombination av eget kapital och skulder och denna fördelning kallas för kapitalstruktur (Titman & Wessels, 1988). Detta är speciellt viktigt för fastighetsbolag eftersom dessa bolag kräver stor mängd kapital och därför har behov av extern finansiering (Riksbank 2017). Kapitalstrukturen inom fastighetsbranschen har därför stor betydelse för bolagens årsresultat då den generellt höga skuldsättningsgraden ofta gör bolagen mer konjunkturkänsliga. Det är således av stor vikt för de större aktieägarna att vara med och besluta om kapitalstrukturen för att undvika att förändringar i exempelvis lånevillkor eller makroekonomin får en allt för stor negativ inverkan på den avkastning de erhåller av investeringen. Vad som är en optimal kapitalstruktur för det specifika bolaget beror på flera faktorer, dels vilka förutsättningar bolaget har (exempelvis dess storlek) men även vilka preferenser bolagets största ägare har. Det går således inte att säga att en viss kapitalstruktur passar alla bolag vilket är förklaringen till varför denna varierar mellan bolagen. En aktieägare som äger större kapitalandelar strävar efter att bolaget ska välja en kapitalstruktur som ger

(8)

2

maximal avkastning givet den risk denne tar i samband med investeringen samt vad som passar deras investeringshorisont och syfte bäst. Det har även visat sig att samma ägartyper tenderar att ha liknande målsättning och investeringshorisont när det kommer till kapitalplacering i bolag. För bolagsledningen är det därför av stor vikt att förstå vad de större aktieägarna efterfrågar för kapitalstruktur, för att de på så sätt ska kunna tillfredsställa deras behov. Genom att välja en kapitalstruktur som passar de större ägarna eller genom utfärdande av obligationer, exempelvis gröna och/eller sociala, kan bolaget behålla sin ekonomiska, ekologiska och/eller sociala hållbarhetsprofil och därmed se till att bolaget är fortsatt attraktivt för nuvarande samt framtida investerare.

1.2 Tidigare forskning

För att förstå kopplingen mellan ägarstruktur och kapitalstruktur introducerar detta avsnitt vad tidigare forskning har kommit fram till samt vad som menas med ägarstruktur och kapitalstruktur.

Tidigare forskning definierar dessa begrepp olika, vilket därmed måste klargöras för att kunna studera tidigare forskningsresultat (Brailsford et al 2002, Céspedes m.fl. 2009, Margaritis &

Psillaki 2010, Santos m.fl. 2014). Forskning har bland annat funnit koppling mellan ägarstruktur och kapitalstruktur, där ägarstruktur har definierats som förhållandet mellan bolagsledare och externa aktieägare medan kapitalstruktur har studerats utifrån bolagens skuldsättningsgrad (Brailsford et al 2002). Studien visar på att högre andel externa ägare är förknippat med en högre skuldsättningsgrad. I andra studier har ägarstruktur beskrivits som ägarkoncentration (antal ägare i bolaget som tillsammans har majoriteten av rösterna) vilket har kopplats till bolagens soliditet och funnit sambandet att få antal ägare kopplas till en låg soliditet (Céspedes m.fl. 2009, Margaritis & Psillaki 2010). Detta menar Céspedes m.fl. (2009) beror på att ägare med kontrollinflytande i bolaget hellre väljer att finansiera sig genom skulder än att samla in eget kapital genom aktier, då detta skulle innebära att deras inflytande minskar. Dock finns det forskning som studerat samma samband men nått det motsatta resultatet, och istället menar att en låg ägarkoncentration, alltså många ägare, är kopplat till en lägre soliditet (Santos m.fl. 2014). Margaritis & Psiliaki (2010) utreder utöver ägarkoncentrationens relation till skuldsättning även ägartypens påverkan, och finner inget signifikant samband mellan ägartyp och skuldsättning för det studerade urvalet.

(9)

3

Kapitalstrukturen har även visat sig påverkas av storleken på bolag, men hur denna koppling ser ut skiljer sig däremot åt i tidigare forskning (Morri & Christianziani, 2009, Titman &

Wessels 1988). Titman & Wessels (1988) menar att större bolag tenderar att ha högre skuldsättningsgrad än mindre då dessa har lättare att få tillgång till främmande kapital. Å andra sidan menar Morri & Christianziani (2009) att ett motsatt samband föreligger, där skuldsättningsgraden hos större bolag är lägre än i de mindre då är mer försiktiga i sitt utfärdade av värdepapper på grund av deras större utsatthet för granskning.

1.3 Problemformulering

Det finns ett vanligt förekommande problem i bolag som grundar sig i att bolagsledningar inte alltid agerar i aktieägarnas intresse. och grundar sig i att det finns skillnader mellan vad bolagsledningen och ägarna vill uppnå menar Jensen & Meckling (1976). Aktieägare investerar kapital för att få en avkastning, som speglar den risk investeraren tar samt vad den hade kunnat tjäna på en annan investering. Aktier kan förvärvas av bolag, institut och privatpersoner och dessa ägartyper har ofta olika avkastningskrav och förväntningar på ägandet, vilket bör tas till hänsyn för att bolagsledningen ska kunna tillfredsställa just sin ägarskara. När en investerare ökar sitt aktieinnehav ges denna mer inflytande, och detta leder till att investeraren visar större intresse för bolagets verksamhet i syfte att skydda sina investeringar (Morri och Cristanziani, 2009). En ägare med stort innehav i ett bolag kommer därför ställa höga krav på att bolagsledningen tillgodoser deras behov menar Gilson (2006), som i en studie har utrett hur ägarkoncentration påverkar övervakningen av bolag från ägarna, och menar att ett koncentrerat ägande (få majoritetsägare) kan medföra att ägarna ställer högre krav, vilket även går i led med vad Jensen & Meckling (1976) menar skulle minska klyftan mellan ägare och ledning.

Grunden för forskning inom kapitalstruktur gjordes av Modigliani och Miller (1958) vilka menar att på en effektiv marknad påverkar inte kapitalstrukturen värdet av bolaget, och därmed påverkas inte investeringen. Denna teori har däremot blivit kritiserad då en verklig marknad påverkas av externa faktorer och därmed har kapitalstrukturen påverkan på bolaget. För fastighetsbolag är kapitalstrukturen speciellt viktigt då deras generellt stora andel extern finansiering har stor påverkan på bolagets resultat. Kapitalstrukturen i alla bolag är ständigt föränderlig och beror av både externa och interna faktorer, där ägarstruktur är en ofta nämnd sådan (Morri & Christianziani, 2009, Brailsford et al 2002, Céspedes m.fl. 2009, Margaritis &

Psillaki 2010, Santos m.fl. 2014).

(10)

4

I samband med det ökade användandet av nya finansieringsformer som alternativ till traditionella banklån, är skuldsättningsgrad och soliditet inte längre tillräckligt för att beskriva bolagens kapitalstruktur. Eftersom att de nya finansieringsformerna har kommit att dominera marknaden allt mer under bara de senaste åren, är det därför högst relevant att se närmare på vilka finansieringsmetoder väletablerade fastighetsbolag och dess största aktieägare föredrar att använda sig av idag. Vi finner däremot ingen tidigare forskning på huruvida ägarstruktur eller storleken på bolaget påverkar användandet av olika finansieringsmetoder. Genom att studera kopplingen mellan ägarstruktur och kapitalstruktur ges en ökad förståelse för vad de största aktieägarna har för preferenser rörande bolagsfinansieringen. Detta kommer därav kunna användas som underlag för ledningen vid val av kapitalstruktur så detta kan göras i de större aktieägarnas intresse.

Vår studie önskar därför att bygga vidare på existerande forskning genom att undersöka ägarstrukturens koppling till kapitalstrukturen ytterligare med utgångspunkt i aktuella definitioner relaterade till ägarstruktur och kapitalstruktur. Ägarstrukturen kommer därför att undersökas utifrån både ägarfördelning samt ägarkoncentration och därmed följa upp tidigare forskningsresultat. Kapitalstrukturen kommer likt tidigare forskning studeras utifrån skuldsättningsgrad men även skuldfördelning för att fylla gapet i den moderna forskningen.

Studien bidrar därför med en ökad förståelse för hur ägarstruktur tenderar att påverka bolagsfinansiering samt vad ägarstruktur säger om ett bolag. Resultaten som studien kommer utmynna i kan således vara fördelaktigt underlag för bolagsledningar för att kunna arbeta på ett sätt som tillfredsställer de större aktieägarna, genom att välja en kapitalstruktur som passar dessa. Resultaten kan även användas som underlag för mindre och framtida investerare då ägarstrukturen säger något om bolagens kapitalstruktur och i sin tur risk- och hållbarhetsprofil, vilket delvis är avgörande för var en investerare väljer att placera sitt kapital.

1.4 Syfte & frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur ägarstruktur (definierad som ägarfördelning och ägarkoncentration) kan kopplas till kapitalstruktur (definierat som skuldfördelning liksom skuldsättningsgrad) utifrån vad bolagen redovisar. Studien kommer bidra med underlag för hur bolagsledningen ska agera vid val av kapitalstruktur för att tillfredsställa de större aktieägarna och på så sätt minimera uppkomsten klyftan mellan ägare och ledning. Bolagensledningen kan

(11)

5

på så vis se till att bolaget är fortsatt attraktivt för de nuvarande större aktieägarna men även för framtida investerare. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att besvaras:

● Hur kan ägarfördelningen kopplas till bolagens skuldfördelning?

● Hur kan ägarfördelningen kopplas bolagens skuldsättningsgrad?

● Hur kan ägarkoncentrationen kopplas bolagens skuldfördelning?

● Hur kan ägarkoncentrationen kopplas till bolagens skuldsättningsgrad?

1.5 Avgränsning

Denna studie kommer utgå från ett begränsat antal börsnoterade fastighetsbolag vilket innebär att resultatet inte kan anses vara representativ för hela fastighetsbranschen. Anledningen till att just tio stycken har valts är för att få tillräckligt med dataunderlag för att kunna dra väl underbyggda slutsatser utan att studien blir för omfattande med hänsyn till den tid som getts för arbetet. Vidare har vi valt att avgränsa oss till att endast studera svenska börsnoterade fastighetsbolag då den svenska marknaden är den som känns mest aktuell med hänsyn till utbildningen samt den marknad vi troligtvis kommer arbeta inom framöver.

Vi har även valt att avgränsa oss genom att på skuldsidan endast studera banklån, obligationer och certifikat, det vill säga samtliga övriga skulder som presenteras i resultaträkningen har uteslutits. Denna avgränsning har valts med utgångspunkt i vad bolagen främst redovisar när de pratar om finansiering i dess årsredovisningar, vilket betyder att användningen av banklån, obligationer och certifikat är det som karaktäriserar just bolagets finansieringsstruktur och ej de övriga skulderna. De övriga skulderna, exempelvis leverantörsskulder, förutbetalda intäkter och upplupna kostnader är mer till för att redovisa mindre skulder som kan hänföras till den löpande verksamheten men som ej präglar bolagets övergripande kapitalstruktur.

Vidare finns det flera andra faktorer än ägarstruktur och storlek som påverkar kapitalstruktur hos bolag vilka ej kommer att beröras närmare. Sist har vi valt att avgränsa oss till att endast studera bolagen under en tidsperiod på fem år. Även om denna tidsperiod har valts för att få in konjunkturens eventuella påverkan går det ej att garantera att resultatet hade sett likadant ut om studien hade gjorts under en längre tidsperiod. Då flera avgränsningar har gjort inom området ägarstruktur och kapitalstruktur kan resultatet således inte konfirmera vilka exakta samband som föreligger utan endast visa på samband som kan tänkas föreligga.

(12)

6

1.6 Rapportens upplägg

Det första kapitlet introducerar ämnet genom en bakgrund samt en beskrivning om vad för tidigare forskning som gjorts relaterat till ägar- och kapitalstruktur. Utifrån detta presenteras därefter en problematisering av ämnet vilket utmynnar i studiens syfte. Vidare presenteras här val av forskningsfråga samt vilka avgränsningar som gjorts. I det andra kapitlet presenteras de begrepp , definitioner och andra påverkande faktorer vilka är relevanta för att förstå uppsatsens syfte, innehåll och resultat. Det tredje kapitlet redogör för studiens metod, vilket innefattar urval, information om datainsamling samt hur genomförandet har gått till. Fjärde kapitlet presenterar studiens resultat i form av både text, grafer, cirkeldiagram och tabeller. Detta följs av en diskussion av resultatet i rapportens femte kapitel, vilket kopplas till studiens syfte och frågeställningar. Detta ställs även mot tidigare forskning och teorier inom det valda ämnesområdet. Avslutningsvis redogör det sjätte kapitlet för de slutsatser som går att dra från studiens resultat. Därefter ges förslag till tidigare forskning samt vilka begränsningar som bör vara i åtanke vid granskning av resultatet.

(13)

7

2 Begrepp, definitioner och påverkande faktorer

I detta kapitel behandlas de begrepp, definitioner och påverkande faktorer som ligger till grund för arbetet. Kapitlet inleds med att behandla ägarstruktur och kapitalstruktur, vilket utgör rapportens huvudsakliga underlag. Därefter berörs relevanta faktorer utöver ägarstrukturen som påverkar kapitalstrukturen hos bolag som har tagits till hänsyn i studien.

2.1 Ägarstruktur

Ägarstruktur kan beskrivas på flera olika sätt, där de vanligaste beskrivningarna är ägarfördelningen mellan olika ägartyper, samt ägarkoncentration. Definitioner kopplade till ägarstruktur och vad de innebär för bolagen redogörs i detta avsnitt.

2.1.1 Ägarfördelning

Börsnoterade fastighetsbolag redovisar i sin årsredovisning de största aktieägarna i bolaget. Att de största ägarna är viktiga att presentera beror på att dessa har störst inflytande i bolaget. Dessa ägare har även ett större engagemang med anledning av att de har investerat en stor andel kapital i bolaget (Morri och Cristanziani, 2009). Även om antalet ägare och respektive ägares ägarandel har en stor betydelse på kapitalstrukturen, har även vad för typ av ägare det rör sig om påverkan då olika ägartyper tenderar att ha olika beteenden och olika målsättningar med aktieinnehavet (Chen, 2004).

Privat ägande

Privat köp av aktier inom publika bolag kan göras av vilken privatperson som helst (Nasdaq, u.å.). Det är exempelvis vanligt att grundare av bolaget, styrelsemedlemmar och andra personer som önskar stort inflytande i bolaget äger andelar genom privat ägande. Även de privatpersoner som äger aktier genom bolag klassas som privat ägande i det fall bolaget endast ägs av en privatperson eller dennes familj. Historiskt har privata ägare i form av privatpersoner eller familjeägda bolag ofta intagit en aktiv ägarroll i bolag där de ägt större ägarandelar (Isaksson och Skog, 2005). Även om ägandet inom svenska fastighetsbolag övergått från att i princip enbart bestå av individuellt ägande till allt mer kollektivt ägande, intar de privata ägarna fortfarande en aktiv ägarroll även om de nu äger mindre andelar. Deras mål med ägandet är därmed först och främst att långsiktigt förvalta och således påverka bolagets kapitalstruktur.

(14)

8 Försäkringsbolag och pensionsbolag

Försäkringsbolag och pensionsbolag utgör finansinstitut men dessa skiljer sig något från övriga finansiella institut när det kommer till investeringsstrategi (Riksbank 2016). Detta då dessa bolag förvaltar andras kapital med syfte att ge avkastning för skada eller pension och har av denna sociala anledning större krav på sig att göra ansvarsfulla investeringar samt inta en aktiv ägarroll (Matthiessen, 2018). Pensionsbolag inkluderar även de statliga AP-fonderna (AP4, u.å). AP-fonderna är de allmänna pensionsfonderna och förvaltar inkomstpensionen som arbetsgivarna betalar för sin anställda. Den fjärde AP-fonden är den fond som äger stora andelar i fastighetsbolag och dessa tar en aktiv roll vid bolagsstyrningen. Detta betyder att även om försäkringsbolag, pensionsbolag och AP-fonderna har stort fokus på vinstmaximering tenderar de ändå att vara engagerade i diskussioner och beslut rörande bolaget och dess finansiering.

Övriga finansiella institut

Finansiella institutioner är alla typer av bolag som bedriver finansiell verksamhet, exempelvis banker, värdepappersbolag och investeringsfonder (Finansinspektionen, 2020). Som ovan nämnt utgör även pensionsbolag, försäkringsbolag och AP-fonder finansiella institut men på grund av deras skiljaktigheter i ägarpolicy från övriga finansiella institut urskiljer vi dessa typer av bolag som en separat ägarkategori. Alla svenska monetära finansinstitut listas av Riksbanken (Riksbanken, 2019). Finansiella institut har blivit en allt mer dominerande ägartyp inom svenska aktiebolag, men till skillnad från privata ägarna intar de institutionella investerarna som äger mindre andelar ofta en mer passiv ägarroll (Isaksson och Skog, 2005). Detta eftersom att dessa ofta fokuserar mer på kortsiktigt ägande och vinstmaximering istället för att agera i bolagets långsiktiga intresse (Berggren, 2003). Däremot har påtryckningarna ökat på de finansiella instituten avseende att de ska inta en mer aktiv roll i sitt ägande. Detta då dessa har kritiserats för bristande insyn och budgetkontroll vilket resulterar i lägre avkastning (Veckans affärer, 2002).

Övriga bolag

Övriga bolag är alla de bolag som inte bedriver finansiell verksamhet eller utgörs av privat ägande. Dessa bolag går ofta in som ägare då det leder till fördelar för deras egen verksamhet, exempelvis samarbets- och konkurrensfördelar (Cronqvist & Nilsson, 2003). Dessa intar alltså en aktiv ägarroll och investerar långsiktigt, där de försöker påverka finansieringsbeslut i syfte att främja sina egna intressen.

(15)

9

2.1.2 Ägarkoncentration

Ägarkoncentration är den koncentration av antal ägare som tillsammans har den beslutande makten i bolaget, det vill säga tillsammans har mer än 50 procent av röstandelarna (Margaritis

& Psillaki 2010). Vid röstdifferentierade aktier kan alltså en ägare inneha en högre andel röster än vad de innehar kapital i bolaget. En hög ägarkoncentration innebär att det är ett få antal ägare (max två stycken) som tillsammans innehar majoriteteten av rösterna, medan en låg ägarkoncentration innebär att flera ägare tillsammans har den beslutande makten. Oavsett ägarkoncentrationen hos bolaget, har det däremot inte alltid varit självklart vem som bestämmer i slutändan (Céspendes 2009). Ägarkoncentrationens påverkan på kapitalstruktur skiljer sig åt enligt tidigare studie vilket gör det svårt att fastställa vad som är korrekt. Däremot är en hög ägarkoncentration ofta förknippat med aktiva ägarroller hos majoritetsägarna jämfört med om bolaget har ett utspätt ägande, det vill säga låg ägarkoncentration (Hedlund et al, 1985). Detta då majoritetsägarna ofta har investerat en stor kapitalandel i bolaget samt har en långsiktig investeringshorisont, vilket gör att deras incitament till att påverka kapitalstrukturen ökar. Ett koncentrerat ägande kan därför även medföra ökad övervakning över bolagsledningen för att dessa ska agera i de större ägarnas intresse (Gilson, 2006).

2.2 Kapitalstruktur

Kapitalstruktur syftar på bolagets finansiering av de egna tillgångarna och det finns framförallt två huvudtyper av kapital, internt och externt (Morri & Christianziani 2009). Internt kapital innebär att bolaget använder sig av det egna kapitalet från tidigare vinster. Genom extern finansiering kan fastighetsbolagen öka både det egna och det främmande kapitalet. Det egna kapitlet kan samlas genom utfärdade av aktier på aktiemarknaden, medan det främmande kapitalet ofta erhålls genom banklån, obligationer och certifikat. Kapitalstrukturen är ständigt föränderlig och varierar både mellan bolag då det finns olika förutsättningar och bolagen har olika mål och riskförhållanden. Detta betyder att en kapitalstruktur som fungerar för alla bolag inte går att finna, vilket är förklaringen till varför olika bolags kapitalstruktur varierar.

(16)

10

2.2.1 Skulder

Utöver eget kapital är fastighetsbolag beroende av främmande kapital för att kunna genomföra investeringar (Lennander, 2006). Vilka typer av finansieringsformer och finansiella instrument svenska fastighetsbolag använder sig av varierar och det finns en rad olika alternativ tillgängliga på marknaden, men vanligast är banklån, obligationer och certifikat som redogörs för nedan.

Banklån

Banklån är en vanligt förekommande låneform som fastighetsbolag använder sig av (Lennander 2006). Lånet sker mot revers, vilket innebär att ett skriftligt avtal om skuldförbindelse tecknas mellan låntagaren och långivaren (banken) om lånevillkoren, såsom ränta, amorteringsvillkor, löptider, vilken säkerhet som lämnas med mera. Banklån kan ha både en kort löptid men även en löptid upp till flera år. För fastigheter är det vanligt att själva fastigheten ställs som säkerhet för utlåning genom ett så kallat pantbrev som tillfaller banken. Pantsättningen ger banken rätt att ta fastigheten i anspråk om det är så att låntagaren drabbas av insolvens, det vill säga ej kan betala sina skulder.

Obligationer

Istället för belåning från banker kan fastighetsbolag utfärda och sälja obligationer vilket är ett skuldebrev med en löptid över ett år (Avanza, u.å.). Genom köpet av obligationen lånar köparen ut pengar till fastighetsbolaget som i sin tur betalar ränta till köparen/ägaren under obligationens löptid. När löptiden förfaller återbetalar fastighetsbolaget normalt 100 procent av lånebeloppet till ägaren. Obligationer kan både vara säkerställda- och icke-säkerställda beroende på om det finns en underliggande säkerhet eller inte, där de icke-säkerställda är mer riskfyllda (Riksbanken, 2013). Obligationer har även blivit ett sätt för bolagen att bedriva en mer hållbar finansiering, genom utfärdandet av gröna eller sociala obligationer (Handelsbanken, u.å.).

Gröna obligationer innebär att finansiering behöver gå till hållbara projekt med fokus på ekologisk hållbarhet, exempelvis gröna byggnader. Sociala obligationer syftar mer till finansiering som fokuserar på social hållbarhet, där projekt ska bidra till positiva effekter för sociala samhället.

(17)

11

Certifikatprogram

För kortsiktig finansiering är det vanligt förekommande att större företag och koncerner etablerar så kallade certifikatprogram vilket innebär emittering av företagscertifikat (Författarna och Studentlitteratur, 2010). Företagscertifikat är ett löpande skuldebrev som banker eller fondkommissionärer åtar sig att förmedla till placerare på penningmarknaden. Banken eller fondkommissionären som då benämns “market maker”

ansvarar därmed för att sälja certifikaten inom överenskommen tid samt att återköpa dessa om en placerare önskar detta. Som kompensation för åtagandet betalar företaget/koncernen räntekostnader och andra avgifter till den som är market maker. Certifikatprogram passar företag med god ekonomisk ställning eftersom att ingen underliggande säkerhet finns för lånet.

Den maximala löptiden för ett certifikat är högst ett år.

2.2.2 Skuldsättningsgrad

För att studera ett bolags skuldsättning kan man utöver soliditet även titta på skuldsättningsgraden hos ett bolag (Morri & Christianziani, 2009). Skuldsättningsgrad är ett finansiellt nyckeltal som uttrycker ett bolags finansiella risk och beräknas genom förhållandet mellan bolagets skulder och eget kapital enligt ekvation 1. En hög skuldsättningsgrad betyder alltså att ett bolagets tillgångar till större del finansieras genom lånat kapital, vilket i sin tur gör bolaget mer räntekänsligt.

𝑆𝑘𝑢𝑙𝑑𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑎𝑑 = ^{𝑆𝑘𝑢𝑙𝑑𝑒𝑟}

𝐸𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙 (1)

2.3 Övriga påverkade faktorer

De större aktieägarnas riskprofil sätter till stor del ramarna för om bolaget ska välja en mer offensiv eller defensiv finansieringsmodell. Det finns däremot en rad övriga faktorer som har stor påverkan på kapitalstrukturen samt vilka förutsättningar som råder både internt och externt.

I detta avsnitt presenteras sådana påverkande faktorer som har tagits till hänsyn i studien.

(18)

12 Marknadsförutsättningar

Efter ett antal år av lågkonjunktur trädde vi år 2016 återigen in i en period av högkonjunktur med god investeringsvilja, hög inhemsk efterfrågan och byggtakt samt en starkt växande servicesektor (Ekonomifakta, 2020). Kulmen av svensk ekonomisk tillväxt nåddes i mitten på år 2018 och sedan dess har den svenska ekonomin uppvisat en avmattning till följd av global politisk turbulens och stora globala risker. De globala osäkerheterna sätter spår i svensk ekonomi genom lägre investeringsvilja (Newsec, 2020). Under 2019 uppgick den svenska BNP-tillväxten till 1,2 procent vilket kan jämföras med motsvarande siffra för år 2018 (2,3%) och 2017 (2,4%). Detta betyder att även om marknadsförutsättningarna de senaste fem åren överlag varit goda i form av låga räntor och god tillväxt, har tidsperioden ändå präglats av inslag av både låg- och högkonjunktur. Detta har påverkat investerares val av kapitalstruktur, där de goda marknadsförutsättningarna gjort det gynnsamt för fastighetsbolagen att ha en hög skuldsättningsgrad (Liang et al. 2014).

Alternativa finansieringsformer

Historiskt sett har skulderna främst utgjorts av banklån men detta har utvecklats mycket under de senaste decennierna (Landeman, 2017). Efter finanskrisen 2008 har marknaden förändrats i stor grad och fastighetsbranschen har till viss del övergått till att använda sig av alternativa finansieringsformer, vilket främst utgörs av obligationer och certifikat. Dessa alternativ används i allt större utsträckning av många fastighetsbolag, där exempelvis obligationer idag står för cirka 27 procent av fastighetsbolagens finansiering (Tessin, 2019). De alternativa finansieringslösningarna skapar större möjligheter för bolag att expandera och utvecklas och de förväntas även synas på marknaden i allt större utsträckning framöver. Detta då exempelvis användandet av gröna och sociala obligationer gör det möjligt för bolagen att tillmötesgå de allt ökande kraven på hållbarhet idag.

Bolagets storlek

Som tidigare nämnt utgör obligationer idag en allt större del av fastighetsbolagens kapitalstruktur (Tessin, 2019). Däremot har det visat sig finnas skillnader i användandet av obligationsmarknaden mellan stora och små bolag där små bolag kan ha svårare att finansiera sig via denna metod. Detta då de små bolagen ofta blir utestängda från obligationsmarknaden på grund av sitt lägre kreditbetyg, vilket grundar sig i att de inte bevakas av de större kreditvärderingsinstituten. Obligationsmarknaden och marknaden för alternativa finansieringsmetoder har därför främst varit tillgängligt för de större- och medelstora bolagen.

(19)

13

3 Metod

I detta kapitel presenteras den metod arbetet har använt sig av för att undersöka kopplingen mellan ägarstruktur och kapitalstruktur. Metoden inleds med att presentera urvalet för att därefter redovisa hur datainsamlingen har genomförts. Detta följs av genomförande där vi redogör för hur vi därefter har bearbetat datainsamlingen för att få fram vårt resultat.

3.1 Urval

Denna studie vill utreda ägarstrukturens koppling till kapitalstruktur. För att göra detta krävs att denna information finns tillgänglig, vilket kräver åtkomst till bolagens årsredovisningar.

Detta gör att studien använder ett urval från listade fastighetsbolag på Stockholmsbörsen.

Studien fokuserar enbart på att studera fastighetsbolag verksamma på den svenska marknaden.

Då storleken på bolag kan ha en påverkan på bolagens ägarstruktur och kapitalstruktur har vi valt att studera bolag från de olika segmenten Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Totalt har data från tio fastighetsbolag inhämtas med fördelning fyra bolag från Large Cap (Hufvudstaden, Klövern, Wallenstam och Wihlborgs), fyra bolag från Mid Cap (Besqab, Catena, Diös och Heba) samt två bolag från Small Cap (Brinova och Magnolia). Anledningen till att endast två bolag från Small Cap har studerats är att det endast finns två fastighetsbolag noterade inom detta segment. Då även makroekonomiska faktorer och rådande marknadsförutsättningar har påverkan på ägar- och kapitalstruktur har vi valt att utreda strukturerna över tid. Detta gör att vi tydligare kan se om utvecklingen av dessa strukturer har en koppling till varandra och därmed bidra till att arbetets syfte uppfylls. En tidsperiod på fem år har valts för få ett rättvist resultat som speglar både inslag av låg- och konjunktur, vilket innebär att vi studerar bolagens årsredovisningar under tidsperioden 2015 - 2019.

3.2 Datainsamling

För att uppfylla syftet och utreda hur ägarstrukturen kan kopplas till kapitalstrukturen måste data samlas om hur dessa strukturer ser ut. Information om bolagens ägarstruktur samlas genom att studera största aktieägarna via ägarfördelning samt ägarkoncentration. Information om bolagens kapitalstruktur samlas genom att utreda skuldsättningsgrad samt skuldfördelning. Vi samlar data utifrån respektive bolags årsredovisningar under mätperioden.

(20)

14

Utifrån denna data beräknar vi därefter genomsnittliga värden för samtliga bolag samt för vardera segment. Genomsnittliga värdena används sedan för att studera hur strukturerna har utvecklats under de senaste fem åren, samt för att få en övergripande bild över hela mätperioden. Detta underlag kommer sedan analyseras för att se vilken påverkan utvecklingen samt fördelningen i ägarstrukturen har på kapitalstrukturen. Nedan presenteras mer specifikt hur datainsamlingen har gått till för att få en sammanställning av bolagens ägarstruktur samt kapitalstruktur.

3.2.1 Ägarstruktur

Ägarstrukturen kommer i denna uppsats att utredas utifrån ägarfördelningen samt ägarkoncentrationen. Nedan ges en beskrivning av hur datainsamlingen kommer genomföras för att utreda de båda perspektiven.

Ägarfördelning

Ägarfördelning är fördelning av de ägare som innehar aktier i ett företag. Då årsredovisningarna endast behöver presentera de största ägarna är det dessa ägare vi utgår från vid insamling av ägarfördelning. Ägarfördelningen baseras på den kapitalandel respektive ägare äger av bolaget, det vill säga vi tar i ägarfördelningen inte hänsyn till de fall där kapital- och röstandel skiljer sig åt på grund av röstdifferentierade aktier. Vi kategoriserar aktieägarna enligt fyra ägartyper:

1. Privata ägare (privatpersoner samt privatpersoner som äger genom bolag) 2. Försäkringsbolag, pensionsbolag och AP-fonder

3. Övriga finansiella institut (investmentbolag, aktiebolag, fondbolag, stiftelser, banker) 4. Övriga bolag (alla bolag som inte faller under någon av de övriga kategorierna)

Ägarkoncentration

Ägarkoncentrationen tas fram genom att vi summerar antal ägare som tillsammans innehar mer än 50 procent av bolagets röstandelar. En hög ägarkoncentration definieras som då bolaget har max två ägare med kontrollinflytande. Respektive aktieägares röstandel hittas i årsredovisningen vid presentationen av bolagets största aktieägare. Det är således i ägarkoncentrationen vi tar till hänsyn de fall där bolag använder sig av röstdifferentierade aktier då vi baserar ägarkoncentrationen endast på röstandelar.

(21)

15

Avseende ägarkoncentrationen har vi valt att utesluta Large Cap-bolagets Wihlborgs ägarkoncentration från samtliga resultat. Detta då bolagets ägarkoncentration om fler än tio ägare avviker markant från övriga Large Cap-bolag vilka har en ägarkoncentration om en till fyra ägare. Detta för att få ett rättvist resultat som ej innehåller icke-representativ data för ett segment.

3.2.2 Kapitalstruktur

Kapitalstrukturen kommer att utredas utifrån bolagens skuldfördelning samt skuldsättningsgrad. Nedan ges en beskrivning av hur datainsamlingen kommer genomföras för att utreda de båda perspektiven.

Skuldfördelning

Skuldfördelningen är fördelningen av de olika finansieringsmetoderna bolaget använder sig av. Vår metod presenterar skuldfördelningen mellan de största finansieringsformerna, det vill säga banklån, obligationer och certifikat. Här tas ingen hänsyn till om skulderna är kort- eller långfristiga eller om obligationerna är säkerställda eller inte. Detta då vi bedömer att det inte är nödvändigt för att uppfylla uppsatsens syfte. Vi anser således att det endast är relevant att titta på självaste valet av finansieringsverktyg samt hur de olika verktygen kombineras då detta skiljer sig mer mellan bolagen än exempelvis skuldernas löptid om en underliggande säkerhet föreligger eller inte. Vi tar även inte hänsyn till utfärdandet av hållbara finansieringskällor, det vill säga i vilken utsträckning bolagen använder sig av gröna och sociala obligationer. Detta då dessa hållbara obligationstyper nästan uteslutande används av större bolag idag, vilket gör att en jämförelse mellan segmentetens användning av dessa inte kommer tillföra någon ny kunskap som inte redan är allmänt känt.

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgrad beräknas som förhållandet mellan eget kapital och skulder enligt ekvation 1 (se avsnitt 2.1.3). De poster (skulder och eget kapital) som krävs vid beräkningen går att finna i respektive bolags balansräkning.

(22)

16

3.3 Genomförande

Utifrån det valda urvalet används årsredovisningarna för respektive bolag för att samla data gällande ägarkoncentration, ägarfördelning, skuldfördelning och skuldsättningsgrad. Därefter beräknas ett genomsnitt för de var och en av de fyra parametrarna för samtliga bolag och ett för respektive segment för varje år under mätperioden för att kunna studera utvecklingen. Genom att jämföra ägarstrukturen och kapitalstrukturen över tid hos bolag med varandra kan vi utreda om det finns återkommande mönster som antyder att ägarstruktur har ett samband till förändringar i kapitalstrukturen. För att ytterligare undersöka om ägarstruktur har en koppling till kapitalstruktur tar vi även fram ett genomsnitt för kategorierna inom ägarstruktur och kapitalstruktur för samtliga bolag och även för vardera segment. Detta används dels för att undersöka bolagen generellt, men även för att se om en skillnad går att urskilja mellan segmenten som kan antyda att det finns kopplingar som beror på bolagens storlek. Då vi utreder ägarstrukturen efter både ägarfördelning och ägarkoncentration samt kapitalstruktur enligt skuldfördelning och skuldsättningsgrad resulterar detta i att vi studerar fyra kopplingar vilka visas i tabell 1.

Tabell 1. Koppling mellan ägarstruktur och kapitalstruktur

Ägarfördelning Ägarkoncentration

Skuldfördelning Koppling 1 Koppling 3 Skuldsättningsgrad Koppling 2 Koppling 4

(23)

17

4 Resultat

I detta kapitel presenteras studiens resultat, vilket inleds med att redovisa den genomsnittliga utvecklingen för samtliga bolag, vad gäller den genomsnittliga ägarfördelning, ägarstrukturen, skuldfördelningen och skuldsättningsgraden. Detta följs av att redovisa samma utveckling för vardera segment, vilket ger ett underlag för jämförelse mellan segmenten. Därefter redovisas ett genomsnitt för samtliga bolag, liksom för vardera segment baserat på data från hela mätperioden.

4.1 Resultat för samtliga bolag

Ägarstrukturens genomsnittliga utveckling för samtliga tio bolag, där figur 1 visar ägarfördelningen medan figur 2 visar ägarkoncentrationen. Datainsamlingen för ägarstrukturen återfinns i bilaga A. Därefter redovisas kapitalstrukturens genomsnittliga utveckling för bolagen, där figur 3 redovisar skuldfördelningen medan figur 4 redovisar skuldsättningsgraden. Datainsamlingen gällande kapitalstrukturen återfinns i bilaga B.

För bolagen har ägandet av privata ägare, försäkringsbolag, pensionsbolag samt AP-fonder ökat under mätperioden medan har ägandet av övriga finansiella institutioner varit relativt konstant.

Samtidigt har ägandet av övriga bolag minskat. För bolagen har ägarkoncentrationen ökat från två till tre ägare under mätperioden, vilket innebär att bolagen generellt har en låg ägarkoncentration (har varit tre ägare under majoriteten av mätperioden) det vill säga ett spritt ägande.

0%

10%

20%

30%

2015 2016 2017 2018 2019

Samtliga bolag - Ägarfördelning

Privat ägande

Försäkring, Pension, AP-fonder Övriga finansiella institutioner Övriga Bolag

0.0 1.0 2.0 3.0 4.0

2015 2016 2017 2018 2019

Samtliga bolag - Ägarkoncentration

Genomsnitt

Figur 2. Utveckling ägarkoncentration - samtliga bolag Figur 1. Utveckling ägarfördelning - samtliga bolag

(24)

18

Under denna mätperiod har bolagens andel banklån minskat, medan andelen obligationer och certifikat har ökat vilket visas i figur 3. Bolagens skuldsättningsgrad har även under mätperioden varierat mellan 1,36 - 1, 42, där den under vissa år har ökat, medan under andra år har minskat. Variationerna visar att det inte finns någon tydlig utveckling i bolagens generella skuldsättningsgrad, förutom att den år 2019 minskade kraftigt.

Graferna ovan visar på utvecklingen för hela marknaden under de senaste 5 åren. Dock skiljer sig utvecklingen mellan de olika segmenten, och för att göra en jämförelse möjlig studerar vi nedan hur denna utveckling har sett ut för respektive segment.

4.1.1 Resultat för Large Cap

Ägarstrukturens genomsnittliga utveckling för segmentet redovisas i figur 5 och 6, där figur 5 visar segmentets ägarfördelning medan figur 6 visar ägarkoncentrationen.

För Large Cap-bolagen har ägandet av privata ägare, försäkringsbolag, pensionsbolag och AP-fonder samt övriga bolag generellt sätt ökat under mätperioden. Samtidigt har ägandet övriga finansiella institutioner varit relativt konstant, om inte något minskande. Under mätperioden har ägarkoncentrationen inom Large Cap-bolagen varierat mellan en till två ägare, vilket betyder att Large Cap generellt har en hög ägarkoncentration, det vill säga koncentrerat ägande. Vidare har ägarkoncentrationen både minskat och ökar under mätperioden.

0.0%

20.0%

40.0%

60.0%

80.0%

100.0%

2015 2016 2017 2018 2019

Samtliga bolag - Skuldfördelning

Banklån Obligationer Certifikat

1.32 1.34 1.36 1.38 1.40 1.42 1.44

2015 2016 2017 2018 2019

Samtliga bolag - Skuldsättningsgrad

Genomsnitt

Figur 4. Utveckling skuldsättningsgrad - samtliga bolag Figur 3. Utveckling skuldfördelning - samtliga bolag

(25)

19

Kapitalstrukturens genomsnittliga utveckling under mätperioden redovisas i figur 7 och 8, där figur 7 redovisar skuldfördelningen medan figur 8 redovisar skuldsättningsgraden. Under mätperioden har för Large Cap-bolagen andelen banklån minskat, medan andelen obligationer har ökat. Andelen certifikat har även ökat något men inte i samma omfattning som

obligationer. Under mätperioden har skuldsättningsgraden minskat för Large Cap-bolagen från cirka 1,5 till 1,25.

4.1.2 Resultat för Mid Cap

Ägarstrukturens genomsnittliga utveckling för segmentet redovisas i figur 9 och 10, där figur 9 visar segmentets ägarfördelning medan figur 10 visar ägarkoncentrationen.

0.0%

5.0%

10.0%

15.0%

20.0%

25.0%

30.0%

2015 2016 2017 2018 2019

Large Cap - Ägarfördelning

Privat ägande

0.00 1.00 2.00 3.00

2015 2016 2017 2018 2019

Large Cap - Ägarkoncentration

Genomsnitt

0.0%

10.0%

20.0%

30.0%

40.0%

50.0%

60.0%

70.0%

80.0%

2015 2016 2017 2018 2019

Large Cap - Skuldfördelning

1.15 1.20 1.25 1.30 1.35 1.40 1.45 1.50

2015 2016 2017 2018 2019

Large Cap - Skuldsättningsgrad

Genomsnitt

Figur 6. Utveckling ägarkoncentration – Large Cap Figur 5. Utveckling ägarfördelning – Large Cap

Figur 7. Utveckling skuldfördelning – Large Cap Figur 8. Utveckling skuldsättningsgrad – Large Cap

(26)

20

För Mid Cap-bolagen har ägandet av privata ägare, försäkringsbolag, pensionsbolag och AP- fonder ökat under mätperioden. Samtidigt har ägandet av övriga finansiella institutioner varit relativt konstant medan övriga bolags ägande har minskat. Under mätperioden har ägarkoncentrationen för Mid Cap-bolagen ökat från fyra till fem ägare, vilket innebär att Mid Cap generellt har en låg ägarkoncentration, det vill säga ett spritt ägande.

Kapitalstrukturens genomsnittliga utveckling för segmentet redovisas nedan, där figur 11 redovisar skuldfördelningen medan figur 12 redovisar skuldsättningsgraden. Avseende skuldfördelningen har under mätperioden andelen banklån minskat medan andelen

obligationer och certifikat har ökat. Skuldsättningsgraden inom segmentet Mid Cap har under mätperioden minskat från cirka 1,3 till 1,0.

0%

10%

20%

30%

40%

2015 2016 2017 2018 2019

Mid Cap- Ägarfördelning

Privat ägande

0.00 1.00 2.00 3.00 4.00 5.00

2015 2016 2017 2018 2019

Mid Cap - Ägarkoncentration

Genomsnitt

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

2015 2016 2017 2018 2019

Mid Cap - Skuldfördelning

0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 1.20 1.40

2015 2016 2017 2018 2019

Mid Cap - Skuldsättningsgrad

Genomsnitt

Figur 10. Utveckling ägarkoncentration – Mid Cap Figur 9. Utveckling ägarfördelning – Mid Cap

Figur 11. Utveckling skuldfördelning – Large Cap Figur 12. Utveckling skuldsättningsgrad – Large Cap

(27)

21

4.1.3 Resultat för Small Cap

Ägarstrukturens genomsnittliga utveckling för Small Cap redovisas i figur 13, som visar segmentets ägarfördelning, samt figur 14 som visar ägarkoncentrationen. Graferna visar att ägandet av privata ägare, försäkringsbolag, pensionsbolag och AP-fonder samt övriga finansiella institut varit relativt konstant, medan ägandet av övriga bolag minskat. Under mätperioden har ägarkoncentrationen varit konstant med endast en majoritetsägare, vilket innebär att Small Cap generellt har ett koncentrerat ägande.

Kapitalstrukturen för Small Cap redovisas nedan, där figur 15 visar skuldfördelningen medan figur 16 redovisar skuldsättningsgraden. Under perioden har andelen banklån minskat medan andelen obligationer har ökat. Certifikat förekommer inte inom segmentet. Vi ser vidare en ökning av skuldsättningsgraden under mätperioden.

0%

20%

40%

60%

80%

2015 2016 2017 2018 2019

Small Cap - Ägarfördelning

Privat ägande

0.00 1.00 2.00

2015 2016 2017 2018 2019

Small Cap - Ägarkoncentration

Genomsnitt

-10%

10%

30%

50%

70%

90%

2015 2016 2017 2018 2019

Small Cap - Skuldfördelning

0.00 0.50 1.00 1.50 2.00 2.50

2015 2016 2017 2018 2019

Small Cap - Skuldsättningsgrad

Genomsnitt

Figur 16. Utveckling skuldsättningsgrad – Small Cap Figur 15. Utveckling skuldfördelning – Small Cap

Figur 13. Utveckling ägarfördelning – Small Cap Figur 14. Utveckling ägarkoncentration – Small Cap

(28)

22

4.2 Genomsnitt under mätperioden

För att undersöka fördelningarna vad gäller ägarstruktur och kapitalstruktur tas här fram genomsnitt för ägarstrukturens och kapitalstrukturens utformning baserat på data från hela mätperioden. Detta görs för att kunna dra slutsatser om ägarstruktur och kapitalstruktur för bolagen generellt samt för att kunna se skillnader mellan segmenten.

4.2.1 Samtliga bolag

I figur 17 och 18 redovisas samtliga bolags genomsnittliga ägarfördelning och skuldfördelning.

I genomsnitt ägs bolagen av störst andel övriga bolag, följt av privata ägare och övriga finansiella institutioner som generellt äger lika stora andelar. Ägartypen försäkringsbolag, pensionsbolag och AP-fonder äger minst andelar inom bolagen. I genomsnitt finansierar sig bolagen av störst andel banklån, följt av obligationer och sist certifikat. Banklån utgör mer än tre fjärdedelar av bolagens finansiering.

4.2.2 Large Cap

Samtliga bolags genomsnittliga ägarkoncentration och skuldsättningsgrad redovisas i tabell 2.

I genomsnitt har bolagen en ägarkoncentration om tre ägare, vilket motsvarar en låg ägarkoncentration, det vill säga spritt ägande. Bolagen har även en genomsnittlig skuldsättningsgrad om 1,38.

Tabell 2. Genomsnittlig ägarkoncentration och skuldsättningsgrad – samtliga bolag 27%

10%

27%

36%

Samtliga bolag - Ägarfördelning

Privat ägande

Försäkring, Pension, AP- fonder Övriga finansiella institutioner Övriga bolag

76%

19%

5%

Samtliga bolag - Skuldfördelning

Ägarkoncentration (antal ägare) 3

Skuldsättningsgrad (ggr) 1,38

Figur 17. Genomsnittlig ägarfördelning – samtliga bolag Figur 18. Genomsnittlig skuldfördelning – samtliga bolag

(29)

23

4.2.2 Large Cap

För segmentet Large Cap redovisas den genomsnittliga ägarfördelningen i figur 19 och den genomsnittliga skuldfördelningen i figur 20. I genomsnitt ägs Large Cap-bolagen av störst andel privata ägare, som äger nästan hälften av bolagens kapitalandelar. Näst största ägare utgörs av övriga finansiella institutioner, följt av försäkringbolag, pensionbolag och AP-fonder och sist övriga bolag som endast äger en procent. I genomsnitt finansieras Large Cap-bolagen främst genom banklån, som utgör 70 procent av bolagens kapitalstruktur. Därefter följer obligationer och sist certifikat.

Den genomsnittliga ägarkoncentrationen samt skuldsättningsgraden för segmentet redovisas i tabell 3. I genomsnitt har bolagen inom segmentet en ägarkoncentration om en ägare, vilket motsvarar en hög ägarkoncentration, det vill säga koncentrerat ägande. Large Cap har även en skuldsättningsgrad om 1,36, vilket är väldigt likt det genomsnitt som föreligger för samtliga studerade bolag.

Tabell 3. Genomsnittlig ägarkoncentration och skuldsättningsgrad – Large Cap

48%

11%

40%

1%

Large Cap- Ägarfördelning

Privat ägande

70%

22%

8%

Large Cap - Skuldfördelning

Figur 19. Genomsnittlig ägarfördelning – Large Cap Figur 20. Genomsnittlig skuldfördelning – Large Cap

(30)

24

4.2.3 Mid Cap

För segmentet Mid Cap visas den genomsnittliga ägarfördelningen i figur 21 och den genomsnittliga skuldfördelningens i figur 22. I genomsnitt ägs Mid Cap-bolagen av störst andel privata ägare, där övriga bolag äger nästan lika stor kapitalandel som de privata ägarna. Därefter följer övriga finansiella institutioner och sist försäkringsbolag, pensionsbolag och AP-fonder som äger minst kapitalandelar. Mid Cap-bolagen finansieras sig främst genom banklån som i genomsnitt utgör 92 procent av bolagens kapitalstruktur. Därefter följer obligationer och sist certifikat.

Den genomsnittliga skuldsättningsgraden samt ägarkoncentrationen redovisas i tabell 4. I genomsnitt har bolagen inom segmentet en ägarkoncentration om fem ägare, vilket motsvarar en låg ägarkoncentration, det vill säga spritt ägande. Mid Cap har även en skuldsättningsgrad om 1,19, vilket är lägre än den genomsnittliga skuldsättningsgraden för urvalet.

Tabell 4. Genomsnittlig ägarkoncentration och skuldsättningsgrad – Mid Cap

36%

22% 10%

32%

Mid Cap - Ägarfördelning

Privat ägande

92%

5% 3%

Mid Cap - Skuldfördelning

Figur 21. Genomsnittlig ägarfördelning – Mid Cap Figur 22. Genomsnittlig skuldfördelning – Mid Cap

(31)

25

4.2.4 Small Cap

För segmentet Small Cap visas den genomsnittliga ägarfördelningen i figur 23 och den genomsnittliga skuldfördelningens i figur 24.

Small Cap-bolagen ägs till störst andel av övriga bolag, som i genomsnitt äger fyra femtedelar av kapitalandelen. Näst största ägare utgörs av försäkringsbolag, pensionsbolag och AP-fonder följt av övriga finansiella institut och sist privata ägare. Small Cap-bolagen finansieras sig till största del av banklån, vilket utgör cirka tre fjärdedelar av bolagens kapitalstruktur. Bolagen finansieras sig även genom obligationer, vilket utgör lite mer än en fjärdedel av det lånade kapitalet. Certifikat förekommer inte som finansieringskälla inom Small-Cap bolagen.

Den genomsnittliga skuldsättningsgraden samt ägarkoncentrationen redovisas i tabell 5. I genomsnitt har bolagen inom segmentet en ägarkoncentration om två ägare, vilket motsvarar en hög ägarkoncentration, det vill säga koncentrerat ägande. Small Cap har även en skuldsättningsgrad om 1,81, vilket är högre än den genomsnittliga skuldsättningen för alla bolag.

Tabell 5. Genomsnittlig ägarkoncentration och skuldsättningsgrad – Small Cap

2%

10%

8%

80%

Small Cap - Ägarfördelning

Privat ägande

72%

28%

0%

Small Cap - Skuldfördelning

Figur 23. Genomsnittlig ägarfördelning – Small Cap Figur 24. Genomsnittlig skuldfördelning – Small Cap