E6B: storhandla - överslagsräkning, ekonomi.
Här är en elev som har mycket gott självförtroende i matematik och har sedan sexårsåldern varit medveten om sin goda förmåga. Om denna elev eventuellt ändrar inställning i framtiden kommer det i så fall att bero på att ämnet blir för lätt, enligt eleven själv.
Diskussion och slutsats
I vårt arbete har vi sammanfattningsvis fått följande svar på våra frågeställningar och till viss del uppfyllt vårt syfte.
Frågeställning 1. Hur ser elevernas inställning till matematiken ut?
Bättre än förväntat. Många fler var positiva till ämnet än vad vi vågade hoppas på. Många fler än vi trodde klarade sig bra. I åk 2 är nästan inga elever negativt inställda till ämnet. I åk 6 är ca 1/5 negativt inställda. I åk 8 är det nästan hälften av eleverna som har en negativ inställning till ämnet. Detta bekräftar det vi anser oss ha sett, det vill säga att elever i lägre åldrar tycker bättre om matematik än de äldre. Ett resultat som stämmer med tidigare forskning, till exempel TIMSS 2007 (Skolverket 2008) och Kemal Ahmetbegovi och Faris Pilav (2009). I åk 8 har betydligt fler elever sämre själförtroende, oavsett hur duktiga de är.
Frågeställning 2. Vad uppskattar dagens elever i matematikundervisningen?
I åk 2 och åk 6 ser vi att det som är mest uppskattat är mattespel och att räkna i boken, se diagram 3 och 4 s 18. I åk 8 uppskattar eleverna mest mattespel och mattelekar, se diagram 5 s 19.
Frågeställning 3. Hur menar eleverna att de lär sig matematiken på bästa sätt?
Resultaten visar helt tydligt i alla tre årskurserna att eleverna anser att de lär sig bäst när läraren förklarar.
Att elever som får bra resultat tycker bättre om ämnet än de som hela tiden misslyckas är rätt självklart. En intressant iakttagelse vi gjort då vi läst Sara Bagges examensarbete (2011, Uppsala Universitet) är att elever som fått mycket goda resultat på nationella prov genom åren har haft en undervisning som innebär gemensamma genomgångar, repetition av kunskaper, sifferträning, utantillinlärning och gemensamma samtal i matematik i klassen och i mindre grupper
Vi har inte kunnat hitta någon direkt brytpunkt då flertalet elever ändrat sin inställning till matematiken. Det slog åt båda hållen då någon tyckte att i sjuan blev det svårt och därmed tråkigt medan en annan elev upplevt det tvärtom tack vare ny lärare och ny bok. Att göra undervisningen varierad och rolig kan skapa positiv attityd till ämnet, men att lära sig på bästa sättet är enligt eleverna då läraren visar hur det skall gå till. Det är inte självklart att lust och rolighet automatiskt ger god inlärning. Vi har blivit positivt överraskade då vi insett att det ändå är till största delen elever som är positiva till ämnet matematik. De elever som tycker att ämnet är tråkigt kan ändå vara duktiga och klara sig bra betygsmässigt. Alla elever har en övertygelse om att ämnet matematik är viktigt och användbart i livet. De svaga måste få adekvat hjälp i rätt tid (resursfråga?) De starka behöver nya utmaningar och slippa upprepningar. Vi har fått mer insikt i vad som gör matematiken intressant och rolig för eleven. T ex problemlösning i grupp och
Någon tydlig brytpunkt när elever ändrar sin inställning till matematiken har vi inte funnit.
Brytpunkten kanske finns i någon annan årskurs. Brytpunkten kanske är helt individuell och beror på diametrala orsaker. En elev kan ha försämrat sin motivation för matematiken p g a att matematiken har blivit för lätt och därmed tråkig. Eleven saknar utmaning och upplever bara upprepningar och inget nytt. En annan elev kan ha fått försämrad motivation för matematiken på grund av att det plötsligt blivit för svårt och tycker därför att det blivit tråkigt. Det kan mycket väl finnas en brytpunkt då elevernas inställning till ämnet ändras. Den kan finnas i åk 4, 5 eller 7. För att eventuellt hitta den behöver vi göra ytterligare studier i dessa årskurser. Tidigare forskning har antytt att elever i årskurs 4-5 tappar intresset för ämnet. Det är även möjligt att det inte finns någon tydlig generell brytpunkt, utan att intresset avtar succesivt med stigande ålder, en
”personlig brytpunkt” har skett. Som vi läste i Sjöbergs artikel kan orsaken till intresseminskningen för matematiken, från åk 2 till åk 8, vara utanför skolans värld.
Det vi skulle tycka var intressant att göra är att följa en grupp elever under flera år för att se vad som gör att intresset sjunker och om möjligt få en tydligare förklaring till vad det beror på att ämnet inte är roligt när man blir äldre. Beror det på att ämnet i sig är upprepande, dvs vi gör samma saker i alla årskurser med lite nytt varje gång, eller beror det på att eleverna ”upptäcker”
att det är okej att tycka att matematik är svårt och tråkigt? Intressantare ändå är att undersöka varför elever som inte tycker att ämnet är särskilt roligt trots detta presterar bra och får goda betyg. Hur vill de formulera orsakerna till sina goda resultat? Skulle vi få fler elever som tycker om ämnet matematik om vi lät eleverna välja nivå på vad de ska lära sig, dvs alla elever läser inte lika mycket matematik redan på grundskolan? Detta är att sticka ut hakan, men alla våra elever kommer inte att bli ingenjörer och varför ska då dessa elever tvingas lära sig saker, bland annat matematiken, som de aldrig kommer att förstå varför de ska lära sig? Vi tror att eleverna skulle vara mer motiverade till ämnet om de också kunde förstå varför de ska lära sig matematiken.
Staffan Stenhag har i sin avhandling citerat tysken Herder (1744 – 1803) som uttryckte saken:
”Är kniven en gång slipad, kan man skära allehanda ting därmed” (citerad i Sandström, 1995).
Dessa kloka ord kan vara en hjälp för att få elever mer motiverade till ämnet matematik i synnerhet och skolarbete i stort.
Våra resultat stämmer överens med den tidigare forskningen, bl a TIMSS (2007) och PISA (2006), om elevers bristande motivation till ämnet och elevers sjunkande intresse. Örnstedt (2006) påstår i sin uppsats att det krävs förebilder som individen kan identifiera sig med, något som saknas idag, för att matematiken skall få en högre samhällelig status.
I vårt arbete med uppsatsen har vi blivit påminda om hur nära kopplat elevernas motivation är med hur lustfyllt eleverna upplever ämnet. Vi får stöd i LGR11 och GY11 att öka matematiklektionernas variation och göra matematiken mer målstyrd. Vi hoppas att även detta kan få fler elever att bibehålla sitt intresse. I våra resultat ser vi tydligt att eleverna anser att de lär sig bäst när läraren förklarar, detta har vi även funnit i Sara Bagges uppsats om lärares arbetssätt (2011 Uppsala Universitet). Enligt Bagge har eleverna visat goda resultat då:
“I matematikundervisningen tycker jag att jag med denna undersökning har funnit att det är viktigt att eleverna ges möjlighet till en god struktur. Under matematiklektionerna är god arbetsro i klassrummet en avgörande faktor för att eleverna ska ha möjlighet att tillgodogöra sig kunskapen Jag anser också att det är avgörande för elevernas kunskapsinhämtning att läraren har gemensamma genomgångar med sina elever. Eleverna måste vidare tränas mycket på bland annat tabellträning, uppställning och problemlösning.”
Alla elever inser vikten av att kunna matematik, men det räcker inte för att eleverna ska vara motiverade. Det vi önskar göra är att få fler elever att tycka att matematik är ett roligt ämne.
Vi håller med Sara Bagge (2011) då hon skriver ”För att lärare ska lyckas i sin matematikundervisning så tror jag att lärarens engagemang, lärarens erfarenhet, kunskap i ämnet och inställning till undervisning spelar en viktig roll.”
Tillförlitlighet
Vi har fått in totalt 373 enkätsvar. Av dessa har vi använt 356 i vår redovisning av resultat, då alla elever inte svarat fullständigt. Detta tror vi ska kunna ge oss en bra generaliserad bild av hur elevers inställning till ämnet är. Vi kan ändå fråga oss om det är representativt för hela landets elever. Det finns brister i tillförlitligheten då intervjuerna har byggt på frivillighet från elevernas sida. De fick på enkäten svara om de kunde tänka sig att delta i en intervju, se bilaga 4 och 5. Vid tillfället då flera elever intervjuades samtidigt blev svaren i liten grad påverkade av kamratens tidigare svar.
När det gäller undersökningens reliabilitet så har enkäterna haft exakt samma utformning till åk 6 och åk 8. Till eleverna i åk 2 togs fråga 9 och 12 bort, se bilaga 5. Elevernas svar på enkäten kan eventuellt variera beroende på den information de fick i samband med genomförandet av enkäten. Eleverna lär sig bäst när läraren förklarar, om eleverna tycker att det är roligt att lära sig har vi inte frågat om. Av resultaten har vi insett att roligheten inte är direkt kopplad till inlärningen, vilket är något vi lärt av att göra vår uppsats. Tyvärr hade vi inte detta helt klart för oss då vi formulerade frågorna.
De elever som ville delta i intervjuerna var övervägande redan positivt inställda till ämnet matematik, därför kan vi tycka att validiteten inte är helt uppfylld. Dessutom finns risken att intervjusvaren kan variera beroende på om endast en elev eller flera samtidigt intervjuas. Trots dessa brister menar vi att våra resultat ger en första viktig förståelse för problematiken kring motivation för ämnet matematik, samtidigt har vi insett att detta första arbete måste följas upp av flera för att säkra slutsatser skall kunna dras. I vår analys av enkätsvaren och intervjuerna har vi inte kunnat se om det finns någon speciell brytpunkt, då eleverna inställning till ämnet förändrats.
Förslag till vidare forskning
Om det ändå finns en brytpunkt då elever tappar intresset för matematiken kan vi tänka oss att om man följer flera klasser över en längre period, till exempel från åk 4 till åk 7, kan man ha större möjlighet att hitta den eventuella brytpunkten. Vi tror att den är kopplad till att matematiken blir svårare. Ett bra mål för vidare forskning skulle kunna vara att hitta rätt hjälp vid rätt tidpunkt för de elever som tappar intresset på grund av att eleverna upplever att ämnet blir svårare. Årets TIMSS-undersökning får också visa om det fortfarande är fallande kunskap i matematik eller om trenden har vänt. Att ta reda på hur mycket av orsaken till intresseminskningen för matematiken, från åk 2 till åk 8, ligger utanför skolans värld, kan vara av betydelse i fortsatta studier. Vi anser även att det paradoxala resultat vi fann angående elevers goda resultat trots deras bristande intresse, borde följas upp i fortsatta studier.
Referenslista
Ahmetbegovi , Kemal & Pilav, Faris (2009) Elevers attityder till matematik i skolår 3 till 6 Malmö Högskola
Bagge, Sara (2011) Erfarna lärares arbetssätt i matematik. Uppsala Universitet
Björkman, Karin & Reistad, Helena (2010) Lust för matte Matematikutveckling i praktiken Lärarförbundets Förlag, Stockholm
Denscombe, Martyn (2000) Forskningshandboken. Studentlitteratur, Lund
Eklöf, Hanna (2010) Skill and will: test-taking motivation and assessment quality, Skolverket
Esaiasson, Peter (2003). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Norstedts Juridik AB, Stockholm
Fridström, Jonas (2006) Elevattityder till matematik – kan attityd kopplas samman med prestation?
Linköpings Universitet
Grosin, Lennart (1985). Kultur – skola – utveckling. Nordsteds Tryckeri, Stockholm
Gustavsson, Kajsa & Janemar, Kristin (2007) Motivation i matematik- Undersökning av olika faktorers påverkan på elevers motivation i matematik. Uppsala Universitet
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006), Examensarbetet i lärarutbildningen Undersökningsmetoder och språklig utformning Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB Läromedel och utbildning
Linnanmäki, Karin (2002) Matematikprestationer och självuppfattning Åbo Akademi University Press
PISA (2006). Svenska 15-åringar är bättre på att läsa än att räkna. Skolverket:
http://www.skolverket.se/sb/d/254/a/8997
Skolverket (2004) Att lära för livet. Elevers inställning till lärande – resultat från PISA 2000. Stockholm:
Fritzes
Stenhag, Staffan (2010) Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för information? Uppsala Universitet
TIMSS (2007) Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Skolverket. Rapport 323
Trost, Jan (1994) Enkätboken. Studentlitteratur, Lund
Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed rapportserie 1:2011
Örnstedt, Michael (2006) Förståelse för och attityder till matematik Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten
Bilagor
Bilaga 1 - Föräldrainformation
Hej!
Jag och en studiekamrat till mig skall skriva en uppsats om Motivation i matematik.
Den skall bygga på en enkätundersökning i år 2, 6 och 8.
Jag är matematiklärare på XXX-gymnasiet i XX och har funderat mycket på varför många elever inte tycker om matematik.
Nu undrar jag om det är OK för mig att fråga lärarna i åk 2 på XXX-skolan om de kan hjälpa mig att få eleverna att fylla i denna enkät. Jag bifogar densamma. Om några elever vill ställa upp på en intervju blir vi glada. Vi har även gjort en förfrågan för godkännande, att sända med hem till föräldrarna. För övrigt är naturligtvis enkätsvaren anonyma i vår fortsatta behandling.
Tycker du att jag i så fall skall fråga berörda lärare själv eller frågar du dem?
Tacksam för snabbt svar.
M v h
Kerstin Wennman Tel nr hem: xxx-xx xx xx alt mobil xxx xxx xx xx