I det här bakgrundsavsnittet ska jag kort gå igenom mikrofilmens historia, samt de insatser som gjorts för att mikrofilma svensk dagspress, samt svenska kyrkböcker. Sedan ges en bild av debatten om mikrofilm som föddes i USA för några år sedan i och med Nicholson Bakers bok Double Fold: Libraries and the Assault on
Paper.
2.1.1 Mikrofilmens historia och viktiga insatser
Den första mikrofilmningen som vi känner till ägde rum 1839, då den engelske uppfinnaren J. B. Dancer med ett omvänt mikroskop fick till en förminskning på 160 gånger, vilket är en betydligt starkare förminskning än den man använder sig av idag. Under andra världskriget började mikrofilmen användas alltmer, först som ett sätt att skydda information från att förstöras i kriget, men snart också som ett allmänt sätt att hantera information.72 Hur många gånger ett dokument förminskas på mikrofilm beror på dokumentets egenskaper, till exempel dess storlek. Ofta ligger förminskningarna idag på mellan 12 och 24 gånger.73
Mikrofilm har använts till många olika sorters dokument, exempelvis ritningar, elevregister, patientjournaler, olika serviceanvisningar, prislistor, böcker och tidningar.74 En av de större mikrofilmsinsatserna i Sverige är mikrofilmningen av dagstidningar. Jakob, en av informanterna i min intervjuundersökning, berättade att ett företag vid namn Rekolid på 1950-talet började filma stora mängder äldre, svenska tidningar retrospektivt. Från och med 1979 fick KB, via 72 Mikrofilmning, 1993, s. 10. 73 Mikrofilmning, 1993, s. 37. 74 Mikrofilmning, 1993, s. 10.
ett regeringsbeslut, i uppdrag att mikrofilma all svensk dagspress kontinuerligt. KB har ju ett bevarandeansvar och dagstidningarnas dåliga papperskvalitet gör det till en nödvändighet att omformatera deras innehåll. I och med beslutet och det formella uppdraget flyttades mikrofilmsproduktionen till Kalmar. KB köpte samtidigt den avsevärda mängd originalnegativ som Rekolid hunnit producera under de nästan tre decennierna som de mikrofilmat tidningar.75
Ur ett mer globalt perspektiv kan man konstatera att en av de största mikrofilmsinsatserna som gjorts i världen står faktiskt mormonerna för, eller the Church of Jesus Christ of Latter-day Saints som kyrkan officiellt heter. Det material kyrkan mikrofilmat är sådant material som släktforskare idag har stor nytta av på arkiv och bibliotek. På kyrkans släktforskningsinriktade hemsida
FamilySearch kan man läsa om varför mormonerna är och har varit så
intresserade av att spåra sina förfäder. Kyrkans medlemmar tror att familjemedlemmar genom att ingå särskilda löften kan vara förenade för evigt också efter döden. Eftersom de tror att våra själar, efter döden, finns kvar i en annan värld menar mormonerna att det också finns en möjlighet för de levande att ingå dessa löften med sina avlidna förfäder. För att det ska vara möjligt måste man dock först kunna identifiera vilka förfäder man har. Därför är släktforskning en väldigt viktig sak för mormonerna. De ser det som en kärlekshandling gentemot de avlidna att spåra dem och erbjuda dem att ingå detta löfte, vilket i slutändan leder till en evig samvaro med familjen.76
Kyrkans genealogiska samlande startade 1894 då the Genealogical Society of Utah (GSU) bildades för att kunna hjälpa kyrkans medlemmar att hitta sina förfäder. Organisationen började mikrofilma relevanta dokument 1938 och byggde snabbt upp en betydande mikrofilmsamling. GSU var också snabba att utnyttja datorernas möjligheter och köpte en dator och anställde en dataexpert redan 1961.
Sedan 1980-talet har kyrkan ett bibliotek för sina genealogiska resurser, the Family History Library. Det är världens största genealogiska forskningsinstitution och ligger i mormonernas nyckelstad Salt Lake City, USA. Biblioteket sägs, med alla sina samlade resurser, ge fri tillgång till uppgifter om över en miljard människor. Mikrofilm utgör huvuddelen av det material som finns på biblioteket och det finns flera hundra mikrofilmsläsare för att tillgodose de många besökare biblioteket har varje dag. Det finns också ett par hundra datorer som användarna kan bruka. Biblioteket har också 4000 mindre filialer i 88 olika länder.77
Kyrkan har fått stor hjälp i sitt arbete av frivilliga. Under 1990-talet tog de bland annat hjälp av 550 frivilliga fångar som gick igenom en stor mängd material och sammanställde information om över 480 000 före detta slavar. Vid ett annat
75
Intervju med Jakob, 2008-02-26.
76
FamilySearch > Get started with family history > Why Family History? [6.4.2008].
77
projekt hjälpte 12 000 frivilliga till att bygga upp en databas som bygger på ankomstdokument från Ellis Island, dit många immigranter anlände under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Då denna information sammanställdes till en databas täckte den cirka 22 miljoner människor och vid databasens lansering fick den otroliga 27 000 träffar per sekund under den första dagen. Också huvud-hemsidan FamilySearch är en väl utnyttjad resurs, med cirka 50 000 träffar per dag. Det finns alltså ingen tvekan om att bibliotekets resurser är efterfrågade.
De dokument som är av intresse för kyrkan och biblioteket är sådana dokument som rör stora händelser i livet, till exempel födslar, giftermål och dödsfall. Det är äldre dokument som är aktuella här, kyrkan samlar alltså inte in information om personer som fortfarande lever. Mikrofilmen är som sagt stommen i samlingen och kyrkan har ett par hundra mikrofilmskameror runt om i världen som fortsätter att samla in information om avlidna personer. 78
På detta sätt har också Sverige berörts av mormonernas insatser. 1948 riktades mormonkyrkans uppmärksamhet också mot Sverige och man började mikrofilma all äldre svensk folkbokföring. Riksarkivet fick en kopia och det är på det sättet Sverige fått dessa dokument mikrofilmade. Filmningen skedde i ett samarbete med Riksarkivet, vilket antagligen underlättades av att kyrkan inte tog betalt för denna tjänst och heller inte ställde några religiösa krav på Riksarkivet. Samarbetet har fortsatt och de båda organisationerna arbetar idag tillsammans för att skanna och indexera svenskt material, till exempel kyrkoböcker. Som tack för sina insatser får Riksarkivets avdelning SVAR (Svensk Arkivinformation) en kopia på de digitala filerna och indexet.79
2.1.2 Debatten
Ämnet mikrofilm diskuteras inte offentligt i någon högre grad i Sverige. En intressant debatt har dock förts i USA. Jag nämnde tidigare Nicholson Bakers bok
Double Fold: Libraries and the Assault on Paper (2001) som fått mycket
uppmärksamhet. Den har också lett till en debatt om bevarande och mikrofilmande av dagstidningar. I boken går Baker till hårt angrepp mot bibliotek och andra intressenter som han menar på ett närmast konspiratoriskt sätt sprider bilden av vittrande dagstidningar för att kunna rättfärdiga mikrofilmen som lagringsmedium. Baker menar att pappret inte alls är av så dålig kvalitet som biblioteksföreträdare och mikrofilmsföretag påstår. Baker nämner Keye Metcalf som arbetade på biblioteket vid Harvard University, och som 1941 spådde att man framöver skulle bli tvungen att slänga mycket pappersmaterial, då det helt enkelt skulle bli obrukbart, på grund av pappersnedbrytning. Då tiden gick och pappret fortfarande var i god form, menar Baker att man började slänga pappersmaterialet
78
Hatch, 2006, s. 139.
79
ändå. Detta för att förstöra ”bevisen” på hur fel man hade beräknat papprets livslängd.80
Baker tar vidare upp hur det statliga US Newspaper Program sedan 1980-talet gett mycket pengar till biblioteken för bevarandekostnader, men knappt något alls för lagerkostnader. Detta, anser Baker, har lett till att bibliotek har valt att mikrofilma sina dagstidningar och sedan slänga originalen för att spara plats.81
Baker, som inte skräder orden, drar historiska paralleller:
Not since the monk-harassment of sixteenth-century England has a government tolerated, indeed stimulated, the methodical eradication of so much primary-source material.82
Baker menar sig inte se några inneboende fel med mikrofilmen och menar att mikrofilmat material kan fungera som substitut vid enklare informations-sökningar. Det han däremot finner problematiskt är att mikrofilmningen ofta varit förbundet med att det filmade originalet förstörs (ryggen skärs av för att underlätta en bra filmning) och sedan slängs.83
Baker har mötts av både medhåll och mothugg. Bland andra arkivforskaren Richard J. Cox, verksam vid University of Pittsburgh, har ifrågasatt Bakers stånd-punkter, som kom till uttryck också i ett antal artiklar innan Double Fold släpptes. Cox (2001) presenterar Bakers huvudpunkter för att sedan diskutera dem. Dessa punkter är:
1. att det finns en stor lögn gentemot folket om hur biblioteken behandlar dagstidningar,
2. att det sker en dold förstörelse av papperstidningar,
3. att ovanstående punkter ska ha lett till ett minskat förtroende hos folket till bibliotek och arkiv,
4. att felaktiga prioriteringar lett till mikrofilmning och förstörelse av pappersoriginal.84
Angående den första punkten menar Baker att bibliotek systematiskt har ljugit om tidningspappers hållbarhet och påstått att pappret är sämre än det egentligen är. Detta för att motivera mikrofilmning istället för att spara original. Baker menar att det riktiga motivet är att man från bibliotekens håll har velat spara utrymme, då tidningar annars tar upp enormt mycket plats. Cox tror inte på detta påstående om en stor lögn, utan menar att tidningspapprets dåliga kvalitet har varit ett känt problem i över ett sekel.85
80 Baker, 2001, s. 5 f. 81 Baker, 2001, s. 15 f. 82 Baker, 2001, s. 16. 83 Baker, 2001, s. 25. 84
Cox, Richard J., 2001, ”The great newspaper caper: backlash in the digital age”, s. 89.
85
Bakers andra huvudpunkt, att mikrofilmning leder till en förtäckt förstörelse av tidningar, ser Cox som en stor motsägelse då mikrofilmen är ett sätt att säkra tidningarnas innehåll och tillgänglighet. Cox citerar en bibliotekarie på Library of Congress som redan 1875 uttryckte stor oro för den enorma mängd tidningar som biblioteket skulle hantera och menade att situationen snart skulle bli ohållbar, med tidningarna liggandes på hög. Därför, menar Cox, kan det vara nödvändigt att använda sig av mikrofilm och göra ett urval av tidningar som också sparas i originalform.86
Angående den tredje punkten menar Baker att hanteringen av dagstidningar ska ha skadat tilliten mot bibliotek och arkiv. Detta eftersom dagstidningarna förr hanterades väl och att användarna litar på att det är så även idag. Cox menar dock att man inte kan använda sig av sådana historiska resonemang, då hantering av dagstidningar alltid varit problematisk. Cox håller med Baker om att dags-tidningar är väldigt viktiga historiska källor, men tycker att mikrofilm är det rimligaste sättet att säkra tidningarnas innehåll och användarnas tillgång till det.87
Den fjärde punkten, att biblioteken handlar utifrån felprioriteringar, innebär, enligt Baker, att bibliotek väljer att lägga pengar på mikrofilmning istället för att bevara och bygga lagerlokaler för originaltidningar. Cox menar att det inte är realistiskt att en lagerlokal som Baker föreslår skulle rymma tillräckligt mycket dagstidningar för att fungera som en långsiktig lösning.
Cox menar att det bästa vore att kombinera mikrofilmning med ett urval viktiga tidningar som sparas i original. Han tror att en möjlig förklaring till Bakers (och andras) försvarande av pappersoriginal är att vi lever i en digital tidsålder, vilket för många medför en vilja att också få uppleva original istället för mindre påtagliga kopior.88