• No results found

Moderniteten och tekniken

In document Här idag, borta imorgon? (Page 66-74)

I teoridelen tog jag upp teknologins roll i moderniteten. Det ligger i modernitetens natur att alltid sträva framåt och inte ha något slutmål i sikte för den tekniska utvecklingen. Detta kan vi verkligen se i teknikutvecklingen idag. Då hårdvara utvecklas med större och större prestanda så är inte det ett steg på vägen mot ett definierat slutmål. Maskinernas kapacitet ökar konstant och kommer antagligen fortsätta göra det länge än. Det leder, som jag berört, till problemet med obsolet teknik. Ska digital information kunna bevaras under en längre tid så krävs migreringar som flyttar informationen till det nya lagringsformatet. Flera av mina informanter ser det här som ett stort problem som kan innebära mycket arbete, men också osäkerhet.

Den här situationen väcker en fråga hos mig. Modernitetens snabba tekniska förändringar leder till svårigheter för långtidsbevaring av digitalt material. Kan man då säga att moderniteten, i all sin strävan efter den nyaste, och framtida, tekniken, paradoxalt nog står i vägen för att mikrofilmen ska ersättas med det ”moderna” digitala formatet? Om det resonemanget, att moderniteten på detta vis motarbetar det moderna, är en del av sanningen så är det onekligen ett närmast ironiskt sakförhållande.

En annan sak som slår mig då jag läst i Modernity and Technology är Schots beskrivning av en modernitetspolitik. Det innebär alltså att ny teknik lanseras och marknadsförs av makthavare, då tekniken anses göra samhället bättre och mer

223

Intervju med Jakob, 2008-02-26.

224

Intervju med Sara, 2008-02-14.

225

modernt.226 Att digitaliseringen lanseras på detta sätt har framkommit i samtal med flera av informanterna. Informanterna menar att det signaleras väldigt tydligt att det är det digitala man ska satsa på. Det här är ingen överraskning i sig. Samhället har fått tillgång till den här nya tekniken som på många sätt berikar ABM-institutionernas tjänster. Det vore märkligt om det inte lanserades på bred front. Det som dock återkommer i den här undersökningen är att den här lanseringen av det digitala formatet, som går parallellt med att mikrofilmningen alltmer ses som något omodernt och marginaliserat, inte är helt i fas med de uppfattningar som informanterna ger uttryck för. Det finns en osäkerhet kring det nya mediets potential för långvarigt lagrande och dess teknikberoende och lanseringen av det digitala formatet anses av vissa ske på den mer beprövade mikrofilmens bekostnad.

226

4 Sammanfattning

Den här uppsatsen behandlar bevarande och tillgängliggörande av dokument via omformatering, med mikrofilmen som huvudexempel. Anledningen bakom att jag valt att ta upp just mikrofilmen är att det är ett medium som befinner sig i en intressant sits idag. Det är ett traditionellt välanvänt medium som i ljuset av det nya digitala informationssamhället framstår som relativt krångligt och möjligen lite föråldrat. Samtidigt är också idag en viktig del av informationsförsörjningen beroende av mikrofilmen och oerhört mycket material finns på detta medium.

För att undersöka bruket av mikrofilmen krävs också en analys av dess omvärld, med digitaliseringen som en mycket viktig faktor. Syftet är att ta reda på vad ett antal personer, som är verksamma på olika bibliotek och arkiv, har att säga om bevarande- och tillgängliggörandefrågor kopplat till mikrofilm och det digitala formatet. Som metod har jag därför valt att genomföra sex kvalitativa intervjuer.

Då det gäller teoretiska utgångspunkter har jag utgått från ett antal olika diskussioner. Den traditionella åtskillnaden mellan dels original och kopia, dels artefakt och innehåll tas upp, liksom Michael K. Bucklands (1988) genomgång av sex olika aspekter av tillgänglighet. Jag har använt mig av fyra av hans punkter och applicerat dem på intervjuernas resultat. Slutligen har antologin Modernity

and Technology (2003) fått klargöra hur moderniteten och tekniken hänger

samman.

I intervjuundersökningen framhävde informanterna både för- och nackdelar med mikrofilmning samt digitalisering. De olika teknikerna har olika styrkor och flera informanter beskrev dem som kompletterande. Digitala filer är relativt enkla att distribuera och använda, medan mikrofilmen fortfarande av flera anses vara det säkrare mediet för långtidslagring av ett dokuments innehåll. Den klassiska problematiken kring att både bevara och tillgängliggöra dokument verkar delvis lösas av omformatering av dokument. På så sätt bevaras originaldokumentet, då användarna är hänvisade till den innehållsbärande kopian, medan innehållet bevaras i kopian och det materialet också kan tillhandahållas för användarna. Både mikrofilm, digitalisering och andra sorters omformatering av dokument blir då ett viktigt verktyg för att uppfylla de klassiska ABM-funktionerna bevarande och tillgängliggörande.

Något som framkom i flera intervjuer var att det digitala formatet lanseras hårt idag och att mikrofilmen för en alltmer marginaliserad tillvaro. Detta oroade

ett par av informanterna då det inte ännu finns en klar plan för hur mikrofilmen ska kunna ersättas med digitala filer. Ändå finns det exempelvis inga pengar budgeterade år 2008 för den retrospektiva filmningen av äldre dagstidningar.

Under intervjuerna märktes åtskillnaden mellan original och kopia, artefakt och innehåll. Uppfattningarna om vikten av ett dokument materialitet jämte dess informationsinnehåll verkar variera i relativt hög grad.

Ett av de stora hinder som lyftes fram då det gäller långvarigt digitalt informationslagrande är obsolet teknik. Här märks modernitetens strävan efter en konstant teknikutveckling tydligt. Teknikutvecklingen går så fort att det digitala materialet måste migreras regelbundet för att kunna användas på den nya tekniken. Det sågs av flera informanter som en nackdel. Paradoxalt nog verkar alltså moderniteten motverka att ett storskaligt, långtidslagrande av digital information idag ska kunna ses som ett alternativ till den mindre moderna mikrofilmen.

Käll- och litteraturförteckning

Otryckt material

Ljudinspelningar och transkriberingar av nedanstående intervjuer finns i uppsatsförfattarens ägo.

Intervju med Daniel, 2008-02-12. Intervju med Elin, 2008-02-25. Intervju med Jakob, 2008-02-26. Intervju med Martin, 2008-02-06. Intervju med Sanna, 2008-02-12. Intervju med Sara, 2008-02-14.

Tryckt material

Arkiv Digitals webbsida. URL: http://www.arkivdigital.se/ [2008-03-18].

ArtikelSök. URL: http://www.btj.se/asok/ [2008-05-04].

Baker, Nicholson, Double Fold: Libraries and the Assault on Paper, 1 uppl. (New York 2001).

Bremer-Laamanen, Majlis, ”Connecting to the past – newspaper digitisation in the Nordic Countries”, World Library and Information Congress, 71st IFLA General Conference and Council, 14-18 August 2005, Oslo, Norway: Proceedings, s. 1-5. URL:

http://www.ifla.org/IV/ifla71/papers/019e-Bremer-Laamanen.pdf [2008-03-19].

Brown, Heather & Fenton, Andy, ”Time´s pivotal point – preserving the past for the future – NOW”, International Newspaper Librarianship for the 21st

century, IFLA publications 118, red. Hartmut Walravens (München 2006) s.

63-72.

Buckland, Michael K., Library Services in Theory and Context, 2 uppl. (Oxford 1988).

Cameron, Fiona, ”Beyond the cult of the replicant – museums and historical digital objects: traditional concerns, new discourses”, Theorizing Digital

Cultural Heritage: a Critical Discourse, red. Fiona Cameron & Sarah

Kenderdine (Cambridge, Mass. 2007), s. 49-75.

Cox, Richard J., ”The great newspaper caper: backlash in the digital age”,

Collection Building, 2001:20(2), s. 88-103. E-tidskrift.

de Lusenet, Yola, ”Microfilm and digitization as choices in preservation”, Liber

Quarterly, 2003:13(2) s. 112-118. E-tidskrift.

Edwards, Paul N., “Infrastructure and modernity: force, time and social organization in the history of sociotechnical systems”, Modernity and

Technology, red. Thomas J. Misa, Philip Brey, Andrew Feenberg (Cambridge,

Mass. 2003), s. 185-225. E-bok.

Ekström, Åsa, ”Släktforskarnas Mecka och Riksarkivet i samarbete”,

Biblioteksbladet, 2006:91(5), s. 3. Tillgänglig via Svensk biblioteksförenings

webbsida. URL: http://www.biblioteksforeningen.se/bbl/lopsedel.html [2008-05-05].

European Commission on Preservation and Access (ECPA). URL: http://www.knaw.nl/ecpa/ [2008-03-26].

FamilySearch. URL: http://www.familysearch.org/ [2008-04-06].

Feenberg, Andrew, ”Modernity theory and technology studies: reflections on bridging the gap”, Modernity and Technology, red. Thomas J. Misa, Philip Brey, Andrew Feenberg (Cambridge, Mass. 2003), s. 73-104. E-bok.

Genline AB:s webbsida. URL: http://www.genline.se/ [2008-03-18].

Hatch, Greg, ”Family History Library of the Church of Jesus Christ of Latter-day Saints”, Serials Review, 2006:32(2), s. 137-142. E-tidskrift.

Hendriks, Klaus B., ”Notes on microfilm”, Archivaria, 1987(23), s. 179-184. E-tidskrift.

Hertil Lindelöw, Camilla & Parmhed, Sara, Tillgängliggörande och bevarande av

raritetssamlingar: en diskursanalys av uppfattningar hos ledande företrädare vid Stockholms och Uppsala universitetsbibliotek. Magisteruppsats i

biblioteks- och informationsvetenskap, Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap (BHS), Högskolan i Borås, 2006:17.

International Newspaper Librarianship for the 21st Century, IFLA publications

118, red. Hartmut Walravens (München 2006).

Konsa, Kurmo, ”Preservation models: a semiotic view”, The Conservator as an

Investigator: The Baltic-Nordic Conference on Conserved and Restored Works of Art; Tallinn, Eesti; 6-9 October, 1999, red. Rikhard Hordal &

Tannar Ruuben (Tallinn 2000), s. 22 - 29.

Kungliga bibliotekets webbsida. URL: http://www.kb.se/ [2008-05-04].

Källgren, Bengt, ”Folkbibliotekarien och den nya tekniken”, Modern teknik –

moderna medier: biblioteken i IT-samhället, Bibliotekstjänst (Lund 1997), s.

13-27.

Mikrofilmning, utarbetad av SIS – Allmänna standardiseringsgruppen, SIS-STG

Handbok 134, 3 rev. utg. (Stockholm 1993).

Misa, Thomas J., ”The compelling tangle of modernity and technology”,

Modernity and Technology, red. Thomas J. Misa, Philip Brey, Andrew

Feenberg (Cambridge, Mass. 2003), s. 1-30. E-bok.

Modernity and Technology, red. Thomas J. Misa, Philip Brey, Andrew Feenberg

(Cambridge, Mass. 2003). E-bok.

Nationalencyklopedin, webbversionen. URL: http://www.ne.se/ [2008-05-04].

Nilsson, Anna-Karin & Skoglund, Ann-Sofie, Bevarande av dagstidningar i

Sverige – en probleminventering. Magisteruppsats i biblioteks- och

informationsvetenskap, Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap (BHS), Högskolan i Borås, 2002:76.

Norstedts stora engelsk-svenska ordbok, 3 uppl. (Stockholm 2000).

Palm, Jonas, ”User services – a balance of access and preservation”, Preservation

and Access: Nordic Conference on Preservation and Access held at the Royal Library in Stockholm October 5-6 1998, Kungliga biblioteket rapport nr 25

(Stockholm 1999), s. 69-71.

Palm, Jonas & Cullhed, Per, Ett vittrande kulturarv: undersökningar av papper i

Kungl. biblioteket, Göteborgs och Uppsala universitetsbibliotek samt Riksarkivet, FoU-projektet för papperskonservering, rapport nr 2 (Stockholm

1988).

Preservation and Access: Nordic Conference on Preservation and Access held at the Royal Library in Stockholm October 5-6 1998, Kungliga biblioteket

rapport nr 25 (Stockholm 1999).

PressText. URL: http://www.presstext.se/ [2008-05-04].

Puglia, Steve & McClurken, Kara M., ”There are no easy answers: analog vs digital for preservation reformatting”, Who Wants Yesterday´s Papers?:

Essays on the Research Value of Printed Materials in the Digital Age, red.

Yvonne Carignan mfl. (Lanham 2005), s. 141-153.

Rip, Arie, ”Modernity and technology – an afterword”, Modernity and

Technology, red. Thomas J. Misa, Philip Brey, Andrew Feenberg (Cambridge,

Mass. 2003), s. 359-372. E-bok.

Ross, Harvey, ”Selection of newspapers for digitization and preservation: a user perspective”, International Newspaper Librarianship for the 21st century,

IFLA publications 118, red. Hartmut Walravens (München 2006) s. 103-111. Schot, Johan, ”The contested rise of a modernist technology politics”, Modernity

and Technology, red. Thomas J. Misa, Philip Brey, Andrew Feenberg (Cambridge, Mass. 2003), s. 257-278. E-bok.

Schwartz, Werner, ”The DIEPER Project, Digitised European PERiodical”,

held at the Royal Library in Stockholm October 5-6 1998. Kungliga

biblioteket rapport nr 25 (Stockholm 1999), s. 44-48.

Shenton, Helen, ”Addressing cellulose acetate microfilm from a British Library perspective”, Liber Quarterly, 2005:15(2). E-tidskrift.

Slater, Don, ”Modernity under construction: buildning the Internet in Trinidad”,

Modernity and Technology, red. Thomas J. Misa, Philip Brey, Andrew

Feenberg (Cambridge, Mass. 2003), s. 139-160. E-bok.

Statens arkivs webbsida. URL: http://www.statensarkiv.se/ [2008-05-04].

Theorizing Digital Cultural Heritage: a Critical Discourse, red. Fiona Cameron

& Sarah Kenderdine (Cambridge, Mass. 2007). Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, 3 uppl. (Lund 2005).

U.S Copyright Office webbsida. URL: http://www.copyright.gov/ [2008-05-04]. van Dormolen, Hans, ”Developements in surrogating methods”, Liber Quarterly,

2005:15(3/4). E-tidskrift.

Walravens, Hartmut, “Preface”, International Newspaper Librarianship for the

21st Century, IFLA Publications 118, red. Hartmut Walravens (München

2006), s. 9-10.

Weibull, Lennart, Nationalencyklopedin, webbversionen. URL: http://www.ne.se/ sökord: dagstidning [2008-03-25].

Who Wants Yesterday´s Papers?: Essays on the Research Value of Printed Materials in the Digital Age, red. Yvonne Carignan mfl. (Lanham 2005).

In document Här idag, borta imorgon? (Page 66-74)