Bakgrundsinformation

Tre fjärdedelar av personerna som svarade på enkäten var i åldern 36 till 65 år. Den enskilt största gruppen var i åldern 36-45 år med 27 personer. Endast två personer var under 26 år. Tre personer upp-gav inte sin ålder.

Antal personer i hushållet

I de hushåll som svarade på enkäten bodde sammanlagt 263 personer, varav 180 var vuxna och 83 barn under 18 år. Två av enkäterna uppgav inte hur många som bodde i hushållet. Detta innebar att det i genomsnitt bodde 2,8 personer i varje hushåll. En närmare analys av svaren visade att 13 stycken var ensamhushåll.

Nuvarande bostad

Närmare hälften av de svarande bodde i en friliggande villa, medan knappt 18 % bodde i en lägenhet.

Fyra personer svarade annat, varav två svarade bostadsrätt och en person hyresrätt.

10 Tomtkö

Personer i Landskronas tomtkö valde i högre grad att svara än de övriga. Enkäten skickades ut till 120 personer som var anmälda till tomtkön i Landskrona och av dessa valde 57 stycken att svara på enkä-ten, vilket är en svarsprocent på 48 %. Av utskicket till Helsingborgs kö valde endast 13 % att svara och från Lunds kö skickades 15 % svar. Sammanlagt kom därmed 60 % av enkätsvaren från personer som ville bygga i Landskrona stad.

Urvalet från Höganäs, Eslöv och Svalöv var litet och det innebar att det även kom få svar från de här kommunerna. På grund av att fåtalet svar har det inte gjorts några närmare analyser av de tre tomtkö-ernas preferenser.

Ett antal personer uppgav att de stod i mer än en tomtkö. Exempelvis stod fyra personer i Landskronas kö även i Helsingborgs tomtkö. Det fanns åtta personer som uppgav att de stod i tomtköerna till Staffanstorp, Dalby, Malmö, Ängelholm eller Kävlinge.

Bostadsform

Närmare 75 % svarade att de ville ha en tomt att själv bebygga och knappt hälften uppgav att de ville ha ett färdigbyggt småhus i grupp. Drygt 26 % hade angivit att de var intresserade av båda formerna.

11 3.2 Önskemål vid bostadsbyggande

3.2.1 Hur viktigt är följande för dina byggplaner?

För att undersöka hur hushållens resonerade i sina byggplaner, fick personerna värdera betydelsen av ett antal faktorer. De svarande fick markera en siffra mellan 1-5, där 1 motsvarade inte alls viktigt och 5 var mycket viktigt. I diagrammet nedan visas det genomsnittliga värdet för respektive faktor, sorterat efter genomsnittet för alla undersökta kommunköer. Dessutom visas snittvärdena för Landskronas tomtkö.

Genomsnittliga värdet för respektive faktor, sorterat efter genomsnittet för alla undersökta kommunköer (mörk-röd stapel). Dessutom visas genomsnittsvärdena för Landskronas tomtkö (ljus(mörk-röd).

När alla svar sammanställdes, fick inomhusklimatet och planlösningen på bostaden högst snittvärde.

Båda faktorerna hade ett snittvärde på nästan 4,5. Strax efter kom bra miljö (t.ex. luftkvalitet och gift-fri miljö) och låg bullernivå. Anmärkningsvärt är att pris för hus och tomt kom först på sjunde plats med ett snittvärde på drygt 3,9. I en följdfråga fick deltagarna rangordna de tre faktorer som var vik-tigast för deras byggplaner. Resultatet redovisas under punkt 3.2.2.

Personer som stod i Landskronas tomtkö skiljde sig lite från genomsnittet för alla svarande. Den främsta skillnaden var havsnära läge. Här låg värdet på 4,3, vilket var högre än genomsnittet för alla tomtköer (3,8). Liknande jämförelser har inte gjorts för övriga kommuner.

I åldersgruppen 25-35 år ansågs planlösningen vara den viktigaste faktorn i de svarandes byggplaner med ett snitt på 4,5. Därefter följde pris, driftskostnader och bra miljö med samma snittvärde (4,3).

Den främsta skillnaden vara att närheten till skola och dagis värderades högre än genomsnittet och låg närmare 3,6. Ännu högre värderades närhet till skola och dagis i åldersgruppen 36-45 år, där värdet uppgick till 4,0.

12

I den äldsta åldersgruppen (66-) bedömdes låg bullernivå som den viktigaste faktorn med ett genom-snitt på 4,9. Strax efter följde inomhusklimat, planlösning och bra miljö med samma genom-snittvärde (4,6).

3.2.2 Rangordna de tre viktigaste faktorerna för dina byggplaner

För att närmare undersöka vad som påverkade de svarandes byggplaner, fick deltagarna rangordna vilka faktorer som var de tre viktigaste och därmed mest avgörande för byggplanerna.

Antal svar som placerat respektive faktor på plats 1-3 (plats 1 för den viktigaste faktorn).

Till skillnad från förra frågan, hamnade priset för hus och tomt i topp. Hälften av de svarande placerade priset på plats 1-3, och femton personer satte priset som den viktigaste faktorn (plats 1).

Näst efter priset kom havsnära läge, vilket 37 personer placerade på plats 1-3. Inomhusklimatet, som fick högst snittvärde i förra frågan, sattes bland de tre viktigaste faktorerna av endast 16 personer. Bara två stycken placerade det på första plats.

Flest förstaplaceringar fick havsnära läge. Sammanlagt ansåg 21 personer att havsnära läge var den viktigaste faktorn i sina byggplaner. Det fanns dock stora skillnader mellan tomtköerna. Av de 21 förstaplaceringarna kom 18 stycken från personer i Landskronas tomtkö. Övriga kom från

Helsingborgs tomtkö. Observera att havsnära läge inte var definierat. De svarande kan ha haft olika uppfattning av vad som är havsnära läge.

13

Andel svarande i de tre största tomtköerna som har placerat pris, havsnära läge och bra miljö bland de tre viktigaste faktorerna för deras byggplaner.

En analys på de tre stora tomtköerna Landskrona, Helsingborg och Lund visade på skillnader hur de prioriterade de tre toppfaktorerna (pris, havsnära läge och bra miljö). I Landskronas tomtkö placerade mer än hälften priset och havsnära läge på plats 1-3. Även i kustkommunen Helsingborg låg havsnära läge högt. I Lund prioriterades istället bra miljö högt. Över 35 % hade satt alternativet bland topp tre, vilket kan jämföras med drygt 10 % i Helsingborg.

3.2.3 Har du några andra krav på huset?

Eftersom önskemålen på en bostad kan se olika ut från person till person, gavs de svarande möjlighet att uppge vilka andra krav de hade på sitt hus. Sammanlagt lämnade 34 personer en kommentar, varav 13 stycken önskade en enplanslösning. Ett annat krav var att huset skulle vara enkelt att sköta. En sammanställning av kraven finns i bilaga 1.

14 3.3 Energiförbrukning och kostnader

Enkäten omfattade ett antal frågor om energiförbrukning och hur deltagarna såg på framtidens energi-priser.

3.3.1 Vet du hur stor energiförbrukningen (uppvärmning, varmvatten och hushåll-sel) är för din villa idag?

Knappt hälften av de svarande visste hur stor energiförbrukning de hade i sin villa eller hur mycket en friliggande villa förbrukar i genomsnitt. Bland de som visste precis hur stor förbrukningen var bodde mer än hälften i villa och knappt en tredjedel i radhus. Minst kunskap om förbrukning i villa hade de som bodde i lägenhet. Av de som svarade nej bodde nästan hälften i lägenhet.

3.3.2 Har du beräknat energiförbrukning och kostnader för uppvärmning och varmvatten i dina byggplaner?

I enkäten ställdes frågan om personen hade beräknat energiförbrukningen och kostnaderna för upp-värmning i sina byggplaner. Merparten av de svarande (65 %) hade inte gjort någon beräkning medan 35 % hade räknat ut kostnaderna för det framtida huset. Bland personer som avsåg att bygga ett lågenergihus eller passiv hus (se punkt 3.5.2) svarade närmare hälften (48 %) att de hade gjort en beräkning.

15 Är du orolig för framtidens energipriser?

I enkäten fick de svarande ta ställning till två frågor som berörde framtida energipriser. Frågorna hade inga specifika tidsperioder, vilket kan ha medfört att deltagarna har tolkat frågorna olika.

Närmare hälften (44%) av de svarande var oroliga för hur priserna skulle utvecklas och knappt 35 % kände ingen oro. En närmare analys visade oron var större bland svarande från Lunds tomtkö. Nästan 65 % uppgav att de kände en oro inför framtida energipriser, medan endast 32 % av personerna i Helsingborgs tomtkö kände oro. I Landskrona var motsvarande siffra drygt 40 %.

3.3.3 Hur tror du att energipriserna kommer att utvecklas?

På frågan hur de trodde att priserna skulle utvecklas svarade en majoritet (61 %) att priserna skulle öka något och drygt var fjärde person trodde att priserna skulle öka kraftigt. Av de som hade svarat att de var oroliga för framtida energipriser i föregående fråga svarade 48 % att priserna skulle öka kraftigt och 52 % att de skulle öka något.

16

3.3.4 Skulle du kunna tänka dig betala ett högre inköpspris för att bygga ett hus med lägre energiförbrukning?

Ett sätt att minska ett hushålls energikostnader är att bygga ett hus som har lägre energiförbrukning än byggnormen. Lösningarna kan dock kosta mer. I enkäten fick deltagarna ta ställning till frågan om de kunde tänka sig betala ett högre inköpspris för att bygga ett hus med lägre driftskostnader. Frågan definierade inte hur stor merkostnaden kunde vara, eftersom kostnaderna för lösningarna varierar.

Mer än 70 % av svaren (eller 67 personer) var positiva till att betala mer för att bygga ett hus med lägre energiförbrukning. Endast 11 personer ställde sig negativa till detta. Bland de som var villiga att betala mer uppgav 39 % att de hade beräknat kostnaderna för energi, vilket var några procentenheter högre än för alla deltagare (35 %).

17

Viljan att betala var hög i alla tomtköerna. I Landskrona ställde sig mer än tre fjärdedelar sig positiva till att betala ett högre inköpspris. I Lund var andelen något lägre, men ändå var nästan två av tre villiga att betala för lägre energiförbrukning.

Frågan kvarstår dock hur mycket personerna är villiga – och har kapacitet – att betala. I samband med frågan hade ett antal personer lämnat kommentarer. En person skrev ”ROI?” och syftade på return on investment, det vill säga hur effektiv en investering är och vilket utfall den ger i förhållande till kostnaden. En annan person undrade varför det skulle kosta mer. En tredje person menade att ett högre pris på inköp kan vara till nackdel för personer med lägre inkomster och sparande eftersom det krävs en egeninsats på 15% av priset.

3.4 Påverkan på jordens klimat

Boendet beräknas utgöra cirka 30 % av en privatpersons utsläpp av klimatgaser. På grund av detta fick de svarande fick ta ställning till ett antal frågor som berörde boendet och klimatpåverkan.

3.4.1 I vilken utsträckning tar du hänsyn till boendets påverkan på jordens klimat (genom tex energiförbrukning och val av material) i dina byggplaner?

I enkäten uppgav 46 % att klimatet var viktigt när de tog hänsyn till boendets påverkan. Ytterligare 38

% svarade att de tog lite hänsyn när de planerade sitt boende. Därmed uppgav sammanlagt 82 % av de svarande att de tog hänsyn till klimatet i sina byggplaner. Var tionde person tog inte någon hänsyn alls.

Det fanns vissa åldersskillnader i hur deltagarna tog hänsyn till klimatet i sina byggplaner. Närmare 61

% av åldersgruppen 56-65 år uppgav att hänsyn till klimatet var viktigt. I åldersgruppen 46-55 år svarade 55 % att det var viktigt, medan endast 33 % av 36-45-åringarna hade markerat viktigt.

18

3.4.2 På vilket sätt tar du hänsyn till boendets påverkan på jordens klimat i dina byggplaner?

Sammanlagt uppgav 72 personer att de tog hänsyn till klimatet i sina byggplaner. På frågan om på vilket sätt de tog hänsyn till klimatet svarade närmare 71 % att de skulle bygga ett välisolerat hus för att minimera uppvärmningsbehovet. 56 % uppgav att de skulle installera ett ventilationssystem med värmeåtervinning. Knappt 30 % valde förnyelsebara energikällor och 28 % miljövänliga material eller återanvändning av material.

Bland de som uppgett andra åtgärder skrev en person att den valde ett läge som minskade transporterna, medan någon annan valde smarta tekniska lösningar. En tredje person litade på att byggbolaget gjorde åtgärder. Ytterligare åtgärder som nämndes var material med bra Q-värde, geoenergi, solceller och solvärme samt fjärrvärme.

3.4.3 Vilka åtgärder kan du tänka dig göra för att spara energi?

I fråga 16 fick deltagarna ange vilka åtgärder de kunde tänka sig göra att göra för att spara energi.

Mer än 90 % uppgav att de kunde tänka sig installera energieffektiva apparater. Drygt 86 % svarade at de skulle förhindra värmeläckage. Däremot var det lågt intresse för att spara energi genom att sänka inomhustemperaturen.

19 3.5 Lågenergihus och passivhus

Idag finns det olika lösningar som ger lägre energiförbrukning än byggnormen. Bland annat finns lå-genergihus och passivhus. I enkäten undersöktes kunskapen om och intresset för att bygga lågenergi-hus eller passivlågenergi-hus.

3.5.1 Har du tidigare hört talas om lågenergihus?

Har du tidigare hört talas om passivhus?

Kunskapen om lågenergihusen var högre än passivhusen. På frågan om de tidigare hade hört talas om lågenergihus svarade nästan var tredje person att de var insatta i hur husen fungerade. Endast tre per-soner svarade att de inte hade hört talas om lågenergihus. Lite mer än var fjärde svarande uppgav att de var insatta i passivhus medan 22 % hade inte hört talas om det.

Av de personer som stod i Landskronas tomtkö svarade 31 % att de var insatta i lågenergihus. Något färre (23 %) var insatta i passivhus. I Helsingborgs kö uppgav 37 % att de var insatta i lågenergihus.

Lika många uppgav att de var insatta i passivhus. Även i Lund svarade lika många (närmare 24 %) att de var insatta i lågenergihus respektive passivhus.

20

3.5.2 Har du tidigare övervägt att bygga ett lågenergihus eller passivhus?

Sammanlagt uppgav 27 personer (28 %) att de skulle bygga ett lågenergihus eller passivhus. Mer än hälften svarade att de inte hade tänkt på det, men att de skulle överväga det i sina byggplaner. Ande-len som inte var intresserade uppgick till drygt 20 % av deltagarna.

I Landskronas tomtkö uppgav 15 personer (26 % av kön) att de skulle bygga ett lågenergihus eller passivhus. Ytterligare 28 personer (49 %) skulle överväga det. I Helsingborgs kö fanns det 6 personer som planerade bygga och i Lund skulle 7 stycken bygga ett lågenergihus eller passivhus. När siffrorna räknas samman kan summan bli olika, vilket beror på att ett antal personer stod i mer än en tomtkö.

Bland de personer som svarade att de skulle bygga ett lågenergihus eller passivhus var viljan att betala ett högre inköpspris för lägre driftskostnader bara något högre än genomsnittet. 77 % kunde tänka sig betala mer jämfört med 70 % för samtliga deltagare. Närmare hälften (48 %) hade beräknat energi-kostnaderna i sina byggplaner. På frågan om energiprisernas utveckling svarade mer än hälften att priserna skulle öka kraftigt.

I åldersgruppen 46-55 år svarade 40 % att de skulle bygga ett lågenergihus eller passivhus. I övriga åldersgrupper svarade mellan 26-30 % att de skulle bygga. Endast två personer i åldern 26-35 år upp-gav att de skulle bygga, medan resten (83 %) uppupp-gav att de skulle överväga det.

Personer som inte var intresserade av lågenergihus eller passivhus var mindre villiga att betala ett högre inköpspris för lägre driftskostnader. Hälften av personerna kunde tänka sig betala mer. När det gäller framtida energipriser trodde merparten (70 %) att priserna skulle öka något, 15 % trodde att de skulle öka kraftigt och 15 % trodde att de skulle ligga still.

Var fjärde person i Landskronas tomtkö var inte intresserade av att bygga ett lågenergihus eller pas-sivhus. I Helsingborg var 16 % inte intresserade och i Lund 18 %.

Deltagarna fick en möjlighet att skriva en motivering till sitt svar på frågan. Bland de positiva (som tänkte bygga eller skulle överväga det) lyftes främst miljön och de låga driftskostnaderna fram. Låga driftskostnader skulle spara pengar. De personer som ställde sig negativa (som inte var intresserade)

21

undrade främst om det var lönsamt. Dessutom anmärktes det på utseendet. Samtliga kommentarer finns i bilaga 2.

4 Diskussion och slutsatser

Syftet med enkäten var att undersöka intresset för miljöanpassade hus, till exempel lågenergihus och passivhus. Trots ett stort bortfall visar undersökningen att det finns ett intresse för att bygga miljöan-passade hus i de sex tomtköer som fick ta del av enkäten. Bland de 95 enkätsvaren fanns det 27 perso-ner som redan plaperso-nerade för att bygga ett lågeperso-nergihus och passivhus. I Landskronas tomtkö fanns det 15 personer som skulle bygga ett hus med lägre energiförbrukning än byggnormen. Utöver dessa var det många som skulle överväga alternativet efter att ha besvarat enkäten. Hälften av de svarande hade tidigare inte övervägt lågenergihus eller passivhus, men kommer att göra det. Hur många som därefter väljer att bygga ett går inte att förutsäga, men det kan tillkomma fler personer till de som avser att bygga ett lågenergihus eller passivhus.

Undersökningen visade att värna miljön och möjligheterna att spara energi (och pengar) var viktiga faktorer för de som var intresserade av att bygga lågenergihus och passivhus. Bland enkätdeltagarna fanns det en tveksamhet inför hur energieffektiva husen är och om merkostnaden lönar sig. Mer in-formation om hur stor merkostnaden är samt hur energiförbrukningen står sig jämfört med andra hus kan klargöra de frågor som de svarande uttryckte i enkäten.

Viljan att betala ett högre inköpspris för att få lägre energiförbrukning var hög. Sju av tio kunde tänka sig betala mer för ett hus med lägre energiförbrukning. Även bland de som inte var intresserade av att lågenergihus eller passivhus var många villiga att betala mer för lägre förbrukning. Viljan att betala mer för lägre energiförbrukning får dock vägas samman med andra faktorer som påverkar byggplaner-na.

När de svarande fick värdera olika faktorer som påverkade byggplanerna, kom inomhusklimatet i bo-staden, planlösning och bra miljö högst. Däremot placerade flest personer priset på hus och tomt bland de tre viktigaste faktorerna för byggplanerna. Resultatet tyder på att personer som planerar att bygga hus tar hänsyn till och uppskattar flera faktorer, men att priset är en av de mest avgörande faktorerna när det slutgiltiga beslutet fattas.

Havsnära läge placerades högt bland de viktigaste faktorerna och flest personer satte havsnära läge som den viktigaste faktorn i deras byggplaner. Resultatet påverkades dock starkt av Landskronas tomtkö. Nästan alla som satte havsnära läge på främsta placeringen stod i Landskronas tomtkö. Denna kö utgjorde 60 % av alla enkätsvar och var därmed överrepresenterad jämfört med övriga kommuner.

Det framgår inte av enkäten varför havsnära läge värderas högt i Landskrona.

22

Bilaga 1: Övriga krav vid byggande

Kommentarer till fråga 8 om andra krav på huset.

Ytterligare 7 personer skrev enplanshus.

Bra miljö, låga driftskostnader, husets utseende, inomhusklimat.

Den totala ekonomin för familjen (läge samt boendekostnad) Detaljplan ska begränsa till enplanshus i området.

Arkitektritat hus, enplans, öppen lösning Att det är i ett plan

Enplanshus, att kunna vistas ute Gärna ett plan med vinkel Friskt, hållbart, expanderbart

För min del är det viktigt vilket solläge trädgården har.

Arkitektur i området, tomtens storlek

Läget är det viktigaste. Inte för många skallkrav på fribyggartomter. Tvånget att vara tvingad till fjärr-värme gör att det blir dyrt att ta solfjärr-värme, solenergi, bergfjärr-värme osv.

Inte för nära till grannar Ej kriminellt område

Möjlighet till husdjur, hundgård eller till och med hönsgård samt köksträdgård.

Garage i anslutning

Framkant i drift och teknikfunktion

Energisnålt hus, passivhus eller solceller på taket

Helst nollenergihus (solceller, solfångare och vindsnurra) Inget krav men önskvärt att få passivhus.

Solceller och kamin Stor tomt

Stort, många rum, utrymme för kontor och ateljé Liten tomt, lättskött hus.

Enkel hantering av huset Så underhållsfritt som möjligt

Välisolerat, enplans, ej trä, ska vara underhållsfritt, gärna dyrare Golvvärme, "öppen spis", ljust, luftigt"

23

Bilaga 2: Motiveringar till frågan om den svarande har övervägt bygga lågenergihus eller passivhus

Kommentarerna är ordnade efter vilket svarsalternativ personerna markerade.

Ja, jag kommer att bygga ett Det lönar sig i framtiden Allt för miljön

Om jag får en tomt som passar.

Som jag nämnde tidigare: välja rätt material och kombinera både den gamla och nya byggtekniken För egen och miljöns skull

Spara på driftskostnader

Nej, men kommer att överväga det Allt för att spara på miljö och plånbok Låga driftskostnader

Sparar energi

Har varit tveksam eftersom man lovat mer än man kunnat hålla, t.ex. att inte få varmt på vintern.

Skulle jag bygga ett nytt hus hade jag byggt ett lågenergihus för att minska påverkan på jordens klimat och för att hålla driftskostnaderna nere.

Om man kan få tillbaka den högre investeringen i lägre driftskostnader inom en rimlig tid.

Ja, ej intresserad

(Angående passivhus) Upplever som instängt, fula tjocka väggar, för tätt anser jag.

Krångligt och lönar sig ej. Vanligt modernt hus är nära passivhus. BBR16 är ju ett krav idag.

Det beror på hur mycket energi man sparar mot byggkostnad.

Det beror på hur mycket energi man sparar mot byggkostnad.