Hösten 2004 förändrades lagen om god ekonomisk hushållning och hur balanskravet ska tillämpas, vilket innebär att kommunen ska ha ”återställt” ett eventuellt underskott i budgeten senast tre år efter det år då under-skottet uppstod. Riksdagen har fattat beslut (proposition 2011/12:172) om en förändrad lagstiftning kring balans-kravet och att kommunerna ska kunna reservera medel i så kallade resultatutjämningsfonder under vissa förutsätt-ningar. Kommunfullmäktige fattade beslut 2013-11-11 KF § 84 att anta lokala riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv samt att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010–2012, enligt beräkning av ingående För år 2017 uppgår den avgiftsbestämda delen av
pensionen till 31,0 (28,6) miljoner kronor inklusive
De lokala riktlinjerna som kommunfullmäktige beslutade om har sin utgångspunkt i kommunens ekonomiska ställning, vilka faktorer som främst påverkar verksamhet och ekonomi i framtiden samt en bedöm-ning av faktorernas betydelse och påverkbarhet, som planerade investeringar, låneskulder och det totala pensionsåtagandets påverkan på resultat och ställning.
Av kommunens riktlinjer framgår att;
1. Reservering till resultatutjämningsfonden får göras om kommunens finansiella mål är uppnådda med ett belopp som motsvarar den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Detta eftersom kommunen har ett lågt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.
2. Dessutom krävs att överskottet överstigande två procent, enligt ovan i kommunens resultaträkning inte används likviditetsmässigt till att finansiera årets investeringar.
Kommunens balanskravsresultat är positivt och uppgår enligt beräkningen i tabellen nedan till 36,3 miljoner kronor eller 3,4 procent. Enligt beslutade riktlinjer avsätts inte medel till resultatutjämnings-reserven år 2017. Att notera är att intäkter av engångs-karaktär uppgår till totalt 101,4 miljoner kronor.
Anledningen till att avsättning till resultatutjämnings-fonden inte är möjlig att göra i år beror på att överskottet har använts till att finansiera årets investeringar.
Årets resultat (tkr) 137 686
Avgår samtliga realisationsvinster (tkr) -29 334 Avgår utdelning från Håbo Marknads AB -72 052 Årets resultat efter balanskravsresultat (tkr) 36 300 Avgår medel till resultatutjämningsmedel 0 Tillägg medel från resultatutjämningsreserv 0
Årets balanskravresultat 36 300
Balanskravresultat från tidigare år 0
Summa balanskravresultat 36 300
Balanskravresultat att reglera 36 300
Framtiden
Långsiktig finansiell analys 2018–2027 Under 2017 redovisades en långsiktigt finansiell analys av kommunens ekonomi till kommunstyrelsen i sam-band med budgetprocessen för åren 2018–2020. Analy-sen genomfördes av Sveriges kommuner och landsting.
Den långsiktiga finansiella analysen gjordes med tanke på de stora demografiska förändringar som väntas de kommande åren. Enligt SCB:s befolkningsprognos och kommunens bostadsförsörjningsplaner kommer de beräknade demografiska behoven att överstiga skatte-intäkterna de kommande tio åren. Utredningen redo-visade också att den förväntade befolkningsökningen
leder till att såväl behoven av, som kostnaderna för, kommunal verksamhet kommer att öka. Totalt handlar det om en ökning på 353 miljoner kronor i fasta priser (2015 års priser) under perioden 2015–2027 vilket är en ökning med drygt 32 procent. Den verksamhet som sticker ut vad beträffar det demografiska trycket är framför allt äldreomsorgen.
Detta och en hög investeringsvolym i verksamhets-fastigheter, fritidsanläggningar och teknisk infrastruktur under de närmaste åren måste finansieras. En viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsätt-ningen alltför kraftigt i kommunen. Då kommer framtida generationer inte tvingas finansiera det som tidigare generationer har konsumerat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion.
Utredningens sammanfattande bedömning är att det planerade bostadsbyggandet och den befolkningsökning som följer av densamma är nödvändig för kommunens framtida tillväxt.
Men liksom för de flesta kommuner står Håbo kommun inför stora utmaningar. Om inte staten skjuter till mer pengar måste kommunen antingen höja skatten eller vidta åtgärder som kraftigt sänker kostnaderna (alternativt både och).
Det kan också bli svårt att genomföra planerade investeringar. För att hålla de finansiella kostnaderna nere krävs ett bra resultat, minst 2 procent per år men helst 4 procent och att kommunen fortsätter stärka resultatnivån de kommande åren.
Utredningen konstaterade också att kommunen har en betydande besparingspotential. Besparingspotentialen är störst inom äldreomsorgen, LSS och gymnasieskolan.
Personalförsörjning
Landets kommuner står inför en stor kompetensutma-ning när antalet barn och gamla ökar betydligt mer än de i arbetsför ålder. Utmaningens omfattning varierar i olika delar av landet. Det krävs förändrade arbetssätt för att välfärdstjänsterna även framöver ska hålla en god eller förbättrad kvalitet. En möjlighet är att utveckla nya sätt att arbeta med digital teknik.
Ny teknik, förändrat arbetssätt och arbetsorganisation blir nödvändigt för att klara välfärden. Om inte föränd-ringar genomförs behövs en ökning av antalet personer i arbetsför ålder som börjar arbeta inom välfärden. Histo- riskt sett i landets kommuner har välfärdstjänsterna växt med en halv till en procent mer än vad befolknings-förändringarna krävt på grund av ökad ambitionsnivå på nationell och lokal nivå.
Dessutom har kommunerna utmaningar i form av en ökande personalomsättning samt kommande pensions-avgångar och är beroende av en säkrad kompetensförsörj-ning för att klara att leverera tjänster med kvalitet till sina medborgare.
Förvaltningsberättelse Sveriges kommuner och landsting skriver i en rapport
om förändrade arbetssätt att Sveriges kommuner och landsting står inför stora utmaningar. Välfärdsverksam-heterna behöver öka antalet anställda med knappt 200 000 personer under de kommande tio åren för att klara åtaganden utifrån den demografiska utvecklingen.
Därtill förväntas drygt 300 000 personer gå i pension under perioden.
Samtidigt är bristen på arbetskraft stor i Sverige de närmaste åren. Det kommer att vara hård konkurrens om arbetskraften då antalet personer i arbetsför ålder inte ökar lika mycket som antal barn och äldre.
Rekryteringsbehoven kan minska med cirka 180 000 personer de kommande tio åren med hjälp av de tre strategierna; fler arbetar mer, förläng arbetslivet och utnyttja tekniken, enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting).
Budgetföljsamhet
Samtliga nämnder utan barn- och utbildningsnämnden uppvisar överskott i bokslutet jämfört med budget.
Överskott hos nämnderna uppgår till cirka 10,1 miljoner kronor. Prognostillförlitligheten hos nämnderna kan dock bli bättre då nämnderna sammantaget prognostise-rade ett överskott för året med cirka 2,4 miljoner kronor i delårsbokslutet per 31 augusti. Med ansträngd ekono-misk situation framöver krävs budgetföljsamhet och bättre prognoser.
God ekonomisk hushållning
Många kommuner har en ansträngd ekonomisk situa-tion, samtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar. De måste även leva upp till lagreglerna för god ekonomisk hushållning. Grundtanken bakom god ekonomisk hushållning är att dagens kommuninvånare ska
finansie-ra sin egen välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop. Annars skjuts betalningar upp till framtida generationer. God ekonomisk hushållning förutsätter därför överskott över tiden.
Ett skäl är att investeringsnivån oftast är högre än de avskrivningar på investeringar som årligen belastar resultatet. Det behövs ett överskott för att finansiera investeringar, annars måste kommunen öka sin upp-låning eller frigöra resurser exempelvis genom försälj-ningar av anläggningstillgångar eller minska verksam-hetens kostnader.
Ett annat motiv är att de pensionsrättigheter som anställda tjänat in före år 1998 inte är finansierade.
Dessa rättigheter måste därför finansieras nu eller i framtiden. Redovisningsmetoden (den så kallade blandmodellen) innebär att dessa åtaganden inte bokförs som skulder i balansräkningen och att värdesäkringen inte kostnadsförs. För närvarande innebär det bland annat att kommunen redovisar lägre kostnader än vad som varit fallet om alla pensionskostnader hade beaktats.
Om ett antal år blir förhållandet det omvända.
Ett tredje motiv för överskott är att kommunen bör ha en buffert för att kunna möta oväntade händelser eller sämre tider, utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verksamheten.
God ekonomisk hushållning handlar dock inte enbart om att få ekonomin för helheten att gå ihop. Minst lika viktigt är att organisationen arbetar effektivt och att verksamheterna utför de uppdrag som politiken och de ekonomiska ramarna ger. Det innebär ett ständigt arbete i hela organisationen så att uppdrag, resursfördelning och ansvar är tydliga.
Vipul Vithlani Ekonomichef