I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital den 31 december 2014.
Konsoliderad balansräkning Miljoner kronor
TILLGÅNGAR Not 2014-12-31 2013-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling 15 7 211 7 189
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar 16 876 862
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 1 -
Summa immateriella anläggningstillgångar 8 087 8 051
Materiella anläggningstillgångar
Statliga väganläggningar 18 116 093 114 884
Statliga järnvägsanläggningar 19 129 445 124 673
Byggnader, mark och annan fast egendom 20 39 274 36 415
Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 4 605 4 304
Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 29 692 28 285
Pågående nyanläggningar 23 101 196 91 263
Beredskapstillgångar 24 93 155 94 040
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 5 363 3 365
Summa materiella anläggningstillgångar 518 823 497 229
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i hel- och delägda företag 26 350 113 348 281
Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 40 149 38 475
Långfristiga fordringar 28 3 177 2 674
Summa finansiella anläggningstillgångar 393 439 389 430
Summa anläggningstillgångar 920 349 894 710
Utlåning 29 414 718 378 902
Varulager m.m.
Varulager och förråd 30 1 703 1 584
Pågående arbeten 31 621 1 102
Fastigheter 32 161 174
Förskott till leverantörer 33 49 30
Summa varulager m.m. 2 534 2 890
Fordringar
Kundfordringar 34 6 177 6 828
Övriga kortfristiga fordringar 35 135 926 76 044
Summa fordringar 142 103 82 872
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader 36 13 016 13 045
Upplupna bidragsintäkter 37 2 609 2 685
Övriga upplupna intäkter 38 12 222 12 707
Summa periodavgränsningsposter 27 847 28 437
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar 39 18 445 15 458
Summa kortfristiga placeringar 18 445 15 458
Kassa och bank 40 7 083 6 738
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 221 144 214 192
Övriga avsättningar 44 10 600 10 739
Summa avsättningar 231 744 224 931
Statsskulden
Övriga kortfristiga skulder 48 124 283 60 529
Depositioner 49 1 286 1 270
Förskott från uppdragsgivare och kunder 50 759 240
Summa skulder m.m. 146 944 83 895
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader 51 29 572 29 281
Oförbrukade bidrag 52 8 533 9 998
Övriga förutbetalda intäkter 53 48 345 40 855
Summa periodavgränsningsposter 86 450 80 134
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 533 079 1 410 007
Garantiförbindelser 54 1 512 846 1 434 811
Nettoförmögenheten minskade
Statens nettoförmögenhet är skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoförmögenheten och motsvarar i huvudsak statsbudgetens ackumulerade underskott över åren. Vid utgången av 2014 var nettoförmögenheten -418 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld. Det är en försämring med 72 miljarder kronor jämfört med 2013 då nettoförmögenheten var -346 miljarder kronor.
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas så här:
Miljarder kronor
Ökning av tillgångar 123
Ökning av skulder -180
Ökning av avsättningar -7
Ökning av fonder -8
Summa -72
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
Miljarder kronor
Årets underskott enligt resultaträkningen -73
Värdeförändring av aktier och andelar +1
Summa -72
Förändringen av nettoförmögenheten orsakas dels av årets underskott i
resultaträkningen på 73 miljarder kronor, dels av påverkan av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över
resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är värdeförändringar av statligt ägda företags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2014 uppgick dessa effekter till +1 miljard kronor.
Övriga förändringar i balansräkningen
Under räkenskapsåret 2014 ökade de totala tillgångarna med 123 miljarder kronor till 1 533 miljarder kronor.
Nya vägar och järnvägar
De materiella anläggningstillgångarna ökade med 22 miljarder kronor. Värdet av väganläggningar som blev klara under 2014 var 5,6 miljarder kronor. Större objekt som öppnades för trafik under 2014 var bl.a. Norra länken, E4 Sundsvall, E22 Rolsberga–Fogdarp, E18 Västerås–Sagån, E 18 Hjulsta–Kista.
Värdet av järnvägsanläggningar som blev klara under 2014 var 8,5 miljarder kronor.
Större projekt som färdigställdes under 2014 var bl.a. dubbelspårsutbyggnad i Jakobshyttan, dubbelspår Strängnäs-Härad samt bangårdsutbyggnader på Malmbanan i Ripats, Rensjön och Lakaträsk.
Trafikverkets pågående nyanläggningar ökade med 6,4 miljarder kronor. De större investeringsprojekten omfattar bl.a. Citybanan i Stockholm, Västkustbanan inklusive tunnel genom Hallandsåsen, E 20 Norra Länken och E18 Hjulsta-Kista i Stockholm samt E4 i Sundsvall.
Pågående nyanläggningar hos Svenska kraftnät ökade
Pågående nyanläggningar hos Svenska kraftnät ökade med 3,3 miljarder kronor.
SydVästlänken som syftar till att förstärka och öka kapaciteten i stamnätet till södra Sverige och till Norge samt Stockholm Ström som syftar till att bygga ut och förbättra elförsörjningen inom Stockholmsområdet är de största investeringarna.
Fler naturreservat
Under 2014 genomförde Naturvårdsverket en rad bytesaffärer med de marker som togs över från Ersättningsmark i Sverige AB. Under 2014 ökade värdet på
egendomen med 2,7 miljarder kronor vilket beror främst på dessa affärer.
Nya räddningshelikoptrar
Maskiner, inventarier, installationer m.m. ökade med 1,4 miljarder kronor. En stor del av ökningen beror på Sjöfartsverkets investering i nya räddningshelikoptrar.
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar ökade med 2,0 miljarder kronor.
Ökningen avser Försvarets materielverks förskott till SAAB för utveckling av JAS 39 E.
Värdet på Vattenfall och LKAB minskade
De finansiella anläggningstillgångarna minskade med 4 miljarder kronor. Andelar i hel- och delägda företag minskade med 1.8 miljarder kronor.
Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgick till 5,1 miljarder kronor.
Förändringen utgörs främst av årets förlust som uppgick till 8,2 miljarder kronor.
Samtidigt uppgick positiva omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet till 10 miljarder kronor. Därutöver medförde omvärdering av förmånsbestämda
pensionsplaner en negativ påverkan med 6,3 miljarder kronor.
LKAB minskade i värde med 3,7 miljarder kronor vilket främst beror på utdelning på 3,5 miljarder kronor samt årets resultat på 0,3 miljarder kronor. Andelsvärdet för Akademiska Hus AB ökade med 3,8 miljarder kronor mellan åren vilket främst förklaras av årets resultat på 5,2 miljarder kronor samt betald utdelning på 1,4 miljarder kronor.
Andelen i TeliaSonera AB ökade i värde med 1,1 miljarder kronor, vilket främst beror på andelen av årets resultat på 5,4 miljarder kronor samt andelen av utdelning på 4,8 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken ökade med 1,2 miljarder kronor, främst med periodens resultatandel som uppgår till 0,8 miljarder kronor.
Andelen i SAS AB minskade med 1,3 miljarder kronor vilket främst beror på ändrade redovisningsprinciper rörande pensioner.
Kärnavfallsfonden växer
Statens långfristiga värdepappersinnehav ökade med 1,7 miljarder kronor. Det största innehavet av värdepapper gäller Kärnavfallsfonden, som ytterligare ökat fondmedel placerade i bostadsobligationer med 1,9 miljarder kronor.
Statens lån till Riksbanken ökade
Riksgäldskontorets utlåning till Riksbanken ökade med 33 miljarder kronor.
Utlåningen till Riksbanken består av lån i dollar och euro och ökningen beror på växelkursförändringar i och med att den svenska kronan försvagats mot dollarn och euron under året. Utlåningen till andra länder minskade totalt sett eftersom Island under året betalade tillbaka resterande del av sitt lån i förtid.
CSN:s fordringar ökade
CSN:s utlåningsfordran ökade med 4,1 miljarder kronor och uppgick till 175 miljarder kronor, inklusive reservation för osäkra fordringar. Ökningen av
lånefordran beror främst på att nyutlåningen var större än amorteringarna och att det
tillkommit många nya låntagare som ännu inte blivit återbetalningsskyldiga. De beräknade osäkra fordringarna är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år.
Ny placeringspolicy för Insättningsgarantifonden och Kärnavfallsfonden Övriga kortfristiga fordringar har ökat med 60 miljarder kronor. Ökningen är hänförlig till repor i Insättningsgarantifonden och Kärnavfallsfonden.
Placeringspolicyn för båda fonderna ändrades under 2014 och medger nu att affärer med återköpsavtal (repor) ligger öppna över bokslutsdagen. Motsvarande skuldrepor redovisas under Övriga kortfristiga skulder
Skatteverkets fordringar på skattekontot har minskat med 6,9 miljarder kronor. I princip alla debiteringar av skatter och avgifter som Skatteverket gör ingår i skattekontosystemet.
Värdepapper och andelar ökade
Värdepapper och andelar ökade med 3,0 miljarder kronor och ökningen avser Riksgäldskontorets repor i egna statspapper. Placeringar i repor är en del av statsskuldsförvaltningen och kan variera kraftigt mellan åren. Storleken på placeringarna beror på placeringsbehovet vid bokslutstidpunkten.
Fonderna ökade
Fonder ökade med 8,4 miljarder kronor jämfört med 2013. Under året har Stabilitetsfondens behållning ökat med 3,4 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden ökade med 2,8 miljarder kronor och Insättningsgarantifonden med 2,2 miljarder kronor under året.
Avsättningarna ökade
Avsättningar för statens tjänstepensioner ökade med 6,6 miljarder kronor.
Avsättningen påverkades mest av att räntan i beräkningsgrunderna sänktes, vilket ökade avsättningen med 5,7 miljarder kronor.
Statsskulden ökade med 110 miljarder kronor
Statsskulden ökade med 110 miljarder kronor och uppgick vid 2014 års utgång till 1 347 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 72 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med 38 miljarder kronor. Statens budgetsaldo för 2014 var -72 miljarder. Ökningen beror också på växelkursförändringar. Riksgäldskontoret ökade sin upplåning i obligationer m.m. i utländsk valuta med 126 miljarder kronor.
Ny placeringspolicy
Kärnavfallsfonden och Insättningsgarantifonden får enligt fastställd placeringspolicy delta i marknaden med återköpstransaktioner, s.k. repor, för statsskuldväxlar och obligationer (inkl. realränteobligationer). Dessa repor uppgick till 62 miljarder kronor och förklarar ökningen av övriga kortfristiga skulder. Tillgångssidan av dessa repor redovisas som Övriga kortfristiga fordringar.
Skatteverkets slutavräkning av kommunalskatt till kommuner och landsting medförde en fordran 2014 men en skuld 2013.
Lägre oförbrukade bidrag
Oförbrukade bidrag minskade med 1,4 miljarder kronor. Svenska kraftnäts oförbrukade bidrag för investeringar minskade mest. Även förskotten från EU:s landsbygdsfond hos Statens jordbruksverk minskade.
Förutbetalda intäkter ökade
Övriga förutbetalda intäkter vid Riksgäldskontoret ökade med 9,7 miljarder kronor.
Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden är överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid.
Periodisering av skatter minskade. En förutbetald intäkt innebär här att de periodiserade skatteintäkterna är lägre än de betalda skatterna. För 2014 är skatteintäkten högre än årets inbetalningar och därför minskar de förutbetalda intäkterna.