I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2011.
Konsoliderad balansräkning Miljoner kronor
TILLGÅNGAR Not 2011-12-31 2010-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling 15 6 770 6 153
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar 16 820 991
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 - 2
Summa immateriella anläggningstillgångar 7 590 7 146
Materiella anläggningstillgångar
Statliga väganläggningar 18 108 180 102 667
Statliga järnvägsanläggningar 19 97 773 95 053
Byggnader, mark och annan fast egendom 20 33 992 33 433
Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 3 804 3 636
Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 25 316 23 203
Pågående nyanläggningar 23 93 372 85 439
Beredskapstillgångar 24 93 375 95 908
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 4 323 2 782
Summa materiella anläggningstillgångar 460 135 442 121
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i hel- och delägda företag 26 349 766 346 525
Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 46 627 45 233
Långfristiga fordringar 28 4 244 3 886
Summa finansiella anläggningstillgångar 400 637 395 644
Summa anläggningstillgångar 868 362 844 911
Utlåning 29 279 483 275 931
Summa periodavgränsningsposter 23 943 25 195
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar 39 29 711 1 942
Summa kortfristiga placeringar 29 711 1 942
Kassa och bank 40 6 287 6 438
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 195 757 185 088
Övriga avsättningar 44 13 194 13 636
Summa avsättningar 208 951 198 724
Statsskulden
Förskott från uppdragsgivare och kunder 49 271 327
Summa skulder m.m. 132 180 114 048
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader 50 30 214 31 643
Oförbrukade bidrag 51 9 626 8 999
Övriga förutbetalda intäkter 52 48 169 41 212
Summa periodavgränsningsposter 88 009 81 854
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 282 954 1 245 737
Garantiförbindelser 53 1 342 312 1 221 219
Övriga ansvarsförbindelser 54 29 985 17 959
3.2.1 Nettoförmögenheten
Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens
ackumulerade underskott över åren, svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoförmögenheten. Vid utgången av 2011 var nettoförmö-genheten -320 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande
belopp. Det är en förbättring med 32 miljarder kronor jämfört med 2010 då nettoförmögenheten var -351 miljarder kronor.
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:
Miljarder kronor
Ökning av tillgångar 37
Minskning av skulder 14
Ökning av avsättningar -10
Ökning av fonder -9
Summa 32
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
Miljarder kronor
Årets överskott enligt resultaträkningen 35
Värdeförändringar av aktier och andelar -3
Summa 32
Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträkningen på 35 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbart till periodens resultat. Under 2011 uppgick dessa effekter till -3 miljarder kronor.
3.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen
Under räkenskapsåret 2011 ökade de totala tillgångarna med 37 miljarder kronor till 1 283 miljarder kronor.
De materiella anläggningstillgångarna ökade med 18 miljarder kronor.
Väganläggningar har under året invärderats som färdigställda till ett värde av drygt 9 miljarder kronor. Större objekt som öppnats för trafik under året är
Partihallsförbindelsen vid Tingstadstunneln i Göteborg, E4 Enånger-Hudiksvall, Tvärleden Osby-Markaryd, Väg 31 förbi Tenhult, Riksväg 25 Eriksmåla-Boda samt väg 68 Norberg-Avesta.
Värdet av järnvägsanläggningar som färdigställts under året uppgår till 5,6 miljarder kronor. Större projekt som färdigställts under året är Uppsala bangård inklusive resecentrum, Malmö bangård samt ökad kapacitet på Malmbanan.
Pågående nyanläggningar har ökat med nära 8 miljarder kronor. Ökningen avser till största delen järnvägsprojekt vid Trafikverket vilket bl.a. omfattar Citybanan i Stockholm, Västkustbanan inklusive tunnel genom Hallandsåsen,
Norge/Vänernbanan och Ådalsbanan.
De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 5 miljarder kronor. Andelar i hel- och delägda företag ökade med 3 miljarder kronor. Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 5,3 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av årets resultat som uppgår till 11,1 miljarder kronor samt kassaflödessäkring med en positiv påverkan med 1,6 miljarder kronor. Kassaflödessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. Kapitalandelen har minskats främst av utdelning av 6,5 miljarder kronor till staten. LKAB:s resultat för året uppgår till 11 miljarder kronor, vilket bidragit till andelsvärdets ökning med 4,5 miljarder kronor. Utdelning av 5,0 miljarder kronor har reducerat värdet. Apoteket AB har minskat andelsvärdet med 5,0 miljarder kronor främst förklarat av utdelning till staten av 5,4 miljarder kronor samt årets resultat på 0,4 miljarder kronor.
Övriga fordringar har minskat med 14 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Vid utgången av 2010 redovisade Skatteverket en fordran på 17 miljarder kronor på kommuner och landsting avseende slutreglering av kommunalskatt för inkomståret 2009. I år redovisar Skatteverket en skuld på 8,8 miljarder kronor. Slutavräkningen av kommunalskatt kan variera starkt mellan åren. Slutavräkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga
kommunalskattemedlen mot de preliminära medel som betalades ut till kommuner och landsting under inkomståret. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 3 miljarder kronor.
Värdepapper och andelar har ökat med 28 miljarder kronor och ökningen avser Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar. Dessa placeringar utgörs i huvudsak av andra låneinstituts obligationer (25 miljarder) och placerade dagslån i svenska kronor (2,5 miljarder kronor). Riksgäldskontoret redovisade inga kortfristiga placeringar förra året.
Fonder ökade med 8,7 miljarder kronor under året och mest ökade Stabilitetsfondens behållning, 4 miljarder kronor. Avsättningar för pensioner ökade med 11 miljarder kronor hos Statens tjänstepensionsverk. De viktigaste faktorerna som påverkade
avsättningen var ändrade beräkningsgrunder med 6,4 miljarder kronor, basbeloppsindexering (värdesäkring) 1,6 miljarder kronor, nyintjänad pension 5,5 miljarder kronor samt grundränta (uppräkning enligt de försäkringstekniska riktlinjerna), netto, 2,9 miljarder kronor medan avsättningen minskade p.g.a.
utbetalade förmåner med 8,3 miljarder kronor.
Statsskulden minskade med 38 miljarder kronor och uppgick vid 2011 års utgång till 1 075 miljarder kronor. Lån i svenska kronor minskade med 12 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 26 miljarder kronor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta minskade något, från 24 till 23 procent. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se avsnittet Statsskuldens utveckling.
Övriga skulder ökade med 18 miljarder kronor främst vid Riksgäldskontoret.
Riksgäldskontoret tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron/valutaswappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna ingår man s.k.
CSA-avtal. Storleken på säkerheterna beror på marknadsvärderingen på de underliggande derivaten den aktuella dagen och varierar kraftigt över tid. Vid utgången av 2011 var de 13 miljarder kronor högre än föregående år.
Skatteverkets skulder till kommuner och landsting avseende slutreglering av kommunalskatt förklarar 8,8 miljarder kronor av ökningen.