Vridna punkthus med delvis inglasade balkonger
Punkthus i bullerexponerade lägen är sällan en bra lösning på grund av svårheten att hitta ljuddämpade sidor. I synnerhet gäller detta i de fall när ambitionen är att bygga små lägenheter. Om byggnaden vrids så att ena hushörnet pekar rakt mot ljudkällan, och varje lägenhet förses med en delvis inglasad balkong kan det ändå vara möjligt att skapa fönster i ljudskugga i tillräcklig omfattning.
3.3.10 Konsekvenser av en etappvis utbyggnad Det finns två aspekter på etappvis utbyggnad.
Ofta finns det en strävan från exploatörerna att färdigställa delar av projektet och sälja dessa så tidigt som möjligt för att lösgöra kapital. Den negativa konsekvensen av detta är att de som flyttar in tidigt kommer att leva i en byggarbetsplats under en period som kan bli ganska lång. Bland annat kan buller från byggverksamhet bli mycket besvärande i längden. Eftersom det finns riktvärden för buller från byggplatser, enligt Naturvårdsverket NFS 2004:15, kan detta innebära att utbyggnadstakten kan hämmas av att hänsyn måste tas till bullerspridningen till bostäder. I detta projekt kommer inflyttade boende troligtvis inte bli så betydande eftersom området redan är bebott vilket betyder att hänsyn till boende ändå behöver tas. Ett sätt att minska påverkan på befintlig bebyggelse är att byggnation i den nordöstra kvadranten startar närmast befintlig bebyggelse så att uppförda huskroppar kan fungera som bullerskydd när nästkommande byggnad uppförs.
För byggnation längs med Mälarvägen och Dragonvägen går det inte att få den typ av nytta av uppförd bebyggelse.
Ljudinfall Delvis inglasade
balkonger med fönster i ljudskugga
Lgh
PM - BULLER- OCH VIBRATIONER BULLERUTREDNING FYRKLÖVERN 2014-08-25
Den andra aspekten är att byggnader nära vägarna fungerar som bullerskydd av trafikbuller för bakomvarande hus. Av det skälet är det en fördel om byggnader nära vägen uppförs först för att få denna skärmande effekt, i synnerhet om man har för avsikt att tillåta etappvis inflyttning. I de fall där sluten, eller halvsluten, kvarterstruktur skapas för att uppfylla ljudkrav, exempelvis för att erhålla en ljuddämpad sida, måste byggnaderna uppföras med hänsyn till detta.
Det enda idag tydliga exemplet är kvarteret i den nordöstra kvadranten, se Figur 7. Husen markerade A och B måste byggas samtidigt då de skapar ljuddämpad sida åt varandra.
Hus markerat C måste troligen byggas före hus D av samma skäl.
Figur 7: Etappvis utbyggnad.
21 (24)
PM - BULLER- OCH VIBRATIONER BULLERUTREDNING FYRKLÖVERN 2014-08-25
4 Vibrationer
4.1 Beräkningsmetod och indata
Risken för vibrationer över riktvärden bedöms utifrån de kriterier som redovisas nedan.
4.1.1 Förekomst av tunga transporter på vägnätet
Vibrationsnivåerna i marken uppkommer genom att tunga fordon sätter marken under vägen i rörelse. Vibrationernas storlek ökar med fordonens vikt och hastighet. Därför är det nödvändigt att analysera förekomst av tunga transporter. Omgivande vägnät;
Mälarvägen, Husarvägen och Dragonvägen kommer att trafikeras av ca 800-2000 ”tunga fordon” per dygn, beroende på vilket vägavsnitt som studeras. Även på Drabantvägen kan en viss andel tunga fordon, i form av varutransporter till Upplands Väsby centrum, förväntas. På bostadsgatorna är riktigt tunga transporter sällsynta. Då fordon över 2,5 ton klassas som tunga fordon motsvarar redovisade tunga fordon inte de antal transporter som ger upphov till riktigt stora vibrationskrafter i marken. Vår bedömning är att de tyngsta lastbilarna, med en totalvikt på 60 ton, motsvarar cirka 0,5 % av de tunga fordonen som rullar på svenska vägar. Även med detta försiktiga antagande kan man förvänta sig drygt 10 mycket tunga lastbiler per dygn på Mälarvägen.
Bussar trafikerar Mälarvägen, Dragonvägen, Husarvägen och Drabantvägen. Dessa har en totalvikt på 16-24 ton vilket betyder att de inte utgör de tyngsta transporterna som kan förväntas.
Skyltad hastighet kommer att vara låg, 40 km/tim, vilket begränsar de vibrationskrafter som genereras i marken.
Slutsatsen blir att tunga transporter förekommer i betydande omfattning men i låg hastighet. Risken för höga, vanligt förekommande, vibrationsnivåer i marken under vägarna bedöms som måttlig.
4.1.2 Vägbanans beskaffenhet
Eventuella ojämnheter i vägbanan skapar vertikala rörelser vilket medför att de krafter som överförs till marken blir större än om ytan är helt slät. Exempel på sådana
ojämnheter kan vara brunnar som inte ligger helt i nivå med vägbeläggningen eller slitage i form av ”potthål”. För att minimera risken för höga vibrationskrafter ska vägen
underhållas så att ojämnheterna minimeras.
4.1.3 Bedömning av markens möjlighet att transportera vibrationer baserat på geologisk information
Någon geotekniskt fältundersökning har oss veterligen inte utförts för planområdet.
Kunskap om markens geoteknikska egenskaper har därför inhämtats från Jordartskartan skala 1:50 000 från SGU. Figur 8 ger en översiktlig bild av undergrundens
sammansättning.
22 (24)
PM - BULLER- OCH VIBRATIONER BULLERUTREDNING FYRKLÖVERN 2014-08-25
Figur 8 Jordartskarta © Sveriges geologiska undersökning (SGU) Topologisk underlag © Lantmäteriet MS2009/08799
Enligt jordartskartan är planområdet markerat som ”Postglacial lera” respektive ”Glacial lera”. Detta ger en viss, och dock inte fullgod, möjlighet att bedöma markens känslighet för vibrationer. Enligt jorddjupskartan är djupet ner till berg 5-10 meter i planområdets östra del ökande till 10-20 i områdets syd östra kvadrant.
Vår bedömning är att dessa geotekniska förutsättningar ger marken en måttlig till stor förmåga att transportera markvibrationer.
4.1.4 Planerade byggnaders placering och grundläggning
Mycket av den tillkommande bebyggelsen är placerad i direkt avslutning till omgivande vägnät. Avstånd mellan vägmitt och bebyggelse är litet.
I nuläget saknas information om planerad grundläggning. Med tanke på att de planerade byggnaderna är relativt höga, och marken under husen har en relativt låg bärighet, är det troligt att husen behöver pålas av stabilitetsskäl. Pålning behöver utföras ner till fast mark för att skapa effektiv motståndskraft mot vibrationer i marken.
4.1.5 Förekomst av vibrationsstörningar i befintlig miljö
Kontakt har tagits med Miljö- och hälsoskyddskontoret i Upplands Väsby kommun. Vid kontakten framkom det att klagomål på vibrationsstörningar hade framförts efter
inflyttning i nya bostäder i anslutning till korsningen Dragonvägen/Centralvägen. I denna korsning hade smågatsten använts som vägbeläggning. Smågatsten ger en grövre yta, jämfört med asfalt, vilket ökar de krafter som överförs till marken och som i sin tur ger