24
RISE, Research Institutes of Sweden
3.2.2. Friktionsmätningar
Friktionsegenskaperna hos testbanorna mättes på samma sätt som vid första fälttestet och resultatet visas i Tabell 5. Då testbanorna var våta vid mättillfället visas endast resultat från dessa banor.
Tabell 5: Resultat från friktionsmätningar på de olika testbanorna vid sommartestet, 30 augusti, 2017. (Friktionsenhet: PTV). Marktemp. 19-22 °C.
Tidpunkt Bana 1 Bana 2 Bana 3 Bana 4 Bana 5
Vått 89.5 86.7 87.0 77.1 73.6
Alla resultat i Tabell 5 är temperaturkorrigerade enligt standard i Tabell 1 ovan. Resultaten visar att Testbanor 1, 2 och 3 i princip har oförändrade friktionsegenskaper, medan en viss friktionsminskning hos testbana 4, och framför allt 5, kan noteras. Inverkan av skillnaden i marktemperatur vid de olika mättillfällena anses vara försumbar.
3.2.3. Hårdhets-(HIC)-mätningar
HIC-mätningarna utfördes på samma sätt som vid fälttesterna under 2016. Resultaten, i form av kritisk fallhöjd, visas i Tabell 6.
Tabell 6: Bestämning av de olika testbanornas kritiska fallhöjd mha HIC-mätningar vid sommartestet, 30 augusti, 2017.
Bana Kritisk Fallhöjd (m)
Bana 1 0.51
Bana 2 0.31
Bana 3 0.40
Bana 4 0.79
Bana 5 0.98
HIC-mätningarna visar på samma trend som vid tidigare mätningar. Bana 4 och framför allt 5 är mjukast och Bana 2 och 3 är hårdast.
4. Sammanställning av resultat från samtliga fälttester
Resultaten från testpaneler och fysikaliska mätningar vid samtliga fälttester har sammanställts.
Totalt har 95 försökspersoner mellan 18-84 år cyklat, fördelat på 51 kvinnor och 44 män.
Medelåldern var 56.5 år.
25
RISE, Research Institutes of Sweden
4.1. Paneltesterna – Cyklisternas upplevelser
Alla svar från försökspersonerna i paneltesterna har genererat en stor mängd data. I ett försök att begränsa denna och samtidigt erhålla en överblick, har vi valt att presentera:
Totala intrycket från alla försökspersoner
Jämförelse Totalintryck– Män och kvinnor
Jämförelse Totalintryck - ”Unga” och ”Gamla”
Jämförelse Totalintryck – ”med och utan dubbdäck”
Generellt gäller för alla bedömda attribut att det inte finns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan banorna pga stora standardavvikelser.
I Figur 34 nedan visas den ”Totala upplevelsen av underlaget”.
Figur 34: Totala intrycket från alla försökspersoner
Därav framgår att Bana 1 och 4 fick något sämre omdöme än övriga banor. En trolig orsak till detta är bl a att dessa banor är ojämnare än de andra.
Vi jämförde också helhetsintrycken från män och kvinnor och resultaten återfinns i Figur 35.
Vi kunde inte urskilja några skillnader mellan könen vad gäller det totala intrycket av banorna.
Samma mönster som tidigare, dvs Bana 1 och 4 fick något sämre omdöme än övriga banor.
26
RISE, Research Institutes of Sweden
Figur 35: Totala intrycket från både män och kvinnor
Även totala intrycken från unga och gamla försökspersoner jämfördes och resultaten visas i Figur 36.
Figur 36: Totala intrycket från ”Unga” (18-64 år) och ”Gamla” (65+)
Inte heller här kunde vi urskilja några distinkta skillnader. Möjligen kan man tolka resultaten som att de ”Gamla” tyckte lite bättre om de nya, ”asfaltsfria” banorna (dvs bana 4 och 5), men som sagt, resultaten är inte statistiskt säkerställda. Annars samma mönster som tidigare, dvs Bana 1 och 4 fick något sämre omdöme än övriga banor.
Helhetsintrycket med och utan dubbdäck på cyklarna undersöktes under vintertestet och resultatet visas i Figur 37.
27
RISE, Research Institutes of Sweden
Figur 37: Totala intrycket både med och utan dubbdäck på cyklarna vid vintertestet
Jämförelsen visar att det inte finns någon signifikant skillnad vad gäller det totala intrycket när man cyklar med eller utan dubbdäck. Däremot kan man se en svag tendens att både Bana 4 och 5 får lite högre betyg än referensbanan (Bana 2) och övriga asfaltsbaserade banor.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera om cyklisternas upplevelser:
• Övervägande positiva omdömen om alla banor, oftast betyg >3
• Ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan banorna, stora standardavvikelser
• Bana 4 (Gummiasfalt) fick nästan genomgående sämre omdömen än övriga banor (pga frostskada vid anläggning, ganska ojämn beläggning). Undantag: Vintertestet.
• Beläggningarnas ytjämnhet viktig faktor
• Bana 5 (Lekplatsbeläggning) är oftast minst lika bra eller bättre än övriga banor.
Bestämning av fysikaliska egenskaper hos vägbeläggningarna
Friktion, hårdhet och nötningsbeständighet har bestämts hos de olika vägbeläggningarna vid fyra fälttester (ett vid varje årstid).
4.2. Friktionsmätningar
Resultaten från samtliga friktionsmätningar är sammanställda i Figur 38 nedan.
28
RISE, Research Institutes of Sweden
Figur 38: Friktionsresultat efter mätningar på de 5 olika vägbeläggningarna vid 4 olika årstider.
Mätningarna visar att samtliga beläggningar uppvisar en relativt hög och erforderlig friktion med små variationer mellan årstiderna. Bana 4 och 5 uppvisar något lägre friktion än övriga banor. Det bör noteras att friktionsmätningarna under vintertestet utfördes direkt efter sopsaltningen.
4.3. Hårdhetsmätningar
Bestämning av vägbeläggningarnas hårdhet vid de fyra årstiderna har utförts genom s.k. HIC-mätningar för att därigenom bestämma beläggningarnas Kritiska Fallhöjd. Resultaten är sammanställda i Figur 39 nedan.
Figur 39: Kritisk Fallhöjd för de olika vägbeläggningarna vid de fyra årstiderna.
4.4. Banornas nötningsbeständighet
Testerna med plogbil och sopsaltare har visat att de mjukare beläggningarna (de icke asfaltsbaserade, dvs bana 4 och 5) inte är så nötningsbeständiga vid hårdhänt skrapning med plogbil. Sopsaltning var som förväntat en mildare metod än plogning, De fysikaliska mätningarna indikerar att vägbeläggningarna blir lite hårdare med tiden.
29
RISE, Research Institutes of Sweden
En jämförelse mellan de olika mättillfällena visar att den kritiska fallhöjden med något litet undantag genomgående är lägre för samtliga testbanor vid mätningarna i oktober. Det indikerar att banorna blivit lite hårdare med tiden.
5. Fortsatt arbete
Nära samarbete bedrivs med PEAB Asfalt för utveckling och utvärdering av version 2.0 av gummiasfaltbeläggningar. Nya beläggningar har lagts i Uppsala och fälttester pågår. Planen är att de skall utvärderas av testpaneler under 2018 på samma sätt som på AstaZerobanan.
Om/efter lyckade fälttester: – Försök att få till stånd innovationsupphandlingar hos utvalda kommuner för introduktion av gummiasfaltbeläggningar.
6. Litteraturförteckning
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2014. Fallolyckor - Statistik och analys, Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
SIS, 2009. SS-EN 1177:2008 Stötdämpande underlag för lekplatsens ytbeläggning - Benämning av kritisk fallhöjd, Stockholm: SIS; Swedish Standards Intitute.
SIS, 2011. SS-EN 13036-4 Road and airfield surface characteristics – Test methods – Part 4 Method for measurement of slip/skid resistance of a surface: The pendulum test, Stockholm:
SIS, Swedish Standards Institute.
UK Slip Resistance Group, 2005. The Assessment of Floor Resistance. The UK Slip Resistance Group Guidelines, Issue 3, pp. 13-20.