Nedan kommer jag att ta upp de frågor och tankar som väckts då jag arbetat med undersökningen. Jag har uppmärksammat vissa trender och förändringar i Barn & Kultur genom åren och för att få veta mer tog jag i april 2004 kontakt med Charlotte Brattström, som var redaktör på tidskriften från 1991 till 2003. Hon lämnade BTJ, efter 38 år, vid utgången av 2003, hon var då chef för BTJ Förlag289. Brattström var mycket tillmötesgående och svarade gärna på de frågor jag hade. Det hade varit att föredra om vi hade kunnat träffas för en intervju men på grund av det geografiska avståndet så fick det bli en e-postkontakt. Då jag nedan presenterar uppgifter som från Brattström kommer de huvudsakligen från en post jag fick den 4 maj 2004, men även från en e-post från den 15 april och en från den 10 maj.
Den information jag fått av Charlotte Brattström är viktig för uppsatsens syfte då den kompletterar bilden av Barn & Kultur. I undersökningens tidigare avsnitt skriver jag om de artiklar om läslust och läsfrämjande som förekommit i Barn & Kultur under den aktuella perioden men det är också viktigt att veta till exempel varför just de artiklarna publicerats. Det är också relevant att få veta mer om tidskriftens bakgrund, såsom målsättning och målgrupper.
Redaktörer på Barn & Kultur 1970-2003:
1970-1982 Carl-Agnar Lövgren, lärare/skolbibliotekskonsulent
1983 Kerstin Sjögren-Fleischer, långtidsvikarierande bibliotekschef på TPB (från och med 15 mars 1983)
288
Ögland, Malin, 2003:2, ”Böcker på hyllor och bestick i lådor – klassifikationssystemet så att barnen förstår det”, s. 47.
289
2003:4 Nyheter för Folkbibliotek och gymnasier, s. 6.
1984-1988 Kerstin Auraldsson, bibliotekschef
1989-1990 Barbro Blomberg, frilansjournalist
1991-2003 Charlotte Brattström, chef BTJ Förlag
Charlotte Brattstöm berättade att Carl-Agnar Lövgren först var lärare och sedan skolbibliotekskonsulent i Stockholm. Han var redaktör på Skolbiblioteket före 1970 och det var han som tog initiativ till att tidskriften bytte namn till Barn & Kultur. Brattström tog över som redaktör efter Barbro Blomberg, då hon fick arbete på Nationalencyklopedin. Brattström och Blomberg delade dock på arbetet i flera år, Brattström var redaktör för innehållet medan Blomberg gjorde layout och original samt hjälpte till med innehåll då och då.290
År 2004 tog Kent Björnsson över som chef för BTJ Förlag och som redaktör för Barn & Kultur efter Charlotte Brattström. Brattström är fortfarande med i tidskriftens redaktionskommitté tillsammans med Anette Ekström, chef för skolbibliotekscentralen i Hässleholm, Christer Holmqvist, förste bibliotekarie vid Biblioteksenheten på Utbildningsdepartementet och Christina Svensson, filmkonsulent på Landstinget Västmanland.291 Enligt uppgift från Brattström har Barn & Kultur idag har cirka 1 300 prenumeranter men tidigare har de haft omkring 3 000.
När jag skickade mina frågor till Charlotte Brattström undrade jag om det var något hon ville att jag skulle veta som jag inte frågat om. Hon svarade att Barn & Kultur aldrig haft en heltidsanställd redaktör utan de har samtidigt arbetat med annat inom området. Dessutom betonade hon att det alltid funnits en redaktionskommitté och att de är en viktig del av arbetet som bidrar med sina erfarenheter och kontaktnät. Hon skrev att kommittén ”spelar en aktiv roll, är med och lägger upp varje nummer, föreslår artiklar och författare”292. Under Charlotte Brattströms år som redaktör var Christer Holmqvist och Christina Svensson med i redaktionskommittén.
Jag frågade Brattström om vilken målsättning Barn & Kultur har och hon svarade att strävan alltid varit, att vara en praktisk metodtidskrift och att en ledstjärna varit ”så här gör jag”293. Artikelförfattarna har skrivit för att andra
290
E-post från Charlotte Brattström 10 maj 2004.
291
Information från BTJ:s webbplats http://www.btj.se/forlag/barn_kultur/red.html (7 maj 2004).
292
E-post från Charlotte Brattström 4 maj 2004.
293
ska kunna ta efter och arbeta på ett liknande sätt. Brattström tycker att det är ett mål som funnits med sedan Skolbiblioteket. I en artikel i Barn & Kultur 2004 skriver Brattström om Skolbiblioteket och där citerar hon den förste redaktören, Lorerntz Larson: ”’det är framför allt genom att samla och till kollegor över hela landet förmedla erfarenheter och uppslag som vi hoppas kunna bli till nytta’”294. Brattström skrev att målsättningen vidgades vid namnbytet 1970, då tog man in även allmänkulturen.
På frågan om hon tyckte att Barn & Kulturs målgrupp förändrats genom åren svarade Brattström, att från början riktade man sig till lärare och skol-bibliotekarier, men att det vidgades till att innefatta även barnskol-bibliotekarier, kulturpedagoger och alla som arbetar med kultur för barn.
I arbetet med undersökning tyckte jag att det verkade som om det förekom fler debatterande artiklar på 1970- och 1980-talen än vad det gjorde senare. Jag frågade Brattström om detta och hon trodde också att det var så och skrev: ”Framför allt 70-talet var gyllene tider för biblioteksverksamhet. Idag är folk trötta och tysta.”295.
De läsfrämjande projekt och kampanjer som det skrivits om i Barn & Kultur är självfallet inte de enda som förekommit och jag har funderat över hur urval av artiklar gått till. Jag fick svar av Brattström, som skrev att det händer att artikelförfattare skickar in artiklar som de vill ha publicerade men det är inte så vanligt: ”Folk ringer oftast först och då kan man diskutera. Eller vi träffas, folk för fram en idé och sedan beställer vi artikeln. Kontaktnätet är jätteviktigt”296. Mestadels beställer Barn & Kultur artiklar eftersom numrets helhet är viktig, Brattström skrev: ”Vi har en plan för varje nummer, diskuterar lämpliga artiklar och författare. Om man tar något inskickat ska det passa in i numret. Viktigt för helheten.”297
Jag undrade också över hur de valt ut artiklarna om läsfrämjande projekt och om det ska vara något särskilt med projekten som presenteras i Barn & Kultur. Brattström svarade, att hon tycker att projektet ska vara speciellt och inte något som alla andra gör. Barn & Kultur ser också gärna att det är något som andra kan applicera.
294
Brattström, Charlotte, 2004:1, ”Skolbiblioteket – Barn & Kulturs ursprung”, s. 15.
295
E-post från Charlotte Brattström 4 maj 2004.
296
E-post från Charlotte Brattström 4 maj 2004.
297