Barn med behov av extra rörelse

Idrottslärarna på Mölleskolan berättar att de har ett pass i veckan för barn med motoriska svårigheter. Här får eleverna på skolan och även förskoleklassens barn möjlighet till att delta om de har brister i sin motorik.

38

Vi har inte F-klasserna i idrott utan det har fritidspedagoger, men vi kontrollerar dem först sen får de vara med också på den här motoriska träningen. Ju tidigare vi får barnen desto bättre är det (Olle).

Piaget som vi nämner i kapitel 2, är en inflytelserik forskare inom kunskapsteori och han menade att varje barn går igenom olika utvecklingsfaser i sin motorik och om det finns brister i en fas måste dessa tränas upp innan individen kan gå in i nästa fas (Hwang, Nilsson 2003).

Den största förändringen menar Stina är den som de ser i gymnastiksalen då de själv inte medverkar i klassrummet. Eftersom det är en liten grupp som får extra motorisk träning ser hon snabbt en positiv förändring hos eleverna. Olle tror att självförtroendet som eleverna får av en bättre motorik kan visa sig positivt i klassrummet men han har inte bevisad fakta för detta. Ericsson nämner också i sin forskning att om barnet inte har bra självförtroende kan detta leda till att motivationen minskar. Om barnet inte känner sig motiverat kan detta leda till sämre social kompetens och sämre

koncentrationsförmåga och detta kan då bidra till att barnet har svårare att ta in och lära sig undervisningen i klassrummet (Ericsson 2005). Därför anser rektorn att det är lika viktigt med extra träning i idrott som i andra ämnen. Både idrottslärarna och rektorn på Mölleskolan är medvetna om vad forskningen visar angående barn med motoriska brister, och har därför valt att arbeta med mer rörelse och extra hjälp för att ge eleverna de bästa förutsättningarna att nå målen i alla ämnen. I Lgr 11 lägger skolverket stor vikt vid att undervisningen ska utformas efter elevernas förutsättningar och behov (2011). Lena påpekar också vikten av behörig personal.

Vi har fler idrottslärare här men detta är ju också en större skola. Men jag tycker det är en väldigt viktig insats man gör, att det blir ett bra innehåll på idrotten. Att man har utbildad, behörig personal från början (Lena).

På Stenskolan arbetar de på ett annat sätt, Lisa säger att på denna skola tränar de tillsammans med alla elever i samma grupp oavsett hur långt de har kommit i den motoriska utvecklingen. Om någon elev visar stora brister i sin motorik kontaktar Lisa föräldrarna så att de kan träna extra hemma. Det finns även en personal som har en utbildning i motorik- träning - inlärning (MTI) som kontaktas vid speciella fall. Lisa påpekar även att det är svårt för henne att hjälpa eleverna med endast ett pass idrott i veckan.

39

Det som framkommit av våra intervjuer är att skolorna väljer vilka insatser som ska finnas och vad verksamheten ska satsa på, vi tolkar det även som att det handlar om en ekonomisk fråga i form av utbildad och behörig personal i ämnet.

4.6 Andra förebilder

Mölleskolan har startat sin profil med hjälp av Bunkeflomodellen, tidigare nämnt i kapitel 1 och 2. Bunkefloprojektet startade 1999 på Ängslättskolan och har med sin forskning visat att det finns samband mellan motorik och kognitiv inlärning

(Bunkeflomodellen 2005). Genom att Mölleskolan medverkade i Bunkeflomodellens nätverk i form av besök och föreläsningar har deras intresse för en hälsofrämjande skola växt fram. Lena menar att de har haft Bunkeflomodellen som förebild men att de nu har funnit sin egen modell.

Nu har vi inte varit så aktiva de sista åren tillsist känner man att man inte får mer från dem än vad vi själva kan ha (Lena).

Rektorn på Stenskolan har hört talas om Bunkeflomodellen och vet om deras positiva resultat men anser att det är en ekonomisk fråga att kunna arbeta utifrån deras modell. Hon menar att det behövs pengar för att kunna utöka timplanen och att anställa fler idrottslärare som kan hålla i undervisningen.

Utbildningschefen och administrativa chefen berättar att de haft diskussioner i kommunen om denna modell, men att det inte har kommit längre än så. Pia säger att deras intresse väcktes på grund av att denna modell täckte in ett större

folkhälsoperspektiv.

Pia och Stig berättar att det finns en undersökning som gjorts i regionen och resultatet från den ska komma inom snarast. Via denna undersökning vill de ta reda på

ungdomarnas livsmönster, för att sedan kunna ta ställning till detta på något sätt. Det som har framkommit av vårt resultat är att båda skolorna egentligen arbetar ur ett folkhälsoperspektiv men vår tolkning är att Mölleskolan är mer medvetna om sitt val och bedriver sin undervisning utifrån en viss modell

40

4.7 Välbefinnande

Både rektorer, utbildningschef, administrativ chef och pedagoger är alla överens om att rörelse har en stor betydelse i elevernas vardag och skola. Lena menar att må bra är en viktig faktor för att utvecklas.

Men för oss är hälsofrämjandet inte bara idrotten, alltså den fysiska aktiviteten utan det är också det inre välmåendet. Att man ska må bra, det är samma sak där att hela barnet måste må bra för att man ska kunna utveckla de intellektuella ämnena eller bitarna (Lena).

Att röra på sig och ha en hälsosam livsstil är enligt Lgr 11 grundläggande för att

människor ska må bra (2011). En bra motorik kan ge eleverna bättre självförtroende när de känner att de klarar av rörelser i lek och aktivitet. Denna själkänsla kan även visa ett positivt resultat vid inlärning i klassrummet (Ericsson 2005). Erik Hombuger Erikson som vi nämner i kapitel 2 har en teori kring de olika utvecklingsstegen. I den andra fasen i denna teori lär sig barnet att bli självständigt och kan utveckla en bra grund i sitt själförtroende. Om inte barnet lär sig detta kan det se på sig själv ytligt och skapa en misstro till sin egen kropp och känslor (Hwang, Nilsson 2003).

Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever någon form av fysisk aktivitet varje dag. Att röra på sig och ha en hälsosam livsstil är grundläggande för att människor ska må bra (Lgr11 2011). Vår tolkning av intervjuerna är att det finns många sätt att nå ett välbefinnande och att detta inte sker endast genom ämnet idrott, men att idrott och hälsa har en starkt bidragande roll till viktiga aspekter av barnens helhetsutveckling.

4.8 Sammanfattande analys

Vi vill nu sammanfatta de viktigaste aspekterna som framkommit i resultatet.

 Timplanen styr hur många timmar varje ämne ska ha, väljer de på en skola att arbeta utifrån en profil blir det på bekostnad av något annat ämne.

41

 En skola kan satsa fler timmar på idrott och hälsa men måste se till vad de kan uppnå med detta och hur det kan kopplas till skolans kärnuppdrag. Forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse och inlärning.

 När det ska ske en förändring i skolan gäller det att alla berörda har ett intresse och engagemang inför detta. En chef har svårt att ta eget beslut om något som berör en hel skola.

 Timmarna till elevens val går att reglera men då försvinner oftast elevens inflytande.

 Att integrera idrott med kärnämnena är ett sätt att få in rörelse under hela dagen utan att förlora timmar i de andra ämnena.

 Forskning är en faktor som spelar roll i pedagogernas olika inställningar till ämnet, men även pedagoger och ledningens intresse är en stor faktor.

 Genom att upptäcka elevernas motoriska brister och börja träna dessa i tidig ålder kan öka förutsättningarna till ett bättre lärande.

Vill en skola arbeta mer med ett ämne går det att reglera en viss del i timplanen, det går också att använda sig av elevens val (Skolverket 2012-10-02), men i Lgr 11 betonar de dock vikten av att eleven själv ska få vara med och ta beslut i ämnen angående den dagliga undervisningen (Lgr11 2011). Bunkefloprojektet och Ericsson har bevisat i sin forskning att det finns ett samband mellan motorik/rörelse och inlärning och detta förklarar Ericsson med sina tre perspektiv som vi nämner i kapitel 2 (Ericsson 2005). I Lgr 11 står det att skolans arbete ska ge utrymme för olika kunskapsformer där lärande för dessa i slutändan ska bli en helhet (2011).

43

5. Diskussion

Vi har i denna studie tagit reda på vilka olika faktorer som ligger till grund för det arbetssätt man väljer inom ämnet idrott och hälsa och vem som beslutar detta.

Innan vi började vår undersökning visste vi att det kunde finnas skillnader från skola till skola. Det visade sig att timplanen styr hur skolorna ska lägga upp sin undervisning, men vi anser också att det är mycket upp till rektorerna hur de vill fördela de timmar som går att lägga på andra ämnen. Det framkom också i undersökningen att om en skola väljer en profil som Mölleskolan har gjort är det nästan nödvändigt att all personal är överens om detta. Vad vi uppmärksammat är att ämnet elevens val inte längre är elevens val utan något som automatiskt blir idrottstimmar, vi menar att eleven fråntas sin rätt att ta demokratiska beslut angående ämnet. Med tanke på forskning som gjorts kan det vara bra att använda elevens val till att satsa mer på idrott, men samtidigt anser vi att

eleverna borde få vara med och ta dessa beslut, då de lär sig att bli mer ansvarstagande och kan stärka sitt självförtroende.

Att utrymmet på skolorna angående idrott och hälsa är så olika i samma kommun beror mycket på ledning och personals intresse och vad de prioriterar i verksamheten.

Mölleskolan går mycket efter forskning och Stenskolan ser mer till ett helhetsperspektiv där rörelse ska ingå under hela dagen. Mycket handlar åter igen om vad skolans ledning och personal brinner för och deras uppfattning om vad rörelse är. I vår intervju med personal på Stenskolan och utbildningschefen fick vi en ny syn på hur idrott och hälsa kan ses ur ett större perspektiv där elevens hela vardag räknas in och där rörelse

integreras under hela dagen. Vi anser dock att det kan vara svårt att upptäcka elevernas motoriska brister genom lek, rörelse och tycker att schemalagda idrottslektioner kan ge eleven de bästa förutsättningarna att tidigt få hjälp, men för att nå ett välbefinnande där social kompetens och självförtroende ingår finns det fler vägar att gå än genom ämnet idrott och hälsa.

44

Att ha fler idrottstimmar är även en ekonomisk fråga i form av utbildad och behörig personal i ämnet. Det vi reagerade över var att kommunen satsar på hälsa samtidigt som regeringen lägger in ett budgetförslag där de vill satsa mer på andra ämnen. Ett sådant beslut anser vi kan påverka rektorernas intresse och vad de ska satsa på.

I vår studie framkom det att timplanen som skolverket och kommunen har utformat styr mycket av beslutsprocessen men att rektorn med stöd av personal tar det slutgiltiga beslutet inom de ramar som timplanen ger utrymme för. Vi har fått uppfattningen av vårt resultat att båda skolorna arbetar ur ett folkhälsoperspektiv, men att Mölleskolan är mer medvetna om sitt val och bedriver sin undervisning utifrån en viss modell medan Stenskolan arbetar efter timplanen men försöker få med rörelse under hela dagen. Vi har förstått utifrån vår undersökning att även om skolan inte arbetar utifrån en viss modell så kan det ändå finns ett helhetstänkande i verksamheten kring hälsa och rörelse och vi anser att det vore en fördel om alla pedagoger är medvetna om detta.