Idrottens utrymme i skolan – Vem tar besluten?

Malmö högskola

Barn unga samhälle

Examensarbete

Idrottens utrymme i skolan –

Vem tar besluten?

Sport in school, who takes decisions?

Linda Fredriksson

Marina Isgren

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Den fria tidens lärande

Slutseminarium ex. 2012-11-06

Examinator: Åsa Alftberg Handledare: Eva Nyberg

3

Sammanfattning

Föreliggande arbete tar sin utgångspunkt i sambandet mellan skolämnet idrott och hälsa och kognitiv inlärning.

I en och samma kommun kan ämnet idrott och hälsa vara upplagt på olika sätt och ha olika många timmar per vecka. I vår undersökning vill vi ta reda på vilka faktorer som påverkar att det kan se olika ut i samma kommun och vem som tar beslut som rör idrott och hälsa i skolan.

Studien är en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med pedagoger som undervisar i idrott, rektorer samt utbildningschef och administrativa chefen i den aktuella kommunen.

Resultatet visar att timplanen styr mycket över hur ämnet idrott och hälsa är upplagt. Att det ser olika ut på skolorna även om de använder samma timplan beror på att det finns lite utrymme till förändringar beroende på vilka faktorer som spelar in. En viktig faktor är ledning och övrig personals intresse för idrott och hälsa.

5

Förord

Vi har valt att inte dela upp arbetet utan att istället samarbeta under hela studiens gång, detta för att kunna inspirera och utbyta idéer med varandra. Vårt sätt att tänka är väldigt lik därför har vårt samarbete fungerat bra och vi har kunnat utmana varandra under arbetets gång.

Malmö 2012-10-25

7

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 9

1.1 Bakgrund ... 10

1.2 Syfte och frågeställningar ... 12

1.3 Disposition ... 13

2. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning ... 15

2.1. Begreppsdefinition ... 15

2.2 Sambandet mellan motorik/rörelse och kognitiv inlärning ... 16

2.2.1 Idrott som metod ... 17

2.2.2 Den spontana leken ... 17

2.2.3 Social förmåga ... 18

2.2.4 Tre perspektiv på sambandet mellan motorik/rörelse och kognitiv inlärning ... 19

2.2.5 Upptäcka brister i tid ... 20

2.2.6 Sammanfattning ... 21 3. Metod ... 23 3.1 Kvalitativa intervjuer ... 23 3.2 Urval ... 25 3.3 Genomförande ... 26 3.4 Forskningsetiska överväganden ... 28

4. Resultat och analys ... 31

4.1 Förändringar kring idrottsämnets utrymme ... 31

4.2 Alla berördas inflytande - en fråga om demokrati ... 33

4.3 Pedagogernas inställning ... 34

4.4 Samband mellan idrott och kognitiv förmåga ... 36

8 4.6 Andra förebilder ... 39 4.7 Välbefinnande ... 40 4.8 Sammanfattande analys ... 40 5. Diskussion ... 43

5.1 Metoddiskussion och förslag till fortsatt forskning ... 44

Referenslista ... 45

9

1. Inledning

Under det senaste decenniet har forskning visat att det finns ett positivt samband mellan idrottsämnet i skolan, eller rörelse och hälsa, och kognitiv inlärning. Detta betyder att den motoriska utvecklingen antas hänga ihop med den kognitiva, intellektuella. Med andra ord borde då barn som får möjlighet att utöva idrottsämnet i större utsträckning i skolan också ha lättare för att tillägna sig övriga ämnen och utveckla sin förmåga och kunskap i dessa (Ericsson 2005).

Vi menar, mot bakgrund av debatten om försämrade resultat i skolan, att det är viktigt att studera detta samband i ett samhällsperspektiv. Vi har tittat lite extra på

Bunkefloprojektet och den modell som pedagoger på Ängslättsskolan har utformat. Bunkefloprojektet har bevisat att rörelse ökar den kognitiva utvecklingen. Slutsatsen är att barn som har mer idrott i skolan och får träna sin motorik därför kan ha lättare att koncentrera sig i de övriga skolämnena (Bunkeflomodellen 2005).

I den kommun vi har valt att göra vår undersökning finns det skillnader i hur skolorna arbetar med idrott och hälsa. En skillnad vi har uppmärksammat är att skolorna har olika många timmar idrott per vecka. I vår undersökning kommer vi att titta på olika faktorer som ligger till grund för det arbetssätt man väljer.

Vårt personliga intresse för sambandet mellan rörelse och kognitiv inlärning kom till liv under vår sidoämneskurs ”lek rörelse och hälsa”, där vi kom i kontakt med

Bunkefloprojektet. Efter att vi skapat oss en egen uppfattning om detta, kunde vi också se de olikheter som finns ute på skolor.

Den forskning vi utgår från kommer att vara Bunkefloprojektet och andra teorier som styrker sambandet mellan rörelse och kognitiv utveckling.

10

1.1 Bakgrund

Skolverket och riksdagen

Varje kommun har enligt skolverket krav på sig att arbeta fram en skolplan. Denna skolplan ska visa och beskriva hur de verksamheter som befinner sig i samma kommun kan utveckla sin organisation. De personer som ingår i verksamheten ska, med hjälp av läroplan, kursplan och skolplan kunna anpassa det innehåll som man väljer att arbeta ifrån. Lärare, elever och rektor kan då utgå från vad den kommun som de befinner sig i har bestämt som mål i de lokala förhållandena som gäller för just dem (Skolverket 2012-10-02). Den person som har det största ansvaret för verksamheten och att målen nås av eleverna är rektorn. Rektorn ska se till att skolans resultat av de nationella målen och kunskapskraven ska följas upp och utvärderas (Läroplanen för grundskola,

förskoleklassen och fritidshemmet 2011).

Varje lokal skola i samma kommun arbetar fram en egen arbetsplan där deras egna beslut står skrivna. Skolverket har arbetat fram en timplan för grundskolan. Denna timplan är uppbyggd så att varje ämne är garanterat en viss tid varje vecka. Timplanen som skolverket har skapat är gjord så att den tid som nämns är den minst garanterade tid som en elev får i ett visst ämne och där en lärare är med och undervisar (Skolverket 2012-10-02).

Mats G Nilsson skrev 2007 en motion från moderaterna till Sveriges riksdag där han betonar hur stor vikt idrott och hälsa har i skolan. Han poängterar att Sverige tillhör de länder i Europa som har lägst antal timmar i skolan till idrott och hälsa. 500 timmar är det obligatoriskt att eleverna ska ha idrott sammanlagt under nio läsår och lägger de till elevens och skolans val så kommer de upp till 600 timmar (Riksdagen 2007).

Timplanen ger utrymme för att fördela timmar olika. Om en skola väljer att arbeta mer eller mindre med ett visst ämne så finns möjlighet till att minska eller ta högst 20 procent av ett ämne eller en ämnesgrupp. Ämnesgrupper är enligt skolverket grupperingar av de olika ämnena (Skolverket 2012-10-02).

11

Maria Öberg och Lennart Klockare från socialdemokraterna skrev år 2003 en motion till riksdagen där de förklarade att de skolor som har lämnat den fasta timplanen har fått goda resultat. Dessa skolor har lyckats få in fysiska aktiviteter någon gång under dagen och både elever och pedagoger har märkt positiva förändringar (Riksdagen 2003). Det finns i timplanen ett ämne som heter elevens val, detta är ett ämne där eleven kan få möjligheten till att arbeta mer med ett eller flera olika ämnen (Skolverket 2012-10-02). Nilsson menar att eftersom dessa val är möjliga att göra kan det se väldigt olika ut på de svenska skolorna och även på en och samma skola. Han skriver också att det finns stor risk att de elever som tränar på sin fritid gärna väljer idrott på elevens val men att de elever som redan rör sig lite väljer bort idrotten och därför borde skolan ha fler obligatoriska timmar idrott i skolan (Riksdagen 2007). Det finns skolor som väljer att arbeta mer med ett visst ämne, den skola som väljer detta kan använda sig av de timmar som enligt skolverket är flyttbara, detta för att skapa en egen profil eller inriktning i den organisation de arbetar (Skolverket 2012-10-02).

Socialdemokraterna menar att eftersom de skolor som ändrat i den fasta timplanen och lagt in mer fysisk aktivitet fått så goda resultat, borde kommunernas möjlighet att göra ändringar i timplanen öka och ge fler tillfällen till fysisk rörelse i skolan (Riksdagen, 2003). År 2000 skrev Anita Jönsson och Jarl Lander från socialdemokraterna en motion till riksdagen som gällde att trots de ökade resurserna och timmarna i ämnet idrott och hälsa i skolan de senaste åren så måste ämnet stärkas ytterligare. De menar att det är endast i skolan som alla elever kan få och ta del av dessa kunskaper (Riksdagen, 2000). Vi villupplysa om ett nytt budgetförslag inför år 2013 där det framgår vilka ämnen i skolan som regeringen väljer att satsa på. Vi har tagit med detta i vår studie för att vi tror att detta kan komma att ske på bekostnad av ämnet idrott och hälsa.

Sveriges riksdag har i ett nytt budgetförslag inför 2013 nämnt att svenska barn som går i grundskolan har ett allmänt intresse för de ämnena som innefattar teknik och

naturkunskap. För att uppmuntra dessa elever till att bli mer intresserade och

engagerade vill Sveriges Riksdag att Skolverket arbetar fram en extra satsning inom just dessa ämnen under de kommande åren. En av orsakerna som också nämns är att

upprätthålla en hög kunskapsnivå som sedan kan uppmuntra individerna till att arbeta vidare med frågor som gäller Sveriges ekonomi, arbetsmarknad, klimatförändringar och forskning som i dagsläget ligger på toppnivå. Enligt en undersökning som Sverige

12

deltog i 2007 som genomfördes av TIMSS (Trends in Mathematics and science Study) där de testade svenska fjärdeklassare i matematik, visade resultatet att svenska elever låg under genomsnittet jämfört med de andra länderna som deltog. Regeringen har också nämnt som ett förslag i budgeten för 2013 att timmarna i ämnet matematik i grundskolan ska utökas redan under slutet av nästa år 2013 (Riksdagen 2012/13). Eftersom det ser så olika ut på skolor i ämnet idrott och hälsa vill vi bidra med kunskap om vilka faktorer som kan vara avgörande när besluten blir tagna. Vi vill således undersöka anledningar till att idrott får olika utrymme i olika skolor.

1.2 Syfte och frågeställningar

Vårt syfte med denna studie är att undersöka idrottsämnets utrymme i ett par

grundskolor i södra Sverige. Vi är intresserade av faktorer kring beslutsprocessen samt vem som fattar besluten.

Följande frågeställningar har formulerats:

 Vilket utrymme har idrott och hälsa i de aktuella skolorna?

 Vilka faktorer styr beslutsprocessen när det gäller idrott och hälsa i skolan och vem fattar det slutgiltiga beslutet?

Genom att söka svar på dessa frågor hoppas vi kunna bidra till kunskapsutvecklingen kring synen på idrottsämnets betydelse.

13

1.3 Disposition

Ovan har vi introducerat uppsatsens problemområde, syfte och frågeställningar. I kapitel 2 går vi igenom begrepp, teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. Metodvalet redovisas i kapitel 3. Kapitel 4 presenterar studiens resultat och analys. Kapitel 5 utgör uppsatsens slutdiskussion.

15

2. Teoretiska utgångspunkter och tidigare

forskning

I föreliggande kapitel kommer vi att hänvisa till forskning kring sambandet mellan motorik och inlärning som beskrivs av Ericsson och Bunkefloprojektet. Vi lyfter även fram viktiga aspekter ur ett lekperspektiv samt teoretiska tankemönster från Piaget, Erikson och Vygotskij som vi anser har betydelse för vår forskning. För att styrka dessa teorier har vi använt oss av olika delar från läroplan för grundskolan, förskoleklassen

och fritidshemmet (2011). Kapitlet inleds med en begreppsdefinition.

2.1. Begreppsdefinition

Följande begrepp används i denna uppsats. Definitionerna är tagna från Ericsson (2005) och Hassmén och Plate (2003).

Motorik Människans förmåga och mönster att röra på sig (Ericsson 2005).

Omogen motorik Motorisk utvecklingsnivå som märkbart är lägre än vad som förväntas (Ericsson 2005).

Sensomotorik Med hjälp av sinnen och muskler skapar en förståelse för det som händer runt omkring (Ericsson 2005).

16

Koncentration Med viljan styr individen uppmärksamhet mot t.ex. händelser, föremål, känslor (Hassmén, Hassmén och Plate 2003).

Koncentrationssvårighet Svårigheter att hålla kvar uppmärksamheten och blir lätt störd av annat som sker runt omkring (Ericsson 2005).

Självförtroende Självuppfattning av hur man klarar av en bestämd eller begränsad kunskap exempelvis socialt, idrott eller studier (Hassmén , Hassmén och Plate 2003).

Social kompetens En individs förmåga att samspela med andra. Att kunna lyssna och samtala med andra samt kunna sätta sig in i hur andra individer tänker och känner (Ericsson refererat till Andersen et al. 2000).

Kognitiv utveckling De intellektuella funktionernas utveckling, t.ex. förståelse, tänkande, tolkande och memorerande

(Hwang, Nilsson 2003).

2.2 Sambandet mellan motorik/rörelse och kognitiv

inlärning

Ingegerd Ericsson, filosofie doktor i pedagogik, universitetslektor i idrottsvetenskap på lärarutbildningen, Malmö Högskola har gjort en delstudie i Bunkefloprojektet, där hon beskriver hur resultatet från undersökningarna belyser motorikens betydelse för barns koncentrationsförmåga (Bunkeflomodellen 2005). Enligt Ericsson (2005) har det en stor betydelse när ett barn rör på sig, både för hur de utvecklas som människor och hur de uppfattar sig själva. Att röra på sig, både genom idrottsaktiviteter och lek, stärker barnens benstomme, muskler, uthållighet, ger bättre balans och koordinationsförmåga.

17

De barn som har problem eller är omogna med sin motorik och rörelse kan även ha koncentrations och inlärningssvårigheter (Ericsson 2005).

2.2.1 Idrott som metod

Bunkefloprojektet startades hösten 1999. Syftet med detta projekt var att undersöka om ökad fysisk aktivitet och anpassad motorisk träning i skolan kunde påverka

koncentrationsförmåga och skolprestationer. Studien genomfördes på Ängslättsskolan utanför Malmö. Lokala idrottsföreningen, skolan och forskningen samarbetade för att varje dag kunna ha en timmes fysisk aktivitet inplanerad (Ericsson 2005).

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) lägger skolverket stor vikt vid att undervisningen ska utformas efter elevernas förutsättningar och behov. De elever som har svårigheter att nå målen behöver ibland få undervisning på annat sätt och därför kan inte undervisningen och resurserna utformas och fördelas lika överallt. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever någon form av fysisk aktivitet varje dag. Att röra på sig och ha en hälsosam livsstil är grundläggande för att människor ska må bra. Ämnet idrott och hälsa i skolan syftar just på att ge eleverna tillfälle att utveckla sin rörelseförmåga och att få dem att bli intresserade av att vara fysiskt aktiva då detta är en tillgång för både eleven och samhället (Lgr11 2011). I Bunkefloprojektet arbetade de först med årskurs 1 och 2 där klasserna fick schemalagd idrott en timme varje dag och idag har alla barn upp till femte klass gymnastik varje dag. Aktiviteterna utformas av pedagoger och ledare från olika föreningar, aktiviteterna är varierande men skolan uppmuntrar också den spontana leken och andra rörelseaktiviteter (Bunkeflomodellen 2005).

2.2.2 Den spontana leken

Greta Langlo Jagtøien, lektor vid högskolan i Sør Trøndelag och Kolbjørn Hansen, förstelektor i kroppsövning vid högskolan i Nesna, nämner att leken öppnar vägar som får barnet till att uppleva känslor, spänning och lugn. Barnet kan även arbeta med sin

18

koncentration, reflektion och intryck som sker tillsammans med de andra aktörerna i leken (2010).

Den ryske teoretikern Lev Vygotskij (1896-1934) ansåg att alla människor har färdigheter som grundar sig från leken, dessa färdigheter följer oss genom hela livet. Vygotskij beskriver i sin teori hur viktig den fria leken är och genom att använda sin kreativa förmåga som Vygotskij också kallar fantasin, tolkar barnet erfarenheter och känslor (1995).

I Lgr 11 står det att allt i skolan hänger ihop, lika viktigt som det är att lära sig att samtala, läsa och skriva är det skapande arbetet och leken (2011). Jagtøien och Hansen nämner att leken är viktig för hur barnet uppfattar och utvecklar sig själva och sin identitet, men även hur de uppfattar andra i sin omgivning. För att beskriva leken nämner de att det är inte resultatet som räknas utan det är själva skapandet och genomförandet som är leken. Den fria leken beskrivs som den lek där barnen själva startar och bestämmer vad och vilka som ska delta (Jagtøien, Hansen 2010). Skolans arbete ska enligt Lgr 11 ge utrymme för olika kunskapsformer där lärande för dessa i slutändan ska bli en helhet. Dessa olika kunskapsformer innefattar även att eleverna ska utveckla olika uttrycksformer som de kan få genom t.ex. dans, musik, drama och

skapande i bild, text och form. Dessa ämnen kan även ge eleverna tillfälle att uppleva känslor av olika slag (Lgr11 2011).

2.2.3 Social förmåga

I Bunkefloprojektet arbetar man också med att öka barns självförtroende,

koncentrationsförmåga och sociala förmåga. Det som också är viktigt är att barnen känner sig motiverade och får uppleva en glädje i att genomföra rörelseaktiviteterna (Bunkeflomodellen 2005).

Psykoanalytikern Erik Hombuger Eriksons andra fas i sin teori kring de olika utvecklingsstegen som berör de kroppsliga, personliga och sociala aspekterna i en människas uppväxt handlar om att barnet lär sig att bli självständigt, lita på sin egen förmåga och utveckla en grund i sitt självförtroende (Hwang, Nilsson 2003). I Lgr 11 står det att genom att eleverna får vara med och ta demokratiska beslut i undervisning,

19

planering, ämnen, kurser och aktiviteter kan eleven utveckla sina kunskaper i inflytande och ansvar och detta kan hjälpa till att stärka deras självförtroende (2011).

Erikson menar att den negativa vägen i denna fas kan bli att barnet utvecklar kluvenhet, svag vilja och en svårighet att skilja mellan egna och andras behov. Osäkerhet och misstro för den egna förmågan kan få barnet till att se på sig själv ytligt och skapa en misstro till sin egen kropp och känslor (Hwang, Nilsson 2003). Vi menar att rörelse, idrott och lek således är viktiga komponenter för att barn ska kunna utveckla dens självkänsla, självständighet och sociala förmåga som både Erikson, Lgr11 och Bunkeflomodellen lyfter fram.

2.2.4 Tre perspektiv på sambandet mellan motorik/rörelse och kognitiv

inlärning

Ingegerd Ericsson påpekar att det finns undersökningar som visar på att det finns ett samband mellan motorik/rörelse och inlärning och för att förklara detta använder hon sig av tre perspektiv:

 Det psykologiska perspektivet handlar om den självkänsla, självförtroende, motivation och sociala kompetens som rörelse/aktivitet kan ge barnet. De barn som har omogenhet eller brister i sin motorik kan ha svårt att klara av en del aktiviteter/rörelser och detta kan ge dem ett sämre självförtroende. Om barnet inte har bra självförtroende och känner att det inte klarar av alla rörelser i leken/aktiviteten kan detta leda till att motivationen till att delta minskar. Om barnet inte känner sig motiverat kan detta leda till sämre social kompetens och sämre koncentrationsförmåga och detta kan då bidra till att barnet har svårare att ta in och lära sig undervisningen i klassrummet (Ericsson 2005).

 Det neurofysiologiska perspektivet handlar om hur funktionerna i hjärnan kan påverkas av motorisk träning/rörelse. När barnet tränar och lär sig nya och lite svårare rörelser används samma område i hjärnan som vid kognitiv inlärning. En ökad ämnesomsättning i hjärnan kan hjälpa till att få barnet piggare och även att höja koncentrationsförmågan så att annan information lättare kan tas in.

20

Vygotskij nämner i sin teori att människans hjärna är som ett pappersark, genom att vika arket på mitten skapas ett spår efter vikningen. Detta spår förklarar Vygotskij som en förändring av arket (hjärnan), det blir lättare att få fram en förändring i framtiden då det oftast räcker med att blåsa på pappret för att få det till att böja sig där vikningen tidigare skett. En beskrivning av detta är att vår hjärna bearbetar tidigare erfarenheter och är det organ som gärna återupprepar dessa. Hjärnan bevarar inte bara tidigare erfarenheter utan den arbetar kreativt med att bearbeta och skapa nya situationer där ett nytt beteende av de gamla erfarenheterna skapas (Vygotskij 1995).

 Det sensomotoriska perspektivet handlar om utvecklingen av sinnesintrycken och motoriken. För att ett barn ska kunna ta in ny information och lära sig nya rörelsemönster måste först de andra inlärda rörelserna bli automatiserade. För att detta ska ske måste hela processen med att hjärnan tolkar/bearbetar

sinnesintrycken för att sedan skicka signalen vidare till kroppen, upprepas många gånger. Om barnet får omogen motorik, koncentrations och

inlärningssvårigheter kan detta bero på att rörelser inte blivit automatiserade (Ericsson 2005).

Jean Piaget (1896-1980) är en av de mest inflytelserika forskarna inom kunskapsteori . Genom sina barnobservationer kom han fram till sin teori om barns utvecklingsfaser, där både det sensoriska (tänkandet/psyket) och det motoriska (känslan/det fysiska) ska kopplas ihop. Enligt Piagets teori är barns kognitiva utveckling biologisk och därför delade han in utvecklingsfaserna i ett åldersschema. Enligt Piaget kan barnen inte tillgodogöra sig någon kunskap som är för avancerad för deras biologiska utveckling. Piaget menar att om barnet ska kunna gå in i nästa utvecklingsfas måste kunskapen förändras, detta genom att hämta ny information och erfarenheter (2003).

2.2.5 Upptäcka brister i tid

För att kunna observera elevernas motorik i Bunkefloprojektet arbetade man utifrån ett observationsschema, motorisk utveckling som grund för inlärning också kallat MUGI. Avsikten med MUGI är att tidigt kunna upptäcka om barnen har motoriska brister, och

21

då kunna arbeta extra med dessa barn. För att se hur barnens koncentrationsförmåga påverkats fick föräldrar och lärare ett frågeformulär, där deras observationer om barnens koncentrationsförmåga innan och efter undersökningen skulle besvaras (Ericsson 2005). Barnen studeras från årskurs 1-9 och är uppbyggt så att en del är fokuserat på fysisk aktivitet och en del är fokuserade på forskning. De som är involverade med

forskningsarbetet kring Bunkefloprojektet är MAS, lärarhögskolan och folktandvården i Skåne. Studien har bevisat att genom fysisk aktivitet förbättras barns motorik och en bättre motorik kan hjälpa barn med koncentrationssvårigheter (Bunkeflomodellen 2005).

2.2.6 Sammanfattning

Genom ovan redovisad forskning och teoretiska perspektiv har vi försökt framhålla vikten av motorik och rörelse för barns kognitiva utveckling. Vi menar att detta positiva samband är tillräckligt belagt för att kunna utgöra en vetenskaplig grund för vår analys.

23

3. Metod

I detta kapitel beskrivs kvalitativa intervjuer som metod och ger en bättre insyn till varför denna metod valdes i undersökningen. I kapitlet står det även beskrivet varför och hur vi valt att intervjua och besöka de personer och skolor som framgår i

undersökningen, samt vilka forskningsetiska överväganden vi tagit hänsyn till.

3.1

Kvalitativa intervjuer

Det finns olika typer av intervjuer. Skillnader mellan den strukturerade och den

ostrukturerade intervjun menar Judith Bell professor på School of Continuing Education vid Nottingham University i Storbritannien menar att den strukturerade intervjun

påminner om en enkät eller checklista, det är intervjuaren som fyller i svaren och inte informanten. Den ostrukturerade intervjun är mer som ett vanligt samtal som handlar om ett särskilt ämne. De flesta intervjuer som genomförs hamnar mitt emellan den strukturerade och ostrukturerade intervjun, och den fokuserade intervjun är en sådan (Bell 2000).

Ann Kristin Larsen lektor på högskolan i Oslo (2009) menar att en fördel med en kvalitativ undersökning är att intervjun blir ett möte mellan personer och att vid en bokad intervju brukar alltid informanterna infinna sig och delta medan det är lätt för dem att låta bli att svara på utsända frågeformulär. Däremot kan det vara lättare för informanterna att svara ärligt på ett frågeformulär där de kan vara anonyma, det finns en risk att informanterna ger det svar som de tror att forskaren vill ha vid en intervju

(Larsen, 2009). Forskaren har även tillfälle att ställa följdfrågor vid en intervju och detta kan ge större förståelse för det ämne forskningen handlar om. Genom att observera informanterna under intervjun kan det även leda till att det är lättare för forskaren att

24

tolka och förstå svaren de fått (Larsen 2009). För att skapa en balans mellan

informanterna och den text som skrivs i analysen är det bra att sätta in citat för att det ska bli mer trovärdigt (Patel, Davidson 2003).

Vi har valt att arbeta utifrån en av huvudreglerna som forskaren Yvonne Tasker (i Bell 2000) nämner, att de frågor som vi valt att ställa till de olika personerna inte på något sätt var ledande och värderande.

Vårt val att göra en fokuserad intervju var baserat på att vi ville hålla oss så mycket det gick till de frågor som skulle besvaras. En fokuserad intervju har en viss struktur hävdar Bell, men den ger även en del frihet för personen som blir intervjuad att prata utanför frågorna som ställs (2000). För att undvika att intervjun ger för mycket information och att alla parter upplever situationen som vilsen ville vi skapa en viss struktur i de frågor som ställs. En fokuserad intervju kräver att man innan har arbetat fram frågor som håller sig inom vissa ramar, Tasker (i Bell 2000 ). Slutprodukten av analysen i en kvalitativ undersökning beskriver Patel och Davidson, som båda under flera år undervisat i forskningsmetodik, som ett resultat av intervjuerna som varvas av citat och egna kommentarer och tolkningar (2003).

Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua pedagoger som är knutna till ämnet idrott och hälsa, rektorer och politiskt ansvariga. Genom denna kvalitativa

undersökning vill vi få fram hur samarbetet mellan parterna ser ut, vem som tar det slutgiltiga beslutet och vilka faktorer den personen tar hänsyn till. Utifrån vårt syfte är en kvalitativ forskningsansats bäst lämpad som undersökningsmetod. Då studiens tidsram inte tillåter en kvantitativ undersökning har vi valt att istället göra några kvalitativa djupintervjuer med personer som är berörda i beslut kring idrott.

Tasker (i Bell 2000) anser att miljön man väljer att genomföra intervjuerna i är viktig, och att en yttre påverkan kan påverka intervjun på ett negativt sätt.

25

3.2 Urval

Valet av var vår undersökning skulle göras var knutet till en kommun i södra Skåne, detta för att vi skulle kunna se om det finns några skillnader i de beslut som blir tagna i ämnet idrott och hälsa.

Valet av skolor var inte helt slumpmässigt, vi hade information om att Mölleskolan arbetade mer med ämnet idrott och detta blev därför vår första kontakt. Mölleskolan består av cirka 420 elever med årskurserna förskoleklass till femte klass. Rektorn som vi har döpt till Lena är en medelålders kvinna som var med och startade upp den profil som skolan arbetar utifrån. Vårt andra val av skola var inte så planerat men det visade sig att vårt val blev bättre än vad vi väntat. Stenskolan som vi besökte var en mindre skola med cirka tvåhundra elever, verksamheten var uppbyggd från förskoleklass till tredje klass. Rektorn på Stenskolan är en kvinna som i vår uppsats heter Elsa.

När vi kontaktade Mölleskolan som vi redan visste arbetade med mer idrott kom det fram att deras undervisning i idrott var bundet till två idrottslärare. En av idrottslärarna som vi i vår uppsats kallar för Olle har arbetat i kommunen under 17 år medan den andra idrottsläraren som vi kallar för Stina är ganska nyexaminerad. De arbetar mycket tillsammans i den undervisning som bedrivs på skolan.

Efter kontakt med Stenskolan visade det sig att de arbetar på ett annat sätt som innebär att undervisningen i ämnet idrott bedrivs av lärare som är knutna till den klass som har gymnastik. Därför valde vi tillsammans med ansvarig rektor på skolan att genomföra intervjun med en pedagog om arbetat längst med detta ämne. Denna pedagog (Lisa) började arbeta på Stenskolan för 15 år sedan. Hon är lärare i en 1:a, men har även idrottslektioner med andra klasser.

Kontakten med kommunen visade sig vara svårt eftersom vi inte riktigt visste vem som hade kunskapen att kunna besvara våra frågor på bästa sätt. Till slut valde vi att

kontakta utbildningschefen i den valda kommunen. Utbildningschefen (Pia) har varit verksam i kommunen i åtta år. Hon tyckte att det skulle vara bra om den administrativa chefen var med på intervjun ifall han (Stig) hade mer kunskap om ämnet. Han arbetar mycket med politiska frågor, men ger även råd och stöd till kommunens rektorer.

26

För att uppfylla konfidentialitetskravet har vi fingerat namnen på alla personer och skolor.

Mölleskolan – Lena (rektor), Olle och Stina (idrottslärare). Stenskolan – Elsa (rektor), Lisa (lärare).

Pia (utbildningschef). Stig (administrativchef).

3.3 Genomförande

Studien är en kvalitativ undersökning, baserad på intervjuer med pedagoger som undervisar i idrott, rektorer samt utbildningschef och administrativ chef.

För att få svar på våra frågor valde vi att skapa bestämda frågor som ställts under intervjuerna, detta för att samtalet skulle flyta. För att undvika att inte ställa frågor som kändes ledande, utan som istället gav möjlighet till egna tankar och erfarenheter

bestämde vi oss för att inte ställa för många följdfrågor. Det var viktigt för oss att personen som skulle blir intervjuad inte påverkas av våra egna värderingar, därför valde vi att arbeta på detta sätt.För att vi skulle kunna göra vår studie valde vi att kontakta en rektor och idrottslärare på Mölleskolan och en rektor och en pedagog som har hand om ämnet idrott och hälsa på Stenskolan. För att lättare kunna analysera och göra

jämförelser i vår undersökning valde vi två skolor i samma kommun. Innan vi besökte skolorna började vi med att kontakta rektorerna för en intervju och informerade samtidigt om att vi var även intresserade av att komma i kontakt med pedagoger som var ansvariga för ämnet idrott och hälsa. Samtalen med dessa pedagoger planerades genom att vi kontaktade dem genom mail och telefon.

Efter vår intervju med rektorn på Mölleskolan fick vi mailadress till deras två

idrottslärare och när vi kontaktade dem visade det sig att de båda två gärna ville delta i vår undersökning eftersom de arbetade mestadels tillsammans. De ville göra intervjun tillsammans och inte enskilt och detta tog vi givetvis hänsyn till.

27

När vi genomfört intervjuerna med rektorn och två idrottslärare på Mölleskolan och rektorn på Stenskolan kände vi att vi redan hade fått bra material. Tyvärr var en av intervjuerna inte genomförbar i anslutning till de andra. Pedagogen som ansvarade för ämnet idrott och hälsa på Stenskolan kunde inte delta i intervjun vid det tillfället vi önskade . Att planera intervjuerna tidsmässigt visade sig vara viktigt i vår undersökning, Vi förändrade därför vår strategi och diskuterade fram en lösning för förseningar i vår planering och vårt arbete med analys och resultat.När vi intervjuade rektorn på

Stenskolan gav hon oss namnen på två lärare som hon visste arbetade mest med ämnet idrott och hälsa. Vi tog kontakt med en av dessa och bokade tid för intervju. Den första tiden vi bokat för intervju fick han ändra på grund av förhinder, men vi bokade en ny tid dagen efter. När vi kom till Stenskolan för att göra vår intervju fick vi beskedet att han var sjuk. Eftersom vi redan var sent ute med intervjun kände vi att det inte gick att vänta längre och valde därför att försöka få kontakt med den andra personen vars namn vi fick av rektorn. Vi fick tag i denna pedagog men det visade sig att han inte hade undervisat i idrott på flera år. Han ledde oss vidare till en annan pedagog som han trodde skulle kunna hjälpa oss. Vi hade tur för att pedagogen vi fick kontakt med till slut visade sig ha mest idrottsundervisning i det arbetslaget hon arbetade i och hon ställde upp på en intervju direkt.

Tidigt i vår undersökning hade vi också bestämt att kontakta ansvariga för beslut inom kommunen, men detta visade sig vara en mycket svår uppgift. Kommunens beslut var väldigt uppdelat, och den person som vi ansåg var intressant att intervjua i vår

undersökning var väldigt svår att nå per telefon. Vi kom i kontakt med två andra personer som hade en yrkesroll som antingen var att inte ta de avgörande besluten eller så tog de beslut som var högre än dem vi önskade få reda på. Detta fick oss till att tveka i vår undersökning, om dessa två då var relevanta personer att intervjua. Till slut blev vi kopplade till utbildningschefen i den kommun vår undersökning gäller och bokade en intervju med henne. Utbildningschefen föreslog att administrativ chef också kunde vara med så att vi skulle få så bra svar som möjligt på våra frågor. Kontakten med den administrativa chefen stod utbildningschefen för så vi behövde inte kontakta honom. Intervjuerna valde vi att göra i ett avskilt rum därför att så lite yttre påverkan som möjligt skulle kunna påverka intervjun på ett negativt sätt.

28

Intervjuerna med rektor och pedagoger på Mölleskolan samt kommunens

utbildningschef och administrativ chef varade i 20minuter per intervju. Intervjuerna på Stenskolan tog lite kortare tid, rektorns intervju varade i 15 minuter och pedagogens i 10 minuter. Varje intervju spelades in med diktafon. Sedan transkriberade vi materialet och analyserade det genom att leta likheter och skillnader i svaren, hitta mönster och utifrån det skapade vi olika teman eller kategorier.

3.4 Forskningsetiska överväganden

När det ska göras en undersökning eller forskning finns det vissa forskningsetiska principer som forskaren bör förhålla sig till. Dessa principer är indelade i fyra huvudkrav enligt Vetenskapsrådet (2002).

 Informationskravet innebär att den som ska genomföra undersökningen ska informera informanterna om vad undersökningen handlar om vilken uppgift deltagaren har i projektet, även att de deltar frivilligt och har rätt till att avbryta deltagandet.

 Samtyckeskravet betyder att informanten samtycker till sin medverkan i den undersökning som ska ske, är informanten under femton år ska samtycke från målsman finnas.

 Konfidentialitetskravet handlar om att informantens personuppgifter hanteras på ett sätt så att obehöriga inte kan ta del av dem. Informanterna ska ges största möjliga konfidentialitet.

 Nyttjandekravet innebär att om man få in material om en enskild person får detta material endast användas inom forskning.

Vid första kontakten tillfrågades personen om den ville ställa upp på en intervju och vi berättade även vad undersökningen skulle handla om. Innan starten av intervjuerna informerade vi personerna om att vi värnade om de etiska övervägandena och att vår önskan var att personen skulle ställa upp på att bli inspelad under intervjun. Vi berättade

29

då att intervjun var konfidentiell. Patel och Davidson skriver att när en intervju är konfidentiell är det bara intervjuarna som vet vem som deltagit och det är bara dem som har tillgång till denna information (2003).

Vi berättade också vad materialet skulle användas till, vilket var enbart

forskningsändamål. Vi tog hänsyn till om personen inte ville bli inspelad, samtalet skulle sedan raderas efter det att vi transkriberat samtalet, detta för att ta hänsyn till informantens anonymitet. Intervjuerna spelades in med diktafon.

31

4. Resultat och analys

I föreliggande kapitel presenteras resultat och analys under olika temarubriker som motsvarar innehållet i våra informanters svar från intervjuerna. Under den första

rubriken 4.1 kopplas innehållet till vårt syfte om vilket utrymme idrott och hälsa har i de aktuella skolorna. Detta kommer även i 4.5. Temat i 4.2 kopplas till beslutsprocessen. I de resterande temarubrikerna kopplar vi innehållet till vilka faktorer som styr

beslutsprocessen.

4.1 Förändringar kring idrottsämnets utrymme

Lena som är rektor på Mölleskolan poängterar att denna kommun arbetar efter den lägsta timplanen men att de ändå fattade ett beslut på skolan om att satsa mer på idrott. De valde att arbeta utifrån en idrott och hälsa - profil och är numera en hälsocertifierad och hälsofrämjande skola som har schemalagd undervisning i idrott och hälsa tre gånger per vecka. Lena säger att om man väljer att arbeta utifrån en profil så blir det på

bekostnad av något annat ämne. Skolverket har som nämndes inledningsvis, arbetat fram en timplan för grundskolan. Denna timplan är uppbyggd så att varje ämne är garanterat en viss tid varje vecka. Timplanen ger utrymme för att fördela timmar olika. Om en skola väljer att arbeta mer eller mindre med ett visst ämne så finns möjlighet till att minska eller ta högst 20 procent av ett ämne eller en ämnesgrupp (Skolverket 2012). Olle som arbetar på samma skola som idrottslärare menar att han märkte att

idrottslektionerna gavs mindre tid men att en förändring kom när Bunkefloprojektet startade. Bunkefloprojektet startades hösten 1999 och syftet med detta projekt var att se om ökad fysisk aktivitet och anpassad motorisk träning i skolan kunde påverka

koncentrationsförmåga och skolprestationer (Ericsson 2005). Innan projektet startade hade Olle gått ut till kommunen och berättat om hur viktig rörelse är och vad forskning visar, men han fick ingen respons. Det var när en av forskarna i projektet gick ut och

32

berättade hur viktigt det var att röra på sig och hur mycket det gav även i de andra ämnena som chefen fick ett intresse för en hälsofrämjande skola. Elsa som är rektor på Stenskolan säger precis som Olle, att det hände något för cirka åtta år sedan. Innan det hade de mer timmar idrott i veckan men sedan blev det en lagstiftning i timplanen. Kommunen bestämde att arbeta utifrån den minsta timplanen och då fick även idrotten stryk. Elsa påpekar att fast det har kommit en ny skollag är fortfarande timplanen den samma. Lisa som arbetar med idrottsämnet på Stenskolan har också märkt att det går i vågor:

Ett tag var det väldigt mycket så här att det skulle vara en väldigt hälsosam skola och att man skulle ut och promenera varje morgon (Lisa).

Lisa menar att riktigt så är det inte längre. Stenskolan har schemalagd undervisning i idrott och hälsa en gång per vecka, men lärarna på skolan försöker dock få in röris (Friskis och Svettis träningsprogram för barn) på lektionerna och ibland har de halvklass där den ena halvan får ha ett rörelsepass. Tema där de blandar olika ämnen som exempelvis matematik och idrott kan också förekomma.

Pia har under sina åtta år som utbildningschef i kommunen sett skillnader ur ett större hälsoperspektiv.

Det har blivit, tycker jag…en debatt som är bredare, som handlar om hela spektrat i livet, både kost och rörelse och sömn, alltså det är väl de här friskfaktorerna, eller vad som krävs för att du ska ett gott och bra liv (Pia).

Pia säger att de arbetar mycket med utvecklingsarbete för att alla barnen ska nå målen och lyckas och om forskningen säger att idrott är bra för eleverna inlärning så måste hon se till helheten. Det går att lägga fler timmar på idrott men man kan inte se det så

isolerat utan måste tänka på vad vi kan uppnå med detta och hur detta kan kopplas till skolans kärnuppdrag som handlar om kunskapsmål och värdegrundsmål. I Lgr 11 står det att skolans arbete ska ge utrymme för olika kunskapsformer där lärande för dessa i slutändan ska bli en helhet (2011).

Skolorna där vi gjort vår undersökning arbetar utifrån den lägsta timplanen. I en motion till Sveriges riksdag skriver Nilsson att Sverige tillhör de länder i Europa som har lägst antal timmar i skolan till idrott och hälsa (Riksdagen 2007). Mölleskolan har valt att arbeta mer hälsofrämjande och har lagt in mer idrott på schemat. Stenskolan följer timplanen och har valt att arbeta på ett sätt där ämnen integrerar med varandra så att

33

hälsa och rörelse blir en helhet i verksamheten. Enligt ett nytt budgetförslag inför år 2013 framgår det att regeringen väljer att satsa på ämnen som teknik, naturkunskap och matematik (Riksdagen 2012). Det har framkommit av intervjuerna att rektorn på Stenskolan har ett större intresse av att satsa på kärnämnena och ser positivt på

regeringens förslag, medan Mölleskolan ser att förslaget kommer att ske på bekostnad av ämnet idrott och hälsa.

4.2 Alla berördas inflytande - en fråga om demokrati

Lena säger att hela personalen var delaktiga när de tog beslutet att Mölleskolan skulle ha mer idrott än resten av kommunen.

Ja man kan ju inte bara sitta som rektor och själva sitta och säga, det har man svårt att göra på en skola eller arbetsplats, för det är ju alla som jobbar där som måste ändå tro på det. Det måste ju ändå vara något slags demokratibeslut där de flesta faktiskt tycker att det här skulle gynna verksamheten (Lena).

Hon säger dock att det inte är så lätt att hålla beslutet vid liv med tanke på att det var många år sedan beslutet togs och personalen bytas ut. När de rekryterar folk till skolan berättar de att det är en hälsofrämjande skola och vad som menas med det, men det kan ändå bli stressigt med alla mål som ska nås och då tycker inte alla att det ska läggas så mycket tid på idrott, därför måste de ha diskussioner om detta med jämna mellanrum. Just när det gäller en förändring i verksamheten menar Lena att det inte är ett beslut som bara hon kan ta utan alla berörda måste tro på det för att det ska fungera. Olle och Stina känner att det är ett demokratiskt beslut angående att ha en hälsofrämjande skola men att det ändå är rektorn som tar det slutgiltiga beslutet.

På Stenskolan har inga gemensamma beslut tagits gällande idrott och rörelse. Elsa menar att hon som rektor inte anser att detta varit nödvändigt och låter lärarna själv styra hur de förlägger och fördelar sin undervisning inom timplanens ramar.

34

Lisa håller med om det som Elsa nämner. Hon känner att hon har ganska mycket frihet att planera sina idrottstillfällen och när de har tema eller integrerar idrott med andra ämnen kan de även under en period få lite extra tid till idrott. Lisa tar dock inte dessa beslut själv utan de måste bestämma detta tillsammans i arbetslaget och utgå efter timplanen. Timplanen som skolverket har skapat är gjord så att den tid som nämns är den minst garanterade tid som en elev får i ett visst ämne och där en lärare är med och undervisar (Skolverket 2012).I Lgr11 står det att rektorn är den person som har det största ansvaret för verksamheten och att målen nås (2011). Stig som är administrativ chef menar dock att rektorns rätt att bestämma om idrottstimmarna är väldigt begränsad. De måste hålla sig till timplanen men har möjlighet att använda sig av timmar som är avsatta till elevens val och använda dessa till andra ämnen om de önskar. Pia,

kommunens utbildningschef, menar att det inte går att göra hur som helst med

timmarna, varje ämne måste ha en garanterad tid. Därför säger hon precis som Stig, att vill man satsa på ett särskilt ämne i verksamheten går detta att reglera med elevens val. I Lgr 11 betonar de dock vikten av att eleven själv ska få vara med och ta beslut i ämnen angående den dagliga undervisningenoch genom att eleverna får vara med och ta demokratiska beslut kan eleven utveckla sina kunskaper i inflytande och ansvar och detta kan hjälpa till att stärka deras självförtroende (2011).

För att kunna ta ett beslut om en profil som Mölleskolan har gjort krävs det enligt rektorn på skolan att alla berörda tror på det för att det ska fungera. Hon menar att det är ett demokratiskt beslut som personalen gemensamt ska ta. På Stenskolan har det inte tagits några gemensamma beslut i ämnet idrott och hälsa, utan här får lärarna i arbetslagen själv lägga upp undervisningen, så länge de håller sig till timplanen. Vi tolkar vårt resultat som att skolornas demokratiska beslut inte innefattar eleverna och att de utelämnas ur beslutsprocessen.

4.3 Pedagogernas inställning

Lena på Mölleskolan vet att det finns ett missnöje bland en del lärare. Missnöjet menar hon uppstår när målen ska nås i andra ämnen.

35

Ja ..det finns de som ifrågasätter varför de ska ha så mycket rörelse. När det behöver träna sig att läsa…(Lena skrattar)!(Lena)

Olle och Stina som arbetar som idrottslärare på skolan tycker det är bra med mycket rörelse på schemat. Ämnet idrott och hälsa i Lgr 11 syftar just på att ge eleverna tillfälle att utveckla sin rörelseförmåga och att få dem att bli intresserade av att vara fysiskt aktiva då detta är en tillgång både för eleven och för samhället (2011).

Vi är ju så att vi vill att barn ska ha mer idrott, helst ett rörelsepass om dagen (Olle).

Olle menar på att eftersom forskning visar att de elever som har mycket rörelse får bättre resultat på de nationella proven uppmuntrar han till mer idrott i skolan. Bunkefloprojektet är en studie som har bevisat att genom fysisk aktivitet förbättras barns motorik (Bunkeflomodellen 2005)och enligt Ericsson finns det undersökningar som visar på att det finns ett samband mellan motorik och inlärning (Ericsson 2005). Elsa på Stenskolan har inställningen att kärnämnena är viktiga och kräver all tid de kan få.

Men just fokus på idrott...öm…så är där ju inte nu.. just nu nä, om man säger ur ett politiskt perspektiv. Utan det är ju mycket matematiken och svenskan, det är ju läsinlärningen och de matematiska färdigheterna som det pratas om hela tiden…”med all rätt”! (Elsa).

Lisa är lärare i en 1:a men undervisar även i idrott på Stenskolan. Hon brukar i sin undervisning integrera kärnämnena med idrott och tycker att detta är ett bra sätt att få in rörelse under hela dagen och ändå inte förlora timmar i de andra ämnena. Lisa anser att idrott och hälsa inte längre är ett särskilt ämne utan att det finns överallt. Detta håller utbildningschefen med om. Hon menar att det har blivit ett vidare begrepp och att pedagogerna har blivit mer medvetna om andra faktorer som berör hälsa så som sömn och matvanor, faktorer som håller eleven frisk.

Det finns ett missnöje på Mölleskolan bland en del lärare som tycker att idrotten tar för mycket timmar från kärnämnena. Vi fick uppfattningen av att vissa pedagoger från båda skolorna tycker att barnen leker och rör sig så pass mycket under dagen att så många idrottstimmar inte är nödvändiga. Genom leken får barnet uppleva känslor, spänning och lugn och kan även arbeta med sin identitet och koncentration (Jagtøien, Hansen 2010). Vygotskij beskriver i sin teori hur viktig den fria leken egentligen är för att

36

barnet ska tolka erfarenheter och känslor (1995). Idrottslärarna på Mölleskolan tycker däremot att planerad fysisk aktivitet är en viktig del i skolans undervisning. De hänvisar till forskning som bevisat att det finns ett samband mellan motorik/rörelse och inlärning, de menar på att det är lättare att upptäcka elever med motoriska svårigheter om det finns schemalagd undervisning i ämnet idrott. I en motion till riksdagen har Nilsson skrivit att det borde finnas fler obligatoriska timmar idrott i skolan för att alla barn ska få

möjlighet till rörelse, även de barn som rör sig väldigt lite i övrigt (Riksdagen 2003). Vi tolkar pedagogernas olika inställningar till ämnet idrott som att det finns olika faktorer de tar hänsyn till. De faktorer som framkommit av vårt resultat är pedagogernas intresse kring ämnet och hur insatta de är i forskningen angående detta.

4.4 Samband mellan idrott och kognitiv förmåga

Elsa och Lisa på Stenskolan försöker förklara för oss att det finns forskning kring sambandet mellan rörelse och inlärning och att de är medvetna om effekterna av detta.

Det är ju det precis ..som jag sa innan att det är.. är ju faktiskt forskningsmässig bevisat….att

hjärna…för att hjärnan ska fungera och kunna orka med och hålla sitt fokus så behöver båda halvorna jobba, och kroppen behöver jobba (Elsa).

Just det här med att få fram den här forskningen mellan lärandet och om man rör sig…så tillvaratar man kunskapen bättre…man får utlopp för sin rörelsen har man större möjlighet och…tillförskaffa de andra ämnena så att säga (Lisa).

Elsa och Lisa pratar mycket om den vardagliga rörelsen och hur viktig den är, särskilt i dagens samhälle med så många stillasittande barn. Elsa påpekade även att hon tycker det är viktigare med idrott i skolan för de lite äldre eleverna eftersom hon anser att de rör sig mindre i vardagen. Hon menar på att de yngre barnen lättare leker och rör sig på rasterna.På Mölleskolan är de väldigt medvetna om sambandet mellan idrott och den kognitiva förmågan.

Det finns ju massvis med forskning som säger att hjärnan har lättare för att lära när man är fysisk. [---]Det är det jag liksom har haft i botten eller som grund, och när man drivet det här (Lena).

37

För att ge barnen de bästa förutsättningarna och med tanke på vad forskningen visar anser både rektorn och idrottslärarna att det är viktigt att fånga upp eleverna redan i tidig ålder. Pedagoger och forskare som startade Bunkefloprojektet för att visa sambandet mellan fysisk aktivitet och inlärning började träna med eleverna redan i första klass (Ericsson 2005). Rektorn vill också få fram att forskning visat tydliga resultat på att eleverna utvecklas och får högre måluppfyllelse i takt med medveten fysisk aktivitet och inte enbart lek på rasterna. Enligt Ericsson har det en stor betydelse när ett barn rör på sig, både för hur de utvecklas som människor och hur de uppfattar sig själva. Att röra på sig, både genom idrottsaktiviteter och lek, stärker barnens

benstomme, muskler, uthållighet, ger bättre balans och koordinationsförmåga. Forskning visar även att fysisk aktivitet kan bidra till bättre självförtroende, ökad ämnesomsättning i hjärnan och att rörelser blir automatiserade, detta förklarar Ericsson med sina perspektiv som vi har förklarat i kapitel 2. Detta kan i sin tur leda till att eleverna får en lättare inlärning vid andra skolämne (Ericsson 2005).

Skolchefen och den administrativa chefen förklarar att det har funnits och finns mycket diskussioner kring sambandet mellan rörelse och inlärning. De har varit på föreläsningar som handlat om just detta och det förekommer diskussioner om att arbeta efter en modell som främjar detta.

På båda skolorna vet de att det finns ett samband mellan rörelse och kognitiv förmåga. Rektorn på Stenskolan har den uppfattningen att de äldre barnen har större behov av planerad idrott eftersom de mindre barnen rör sig så pass mycket ändå. De på

Mölleskolan håller inte med om detta eftersom forskning visar på att det är viktigt att fånga upp eleverna tidigt. Vår tolkning av intervjuerna är att de olika sätt de arbetar på skolorna handlar om ledningens och personalens intresse och vad de prioriterar.

4.5 Barn med behov av extra rörelse

Idrottslärarna på Mölleskolan berättar att de har ett pass i veckan för barn med motoriska svårigheter. Här får eleverna på skolan och även förskoleklassens barn möjlighet till att delta om de har brister i sin motorik.

38

Vi har inte F-klasserna i idrott utan det har fritidspedagoger, men vi kontrollerar dem först sen får de vara med också på den här motoriska träningen. Ju tidigare vi får barnen desto bättre är det (Olle).

Piaget som vi nämner i kapitel 2, är en inflytelserik forskare inom kunskapsteori och han menade att varje barn går igenom olika utvecklingsfaser i sin motorik och om det finns brister i en fas måste dessa tränas upp innan individen kan gå in i nästa fas (Hwang, Nilsson 2003).

Den största förändringen menar Stina är den som de ser i gymnastiksalen då de själv inte medverkar i klassrummet. Eftersom det är en liten grupp som får extra motorisk träning ser hon snabbt en positiv förändring hos eleverna. Olle tror att självförtroendet som eleverna får av en bättre motorik kan visa sig positivt i klassrummet men han har inte bevisad fakta för detta. Ericsson nämner också i sin forskning att om barnet inte har bra självförtroende kan detta leda till att motivationen minskar. Om barnet inte känner sig motiverat kan detta leda till sämre social kompetens och sämre

koncentrationsförmåga och detta kan då bidra till att barnet har svårare att ta in och lära sig undervisningen i klassrummet (Ericsson 2005). Därför anser rektorn att det är lika viktigt med extra träning i idrott som i andra ämnen. Både idrottslärarna och rektorn på Mölleskolan är medvetna om vad forskningen visar angående barn med motoriska brister, och har därför valt att arbeta med mer rörelse och extra hjälp för att ge eleverna de bästa förutsättningarna att nå målen i alla ämnen. I Lgr 11 lägger skolverket stor vikt vid att undervisningen ska utformas efter elevernas förutsättningar och behov (2011). Lena påpekar också vikten av behörig personal.

Vi har fler idrottslärare här men detta är ju också en större skola. Men jag tycker det är en väldigt viktig insats man gör, att det blir ett bra innehåll på idrotten. Att man har utbildad, behörig personal från början (Lena).

På Stenskolan arbetar de på ett annat sätt, Lisa säger att på denna skola tränar de tillsammans med alla elever i samma grupp oavsett hur långt de har kommit i den motoriska utvecklingen. Om någon elev visar stora brister i sin motorik kontaktar Lisa föräldrarna så att de kan träna extra hemma. Det finns även en personal som har en utbildning i motorik- träning - inlärning (MTI) som kontaktas vid speciella fall. Lisa påpekar även att det är svårt för henne att hjälpa eleverna med endast ett pass idrott i veckan.

39

Det som framkommit av våra intervjuer är att skolorna väljer vilka insatser som ska finnas och vad verksamheten ska satsa på, vi tolkar det även som att det handlar om en ekonomisk fråga i form av utbildad och behörig personal i ämnet.

4.6 Andra förebilder

Mölleskolan har startat sin profil med hjälp av Bunkeflomodellen, tidigare nämnt i kapitel 1 och 2. Bunkefloprojektet startade 1999 på Ängslättskolan och har med sin forskning visat att det finns samband mellan motorik och kognitiv inlärning

(Bunkeflomodellen 2005). Genom att Mölleskolan medverkade i Bunkeflomodellens nätverk i form av besök och föreläsningar har deras intresse för en hälsofrämjande skola växt fram. Lena menar att de har haft Bunkeflomodellen som förebild men att de nu har funnit sin egen modell.

Nu har vi inte varit så aktiva de sista åren tillsist känner man att man inte får mer från dem än vad vi själva kan ha (Lena).

Rektorn på Stenskolan har hört talas om Bunkeflomodellen och vet om deras positiva resultat men anser att det är en ekonomisk fråga att kunna arbeta utifrån deras modell. Hon menar att det behövs pengar för att kunna utöka timplanen och att anställa fler idrottslärare som kan hålla i undervisningen.

Utbildningschefen och administrativa chefen berättar att de haft diskussioner i kommunen om denna modell, men att det inte har kommit längre än så. Pia säger att deras intresse väcktes på grund av att denna modell täckte in ett större

folkhälsoperspektiv.

Pia och Stig berättar att det finns en undersökning som gjorts i regionen och resultatet från den ska komma inom snarast. Via denna undersökning vill de ta reda på

ungdomarnas livsmönster, för att sedan kunna ta ställning till detta på något sätt. Det som har framkommit av vårt resultat är att båda skolorna egentligen arbetar ur ett folkhälsoperspektiv men vår tolkning är att Mölleskolan är mer medvetna om sitt val och bedriver sin undervisning utifrån en viss modell

40

4.7 Välbefinnande

Både rektorer, utbildningschef, administrativ chef och pedagoger är alla överens om att rörelse har en stor betydelse i elevernas vardag och skola. Lena menar att må bra är en viktig faktor för att utvecklas.

Men för oss är hälsofrämjandet inte bara idrotten, alltså den fysiska aktiviteten utan det är också det inre välmåendet. Att man ska må bra, det är samma sak där att hela barnet måste må bra för att man ska kunna utveckla de intellektuella ämnena eller bitarna (Lena).

Att röra på sig och ha en hälsosam livsstil är enligt Lgr 11 grundläggande för att

människor ska må bra (2011). En bra motorik kan ge eleverna bättre självförtroende när de känner att de klarar av rörelser i lek och aktivitet. Denna själkänsla kan även visa ett positivt resultat vid inlärning i klassrummet (Ericsson 2005). Erik Hombuger Erikson som vi nämner i kapitel 2 har en teori kring de olika utvecklingsstegen. I den andra fasen i denna teori lär sig barnet att bli självständigt och kan utveckla en bra grund i sitt själförtroende. Om inte barnet lär sig detta kan det se på sig själv ytligt och skapa en misstro till sin egen kropp och känslor (Hwang, Nilsson 2003).

Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever någon form av fysisk aktivitet varje dag. Att röra på sig och ha en hälsosam livsstil är grundläggande för att människor ska må bra (Lgr11 2011). Vår tolkning av intervjuerna är att det finns många sätt att nå ett välbefinnande och att detta inte sker endast genom ämnet idrott, men att idrott och hälsa har en starkt bidragande roll till viktiga aspekter av barnens helhetsutveckling.

4.8 Sammanfattande analys

Vi vill nu sammanfatta de viktigaste aspekterna som framkommit i resultatet.

 Timplanen styr hur många timmar varje ämne ska ha, väljer de på en skola att arbeta utifrån en profil blir det på bekostnad av något annat ämne.

41

 En skola kan satsa fler timmar på idrott och hälsa men måste se till vad de kan uppnå med detta och hur det kan kopplas till skolans kärnuppdrag. Forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse och inlärning.

 När det ska ske en förändring i skolan gäller det att alla berörda har ett intresse och engagemang inför detta. En chef har svårt att ta eget beslut om något som berör en hel skola.

 Timmarna till elevens val går att reglera men då försvinner oftast elevens inflytande.

 Att integrera idrott med kärnämnena är ett sätt att få in rörelse under hela dagen utan att förlora timmar i de andra ämnena.

 Forskning är en faktor som spelar roll i pedagogernas olika inställningar till ämnet, men även pedagoger och ledningens intresse är en stor faktor.

 Genom att upptäcka elevernas motoriska brister och börja träna dessa i tidig ålder kan öka förutsättningarna till ett bättre lärande.

Vill en skola arbeta mer med ett ämne går det att reglera en viss del i timplanen, det går också att använda sig av elevens val (Skolverket 2012-10-02), men i Lgr 11 betonar de dock vikten av att eleven själv ska få vara med och ta beslut i ämnen angående den dagliga undervisningen (Lgr11 2011). Bunkefloprojektet och Ericsson har bevisat i sin forskning att det finns ett samband mellan motorik/rörelse och inlärning och detta förklarar Ericsson med sina tre perspektiv som vi nämner i kapitel 2 (Ericsson 2005). I Lgr 11 står det att skolans arbete ska ge utrymme för olika kunskapsformer där lärande för dessa i slutändan ska bli en helhet (2011).

43

5. Diskussion

Vi har i denna studie tagit reda på vilka olika faktorer som ligger till grund för det arbetssätt man väljer inom ämnet idrott och hälsa och vem som beslutar detta.

Innan vi började vår undersökning visste vi att det kunde finnas skillnader från skola till skola. Det visade sig att timplanen styr hur skolorna ska lägga upp sin undervisning, men vi anser också att det är mycket upp till rektorerna hur de vill fördela de timmar som går att lägga på andra ämnen. Det framkom också i undersökningen att om en skola väljer en profil som Mölleskolan har gjort är det nästan nödvändigt att all personal är överens om detta. Vad vi uppmärksammat är att ämnet elevens val inte längre är elevens val utan något som automatiskt blir idrottstimmar, vi menar att eleven fråntas sin rätt att ta demokratiska beslut angående ämnet. Med tanke på forskning som gjorts kan det vara bra att använda elevens val till att satsa mer på idrott, men samtidigt anser vi att

eleverna borde få vara med och ta dessa beslut, då de lär sig att bli mer ansvarstagande och kan stärka sitt självförtroende.

Att utrymmet på skolorna angående idrott och hälsa är så olika i samma kommun beror mycket på ledning och personals intresse och vad de prioriterar i verksamheten.

Mölleskolan går mycket efter forskning och Stenskolan ser mer till ett helhetsperspektiv där rörelse ska ingå under hela dagen. Mycket handlar åter igen om vad skolans ledning och personal brinner för och deras uppfattning om vad rörelse är. I vår intervju med personal på Stenskolan och utbildningschefen fick vi en ny syn på hur idrott och hälsa kan ses ur ett större perspektiv där elevens hela vardag räknas in och där rörelse

integreras under hela dagen. Vi anser dock att det kan vara svårt att upptäcka elevernas motoriska brister genom lek, rörelse och tycker att schemalagda idrottslektioner kan ge eleven de bästa förutsättningarna att tidigt få hjälp, men för att nå ett välbefinnande där social kompetens och självförtroende ingår finns det fler vägar att gå än genom ämnet idrott och hälsa.

44

Att ha fler idrottstimmar är även en ekonomisk fråga i form av utbildad och behörig personal i ämnet. Det vi reagerade över var att kommunen satsar på hälsa samtidigt som regeringen lägger in ett budgetförslag där de vill satsa mer på andra ämnen. Ett sådant beslut anser vi kan påverka rektorernas intresse och vad de ska satsa på.

I vår studie framkom det att timplanen som skolverket och kommunen har utformat styr mycket av beslutsprocessen men att rektorn med stöd av personal tar det slutgiltiga beslutet inom de ramar som timplanen ger utrymme för. Vi har fått uppfattningen av vårt resultat att båda skolorna arbetar ur ett folkhälsoperspektiv, men att Mölleskolan är mer medvetna om sitt val och bedriver sin undervisning utifrån en viss modell medan Stenskolan arbetar efter timplanen men försöker få med rörelse under hela dagen. Vi har förstått utifrån vår undersökning att även om skolan inte arbetar utifrån en viss modell så kan det ändå finns ett helhetstänkande i verksamheten kring hälsa och rörelse och vi anser att det vore en fördel om alla pedagoger är medvetna om detta.

5.1 Metoddiskussion och förslag till fortsatt forskning

Det vi kunde ha gjort annorlunda i vår undersökning är intervjuerna. Vi fick bra svar och vi är nöjda med frågorna vi ställde, men vi hade kunnat tidigarelägga

intervjutillfällena. På grund av att vi var sent ute med intervjuerna blev arbetet med resultat och analys senarelagt. Det hade varit intressant om vi hunnit göra fler intervjuer och ha fler skolor att jämföra med, men på grund av tidsbrist hann vi inte med detta. En viktig del som vi har uppmärksammat i vår studie är hur olika pedagoger ser på idrott och hälsa och hur olika medvetna de är i sitt arbete med detta. En vidare

forskningsstudie inom detta område hade kunnat vara att undersöka hur medvetna alla lärare, pedagoger och rektorer på skolorna egentligen är angående hur de arbetar med idrott och hälsobegreppet. Detta för att ge en helhetsbild av vad hälsa innebär i undervisningen.

45

Referenslista

Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Ericsson, Ingegerd (2005). Rör dig - lär dig: motorik och inlärning . Stockholm: SISU idrottsböcker

Ericsson, Ingegerd (2005). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. 4.oppl. Malmö: Holmbergs

Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie & Plate, Johan (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. 2., rev. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Jagtøien, Greta Langlo & Hansen, Kolbjørn (2010). I bevegelse: sansemotorikk - leik -

observasjon . 5. oppl. Oslo: Gyldendal

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund:

Studentlitteratur

Vygotskij, Lev SemenovicÌŒ (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen . Göteborg: Daidalos

Internet:

46

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig 2012-10-09

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Motion 2000/01: Ub325. Idrott och hälsa i skolan.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Idrott-och-halsa-i-skolan_GO02Ub325/?text=true Publicerat 2000. Hämtat 2012-10-04.

Motion 2003/04: Ub450. Idrott och hälsa i skolan.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Idrott-och-halsa-i-skolan_GR02Ub450/?text=true Publicerat 2003. Hämtat 2012-10-04.

Motion 2007/08: Ub 235. Inriktning för idrott och hälsa i skolan.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Inriktning-for-idrott-och-hals_GV02Ub235/?text=true Publicerat 2007. Hämtat 2012-10-04.

Skolverket.

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=1112&skolform=11&infotyp =2&id=11. Publicerat 2012- 10-02 Hämtat 2012-10-02

Sveriges Riksdag

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Budgetproposition-for-2013-Utg_H0031d27/?text=true Publicerat 2012 Hämtat 2012-10-04

47

Bilaga

Idrottsläraren:

 Hur är fördelning mellan idrottstimmarna i de olika klasserna?

(Om någon klass har mer idrott än en annan, vad beror det på och vilka faktorer spelar in.)

 Hur mycket inflytande har du i de beslut som styr hur ofta en klass ska ha idrott?

 Vem tar beslut om hur mycket idrott de olika klasserna ska ha?

 Hur mycket tycker du att de prioriterar idrott i skolan?

 Vilka förändringar har du uppmärksammat under din tid som idrottslärare när det gäller idrott i den kommun du arbetar i.

 Vad är din uppfattning om vad som kopplar ihop idrott och lärande?

 Hur hjälper du de barnen med omogen/otränad motorik?

 Har du hört talas om Bunkefloprojektet och vad anser du om det?

 Skulle du själv vilja arbeta utifrån den modellen?

Rektorn:

 Hur är fördelning mellan idrottstimmarna i de olika klasserna?

(Om någon klass har mer idrott än en annan, vad beror det på och vilka faktorer spelar in.)

 Hur mycket inflytande har du i de beslut som styr hur ofta en klass ska ha idrott?

 Vem tar beslut om hur mycket idrott de olika klasserna/skolan ska ha överlag?

 Hur mycket tycker du att de prioriterar idrott i skolan?

 Vilka förändringar har du uppmärksammat under din tid som rektor när det gäller idrott i den kommun du arbetar i.

48

 Vad är din uppfattning om vad som kopplar ihop idrott och lärande?

 Vilket utrymme finns det på er skola för att hjälpa de barn med omogen/otränad motorik?

 Vilka faktorer spelar in om en skola/klass får mer eller mindre idrott än en annan?(föräldrar, idrottslärare, lärare, ekonomi, miljö?).

 Har du hört talas om Bunkefloprojektet och vad anser du om det?

 Skulle du vilja arbeta utifrån den modellen?

Utbildningschef och administrativ chef:

 Hur mycket prioriterar ni idrott i skolan?

 Har ni varit med om några förändringar under er tid som politiker när det gäller idrott i den kommun ni arbetar i.

(Vilka satsningar på idrott och hälsa har funnits tidigare i kommunen? )

 Kan ni påverka hur många idrottslektioner de ska ha per skola och klass?

 JA: Vilka faktorer spelar in och vad tar ni hänsyn till? . (Föräldrar, idrottslärare, lärare, ekonomi, miljö).

NEJ: Vem tar då dessa beslut?

 Hur stor frihet har rektorerna och skolorna att själva fördela timmarna i ämnet idrott och hälsa?