Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande

barnen ta ett ansvar då de får vara med och ha olika valmöjligheter angående till exempel matsituationerna, i leken och miljöns utformning. Pedagogerna beskriver hur de väljer utifrån barnens ålder och mognadsnivå ett område som passar för att dela ansvar med de vuxna, till exempel då barnen får plocka ur sångpåsarna och välja sång, välja vad som ska ligga på tallriken under lunchen eller vad barnen pekar och visar på att de vill leka med för stunden.

Slutsatser

Av analysen framgår en uppfattning av att pedagogerna använder ett arbetssätt där de lägger vikt vid att lyssna på barnen. När det verbala språket inte finns hittar pedagogerna andra sätt att kommunicera på genom till exempel kroppsspråk eller konkret material där barnen istället kan visa till exempel vad de vill ha för pussel eller vilken sång de vill sjunga. Pedagogerna förklarar hur de försöker vara lyhörda inför barnen och lägger vikt vid att vara nära barnen för att på så sätt lättare kunna lyssna och tolka dem. Pedagogerna förklarar hur de tar tillvara på barnens intressen och åsikter i frågor kring till exempel utformningen av miljön eller vad eller vart de vill leka och barnen ges möjlighet till olika former av val under sin vardag på förskolan.

Pedagogernas uppfattningar kring begränsningar i barnens inflytande ses kring frågor som säkerhet, regler och rutiner samt barnens ålder och mognad.

Diskussion

Syftet med denna studie var att analysera vilka olika uppfattningar samt arbetssätt det finns bland pedagoger i deras arbete med de yngsta barnens inflytande i förskolans verksamhet. Vår frågeställning i den här studien som vi velat utforska är: Vilka begränsningar och möjligheter upplever pedagogerna i sitt arbete när det kommer till de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? Med hjälp av Shiers delaktighetsmodell har vi kunnat analysera vårt resultat för att på så sätt kunna analysera hur stort inflytande och delaktighet barnen uppfattas få av pedagogerna. Följande kapitel är indelat efter de fem olika nivåerna i

delaktighetsmodellen där vi kommer att diskutera vad pedagogerna uppfattar som de övergripande möjligheter respektive begränsningar i deras arbete med de yngsta barnens inflytande.

Barn blir lyssnade till

Resultatet i vår studie visar att pedagogerna upplever begränsningen i det verbala språket som en av de största svårigheterna med de yngsta barnens inflytande. Pedagogerna förklarar därför hur de lägger stor vikt vid att försöka kommunicera med hjälp av till exempel kroppsspråk och mimik. Flera pedagoger beskriver hur de i närvaron med barnen kan observera och verkligen se vad barnen visar med kroppen och uttrycker sina intressen för. Ungerberg (2019) kallar detta för ett barninflytande då de vuxna släpper in barnen och följer med i vad de gör. Då barnen inte kan uttrycka sig verbalt, får barnen vara delaktiga och ha inflytande utefter deras ålder och mognadsnivå. Intoning är ett sätt att ”lyssna” på deras kroppsspråk och fånga upp, känna in och ge dem inflytande (Ungerberg, 2019). Av vårt resultat framkommer det att samtliga pedagoger har uppfattningen att de använder sig av just detta sätt att tolka och förstå barnen.

Detta kan relateras till nivå ett i Shiers delaktighetsmodell; Barn blir lyssnade till då pedagogerna beskriver en uppfattning om ett arbetssätt där de försöker inta ett förhållningssätt som främjar till att lyssna på barnen genom att vara nära barnen, vara lyhörda och vara intresserade av vad barnen har att säga eller uttrycka. Mycket av forskningen som är relaterad till arbetet med förskolebarns inflytande tar upp pedagogernas förmåga att närma sig barns perspektiv som en förutsättning för att barnen ska få möjlighet att påverka sin situation i förskolan (Emilson, 2007, Ungerberg, 2019, Westlund, 2011).

Barn får stöd för att uttrycka sina åsikter och synpunkter

Möjliggörandet för barns inflytande handlar framförallt om förskollärarnas förhållningssätt till barnen (Arnér, 2006, Ribaeus, 2014, Westlund, 2011, Ungerberg, 2019). Vikten av att ha en ömsesidig respekt för barnen, ett lekfullt förhållningssätt och att komma nära barnens livsvärld är några faktorer som är relevanta i arbetet med barns inflytande. I vårt resultat har

pedagogerna en uppfattning av att de närmar sig barnens värld genom att vara närvarande och befinna sig på deras nivå. Pedagogerna beskriver en uppfattning om hur de i leken tillsammans med barnen kan tyda och analysera barnens signaler och se på vad de visar för behov och i det främja deras inflytande. Kan barnen inte uttrycka sig beskriver pedagogerna hur de frågar sig fram och genom att visa olika valmöjligheter där barnen kan peka och visa vad de vill ha. Med hjälp av konkret material är uppfattningen att även de yngsta barnens inflytande kan

uttrycka sina åsikter och synpunkter, då pedagogerna beskriver hur de använder olika arbetssätt för att hjälpa barnen att uttrycka sig. Pedagogerna har en uppfattning om hur olika

valmöjligheter ses som ett vanligt arbetssätt för främjandet av barnens inflytande. Val i form av frågor som vad barnen vill göra, om de vill vara inne eller ute eller vad dom vill dricka till maten ges som några exempel. Att ge barn möjlighet att välja och bestämma är den allra

vanligaste arbetsformen när det kommer till barns inflytande menar Westlund (2011). Westlund förklarar att ibland nämner pedagoger barns möjlighet att välja mellan på förhand bestämda aktiviteter som ett gott exempel på barns inflytande, men lika ofta tar pedagoger upp dessa bestämda valalternativ som exempel på begränsningar av barns inflytande. I vårt resultat kan vi se hur samtliga pedagoger har uppfattningen av att dessa olika val som barnen får göra är ett gott exempel på barns inflytande.

Barns åsikter och synpunkter beaktas samt Barn involveras i beslutsfattande processer I vårt resultat förklarar pedagogerna hur de tillämpar olika arbetssätt för främjandet av barnens inflytande i verksamheterna. I många fall handlar det om tillgängligheten i miljön som

pedagogerna utformar och anpassar efter barnen. Pedagogerna förklarar hur de ser vad barnen intresserar sig för och tar in det i miljön eller har material tillgängligt i deras höjd så att de inte ska vara beroende av pedagogernas hjälp. Detta resultat går i linje med vad Westlund (2011) redovisar i hennes studie, där pedagogerna använder varierade arbetsformer för att arbeta med barns inflytande. De skapar bland annat olika handlingsutrymmen för barnen där de inte behöver vara beroende av pedagogerna för att kunna sätta igång en aktivitet eller liknande. Ett annat sätt var att pedagogerna planerade verksamheten utifrån barnens behov och intressen vilket även synliggörs i vårt resultat. Detta kan relateras till nivå tre samt fyra i Shiers modell;

Barns åsikter och synpunkter beaktas och Barn involveras i beslutsfattande processer, då pedagogerna beskriver hur de, i den mån de kan tolka barnen, tar tillvara deras intressen och vad de önskar göra. Barnen är inte delaktiga i själva planeringen enligt pedagogerna, men planeringen bygger på vad barnen visat intresse för och vill göra och på så vis sker en slags demokrati, då barnen också får vara delaktiga i olika beslutsfattande processer.

Uppfattningarna om barnens inflytande i inomhusmiljön beskrivs handla om främst två saker, dels säkerhetsaspekter men även det faktumet att städning blir konsekvensen när material tas fram och barnen inte städar bort. Uppfattningen att barnen drar fram massor av material och det blir stökigt går i linje med vad Arnér (2006) skriver om i sin forskning. Arnér beskriver hur barnens initiativ till något, oavsett vad, som störde den rådande ordningen och överraskade pedagogerna möttes ofta av pedagogernas oro för att situationen ska bli besvärlig, orsaka stress eller kaos. Pedagogerna tog hänsyn till vad de traditionellt brukar göra och vad kollegorna anser, snarare än till det barnen anser vara önskvärt och meningsfullt. Det krävs ett pågående reflekterande samt en uppmärksamhet på sitt eget förhållningssätt i arbetet med barns inflytande (Arnér, 2006). Flera av pedagogerna i vår studie uttryckte sig om detta kaos som skulle skapas, om barnen hade haft utrymmet att ha allt material framme och välja fritt.

Alvestad et. Al (2014) tar i sin studie upp hur en utmaning i förskolan är att upprätthålla det pedagogiska arbetet då rutiner och barns säkerhet tar över. En av pedagogerna i vår studie uttryckte hur rutinerna är något som inte går att ändra på, medan en annan pedagog uttryckte att de använde sig av lärandesituationer i alla de dagliga rutinerna. Resultatet i Alvestad et.

al.(2014) menar på att pedagogerna vill ha kontroll över barnen och tänker mer på säkerhetsriskerna, vilket skapar en stress hos barn och vuxna och gör det svårare för spontana utforskningar för barnen i verksamheten. Flera av pedagogerna i vår studie hade uppfattningen om säkerhetsrisken med ett visst material i miljön, vilket de uppfattar som något som begränsar barnens utforskande av miljön. Genom de observationer vi gjorde såg vi hur mycket av material med mindre delar är uppe på hyllor, vilket är förståeligt då det är en säkerhetsrisk i och med att många yngre barn gärna smakar på saker och risken finns att de sätter i halsen.

Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande

Det som visat sig i vårt resultat angående nivå fem i delaktighetsmodellen som handlar om att de vuxna ska kunna släppa på ansvaret och dela den med barnen vid olika beslut, är hur pedagogerna uppfattar att de delar på sin ansvarsroll tillsammans med barnen och på så sätt fått dem att vara delaktiga vid olika beslut i vardagliga situationer. Framför allt i situationer där barnen också kunnat fatta beslut som inte bara de vuxna behövt ta beslut om. Till exempel vid matsituationer, samlingar, eller val där barnen kunnat visa och peka på vad de velat leka med för stunden. Några av pedagogerna uttryckte sig om hur storleken på barngruppen var av betydelse då det inte var lika lätt att se varje individ i en stor barngrupp. Detta menar Engdahl (2014) kan bli ett hinder för barns inflytande. Då barnen ännu inte har den verbala förmågan blir det ännu viktigare att vara lyhörd för barnen, något en pedagog i vår studie menade på var svårt att hinna med i de stora barngrupperna. En annan pedagog menar hur barngruppernas storlek också kan begränsa barnens inflytande då en persons behov måste tas hänsyn till hela gruppens behov, att man har många att ta hänsyn till. Några pedagoger upplever också att det många gånger handlar om personaltäthet och vad som funkar rent logistikmässigt när ett barn till exempel vill gå ut men ingen personal kan följa med.

Slutsatser

Resultatet visar en uppfattning om hur arbetet med barns inflytande ses som komplext och att det handlar om att hitta en balans i hur pass mycket inflytande barnen kan få utan att ta på sig för ett stort ansvar. Samtidigt som de ska få hjälp i att utveckla sig själva ska de ta på sig ett ansvar som de kanske inte är redo för (Ribaeus, 2014). Flera av pedagogerna i vår studie visar på en uppfattning om att barnen är så små och benämner just deras ålder och mognad som en anledning till att inte de inte ges alltför stort inflytande. Samtliga pedagoger uppfattar dock att barnen ges möjlighet till olika slags inflytande i deras vardag på förskolan och att detta sker genom olika arbetssätt samt förhållningssätt. Det vi finner intressant i vårt resultat av studien är hur många av pedagogerna har barns inflytande med i tankarna och delvis i arbetssättet, men att det även blir en del begränsningar i arbetet på grund av olika faktorer. Dels säkerhetsrisker med ett visst material och dels att det är för stora barngrupper. Pedagogerna beskriver även en uppfattning om hur barnens verbala språkförmåga begränsar kommunikationen men att de då försöker tolka och förstå genom vad barnen visar med kroppsspråket eller med hjälp av konkret material.