Lidköping
C. Barn/elev som på grund av sjukdom eller olycka behöver hel eller deltidsstöd där det föreligger fara för livet om inte denna insats görs
Riktlinjer och bedömningar ändrades 2012 i en mer restriktiv riktning.
”Vi kan se att bedömningen blivit hårdare. Elever som tidigare beviljats ett mindre tilläggsbelopp har nu fått avslag och mer av resurserna går till de verkligt extraordinära stödbehoven. Här har även ett utslag i Högsta förvaltningsdomstolen haft betydelse. (Se HFD:s dom mål nr 4314-‐11).”
Nämndsekreterare utbildningskontoret, november 2014.
Tre kategorier berättigar till ansökan om tilläggsbelopp:
A. Barn/elever med fysisk funktionsnedsättning som behöver kompensatoriska hjälpmedel och/eller hel eller deltidsstöd där inte förändringar av organisation eller pedagogiska insatser ger förbättringar.
B. Neuropsykiatrisk eller psykosocial problematik där funktionsnedsättningen är en risk för barnet/eleven eller kamrater.
C. Barn/elev som på grund av sjukdom eller olycka behöver hel eller deltidsstöd där det föreligger fara för livet om inte denna insats görs.
”Pengarna för tillägg ligger i en fastställd budgetram varje år som det fördelas utifrån, den har varit rätt så fast, dvs inte volymbaserad.”
Nämndsekreterare, november 2014
Från 2014 har det införts nya rutiner och riktlinjer för tilläggsbelopp.
Se denna sida för utförligare information:
http://www.sundsvall.se/Utbildning-‐och-‐forskola/Ansokan-‐om-‐tillaggsbelopp/
Säffle
Inga data om hur ansökningshistoriken sett ut.
En ny resursfördelningsmodell antogs 2013 som i stort vad gäller tilläggsbelopp/individriktade stöd går ut på att lägga ut dessa pengar i grundbeloppet. I arbetsgruppen som tog fram modellen hade man i sluttampen stöd av revisionsbolaget PwC.
Kommunen arbetar nu på att ta fram riktlinjer och att övervaka sin nya modell.
”Rektorerna får cirka hälften av det de söker för, sedan en prioritering har gjorts. I prioriteringen väger medicinska skäl inkl. diagnostiserad autismspektrumstörning högst. Därefter värderas psykologisk, social, pedagogisk problematik som inte ryms inom grundbeloppet. Våra två friskolor i kommunen söker för cirka 5-‐6 elever per år. Ibland finns det elever med så stora behov att de får tilläggsbidrag utanför potten på våra friskolor.”
Sakkunnig utredare, november 2014
Ur riktlinjerna:
”A. Skolan
Extraordinära behov hos en elev, där skolans insatser, efter utvärderat åtgärdsprogram, visat sig vara otillräckliga.”
”Vi följer skollagen när det gäller platsbidrag till skolan samt tilläggsbelopp. Några andra riktlinjer finns inte fastställda.”
”Vårt platsbidrag till grundskoleelever omfattar alla kostnader som är kopplade till undervisningen av eleverna, således även stöd till elever med särskilda behov.”
Ekonomichef, november 2013
”I Södertälje finns inga tilläggsbelopp. Dessa kostnader ingår i vårt fördelningssystem och i det belopp som utgår för varje elev. Enbart elever med mycket stora behov ingår inte. Dessa utreds centralt och bekostas av en gemensam pott.”
Utbildningsnämndens ordförande, november 2014
Ur riktlinjerna från 2012:
”De aspekter av svårigheter som kan vara relevanta för en riktad resurs till enskilt barn/elev är:
• Grava fysiska funktionsnedsättningar: t.ex. rörelse, syn och hörsel.
• Väsentligt nedsatt färdighetsförmåga: fastslås genom kvalificerad bedömning eller utredning.
Exempelvis barn som enligt utredning har rätt till särskola men läser efter grundskolans mål i den ordinarie skolan.
• Grava kommunikations-‐ och språkstörningar.
• Omfattande beteenderelaterade funktionsstörningar: inkluderar även neuropsykiatriska och psykosociala orsaker.”
Ur handlingsplan för riktade resurser:
”Beviljad riktad resurs/tilläggsbelopp ska ses som komplement till de till verksamheten i övrigt tilldelade medel i form av förskole-‐/skolpeng där medel för barn/elever i behov av stöd ingår.
Observera att Skollagen (2010:800) 3 kap. 6-‐12 §§ samt 8 kap. 9 § angående särskilt stöd gäller oavsett på vilket sätt resurserna tilldelas. Det betyder att alla barn och elever som är i behov av särskilt stöd ska få detta. Stödåtgärder enligt dessa bestämmelser finansieras inom ramen för förskole-‐/skolpengssystem respektive i grundbelopp för fristående verksamheter. Riktat
tilläggsbelopp utdelas till barn och elever i behov av omfattande särskilt stöd enligt bestämmelserna i Skollagen.”
Handlingsplanen är under revidering hösten 2014.
Kommunen inledde arbetet med ny resursfördelning 2013 med hjälp av revisionsbolaget PwC.
I maj 2014 fattades beslut om att under de närmaste två åren:
• slopa tilläggsbelopp på nivå 1 och 2 och föra in dem i grundbeloppet (HT -‐15)
• införa tidigare riktade stöd till specialpedagogiska medel, särskilda undervisningsgrupper, fonologisk verksamhet mm i grundbeloppet
• inom befintlig budget starta en egen kommunal resursskola, bl.a. för hemmasittare (HT -‐14)
Under hösten 2014 beslöts att:
• slopa riktlinjernas nivåindelning och göra endast en skrivning
• skapa övergångsregler för elever med tillägg i ÅK 8 och 9
Uppgifter om avslag har inte kunnat ges för åren 2010-‐12, först läsår 2013/14.
Ur riktlinjer från 2014:
”Tilläggsbelopp ska lämnas för elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd och avse
extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till den vanliga utbildningen, exempelvis tekniska hjälpmedel, vuxenstöd eller anpassning av lokal. Det kan också vara fråga om stödåtgärder åt elev med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer.
Det innebär att tilläggsbelopp endast beviljas för vissa elever som på grund av sin
funktionsnedsättning behöver utökat vuxenstöd, kompensatoriska hjälpmedel eller annan icke pedagogisk insats större delen av dagen.”
”Umeå Kommun utgår i beslut om tilläggsbelopp från gällande lagstiftning och gällande rättspraxis.
Högsta förvaltningsdomstolen fattade 2012 beslut om överklagan av tilläggsbelopp som ger kommuner vägledning om lagstiftarens utgångspunkter och avsikter med lagstiftningen.”
Verksamhetschef för-‐ och grundskola, november 2014
I november 2014 fattar utbildningsnämnden nya beslut om tilläggsbelopp.
Ur riktlinjer för tilläggsbelopp 2014/15:
”Det ska avse extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till den vanliga undervisningen (…)”
”Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 7 juni 2012, mål nr 4314-‐11, gjort följande bedömning: En förutsättning för att tilläggsbelopp ska kunna lämnas är att eleven har ett
omfattande behov av särskilt stöd som inte är förknippat med undervisningssituationen.Stödåtgärderna ska vara extraordinära. Nästintill alla elevers behov ska kunna tillgodoses inom ramen för grundbeloppet.”
”Tilläggsbelopp kan sökas för (…)
• Elever med medicinsk funktionsnedsättning. (…)
• Elever med fysisk funktionsnedsättning. (…)
• Elever med psykisk och/eller betydande social funktionsnedsättning
• Elever med sådan problematik att riskinslag föreligger för sig själva eller för andra i sin
omgivning och/eller elever med mycket stora svårigheter i socialt samspel och kommunikation.
Dessa elever klarar inte sina sociala kontakter (med skolans personal och andra elever) utan
Ur beslut januari 2014 om nya riktlinjer:
”Tilläggsbeloppet ska vara omedelbart kopplat till en enskild elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång.
Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Det kan också vara fråga om stödåtgärder för elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Även om en elev inte har kognitiva svårigheter att ta emot undervisningen kan eleven i undervisningssituationen ha så omfattande behov av särskilt stöd att tilläggsbelopp kan vara aktuellt.
En förutsättning för att tilläggsbelopp ska betalas för en elev är att eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd som inte kan tillgodoses med organisatoriska eller pedagogiska insatser.”
7 januari 2014, BUN-‐2014-‐0003
”Totala tilläggsbelopp (förskola (barnomsorg), fritids (skolbarnomsorg), grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, gymnasiesärskola)
2010: 0 kr 2011: 611 946 kr 2012: 880 081 kr 2013: 863 264 kr
2014: 251 691 kr (till dagens datum)”
Ekonom, december 2014
”Tilläggsbelopp
Utöver skolpengen finns en särskild budget avsatt för vissa grupper av barn i behov av särskilt stöd, där stödbehovet är särskilt stort och stödet inte går att hantera inom den ordinarie verksamheten.
Detta gäller särskola, träningsskola, specialskolor, skoldelen för elever som placerats via
socialnämnden, omfattande fysiska funktionsnedsättningar, svåra psykosociala stödbehov, särskilda grupper för autism och Asperger samt tal-‐ och språk. Även modersmål hanteras vid sidan om den vanliga skolpengen. Barn-‐ och ungdomsförvaltningen utbetalar tilläggspeng för dessa elever utifrån Resurscentrums bedömning av det individuella behovet.”
Från resurscentrum, november 2014
Ur kommunens riktlinjer:
”3. Kommunens riktlinjer för att bevilja tilläggsbelopp
Kommunens riktlinjer utgår från Skollagens 8 kap. 23 § samt 10 kap. 39 § där det framgår att tilläggsbelopp ska lämnas för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd.
Med tilläggsbelopp avses ersättning för extraordinära stödåtgärder inte har anknytning till den vanliga undervisningen i grundskolan eller den pedagogiska verksamheten och omsorgen i förskolan.
Näst intill alla barns och elevers behov ska kunna tillgodo-‐ses inom ramen för grundbeloppet.”
”För förskolan gäller att kommunen inte betalar ut tilläggsbelopp för några insatser som syftar till att stimulera barns utveckling och lärande samt att erbjuda en trygg omsorg för barnen, eftersom detta ingår i grundbeloppet. För grundskolan gäller motsvarande att inga tilläggsbelopp betalas ut för insatser som syftar till att stimulera elevers utveckling och lärande, dvs. skolans arbete för att eleverna ska nå läroplanens och kursplanernas mål, då detta ingår i grundbeloppet.
Utifrån kommunens kriterier för att bevilja tilläggsbelopp kan vissa barn/elever med
fysiska/medicinska behov kan vara beviljade tilläggsbelopp. Det kan t.ex. vara barn/elever med fysiska funktionsnedsättningar eller som på grund av sjukdom eller olycka behöver hel-‐ eller
deltidsstöd och där det föreligger fara för liv och hälsa om inte denna insats görs. Exempel på sådana stödinsatser kan vara tekniska hjälpmedel, anpassning av lokaler eller assistentstöd vid
matsituationer (t.ex. sondmatning), sjuk-‐gymnastik eller speciella träningsprogram, kontroll/medicinering (t.ex. vid svår diabetes).”
I oktober 2014 beslöt kommunen om nya riktlinjer för tilläggsbelopp.
Ur Riktlinjer för tilläggsbelopp 7 oktober 2014:
”Innebörden av tilläggsbelopp
Prop. 2008/09:171 Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det avser extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen, t.ex. tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och
anpassning av en skollokal.”
Vaxholms stads riktlinjer för att bevilja tilläggsbelopp:
”Tilläggsbeloppet avser ersättning för extraordinära stödåtgärder för enskilda elever med omfattande behov av särskilt stöd som inte har anknytning till den vanliga undervisningen.
Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplat till den enskilda eleven. Vi använder oss av likabehandlingsprincipen vid fördelningen av tilläggsbelopp. Det innebär att kommunala och enskilda verksamheter ska behandlas på samma sätt. Bedömning och beslut sker i varje enskilt fall.
Vi tittar på elevens individuella behov i den aktuella miljön och grundar beslutet på de inkomna och redan befintliga underlagen. Vi tittar även på elevens vistelsetid samt undervisningstid på skolan utifrån vilket stödbehov eleven har.”
Chef utbildningsförvaltningen, december 2014
Ur riktlinjer 2014:
”Tilläggsbelopp
Tilläggsbeloppet avser att ersätta extraordinära stödinsatser som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till enskilt barn/elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång eller vistelsetid.
Denna resurs innefattar inte den ordinarie pedagogiska insats som eleven får. Det innebär att kostnader för t.ex. stöd i form av extra undervisning, specialpedagoginsats eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen inte berättigar till tilläggsbelopp. Den typen av insats täcks av det ordinarie grundbeloppet.”
Ur Vingåkers beskrivning av grundbelopp och tilläggsbelopp 2014:
”Utöver grundbeloppet ska kommunen betala ett tilläggsbelopp för barn/elev som har ett
omfattande behov av särskilt stöd. Stödet ska vara direkt kopplat till ett enskilt barn/en elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullfölja sin skolgång. Även bidrag till modersmålsundervisning och studiestöd på modersmålet ges via tilläggsbelopp.
Tilläggsbelopp kan ges för:
• Modersmålskostnad
• Kostnad för studiestöd i modersmål
• Kostnad för stöd åt elev med fysiskt funktionshinder
• Kostnad för elev i behov av insats via särskilda undervisningsgrupper (när för få elever är aktuella kan alternativet vara assistentresurs).”
Ur dokument ”Vad säger lagen”, elevhälsochef december 2014:
”Riktlinjerna är:
Stödinsatser för elever som har bestående och grava fysiska och medicinska funktionsnedsättningar.
Svårigheterna ska vara omfattande och medför behov av extra insatser större delen av dagen.
Neuropsykiatrisk och/eller psykosocial problematik med riskinslag för eleven eller för personer i dennes omgivning. Svårigheterna skall vara mycket omfattande och medföra behov av extra insatser större delen av skoldagen.”
Kommunsvar, november 2014
Riktlinjer:
”Hanteringen av kontakterna och bidragsgivningen till enskilda och fristående verksamheter har under den efterfrågade tidsperioden varit delegerat till två befattningshavare vid Kommunlednings-‐
kontoret. En av befattningshavarna har haft fokus på förskolan medan den andre arbetat med grundskola och gymnasieskolan med motsvaranden skolformer. Även kommunens interkommunala kontakter har skötts av dessa två. I uppdraget från nämnden har ingått att hantera bidragsfrågorna utifrån gällande lagstiftning och med hänsyn till vilken praxis som utvecklat sig i landet bl.a. genom domar i förvaltningsrätterna. Inga särskilda riktlinjer har därför utarbetats. Varje delegationsbeslut har fastställts av Programnämnden barn och utbildning vid efterkommande sammanträde.
Av detta följer att någon revision av riktlinjer inte skett men att hantering och bedömningar förändrats över tid inom ramen för delegationen.”
”Den politiska nämnden har aldrig vare sig gett riktlinjer eller fastlagt hur bidragen ska beräknas eller dess storlek.”
Utredare, kommunledningskontoret, oktober 2014
”Angående behovet av riktlinjer för bedömning av tilläggsbelopp har vi kommit fram till att vi i dagsläget inte har behov av några särskilda riktlinjer på detta område.
Vi följer den lagstiftning och vägledande dokument som reglerar detta och tittar på de bedömningar som gjorts och görs vid rättsliga prövningar.”
Assistent, Utbildningsförvaltningen, december 2014