I vår analys av materialet har vi även funnit tecken på ytterligare en konstruktion av barn i relation till karaktären Eskil. Eskil har under kalenderns gång gått från att vara en mystisk, lite otäck granne till att bli en person barnen känner och bryr sig om. När barnen möter
31
Eskil öga mot öga för första gången har de brutit sig in i hans hus och snokar runt i jakten på julsabotören.
Eskil kommer in i sitt hus och upptäcker barnen. De stirrar på varandra. “Tror du han har sett oss?” viskar Vilja till Leo. “Vad gör ni?” frågar Eskil med ganska lugn röst. “Vi, ehm, ehm…” stammar Leo. “Aa?” undrar Eskil. “Vi är här för att sätta dit dig”, säger Vilja. “Erkänn att du är en skitgammal varulv som vill sabotera julen och har mördat ett lik” fortsätter Vilja bestämt. “Vilja!”, viskar Leo irriterat. “Oroande”, kommenterar Eskil. “Vi har spanat på dig!” erkänner Leo. “Jag har märkt det”, säger Eskil milt. Barnen anklagar Eskil för att vara julsabotören. “Så ni tror jag är en varulv som har styckat ett lik och snor pynt?” säger Eskil. “Exakt!” säger Vilja argt. “Om jag säger att jag kan visa er någonting som förklarar allt, kan ni tänka er titta på det då?” frågar Eskil lugnt. Ett av de äldre barnen rusar in med en slev i handen, redo att attackera Eskil, varpå han lugnt säger “jag undrade just när ni skulle komma.” “Jag höll precis på att visa mästertjuvarna här min varulvsgömma.” (Storm på Lugna gatan 2018, avsnitt 16)
Eskils lugna och inkännande sätt att kommunicera med barnen i exemplet ovan trots att de precis brutit sig in i hans hus kan tolkas som ett uttryck för att Eskil vill kommunicera med barnen på ett sätt som skiljer sig från hur andra vuxna gör. För att ta oss an exemplet använder vi oss återigen av begreppet maktrelation för att förstå hur denna relation skiljer sig från andra relationer mellan barn och vuxna. I kontrast till de relationer vi granskat hittills, där barnen bemöts med bestraffning och tillrättavisningar eller en avsaknad av intresse från de vuxna möter barnen i Eskil en vuxen som lyssnar på dem och som tycks förstå varför de agerat som de gjort. För att förstå hur diskurser verkar kan vi undersöka det som framställs och det som inte framställs (Börjesson 2003, s. 99). I exemplet ovan är det möjligt att se hur Eskil varken avbryter barnens fantasi och lek eller ignorerar den. Han tycks snarare spela med i barnens fantasi och deltar på deras villkor. Eskil lyssnar på barnen och barnen lyssnar på honom. I den scen vi beskriver ovan framställs däremot inte några utsagor som rör att barn behöver bestraffas när de bryter sig in i ett hus, vilket vi såg exempel på tidigare när de bröt sig in i stationshuset. Eftersom vi inte finner några utsagor som rör bestraffning eller begränsning av barn, i kombination med att Eskil uttrycker ett intresse för barnen, tycks en relation mellan barn och vuxen som skiljer sig från den de har till sina föräldrar konstrueras. Den bild av barn som konstrueras blir därmed också annorlunda. Den ömsesidighet som framkommer i kommunikationen mellan Eskil och barnen är en del i hur relationen skapas som mer jämlik än den mellan förälder och barn.
32
Möjligen beror detta på att relationen mellan en förälder och barn ter sig annorlunda än mellan barn och andra vuxna.
Leo och Vilja är på väg hem från stationshuset tillsammans med Eskil. Barnen pratar om att de kommer bli hårt bestraffade av föräldrarna när de kommer hem eftersom de följt med Eskil för att titta på modellen och klockan blivit mycket. Eskil hjälper då barnen komma undan genom att ljuga om att han halkat och ramlat och att barnen hjälpte honom. “Ligger inte ni och sover?” undrar Sanna. Föräldrarna Storm köper historien om att de räddat Eskil och uttrycker stolthet över vad barnen gjort. “Vilka underbara ungar vi har” säger Trond till Sanna. “Inte var de planerade heller” säger Sanna till Trond samtidigt som barnen står bredvid. (Storm på Lugna gatan 2018, avsnitt 16).
Vi tycker oss i exemplet se Eskil, trots att han nyss skapat en relation till barnen, uttrycka en vilja att hjälpa dem. Även i denna scen ser vi en distinktion mellan hur Eskil och föräldrarna framställs i relation till barnen såväl i fråga om hjälpsamhet som kommunikation. För att tolka detta exempel utgår vi ifrån den teoretiska utgångspunkten att flera diskurser kan existera parallellt (Rose 2007, s. 144). Föräldrarnas kommunikation sker över barnens huvud snarare än med barnen. Eskils sätt att kommunicera med barnen tycks ske med dem. I dessa båda sätt att uttrycka sig kring barn tycks spår av två diskurser kunna utskiljas. Den ena innebär att barn är möjliga att kommunicera med och den andra tycks innebära att barn kommuniceras till. Utöver detta skiljs som vi nämnt tidigare ofta barn och vuxna åt och sköter sina egna problem. Barnen rycker in för att hjälpa de vuxna, men sällan tvärtom. I relationen med Eskil tycks ett utbyte ske där han hjälper dem att komma undan bestraffning från föräldrarna när barnen varit ute sent. Barnen i sin tur vill efter att de mött Eskil hjälpa honom att återförenas med sin syster. Dessa båda faktorer i relationen till Eskil tycks konstruera barn som värda att lyssna på som de är snarare än barn som kommuniceras till för att de ska bli något som föräldrarna önskar. Barnen tycks också vara i ett visst behov av hjälp från vuxna vilket gör att de inte alltid förväntas kunna lösa varje problem själva. Sammantaget tycks relationen mellan Eskil och barnen, jämfört andra relationer till vuxna, konstruera bilden av barn som jämbördiga vuxna.
Sammanfattningsvis tycks relationen mellan kategorierna barn och vuxna konstruera flera bilder av barn. I relation till Sanna och Tronds karaktärer tycks barn konstrueras som självständiga och kompetenta. Samtidigt bidrar andra karaktärer inom kategorin vuxna till en bild av barnet som motståndare mot auktoritet vilket i viss mån även
33
kan kopplas till ett självständigt och kompetent barn. Även bilden av barn som i behov av beskydd och gränser framkommer i vår analys. Utöver dessa bilder bidrar relationen mellan barnen och Eskils karaktär till konstruktionen av barn som jämbördiga med vuxna. Vi kommer nu undersöka vilka variationer som framställs i materialet inom kategorin barn.