1. Ett Stockholm som håller samman
1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor
Som grund till verksamhetsberättelsen ligger främst tertialrapporten, uppgifter från Sweco och den resultatdialog som all pedagogisk personal har arbetat med. Verksamhetsberättelsen har kommunicerats med al-ansvariga och förstelärare för synpunkter.
Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål
KF:s inriktningsmål:
1. Ett Stockholm som håller samman
KF:s mål för verksamhetsområdet:
1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor
Ingen
Indikator Periodens
utfall
Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen
58,8 % 65,2 % 67 % 82% 2016
Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse
Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling” och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden.
2016-01-01 2016-12-31
Nämndmål:
1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning
Ingen
Förväntat resultat Grundskola
Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.
Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.
Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
Gymnasieskola
Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från
examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.
Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin
kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen.
Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
Indikator Periodens
utfall kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3
86 % 92 % 89 % 2016
Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3
91 % 89 % 91 % 2016
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6
78 % 79 % 81 % 2016
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6
78 % 79 % 81 % 2016
Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda
ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt
47 59 % 41 % 80 2016
Andel legitimerade lärare i grundskolan
81 % 29 % 71 % 73 % 80 % 2016
Enhetsmål:
• Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan ska ges goda förutsättningar att nå kunskapsmålen.
Uppfylls delvis Förväntat resultat
Att alla elever lär sig läsa under årskurs 1 och att nästan alla elever ska nå godkänt i samtliga skolämnen.
Analys
Vårt arbete med genrepedagogik fortsätter och hela skolan inklusive förskoleklass och fritidshem omfattas. Vi kommer dessutom att utveckla arbetet med läsning i arbetslagen tillsammans med specialpedagoger och i samverkan med fritidshemmet.
Matematiklyftet fortsätter med 21 lärare från grundskola och förskoleklass. Detta kommer att öka måluppfyllelsen i matematik på sikt. Skolan har 11 förstelärare som också har till uppgift att öka måluppfyllelsen i olika ämnen. I vår samverkan med fritidshemmet ser vi en bra utveckling för våra elever.
För elever med särskilda behov har vi gjort en satsning med utökade speciallärarresurser.
43% av eleverna i årskurs 1 har nått målet för läskunnighet. Lärarna är osäkra på om det beror på ett nytt bedömningsmaterial som de inte är vana vid. Resultatet har fungerat som en signal att sätta in extra resurser för att höja måluppfyllelsen under vårterminen.
62,5% av flickorna och 55,6% av pojkarna i årskurs 6 hade minst E i slutbetyg. Trots stora satsningar har antalet elever med godkänt i samtliga ämnen minskat med 6 % jämfört med föregående år. Detta förklaras bla med beteendeproblematik, neuropsykiatriska diagnoser och många nyanlända elever . Brist på simkunnighet bidrar också till resultatet, trots gratis
simundervisning under loven. Skolan har satsat på läxhjälp tre gånger per vecka, lördagsskola och lovskola. Satsningen på Matematiklyftet kan bidra till att höja resultaten de närmaste åren.
Den ogiltiga frånvaron har ökat från 1,3 till 2,3%. Orsaken är främst att föräldrar inte rapporterar till skolan när deras barn är hemma. Hög frånvaro upplevs i flera klasser vara en av anledningarna till låga resultat. Lärarna tar kontakt med föräldrarna direkt en elev är frånvarande men skolan måste ändå arbeta med att förbättra dialogen med föräldrarna via föräldramöten, utvecklingssamtal och andra samtal.
Utveckling
Våra 11 förstelärare arbetar med att ta fram en tydlig lektionsstruktur som ska vara gemensam för hela skolan.
Skolverkets Bedömningsstöd har ersatt LUS under 2016.
Materialet "Nya språket lyfter" ska stödja lärarna i arbetet med enad läsförståelse bl.a. med hjälp av olika lässtrategier.
Enhetsmål:
Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan, som har behov av särskilt stöd, ska
erbjudas de insatser som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten i syfte att uppnå målen.
Uppfylls helt Förväntat resultat
Att alla elever som har behov av särskilt stöd ska få det.
Analys
Kvarnbyskolan har god kunskap om vilka elever, som behöver särskilt stöd. Insatser för elever i behov av särskilt stöd görs genom stor personaltäthet i arbetslagen, som fördelar och organiserar sina insatser efter elevernas olika behov. Specialpedagogisk kompetens används dels för enskilda elever dels för mindre undervisningsgrupper. Funktionshindrade elevers behov uppmärksammas särskilt och skolans beaktar tillgängligheten vid lokalförändringar.
Situationen för personer med funktionsnedsättning tas upp i undervisningen. Allergiska barn får specialkost och miljön anpassas efter deras behov. För elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska sker skolmottagandet i förberedelsegrupp. Här får eleverna undervisning i svenska som andra språk, men även extra socialt stöd. Deltagande i vanlig klassundervisning sker succesivt och efter elevernas individuella förutsättningar. Skolan har ett gott samarbete med Start-Stockholm. Åtgärdsprogram upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd i samverkan med elevens föräldrar.
Elever med särskilda behov tillgodoses med stora resurser. Två-lärarsystem, speciallärare, specialpedagoger och en väl utvecklad samverkan med fritidshemmet. Vi har kurator och skolsköterska på heltid och skolpsykolog på 50%. Ytterligare en specialpedagog har anställts under 2016. Vi screenar och testar barnen redan från sex-årsverksamheten.
Uppföljning av elevernas individuella kunskapsutveckling och social utveckling sker minst två gånger per år vid utvecklingssamtal mellan elev, förälder och personal. Läsutveckling och matematik i årskurs 1 -3 bedöms genom Skolverkets Bedömningsstöd samt materialet Nya språket lyfter. I årskurs 4 och 5 används ett DLS material. Olika hjälpmedel finns för att mäta elevernas matematiska förståelse, tex Skolverkets analysschema och diagnostiska prov.
Utveckling
Alla legitimerade lärare kommer att delta i Skolverkets satsning på specialpedagogik under kommande år.
Nämndmål:
1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Ingen
Förväntat resultat Grundskola
Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer.
Gymnasieskola
Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och
arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer.
Indikator Periodens
utfall
Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan trygg i skolan
80 % 59 % 65 % 2016 trygg i skolan
90 % 92 % 2016
Ogiltig frånvaro i grundskolan
2,3 % 1,3 % 1 % 2016
Enhetsmål:
• Vi åtar oss att alla elever i årskurs F - 6 ska erbjudas en trygg och stimulerande miljö både i skolan och i skolbarnsomsorgen. För elever i årskurs F - 3 i form av fritidshem och för elever i årskurs 4 - 6 i form av en öppen eftermiddagsverksamhet, sk fritidsklubb.
Uppfylls helt
Förväntat resultat
Att alla elever ska känna sig trygga i skolans alla miljöer.
Analys
Vi har bra och ändamålsenliga lokaler, hög personaltäthet och gott samarbete mellan fritidshemmet och skolan. Rastverksamheten är väl tillgodosedd med personal från skolan, fritidshemmet, fritidsklubben och Idrottslyftet. Verksamheten med "Trivsellekar" och trivselledare som organiserar aktiviteter ute på rasterna fortsätter. Rådsverksamheten möjliggör att elever i alla åldrar möts och arbetar tillsammans. Andel elever i F-klass som känner sig trygga i skolan har ökat med 11 % sedan förra året. Även antalet trygga 2:or och 5:or har ökat.
Enhetsmål:
• Vi åtar oss att arbeta förebyggande kring mobbning, trakasserier och kränkande behandling. Om ett barn ändå utsätts för något av detta, ska hjälp av vuxna omedelbart sättas in och barnet ska känna att det tas på allvar.
Uppfylls helt Förväntat resultat
Att ingen elev ska utsättas för någon form av mobbning, trakasserier eller kränkning . Alla elever ska känna sig trygga i skolan och få arbetsro på lektionerna.
Analys
Kvarnbyskolan har en likabehandlingsplan från vt-2016 med en välförankrad arbetsplan mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling, som omfattar anvisningar för både förebyggande och akuta åtgärder. Jämställdhet, likabehandling och ett trevligt bemötande kommer särskilt att uppmärksammas, som grund för ett gott arbetsklimat. Mycket arbete läggs ned på att förebygga mobbning och varje arbetslag upprättar och följer en handlingsplan med förebyggande arbete, som utvärderas vid läsårets slut. Skolan arbetar mycket med attityder och påverkan. Alla arbetslag redovisar sitt arbete med attityder i en handlingsplan. Ett antimobbningsråd med representanter från alla klasser finns på skolan. På
föräldrasammankomster diskuteras gränssättning och föräldraskap .Om mobbning uppstår arbetar arbetslaget efter skolans arbetsplan mot akut mobbning. Vid svårare fall inkallas skolans elevhälsoteam för hjälp, stöd och handledning. Alla fall av mobbning dokumenteras skriftligt och arkiveras. Vår förhoppning är att mobbningen ska minska genom arbetslagens insatser för att stärka barnens självkänsla, påverka attityder, använda ett demokratiskt arbetssätt och ha diskussioner om mobbning. Dessutom hoppas vi att vår satsning på Trivselledare ytterligare ska motverka mobbning och trakasserier. Lek och rörelse i undervisningen uppmuntras och förutom obligatorisk simundervisning för skolår f och 2, anordnas sådan för vissa äldre elever inom ramen för ”Elevens val”. Skolan deltar också i samarbetsprojekt med Bosön. Vid Kvarnbyskolan finns elevskyddsombud, som även ingår i vårt miljöråd. Dessa deltar i skyddsronderna och får viss utbildning i arbetsmiljöarbete. Skolan har ett elevhälsoteam, som leds av rektor och består av skolsköterska, skolkurator,
skolpsykolog och speciallärare. Teamets uppgifter är att stödja arbetslagens arbete genom handledning, utredningsarbete, föräldrakontakter, elevsamtal och kontakter med andra verksamheter inom socialtjänst och landsting. Elevhälsoteamets handlingsplan bifogas.
Vi tror att alla dessa insatser sammantaget har bidragit till att andelen trygga och nöjda elever i årskurs F och 2 har ökat med ca 20% sedan 2015. Årskurs 5 var också mycket nöjda men pga en miss i informationen har de inte svarat på elevenkäten.
Nämndmål:
1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar
Ingen
Förväntat resultat Grundskola
Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att
eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull.
Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.
Gymnasieskola
Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin
kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.
Indikator Periodens
utfall behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
74 % 76 % 2016
Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
86 % 82 % 84 % 2016
Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter
83 % 77 % 79 % 2016
Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
83 % 68 % 70 % 2016
Enhetsmål:
• Vi åtar oss att arbeta för att elevernas inflytande och ansvarstagande i det dagliga skolarbetet ska öka. Elevernas individuella utvecklingsplan ska vara välförankrad och tydlig för elever och föräldrar.
Uppfylls helt Förväntat resultat
Att alla elever och föräldrar ska veta vad de individuella utvecklingsplanerna betyder för varje individ.
Analys
Andelen föräldrar till barn i F-klass och årskurs 2 som uppger att de vet vad barnen behöver kunna för att nå målen har ökat med 4 respektive 15% sedan förra året. Bidragande till
resultatet är det nya material som F-klassen har tagit fram för att förbättra föräldraförståelsen för skolans arbete. Andelen nöjda föräldrar på fritidshemmet har ökat med 6%. Även där har personalen ansträngt sig för att förbättra föräldrakontakten och informationen.
Årskurs 5 har missat att svara men bedöms som nöjda.
Vi fortsätter vårt arbete med klassråd och sex olika intresseråd. Detta för att öka
elevinflytandet och känna delaktighet. Vi arbetar med att öka föräldrarnas förståelse för de individuella utvecklingsplanerna för var och en av eleverna. Våra lärare betonar på
utvecklingssamtalen elevernas ansvarstagande för skolarbetet och detta ökar med ålder.
Eleverna informeras om de kravnivåer, som finns i läroplanen och kursplanerna och om vilka förväntningar skolan har på dem inom respektive område. I den dagliga verksamheten har eleverna möjlighet att påverka innehållet, utforma arbetsområden och ta ansvar för sitt eget lärande.
KF:s mål för verksamhetsområdet: