Verksamhetsberättelse VB 2016 för Kvarnbyskolan

(1)

Kvarnbyskolan Lillbybacken 3 16305 Spånga

Verksamhetsberättelse VB 2016 för Kvarnbyskolan

Handläggare Till

Lennart Berglind Kvarnbyskolan Telefon: 08 508 43 612

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattande analys ... 3

Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ... 4

1. Ett Stockholm som håller samman ...4

1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...4

1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande ...12

2. Ett klimatsmart Stockholm ...13

2.1 Energianvändningen är hållbar ...13

3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm ...14

3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar ...14

4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm ...15

4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor ...15

4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering ...16

Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar ... 17

Särskilda satsningar ...17

Uppföljning av driftbudget ...17

Investeringar ...17

Medel för lokaländamål...17

Övrigt ...17

Synpunkter och klagomål ... 18

Övrigt ... 18

Bilagor

Bilaga 1: Bokslut 2016 till VB

(3)

Sammanfattande analys

Kvarnbyskolans verksamhetsområde består av förskoleklasser, grundskola åk 1 - 6, skolbarnsomsorg åk F - 3 och öppen eftermiddagsverksamhet (fritidsklubb) för åk 4 - 6.

Skolan har 421 elever och 206 barn i skolbarnsomsorgen (2016-03-15). Av dessa går 11 i förberedelsegrupp. 99,5% av eleverna talar minst två språk och undervisning sker i 24 modersmål. 86 personer arbetar i verksamheten och 75 arbetar direkt med elevernas lärande.

All personal är uppdelade i arbetslag med stort ansvar och kompetens.

Kvarnbyskolans elevhälsoteam består av rektor, en skolsköterska och en skolkurator på 100%, en psykolog på 50% samt skolans specialpedagoger och speciallärare. Elevhälsoteamet

utvärderas och utvärderar sig självt två gånger per läsår. En ny elevhälsoplan håller på att utvecklas. En satsning på screening redan i förskolan har gjort att vi tidigare kan fånga upp barn i behov av särskilt stöd.

Kvarnbyskolan har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn. En väl fungerande

förberedelseklass finns och till den är tre personal knutna. Eleverna är inskrivna i vanlig klass och slussas ut succesivt när vi anser att de har tillräcklig kunskap i svenska.

Vår fritidshemsverksamhet genomgår en stark positiv utveckling. Detta år har vi påbörjat en vidareutbildning för icke pedagogisk personal på 1½ år, tillsammans med två andra skolor i Rinkeby. Föreläsningar och studier pågår hela läsåret 2016/17. Kvarnbyskolan har blivit omnämnd i Fritidshemsplanen för Stockholm, där man rekommenderar studiebesök på skolan.

Samarbetet med Röda korset har utökats under 2016 och fortsätter under hösten med läxhjälp tre kvällar i veckan samt föräldracafé en kväll.

Vårt deltagande i "Trivsellekar" har varit framgångsrikt och bidragit till mindre antal konflikter på skolgården och ökad trygghet.

Utvecklingsområden:

 Vi har blivit utvärderade av Stockholms Stads utvärderare under ett antal dagar och två områden har identifierats som utvecklingsområden: Arbete med lektionsstrukturen och utvecklingen av våra LPP. Kvarnbyskolans 11 förstelärare arbetar med dessa områden och för ut arbetet i hela vår organisation.

 Ökad svarsfrekvens från föräldrar när det gäller enkätsvar.

 Bättre simkunskap. Högre måluppfyllelse i alla årskurser och framför allt i årskurs 6.

 Minska den olovliga frånvaron genom dialog med föräldrarna.

 Fortsatt utveckling av "Trivsellekarna"

 Matematiklyftet fortsätter nu med år två. Matematiken kommer att utvecklas.

Styrkor:

 Vår möjlighet till tvålärarsystemet.

 Lärare som arbetar i vår förskoleklass och sedan följer med upp till åk 1.

 En effektiv speciallärar-, specialpedagogorganisation.

 Låg personalomsättning, hög trivselfaktor och bra AMI-siffror under flera år. Många lärare har lång erfarenhet av arbete i Rinkeby.

 Vi har elva drivande förstelärare.

 Ett bra samarbete mellan skolorna i Rinkeby.

(4)

 En väl fungerande samverkan fritidshemmet och skolan.

Som grund till verksamhetsberättelsen ligger främst tertialrapporten, uppgifter från Sweco och den resultatdialog som all pedagogisk personal har arbetat med. Verksamhetsberättelsen har kommunicerats med al-ansvariga och förstelärare för synpunkter.

Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål

KF:s inriktningsmål:

1. Ett Stockholm som håller samman

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor

Ingen

Indikator Periodens

utfall

Utfall män/

pojkar

Utfall kvinnor/

flickor

Periodens utfall VB 2015

Årsmål KF:s

årsmål Period

Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen

58,8 % 65,2 % 67 % 82% 2016

Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse

Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling” och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden.

2016-01-01 2016-12-31

Nämndmål:

1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning

Ingen

Förväntat resultat Grundskola

Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.

Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

(5)

Gymnasieskola

Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från

examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin

kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

utfall

pojkar

flickor

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3

86 % 92 % 89 % 2016

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3

91 % 89 % 91 % 2016

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6

78 % 79 % 81 % 2016

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6

78 % 79 % 81 % 2016

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda

ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt

47 59 % 41 % 80 2016

Andel legitimerade lärare i grundskolan

81 % 29 % 71 % 73 % 80 % 2016

Enhetsmål:

• Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan ska ges goda förutsättningar att nå kunskapsmålen.

Uppfylls delvis Förväntat resultat

Att alla elever lär sig läsa under årskurs 1 och att nästan alla elever ska nå godkänt i samtliga skolämnen.

(6)

Analys

Vårt arbete med genrepedagogik fortsätter och hela skolan inklusive förskoleklass och fritidshem omfattas. Vi kommer dessutom att utveckla arbetet med läsning i arbetslagen tillsammans med specialpedagoger och i samverkan med fritidshemmet.

Matematiklyftet fortsätter med 21 lärare från grundskola och förskoleklass. Detta kommer att öka måluppfyllelsen i matematik på sikt. Skolan har 11 förstelärare som också har till uppgift att öka måluppfyllelsen i olika ämnen. I vår samverkan med fritidshemmet ser vi en bra utveckling för våra elever.

För elever med särskilda behov har vi gjort en satsning med utökade speciallärarresurser.

43% av eleverna i årskurs 1 har nått målet för läskunnighet. Lärarna är osäkra på om det beror på ett nytt bedömningsmaterial som de inte är vana vid. Resultatet har fungerat som en signal att sätta in extra resurser för att höja måluppfyllelsen under vårterminen.

62,5% av flickorna och 55,6% av pojkarna i årskurs 6 hade minst E i slutbetyg. Trots stora satsningar har antalet elever med godkänt i samtliga ämnen minskat med 6 % jämfört med föregående år. Detta förklaras bla med beteendeproblematik, neuropsykiatriska diagnoser och många nyanlända elever . Brist på simkunnighet bidrar också till resultatet, trots gratis

simundervisning under loven. Skolan har satsat på läxhjälp tre gånger per vecka, lördagsskola och lovskola. Satsningen på Matematiklyftet kan bidra till att höja resultaten de närmaste åren.

Den ogiltiga frånvaron har ökat från 1,3 till 2,3%. Orsaken är främst att föräldrar inte rapporterar till skolan när deras barn är hemma. Hög frånvaro upplevs i flera klasser vara en av anledningarna till låga resultat. Lärarna tar kontakt med föräldrarna direkt en elev är frånvarande men skolan måste ändå arbeta med att förbättra dialogen med föräldrarna via föräldramöten, utvecklingssamtal och andra samtal.

Utveckling

Våra 11 förstelärare arbetar med att ta fram en tydlig lektionsstruktur som ska vara gemensam för hela skolan.

Skolverkets Bedömningsstöd har ersatt LUS under 2016.

Materialet "Nya språket lyfter" ska stödja lärarna i arbetet med enad läsförståelse bl.a. med hjälp av olika lässtrategier.

(7)

Enhetsmål:

Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan, som har behov av särskilt stöd, ska

erbjudas de insatser som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten i syfte att uppnå målen.

Uppfylls helt Förväntat resultat

Att alla elever som har behov av särskilt stöd ska få det.

Analys

Kvarnbyskolan har god kunskap om vilka elever, som behöver särskilt stöd. Insatser för elever i behov av särskilt stöd görs genom stor personaltäthet i arbetslagen, som fördelar och organiserar sina insatser efter elevernas olika behov. Specialpedagogisk kompetens används dels för enskilda elever dels för mindre undervisningsgrupper. Funktionshindrade elevers behov uppmärksammas särskilt och skolans beaktar tillgängligheten vid lokalförändringar.

Situationen för personer med funktionsnedsättning tas upp i undervisningen. Allergiska barn får specialkost och miljön anpassas efter deras behov. För elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska sker skolmottagandet i förberedelsegrupp. Här får eleverna undervisning i svenska som andra språk, men även extra socialt stöd. Deltagande i vanlig klassundervisning sker succesivt och efter elevernas individuella förutsättningar. Skolan har ett gott samarbete med Start-Stockholm. Åtgärdsprogram upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd i samverkan med elevens föräldrar.

Elever med särskilda behov tillgodoses med stora resurser. Två-lärarsystem, speciallärare, specialpedagoger och en väl utvecklad samverkan med fritidshemmet. Vi har kurator och skolsköterska på heltid och skolpsykolog på 50%. Ytterligare en specialpedagog har anställts under 2016. Vi screenar och testar barnen redan från sex-årsverksamheten.

Uppföljning av elevernas individuella kunskapsutveckling och social utveckling sker minst två gånger per år vid utvecklingssamtal mellan elev, förälder och personal. Läsutveckling och matematik i årskurs 1 -3 bedöms genom Skolverkets Bedömningsstöd samt materialet Nya språket lyfter. I årskurs 4 och 5 används ett DLS material. Olika hjälpmedel finns för att mäta elevernas matematiska förståelse, tex Skolverkets analysschema och diagnostiska prov.

Utveckling

Alla legitimerade lärare kommer att delta i Skolverkets satsning på specialpedagogik under kommande år.

Nämndmål:

1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Ingen

(8)

Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer.

Gymnasieskola

Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och

arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer.

utfall

pojkar

flickor

Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan

90 % 79 % 81 % 2016

Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna

74 % 75 % 77 % 2016

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.

75 % 57 % 60 % 2016

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan

80 % 59 % 65 % 2016

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna

57 % 59 % 2016

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan

90 % 92 % 2016

Ogiltig frånvaro i grundskolan

2,3 % 1,3 % 1 % 2016

Enhetsmål:

• Vi åtar oss att alla elever i årskurs F - 6 ska erbjudas en trygg och stimulerande miljö både i skolan och i skolbarnsomsorgen. För elever i årskurs F - 3 i form av fritidshem och för elever i årskurs 4 - 6 i form av en öppen eftermiddagsverksamhet, sk fritidsklubb.

Uppfylls helt

(9)

Förväntat resultat

Att alla elever ska känna sig trygga i skolans alla miljöer.

Analys

Vi har bra och ändamålsenliga lokaler, hög personaltäthet och gott samarbete mellan fritidshemmet och skolan. Rastverksamheten är väl tillgodosedd med personal från skolan, fritidshemmet, fritidsklubben och Idrottslyftet. Verksamheten med "Trivsellekar" och trivselledare som organiserar aktiviteter ute på rasterna fortsätter. Rådsverksamheten möjliggör att elever i alla åldrar möts och arbetar tillsammans. Andel elever i F-klass som känner sig trygga i skolan har ökat med 11 % sedan förra året. Även antalet trygga 2:or och 5:or har ökat.

Enhetsmål:

• Vi åtar oss att arbeta förebyggande kring mobbning, trakasserier och kränkande behandling. Om ett barn ändå utsätts för något av detta, ska hjälp av vuxna omedelbart sättas in och barnet ska känna att det tas på allvar.

Att ingen elev ska utsättas för någon form av mobbning, trakasserier eller kränkning . Alla elever ska känna sig trygga i skolan och få arbetsro på lektionerna.

(10)

Analys

Kvarnbyskolan har en likabehandlingsplan från vt-2016 med en välförankrad arbetsplan mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling, som omfattar anvisningar för både förebyggande och akuta åtgärder. Jämställdhet, likabehandling och ett trevligt bemötande kommer särskilt att uppmärksammas, som grund för ett gott arbetsklimat. Mycket arbete läggs ned på att förebygga mobbning och varje arbetslag upprättar och följer en handlingsplan med förebyggande arbete, som utvärderas vid läsårets slut. Skolan arbetar mycket med attityder och påverkan. Alla arbetslag redovisar sitt arbete med attityder i en handlingsplan. Ett antimobbningsråd med representanter från alla klasser finns på skolan. På

föräldrasammankomster diskuteras gränssättning och föräldraskap .Om mobbning uppstår arbetar arbetslaget efter skolans arbetsplan mot akut mobbning. Vid svårare fall inkallas skolans elevhälsoteam för hjälp, stöd och handledning. Alla fall av mobbning dokumenteras skriftligt och arkiveras. Vår förhoppning är att mobbningen ska minska genom arbetslagens insatser för att stärka barnens självkänsla, påverka attityder, använda ett demokratiskt arbetssätt och ha diskussioner om mobbning. Dessutom hoppas vi att vår satsning på Trivselledare ytterligare ska motverka mobbning och trakasserier. Lek och rörelse i undervisningen uppmuntras och förutom obligatorisk simundervisning för skolår f och 2, anordnas sådan för vissa äldre elever inom ramen för ”Elevens val”. Skolan deltar också i samarbetsprojekt med Bosön. Vid Kvarnbyskolan finns elevskyddsombud, som även ingår i vårt miljöråd. Dessa deltar i skyddsronderna och får viss utbildning i arbetsmiljöarbete. Skolan har ett elevhälsoteam, som leds av rektor och består av skolsköterska, skolkurator,

skolpsykolog och speciallärare. Teamets uppgifter är att stödja arbetslagens arbete genom handledning, utredningsarbete, föräldrakontakter, elevsamtal och kontakter med andra verksamheter inom socialtjänst och landsting. Elevhälsoteamets handlingsplan bifogas.

Vi tror att alla dessa insatser sammantaget har bidragit till att andelen trygga och nöjda elever i årskurs F och 2 har ökat med ca 20% sedan 2015. Årskurs 5 var också mycket nöjda men pga en miss i informationen har de inte svarat på elevenkäten.

Nämndmål:

1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar

Ingen

Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att

(11)

eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull.

Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

Gymnasieskola

Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin

kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

utfall

pojkar

flickor

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena

74 % 76 % 2016

Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

86 % 82 % 84 % 2016

Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter

83 % 77 % 79 % 2016

Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

83 % 68 % 70 % 2016

Enhetsmål:

• Vi åtar oss att arbeta för att elevernas inflytande och ansvarstagande i det dagliga skolarbetet ska öka. Elevernas individuella utvecklingsplan ska vara välförankrad och tydlig för elever och föräldrar.

Att alla elever och föräldrar ska veta vad de individuella utvecklingsplanerna betyder för varje individ.

(12)

Analys

Andelen föräldrar till barn i F-klass och årskurs 2 som uppger att de vet vad barnen behöver kunna för att nå målen har ökat med 4 respektive 15% sedan förra året. Bidragande till

resultatet är det nya material som F-klassen har tagit fram för att förbättra föräldraförståelsen för skolans arbete. Andelen nöjda föräldrar på fritidshemmet har ökat med 6%. Även där har personalen ansträngt sig för att förbättra föräldrakontakten och informationen.

Årskurs 5 har missat att svara men bedöms som nöjda.

Vi fortsätter vårt arbete med klassråd och sex olika intresseråd. Detta för att öka

elevinflytandet och känna delaktighet. Vi arbetar med att öka föräldrarnas förståelse för de individuella utvecklingsplanerna för var och en av eleverna. Våra lärare betonar på

utvecklingssamtalen elevernas ansvarstagande för skolarbetet och detta ökar med ålder.

Eleverna informeras om de kravnivåer, som finns i läroplanen och kursplanerna och om vilka förväntningar skolan har på dem inom respektive område. I den dagliga verksamheten har eleverna möjlighet att påverka innehållet, utforma arbetsområden och ta ansvar för sitt eget lärande.

1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande

Ingen Nämndmål:

Eleverna upplever och deltar i kulturlivet

Ingen

Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet.

utfall

pojkar

flickor

Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de

kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök).

60 % 2016

Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin.

2016-01-01 2016-12-31

(13)

Enhetsmål:

Vi åtar oss att alla elever får ta del av kulturlivet.

Uppfylls helt Analys

Eleverna får arbeta med bild och text tillsammans med en barnboksförfattarinna och

illustratör genom Skapande skola . I samarbete med Kulturskolan deltar eleverna i årskurs 5 och 6 i ett musikprojekt där eleverna får lära sig spela instrument. Undervisningen sker både individuellt och i grupp. Varje klass har pengar avsatta för kultur och studiebesök.

Under 2016 har eleverna besökt Operan och sett Nötknäpparen och Dramaten och sett Hans och Greta. Förskoleklassen har varit på Konserthuset.

En förstelärare är ansvarig för kulturområdet sedan HT-16. Planeringsarbetet inför 2017 har påbörjats.

2. Ett klimatsmart Stockholm

2.1 Energianvändningen är hållbar

Ingen Nämndmål:

Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö

Ingen

Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa.

utfall

pojkar

flickor

Andel ekologiska livsmedel

30 % 21 % 30 % 2016

Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling

0 Sorterat 0 Sorterat 0

Sorterar

2016

(14)

Enhetsmål:

Vi åtar oss att bidra till en hållbar livsmiljö genom att sträva mot goda miljöval i matsalen och ett minskat matsvinn.

Att eleverna är nöjda med skolmaten och trivs i matsalen samt att de är medvetna om miljö och kostnader. Att matsvinnet ska minska.

Analys

Matrådet har under året försökt föra ut frågor rörande skolmaten. Genom ökad kunskap har de försökt påverka sina kamrater att inte kasta mat. Andelen ekologiska livsmedel har ökat till 30%

på lunchen genom en skolmåltidsupphandling. Till mellanmål köps ekologisk frukt och mejerier.

Förutom miljöarbetet i skolmåltiden har vi ett miljöråd som tar upp olika frågor inom hela skolområdet. Vi har sedan många år källsortering av el, metall och papper. I kapprum och på toaletter har vi närvarostyrning av belysningen. På de flesta toaletter har vi sensorer för vattnet för att undvika att för mycket spill.

3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm

3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar

Ingen Nämndmål:

Det ekonomiska resultatet är i balans

Ingen

Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.

Enhetsmål:

Vi åtar oss att arbeta för en ekonomi i balans.

Uppfylls helt

(15)

Kvarnbyskolan ska visa en budget i balans vid årets slut.

Analys

Kvarnbyskolans hade en budget på 55,6mnkr baserad på 412 elever i F - åk 6 och 205 barn på fritidshemmet . Förutom elevintäkterna fick skolan intäkter för förstelärare, matematiklyftet, lärarlönelyftet, skapande skola, interkommunal ersättning och lågstadiesatsningen. Det socioekonomiska tilläggsanslaget för året var ca 17,3 mnkr och det har använts till att behålla vår personaltäthet, såsom tvålärarsystemet , ett utökat antal specialpedagoger och

elevassistenter. Vi har fortsatt vår IT-satsning med ytterligare inköp av iPads. Skolan har använt 300tkr av investeringsbudgeten till ett internkommunikationssystem. Den ingående fonden är 2,7mnkr. Resultatet för 2016 blev ett underskott om 30tkr.

4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm

4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor

Ingen

utfall

pojkar

flickor

Sjukfrånvaro 3,9 % 1,5 % 5,3 % 4 % 4,4 % tas fram

av nämnde n

VB 2016

Nämndmål:

Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare

Ingen

Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev.

Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag.

Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling.

(16)

Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.

Enhetsmål:

Vi åtar oss att vara en attraktiv arbetsplats där personalen trivs och kan utvecklas.

Att Kvarnbyskolan fortsätter att vara arbetsplats med gott rykte där personalen vill vara med att utveckla skolan. Personalen ska känna delaktighet och allas insatser är viktiga.

Analys

Kvarnbyskolans AMI ligger 4% över stadens snitt och det speglar väl personalens känsla av trivsel med arbetet och kollegorna.

Antalet långtidssjukskrivna är färre vilket medfört att sjukfrånvaron har minskat från 5,59%

till 3,99%. Den är något högre för kvinnor och det kan bero på att vi har fler kvinnor anställda. Vi har god kontroll på situationen men kan tyvärr inte påverka all sjukfrånvaro.

Grundskolan är indelad i arbetslag och varje klass har två lärare. Knutna till arbetslagen är också specialpedagoger och fritidshemspersonal. Detta har bidragit till den goda stämning och samarbete som präglar Kvarnbyskolan.

All personal ges utvecklingsmöjligheter genom kollegialt lärande och kompetensutveckling för att kunna utföra sina arbetsuppgifter till fullo. Fritidshemmets personal har påbörjat en utbildning på 1½ år. Den kommer att betyda mycket för att höja kunskapsnivån inom verksamheten.

4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering

Ingen Nämndmål:

I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande

Ingen

Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på

utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik.

(17)

Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier.

Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer.

Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning.

2015-01-01 2016-12-31

Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar

Uppföljning av driftbudget

Kvarnbyskolan redovisar ett resultat i balans. Vi har ett litet underskott på 30tkr och vår utgående fond ligger oförändrat på 2,7mnkr. Vår totala budget för 2016 var 55,7 mnkr varav externa intäkter utgjorde 3,3 mnkr. Elevomsättningen har varit hög men ändå har 10 elever valt att stanna kvar som interkommunala elever. Vi har i snitt haft 412 elever i grundskolan och 204 barn i fritidshemmet.

Det socioekonomiska anslaget på 17,2 mnkr har använts till att bibehålla tvålärarsystemet, en utökning av specialpedagoginsatserna, två elevassistenter och ett fortsatt välbemannat

elevhälsoteam.

Investeringar

Skolan har använt 300tkr av investeringsmedlen till en internkommunikationsanläggning. Den omfattar alla 5 byggnaderna i skolan och ersatte en 20 år gammal anläggning.

Medel för lokaländamål Övrigt

Socioekonomiskt tilläggsanslag

Vårt socioekonomiska tilläggsanslag på 17,2 mnkr har möjliggjort att vi har kunnat behålla vårt tvålärarsystem och dessutom utökat med en specialpedagog och två elevassistenter.

52 elever går enskilt till specialpedagogerna.

Skolan har en liten undervisningsgrupp för elever med behov av särskilt stöd.

(18)