1. Ett Stockholm som håller samman
1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor
Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål
KF:s inriktningsmål:
1. Ett Stockholm som håller samman
KF:s mål för verksamhetsområdet:
1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor
Ingen
Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse
Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling” och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden.
2016-01-01 2016-12-31
Nämndmål:
1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning
Ingen
Förväntat resultat Grundskola
Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.
Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.
Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.
Indikator Periodens uppnått målen i alla ämnen
Indikator Periodens det nationella provet i
matematik i åk 9 Andel elever som
uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9
100 % 100 % 100 % 97 % 100 % 2016
Andel legitimerade lärare i grundskolan
Vi åtar oss att skapa strukturer/exempel för att ge eleverna verktyg att utvecklas i sitt lärande, för att underlätta lärandet och undervisningen.
Uppfylls delvis Förväntat resultat
Eleverna ska förbättra och fördjupa sitt lärande genom att få hjälp med strukturer och exempel på arbeten. Vi vill att eleverna ska veta vad som förväntas av dem.
Analys
Pedagogerna har under året utvecklat sitt arbetssätt mot en högre tydlighet gentemot eleverna.
Ämneslagen har diskuterat detta och har under året jobbat med att ta fram en egen bank med elevexempel, för att hjälpa eleverna och ge dem nycklar till att lättare och snabbare förstå hur de ska kunna utvecklas.
Varje elev har fått en elevportfolio där alla kommentarer på prov och inlämningar samlas.
Pärmen används på mentorstiden och som underlag för samtal på utvecklingssamtalen.
Eleverna har också mappar i olika färger för varje ämne och för att lättare kunna strukturera sitt skolarbete. I varje klassrum sitter kunskapskraven uppsatta och i linje med Åsölektionen inleds varje lektion med att gå igenom målen för lektionen.
Vi har kommit en bit på väg med detta arbete, men arbetet med elevexempel behöver utvecklas ännu mer, vilket man också diskuterar i ämneslagen.
22 lärare ingår i Läslyftet på skolan, vilket handlar mycket om kollegialt lärande och att dela med sig av goda exempel.
Enhetsmål:
Vi åtar oss att utveckla lärandet genom digitala verktyg Uppfylls helt
Förväntat resultat
Åsö grundskolas avsikt och syfte med att erbjuda lån av iPads är att skapa goda
förutsättningar för att eleven ska få tillgång till ett modernt hjälpmedel i alla sina studier vid
Åsö grundskola. Vi förväntar oss att våra resultat kommer att höjas när eleverna får ett verktyg som gör det lätt att individanpassa undervisningen samt göra den ännu mer varierad med hjälp av alla verktyg som finns att tillgå.
Analys
Under året har vi arbetat med utvecklingen av de digitala verktygen. I Åsös fall handlar det till stor del om iPads och att lärarna och elever ska se dessa som en resurs. Alla elever i åk 8 samt åk 9 har fått en egen låneiPad.
Utvecklingen gick snabbt i början, men har stannat av på vissa håll och har gått snabbare framåt på andra. Många lärare har upptäckt fördelarna och lärt sig hantera verktygen, medan andra inte ger det en chans och tycker att de behöver utbildning. Vilket vi har informerat om att det finns på Medioteket mm.
Under året har vi inte kunnat avsätta lika mycket tid, som tidigare på den digitala
utvecklingen mycket på grund av Läslyftet, som tagit all konferenstid och detta har gjort att vi inte har haft en helhetsbild av hur det framskrider. Det framkommer dock i medarbetarsamtal att den digitala utvecklingen pågår och många, nästan alla, använder det dagligen.
Skolan har också satsat på det digitala läromedlet Digilär och vi har haft dem här på infodag med hela kollegiet.
Vi har insett att vi har en del att jobba med här, eftersom pedagogerna ligger på olika nivåer, men vi uppmuntrar och har även med det som ett lönekriterie.
Skolans ämnesenkät våren 16
"Skolans iPads har hjälpt mig i mitt skolarbete och gjort det roligare"
1=inte alls, 5=fullt ut 1 13,9%
2 7,6%
3 14,9%
4 14,2%
5 25,3%
Andel som ej svarat (åk7) 24,1%
Resultat från brukarenkätens fråga om man använder digitala verktyg.
75% anser att de har möjlighet till det jämfört med stadens snitt på 55%.
Vårt meritvärde har stigit våren 2016 till 257 jämfört med förra årets 247. Svårt att analysera om det har med de digitala verktygen att göra.
Nämndmål:
1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Ingen
Förväntat resultat Grundskola
Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer.
Indikator Periodens
Vi åtar oss att verka för ett jämställt lärande med ett normkritiskt förhållningssätt Uppfylls delvis
Förväntat resultat
Vi vill att Åsö grundskola ska genomsyras av ett jämställt lärande med ett normkritiskt förhållningssätt. Vi vill att alla elever ska gynnas med detta förhållningssätt.
Analys
Vi har under året fortsatt att trycka på att hela tiden ha på sig så kallade normkritiska glasögon och ifrågasätta normer och maktstrukturer. Under introdagarna vid höststarten så diskuterade alla klasser detta ämne och pratade om innehållet i vår likabehandlingsplan. Vi tog även upp vilka maktstrukturer som kan finnas i en klass och som kan leda fram till att kompisar blir utsatta. Vi vill att maktstrukturer och likabehandling behandlas som att de hör ihop.
Vi ser att klimatet i korridorer och klassrum långsamt blir bättre i och med att vi alla i skolan är uppmärksamma på hur vi pratar och agerar.
I skolans enkät "Trygghet och trivsel", ställer vi frågor utifrån diskrimineringsgrunderna.
Skolans egen enkät hösten 2016.
På frågan om du känner dig trygg i skolan, så ligger resultatet så gott som oförändrat hösten 2016 jfr med hösten 2015.
Vi ställde samma fråga i vårens ämnesenkät, för att se om resultatet förändras när man har gått i skolan under nästan ett år, resp två och tre.
Det vi kan se i svaren ovan att det är fler, procentuellt, som känner sig trygga, medan de som svarar nej och ibland är konstanta.
Trygghetsarbetet fungerar bar och vi har en väl inarbetad modell, men det normkritiska förhållningssättet behöver utvecklas mer. Det ska hela tiden finnas i bakhuvudet vid lektionsplaneringar, genomförande och utvärderingar. Elevrådet och elevskyddsombuden måste bli mer aktiva i detta arbete, eftersom de är ögonen i klassrummet och kan bidra med viktig kunskap om hur det fungerar i klassrummen. Vi behöver också ta del av goda exempel från skolor som har jobbat mer med det normkritiska.
Nämndmål:
1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar
Ingen
Förväntat resultat Grundskola
Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som
betydelsefull.
Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.
Indikator Periodens behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
42 % 39 % 80 % 2016
Enhetsmål:
Vi åtar oss att alla elever får reflektera över sitt eget lärande.
Uppfylls delvis Förväntat resultat
Skolans elever ska bli medvetna om sitt eget lärande vilket i sin tur leder till högre betygsresultat.
Analys
Vi har under året arbetat med att skolans elever ska bli medvetna om vad som gör att de lär sig och hur deras egen arbetsinsats kan påverka lärandeögonblicken.
Lärarna har haft kontinuerliga samtal med sina elever. Dessa har varit av kort
feedbackkaraktär under lektionen eller lite längre samtal på klassens mentorstid. Inför utvecklingssamtalen 1 ggr/termin får eleven i uppgift att göra en självskattning.
Utvecklingssamtalen är elevledda och vi tror att det gör att eleven blir mer delaktig och aktiv, när de själva leder samtalen och talar om sitt eget lärande med vårdnadshavare och mentor.
I stadens brukarenkät så får vi inte så bra resultat på frågan "Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i olika ämnen". 42 jämfört med stadens 54. Vi har diskuterat varför vi inte får högre på detta, trots allt vi tycker att vi jobbar med. Men vi tror att vi inte kan bli nog tydliga och får envist arbeta vidare.
I skolans egen ämnesenkät har vi en fråga till alla elever angående respektive ämne: "Jag vet vad jag behöver träna på för att bli ännu bättre i ämneXX" och "Jag vet vad jag behöver träna på för att bli bättre i ämneXX". Resultatet i den enkäten ligger högre än brukarenkätens, men det skiljer sig åt i de olika ämnena. Detta resultat har diskuterats med de enskilda lärarna och i ämnesgrupperna. Under åtagandet med arbetet med elevexempel hoppas vi även komma åt detta åtagande och höja resultatet i brukarenkäten.
KF:s mål för verksamhetsområdet: