4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm
4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från
Ingen Nämndmål:
I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande
Ingen
Förväntat resultat
Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på
utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik.
Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier.
Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer.
Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse
Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning.
2015-01-01 2016-12-31
Enhetsmål:
Vi åtar oss att se till att alla elever och all personal känner till och agerar utifrån skolans värdegrund och likabehandlingsplan
Uppfylls delvis Förväntat resultat
Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska utvecklas så att det framgår hur all personal främjar likabehandling i sitt dagliga arbete. Det ska även framgå hur vi arbetar förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling samt hur vi arbetar när diskriminering eller kränkande behandling har inträffat.
Personal har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier.
Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer.
Analys
I skolans egen enkät kan vi tydligt se hur vårt arbete fungerar bland eleverna.
Fråga 22 visar att det är 9 elever som inte har någon kompis. Dessa kan vi hitta i klassenkäten och i de allra flesta fall så vet lärarna vilka de är och jobbar med dessa elever.
I skolans egen enkät kan vi tydligt se hur vårt arbete fungerar bland eleverna.
Vi har diskuterat vad vet inte kan stå för, men kommit fram till att de elever som har svarat så är det som inte har varit utsatta för något.
Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar
Uppföljning av driftbudget
Investeringar
Medel för lokaländamål Övrigt
Socioekonomiska medel samt Elevhälsan
Elevhälsan skall enligt skollagen stödja elevens utveckling mot utbildningens mål.
Huvudsakligen stärka elevernas kunskapsutveckling genom att stödja skolans personal i arbetet med att förebygga och stödja elever i behov extra anpassningar och särskilt stöd pedagogiskt, socialt, informativt och medicinskt.
Inom elevhälsans resurser finns utrymme för att stödja både elever och personal i det
vardagliga arbetet. Elever kan under en tid erbjudas enskild undervisning eller i mindre grupp.
Pedagoger kan få handledning kring någon specifik situation.
På gruppnivå ansvarar skolans specialpedagoger för elevvården tillsammans med arbetslagen utifrån ett fastställt protokoll.
På organisationsplan har elevhälsan återkommande strategiska möten där vi tittar på skolan som helhet. Vilka behov och svårigheter behöver vi ta hänsyn till?
Med start i februari startade skolan en förberedelseklass och i och med det har vi anställt extra personal till den gruppen.
Nytt:
Inför läsåret 2016-2017 identifierade vi ett behov av stöd för att få tillbaka sk ”hemmasittare”
till skolan och ett stöd till elever som riskerade att bli hemmasittare. Eleverna består bland annat av personer med AST-diagnos, svår social fob och en elev som blivit svårt misshandlad och inte vågar röra sig fritt utanför hemmet. I augusti 2017 anställdes en ny resurslärare i svenska och engelska med uppdrag att fokusera på dessa elever för att hitta lösningar att få dom att komma till och gå i skolan. Denna pedagog har gjort hembesök, bjudit in till möten och planering på individnivå. Vi är mycket nöjda med detta resultat då vi i dagsläget har alla elever utom en i skolan. De flesta går inte i klass över huvud taget utan har all undervisning på avskild plats med denna resurslärare.
Specialläraren i matematik har fortsatt sitt strukturerade arbete med att identifiera alla 175 nya elevers matematikkunskaper vid starten av åk 7 och organisera olika typer av
matematikundervisning i samarbete med skolans matematiklärare och resurslärare.
Specialläraren i matematik arbetar tillsammans med försteläraren i matematik med
matematikutvecklingen på hela skolan och har till hösten 2017 sökt FOU-projektpengar med frågeställningen: Hur arbetar vi för att jämna ut elevernas kunskapsskillnader i matematik från årskurs 7?”
Ett mål är att elevens val nästa läsår ska erbjuda minst tre olika typer av matematikkurser som sträcker sig från basal nivå till vetenskapsnivå. Vi vill att alla matematiklärare ansvarar för skolans 500 elever utifrån ett kunskapsperspektiv. Hur kan vi organisera och gruppera dessa elever så att de får bästa möjliga undervisning som de behöver?
För att öka kompetensen ytterligare har skolans resurslärare i matematik beviljats lärarlyftet och går nu på speciallärarutbildningen med 1½ dags ledigt per vecka.
Det specialpedagogiska målet är att fortsatt utveckla och öka den allmänna kompetensen i hela kollegiet kring att bedriva en undervisning som kan möta så många olika elever som möjligt i klassrummet. Det som är bra för en elev med AST eller ADHD är inte dåligt för en elev som inte har det!
FBK:
Vi har samarbetat med Lugnets skola för att erbjuda våra FBK-elever praktik och tid med eleverna på de lägre stadierna. Syftet har varit att stärka deras svenska språkutveckling och att de ska lära sig mer om svenska skolan och fritidsverksamheten. Detta har fungerat mycket bra och uppskattat av alla inblandade.
Vi har också startat ett kollegialt samarbete och lärande kring SVA-undervisningen då vi på Åsö bjuder in SVA-lärare i område 6 till erfarenhetsutbyte en gång per termin. Det har varit mycket uppskattat och bidragit till ökad kunskap och idéer om utveckling.
Mentor Sverige är en viktig samarbetspartner på Åsö som kommer på föräldramötet i åk 7 och går ut till alla våra elever och presenterar sig. I dagsläget har vi ca 20 elever som har en mentor på fritiden som de fått genom Mentor Sverige.
Synpunkter och klagomål
Rutiner för hantering av synpunkter och klagomål Tillämpning
Vi svarar på mail inom 48 timmar och har all kontaktinformation på vår hemsida. Dessa rutiner ska vara styrande för skolans hantering av klagomål och synpunkter från elever och vårdnadshavare, allmänhet, samarbetspartners och andra aktörer och som avser skolans verksamhet riktad till såväl egen regi som fristående verksamhet.
Bemötande och syfte
Medborgare och brukare som på olika sätt hör av sig till skolan med synpunkter och klagomål ska bemötas på ett sätt som kännetecknas av serviceanda, vilket innebär att bemötandet ska utmärkas av vänlighet, korrekt information, begriplighet och likvärdighet. De som lämnar synpunkter och klagomål ska känna sig trygga med att förvaltningen säkerställer att fel och brister rättas till. De lämnade synpunkterna och klagomålen ska bidra till skolans kvalitets- och förbättringsarbete och ingå i kvalitetssystemet.