5.2.1 Inledning
Innebörden av ungdomsreduktionen är att en viss åldersgrupp ska särbehandlas i straffrättsligt hänseende. Att motivera vid vilken ålder gränsen ska dras kan göras från ett antal olika perspektiv. Även empiriska fakta och inte endast normativa ställningstaganden kan vara relevanta när straffrättsliga ideologier och principer diskuteras. Min uppfattning
145 SOU 2018:85 s. 355 ff.
är att det i huvudsak är två huvudlinjer som kan tjäna som utgångspunkter för diskussionen. Det är för det första olika sociala aspekter av mognad där bland annat legala åldersgränser har betydelse. för det andra är det olika biologiska aspekter av mognad som kan diskuteras utifrån bland annat psykologiska och neurologiska perspektiv. De principiella övervägandena bakom ungdomsreduktionen har som jag uppfattar det bäring på båda dessa huvudlinjer i argumentationen kring människans mognad. Nedan diskuteras mognad i kontexten av olika legala åldersgränser följt av ett empiriskt perspektiv på mognad.
5.2.2 Myndighetsåldern och andra legala åldersgränser
Den myndighetsålder vid 18 år som gäller idag är viktig för en rad rättigheter och skyldigheter för individen men även för vissa skillnader i bemötandet av unga lagöverträdare som är över respektive under 18 år (se avsnitt 3.2). Myndighetsåldern var före år 1974 20 år. Sänkningen till 18 år motiverades, förutom av att sammanföra rösträttsåldern och myndighetsåldern, av att samhällsutvecklingen inneburit att unga redan vid 18 års ålder fått större insikter i sociala, politiska och ekonomiska frågor.146 I förarbetena kom man också fram till att det är svårt att diskutera social mognad utifrån objektiva kriterier och att det därför inte är lönt att diskutera vid vilken tidpunkt mognaden inträder. Istället skulle myndighetsålderns olika verkningar vara ledande för fastställande av en ålder.147
Även om myndighetsåldern sänktes var det inte alla åldersgränser som följde den nya myndighetsåldern.148 Åldersgränsen för att köpa alkohol på Systembolaget ligger alltjämt kvar på 20 år mot bakgrund av främst nykterhetspolitiska motiv.149 En del av diskussionen gick även ut på att införskaffandet av alkohol för ungdomar bygger på att äldre vänner köper alkohol till sina yngre vänner. En person som är 18 år har rimligtvis en yngre vänkrets än vad en 20 åring har. För att försvåra ungdomars åtkomst till alkohol upprätthölls en högre åldersgräns för att köpa alkohol.150
Skadeståndsskyldigheten i svensk rätt är även den knuten till myndighetsåldern vilket framgår av 2 kap. 4 § SkL. Tidigare var den 15 år men ändrades till 18 år med hänsyn till att en omyndig person saknar den ekonomiska självständighet som en myndig person har.
146 Prop. 1973:90 s. 162 ff., SOU 1996:111 s. 49.
147 Prop. 1974:44 s. 60, SOU 1996:111 s. 55.
148 SOU 1996:111 s. 64 f.
149 A.bet. s. 66 och 179.
150 A.bet. s. 182.
I förarbetena till lagstiftningen diskuterades även att en omyndig person inte har samma psykiska mognad och inte genomgått den intellektuella utveckling som en myndig har varför hänsyn bör tas även till dessa förhållanden.151
Även andra regelverk innehåller normer som ger uttryck för att barn under 18 år bör särbehandlas straffrättsligt. Barnkonventionen ratificerades av Sverige 1990. Enligt artikel 1 barnkonventionen är alla personer under 18 år barn och enligt artikel 3 barnkonventionen ska alla åtgärder som rör barn sätta barnets bästa främst. Därutöver stadgas i artikel 37 barnkonventionen att frihetsberövande av barn ska ske endast i sista hand, med stöd i lag och i så begränsad utsträckning som möjligt. Artikel 40 barnkonventionen reglerar hur barn som misstänks för eller funnits skyldiga för brott bör behandlas. Artikeln stadgar också att alternativa lämpliga påföljder till fängelse ska finnas och vara anpassade efter individuella behov och gärningen.152
Även om åldersgränserna som beskrivits ovan inte är grundade direkt på empirisk forskning om mognad är sambandet med forskningsresultat om mognad tydligt.
Allteftersom en person blir äldre påförs mer rättigheter och skyldigheter från samhällets sida. I det följande utvecklas några särskilt intressanta resultat från psykologisk och neurologisk forskning.
5.2.3 Evidensbaserade slutsatser om mognad
Eftersom det finns empiriska slutsatser om unga individers mognad blir de relevanta för diskussionen om ungdomsreduktionen. Frågor som är särskilt intressanta för frågan om skuld är ungdomars riskbenägenhet och förmåga till självkontroll. Brister i detta avseendet är enligt mig direkt relevant för frågan om straffrättslig skuld (se avsnitt 4.3.4).153 De vetenskapliga fält som är av särskild relevans och som därmed tas upp i det följande är psykologisk och neurologisk forskning.
Enligt psykologisk forskning är individer mellan de sena tonåren och de närmsta åren efter de fyllt 20 år sämre mentalt utrustade i områden som rör självkontroll och riskbenägenhet. Personer i denna åldersgrupp har större benägenhet att underskatta risker och söka spänning. De har sämre impulskontroll och är sämre på att bedöma framtida konsekvenser av sitt handlande. Därtill kan läggas att människor utvecklar kognitiva
151 Prop. 1972:5 s. 459, SOU 1996:111 s. 112.
152 Jfr. prop. 2005/06:165 s. 41 f.
153 SOU 2018:85 s. 184.
förmågor som minne och logiskt tänkande tidigare än emotionella förmågor som riskbedömning och självkontroll.154
Utvecklingen av förmågan till självkontroll och benägenheten att söka spänning kan beskrivas som viktiga komponenter i en persons riskbenägenhet. Forskningsresultat har visat att en människas benägenhet att söka spänning är avtagande. Den ökar under barndom och ungdomsår och når sin kulmen vid 19 års ålder för att sedan avta med individens ålder. Förmågan till självkontroll har däremot en i det närmaste linjär utveckling fram till 23–25 års ålder då utvecklingen planar ut.155
Det är inte vidare överraskande att en ung persons hjärna inte är fullt utvecklad. Den neurologiska forskningen visar att frontalloberna är fullt utvecklade först vid 20 års ålder.
I denna del av hjärnan finns viktiga funktioner för planering, arbetsminne och impulskontroll.156 Ny forskning visar att utvecklingen pågår mellan åldrarna 20–30 år.157 Det bör också nämnas att ungdomars hjärnor är mer formbara än vuxnas hjärnor. Att förutse huruvida en individ som uppvisar ett kriminellt beteende i unga år kommer uppvisa liknande beteende senare i livet och återfalla i brott är därför mycket svårt.158
Neurologisk forskning har även visat att det är små skillnader i impulskontrollen mellan 16 åringar och 20 åringar. Skillnaden framträder när impulskontrollen testas under förhållanden där de utsätts för stress, ilska, rädsla eller hot.159 Detta är enligt mig särskilt relevant för diskussionen om särbehandlingen av unga lagöverträdare eftersom det knappast kan vara ovanligt att brott begås under just känslomässigt påfrestande omständigheter.
Både Holmgren och utredningen SOU 2018:85 uttrycker uppfattningen att den evidensbaserade kunskapen om unga personers mognad ger stöd för att särbehandla unga lagöverträdare. Holmgren uttalar även att den nuvarande reduktionen snarare skulle kunna göras gällande för äldre personer mot bakgrund av resultaten i neurologisk, psykologisk och beteendevetenskaplig forskning.160
154 A.bet. s. 185 f.
155 Holmgren SvJT 2018 s. 353 f.
156 A.a. s. 354.
157 SOU 2018:85 s. 186.
158 A.bet. s. 188.
159 A.bet. s. 188.
160 SOU 2018:85 s. 199, Holmgren SvJT 2018 s. 354.
5.2.4 Sammanfattning
Utifrån de ovan förda resonemangen om hur gränsen mellan unga och vuxna kan dras är det enligt mig möjligt att uttala sig om hur mognad ser ut generellt. Centralt är förstås att mognad och resan från barn till vuxen är högst individuell. Det handlar i detta sammanhang om att finna generella mönster och vissa punkter att fästa tillräckligt starka argument vid för att kunna dra vissa någorlunda goda gränser mellan unga och vuxna.
Sammanfattningsvis finns en social mognadsprocess som knyter an till förhållanden som när den unga skaffar sig egen försörjning, bostad, familj. En viktig period i detta avseende är när unga vuxna slutar gymnasiet och börjar förvärvsarbeta eller påbörjar eftergymnasial utbildning. Dessutom finns lagstiftade skarpa gränser som straffbarhetsåldern 15 år, myndighetsåldern vid 18 år och gränsen för att köpa alkohol på systembolaget 20 år. Vad gäller avgränsningar i form av åldersgränser som för med sig ansvar och skyldigheter är många kopplade till myndighetsåldern. Vidare var motiven till att inte sänka åldersgränsen för att få köpa alkohol på systembolaget till 18 främst nykterhetspolitiska och att skydda barn från att komma i kontakt med alkohol. Det var således inte endast myndiga personer under 20 år som skulle skyddas. Det är därmed rimligt att anta att det hos allmänheten finns en förväntan på att alla myndiga personer inte på ett instrumentellt sätt ska behandlas olika.
Därutöver sker en utveckling på neurologisk nivå som inte är helt linjär under livet utan når en platå ett par år efter 20 års ålder. De psykologiska och neurologiska forskningsresultaten ger uttryck för att mognaden avstannar när en människa är ca 23–30 år. Det är också tydligt att många åldersgränser som finns i Sverige aktualiseras i åldrarna 15–20 år.
Vidare kan det konstateras att perioden mellan 15 och 21 år innehåller många större förändringar i livssituationen exempelvis övergången till att bli självförsörjande. Enligt mig knyter olika principiella resonemang om motiv till straffrättslig särbehandling an till dessa slutsatser om mognad på olika sätt. De principer som finns bakom de gällande lagreglerna behöver enligt mig i relativt stor utsträckning hänga ihop med antaganden och empiriska slutsatser om mognad för att anses vara koherenta och rimliga. Därmed inte sagt att varje nytt forskningsresultat bör föranleda reformer i straffsystemet eller att straffrättsliga principer behöver ha en empirisk grund. I nästföljande avsnitt diskuteras de skäl som finns för att särbehandla unga lagöverträdare.