Annika säger att barnen har möjlighet att vara delaktiga i dokumentationsprocessen inte bara
med tankar utan också med att själva fotografera saker de vill fotografera. De får när som helst titta på bilder de tagit och filmer som spelats in. Ibland säger barnen själva: ”Ta kort på mig” eller ”Får jag se mitt kort”. Under deras temaarbete arbetade de med overheadapparaten. Overheadapparten användes för att lägga saker på och som visade motivet på väggen. Personalens intentioner var att använda denna för att visa olika former och siffror. När barnen märkte hur apparaten fungerade provade den själva att lägga olika saker på den t.ex. leksaksdjur och se hur det visades på väggen. Annika berätta att barnen också provade med att lägga sina fingrar på overheadmarskinen och se hur det såg ut på väggen. Det var barnen som styrde hela situationen och de var delaktiga i det som hände. Dokumentationen innehåll sedan vad som kunde läggas på overheaden och hur skuggan av det såg ut på väggen.
Gisela berättar att barnen själva får fotografer, filma och senare titta på sig själva. De
använder ofta sina dokumentationspärmar till att fråga om bilderna och situationerna men också för att berätta om vad som hände vid ett specifikt tillfälle. Barnen får också dokumentera själva. Hon berättar att på en promenad utanför förskolan får ett av barnen kameran i handen. Barnet fotograferar vad hon tycker ser intressant ut. Tillbaka på förskolan tittar hon och barnet på bilderna och pratar om bilderna som barnet tagit. De trycker ut bilderna på papper. Dagen efter visar de bilderna för de andra barnen som har möjlighet att fråga och fundera på vad bilderna föreställer. Barnen pratar om promenaden och vad det hittat längs vägen, vad de sett och det blir deras reflektion.
Camilla berättar att barnen tittar mycket på filmer som gjorts under ett temaarbete och diskuterar vad som händer i filmen. Barnen får själva filma och ta kort. Under temaarbetet med former fick alla barnen ta med sig digitalkameran hem en dag. Då kunde barnen fotografera former de hittade i sin omgivning. Tillbaka på förskolan fick det visa de andra
30
barnen vad de fotograferat. Fotografierna användes sen till reflektioner om vad bilden föreställde och vad det var för form.
Camilla säger att de arbetar på att barnen själva ska kunna dokumentera med hjälp av film och bild och i vissa fall också text. Hon säger också att ibland kommer något av barnen och vill att de ska ta kort på ett högt torn de byggt eller något liknande och då gör de det. Detta foto används sen som referens till senare byggen eller lekar.
Yrsa menar att barnen har stora möjligheter att göra egna dokumentationer genom att de
filmar och fotograferar. Barnen har också fått göra en film två och två som skulle handla om olika former och siffror. De fick sedan visa denna för de andra barnen och reflektera tillsammans om filmen. Barnen får också lov att fotografera t.ex. i skogen.
Yrsa säger att det är intressant att se vad barnen fotograferar och se saker ur deras perspektiv. När de pratade om siffror var de och tittade på alla barnens hus för att se vilken siffra de bodde på. Detta för att alla barnen skulle känna sig delaktiga och viktiga i processen.
Yrsa anser också att barnen är delaktiga i temaarbetet då de arbetar utifrån barnens intresse och det som barnen tycker är viktigt. När temat avslutades gjordes en dokumentationsbok som alla barnen fick. I denna såg både barn, föräldrar och pedagoger vad barnen gjort och hur de kom fram till slutresultatet. Detta med hjälp av foto, reflektionsprotokoll och intervjuer med barnen om vad de lärt sig.
Carolina tycker inte barnen är så delaktiga i själva dokumenterandet. Hon arbetar med de
mindre barnen. Barnen fick vara med och välja var de ville tillbringa tiden under temaarbetet. De valde att få vara i skogen. Barnen har så smått fått lov att prova digitalkameran. När barnen har börjat fotografera så får de också börja välja vilka av deras bilder som ska användas i dokumentationen.
Carolina berättade vidare att ett av barnen ville skriva. Barnet hade sagt att: ”Du skriver, då vill jag också skriva”. Gången efter i temat fick barnen välja vars ett foto att skriva om. Barnen skrev, ritade och dokumenterade till sin bild utifrån sina egna förutsättningar. Det blev också ett större engagemang när alla fick vara delaktiga. Carolina säger att barnens dokumentationer blev mer levande när de själva fick göra dem och sen reflektera.
Elina säger att temaarbetet utgår ifrån barnens intresse och då blir de delaktiga. I
31
diskutera och lär sig av varandra. Ibland får de hjälpa till att fotografera. Elina säger att de filmar saker de tycker är roliga eller fattar intresse för och för att se hur de ska kunna gå vidare i dokumentationsprocessen. Varje sommar får barnen en uppgift att göra. Denna sommarens uppgift var att skaffa ett ”minne” i en petflaska. Barnen kunde lägga ner saker som påminde om sommaren eller något specifikt som hänt. Dessa flaskor med barnens upplevelser låg till grund för temaarbetet.
4.3.1 Sammanfattning
Barns delaktighet och inflytande har olika innebörd för olika pedagoger. Delaktighet handlar ibland om att barnen får vara med i dokumentationsprocessen med tankar och funderingar och ibland att de får hjälpa till att fotografera och filma. Rätten till inflytande och delaktighet handlar inte om att bestämma. Det handlar till stor del om att alla är en del av gemenskap där de ska visas respekt och alla ska inkluderas oavsett inställning och åsikt (Johannesen & Sandvik 2009 s.31). Delaktighet och inflytande bör då innefatta inte bara att barnet är närvarande i processen utan också att deras uttryck, tankar och funderingar påverkar på något sätt.
Pedagogerna arbetar alla efter ett inkluderande arbetssätt, den pedagogiska dokumentationen. Barnen får vara delaktiga i dokumentationen men har olika grad av inflytande beroende på vilken ålder de tillhör. Personalen arbetar med att möta barnen utifrån var de är här och nu. Alla barns lika värde ska bekräftas och synas och de ska också känna sig unika och att de blir sedda för den individ de är (Göthson 2010 s.84). När barnen får vara delaktiga finns det också möjlighet att de tänker och handlar både för sig själv men också med andra. På detta sätt erövrar de också makten över sina egna läroprocesser (Dahlberg & Åsén 2005 s.200).
Den pedagogiska reflektionen bygger också på delaktighet. Barnens, vårdnadshavarnas och pedagogernas delaktighet bidrar till lärandet och förskolans utveckling. Det yttersta ansvaret ska dock ligga hos de vuxna. På förskolorna i exemplen ovan (se 5.3.) används innebörden av orden delaktighet och inflytande i olika grad i verksamheten. Temat i temaarbetet är uteslutande valt av pedagogerna som overhead, former, siffror och sommarminne. Däremot är barnen delaktiga och har inflytande under arbetets gång. Barnen har också möjlighet att hjälpa till eller styra temat åt det håll som intresserad dem. Barnen kanske inte är har så stort inflytande i själva processen som personalen tror utan barnen blir styrda åt det håll som personalen förväntar sig. Barnens delaktighet blir då bara att filma, fotografera och vara med. De bör också kunna få ta ansvar för sina lärprocesser utifrån ett barns perspektiv med hjälp av
32
de vuxna. I lyssnandets konst är de grundläggande värdena delaktighet, demokrati, förhandling och pedagogisk dokumentation som är beroende av varandra (Jonstoij & Tolgraven 2001 s.29).
33