Barnens inflytande i val av musik

7 Diskussion och slutsatser

7.4 Barnens inflytande i val av musik

Vi kan se genom denna studie att vårdnadshavare låter barnen välja musik i större

utsträckning, än vad pedagogerna tillåter barnen att göra på förskolan. Pedagoger styr i större utsträckning vad barnen lyssnar på i förskolan, men flera beskriver att barnen får inflytande och delaktighet att välja musik som de gillar. Kanske har vårdnadshavare helt enkelt färre individer att ta hänsyn till, för att skapa en god stämning. Musiken når färre personer.

Vårdnadshavare behöver generellt sätt inte leda en stor grupp individer, samt det sociala och gemensamma “kittet” (Holgersen, 2012). Pedagogerna kan ha en annan pedagogisk syn, vilket kan innefatta etiska riktlinjer och beslut. Kanske anser de att musiken behöver fånga och forma fler individers behov och intresse.

Om barnen på förskolan behöver få större rättigheter när det gäller att få vara delaktiga och ha inflytande över val av musik, är svårt för oss att avgöra. På vissa avdelningar kanske det är så och på andra inte. Men som vi belyst tidigare, så utgår vuxnas syn på barns lärande av musik, från den vuxnes kunskap, erfarenheter och lärande. Den pedagogiska planeringen bör utgå från etiken om ett demokratiskt arbetssätt, samt där barnens behov och intresse är

framträdande. Det är viktigt att de få ha lika mycket inflytande och delaktighet i val av musik, som i exempelvis val av teman på förskolan. Vad händer om vi lyssnade och lät barnen välja mera, även om det innebar för oss pedagoger att släppa vårt synsätt, kontrollen eller sjunga och spela samma sång fler gånger om?

7.5 Slutsats

Vi har kommit fram till att både vårdnadshavare och pedagoger integrerar musik på ett reflekterat sätt privat och med barn. Detta med tanken på att höja stämningen, energin, humöret etcetera. Men integreringen kan också ske på ett oreflekterat sätt. Pedagogerna kan använda integreringen av musik på ett sätt där arbetsmaterialet, som exempelvis Spotify och Youtube, erbjuder en integrering som är oreflekterad. Det visar på att pedagogerna själva inte nödvändigtvis behöver ta initiativet att planera verksamheten utifrån musikundervisning.

Att integrera musik utifrån tanken att stimulera andra aktiviteter, behöver inte vara fel i sig, men det gör att barnens musikskapande utifrån musikundervisning, blir sekundära. Det är inte musikämnet som är i pedagogens fokus utan hur verksamhetens gemensamma stämning och andra lärandeaktiviteter kan stimuleras och genomföras.

Integreringen av musik sker i

allmänhet oftast i bakgrunden, när vuxna eller barn behöver koppla av, bli på bättre humör, är glada, har en aktivitet, etcetera. Musiken kan i vår studie och enligt tidigare forskning, såsom Hargreaves och North (1999), Hofvander Trulsson (2010) mfl. beskriver det, stimulera humöret hos och öka intensiteten till olika aktiviteter när respondenterna genomförde det. Det gör att musiken blir till en stämningsförmedlare för olika sammanhang och bidragande till den socialiserande gemenskap. Musiken kan användas i olika syften. Bakgrundsmusik kan exempelvis ha ett syfte att förmedla kreativitet, ro och avkoppling, medan musiken under fredagsdiscot och på rörelsegympan har syftet att stimulera barnen att mer intensivt röra kroppen.

Lärande kan ske när flera sinnen aktivt stimuleras i samspel med andra, vilket med musik kan skapa gemenskap och en positiv stämning. Vi tolkar det som att pedagogerna verkar uppfatta att när de sätter igång bakgrundsmusik från Spotify, Youtube, eller via en färdig

undervisnings skiva, så har de integrerat musik. Därför kan det finnas en tro att de arbetar med estetiska uttryck och musikämnet utifrån vad som står i gällande läroplan (SKOLFS 2018:50). Detta kan vara till en nackdel för barnen, då de har rättighet att få ha inflytande och delaktighet till musikdidaktiskt skapande, efter deras önskningar, behov och intresse. Å andra sidan, om vi enbart följer barnens önskan blir det också svårt att utveckla verksamheten. Hur

ska de kunna fråga efter ett visst musikdidaktiskt skapande som de aldrig använt? Enligt vår studie så finns en vilja från pedagogerna till att utveckla musikämnet i förskolan till att jobba på ett mer musikdidaktiskt och undervisande sätt. De behöver få rätt stöd till det, vilket de själva har ansvar för, men där också förskolechefen eller andra aktörer med inflytande kan påverka det. Generellt ser respondenterna fördelar med musik och har erfarenheter och uppfattningen om att musik skapar glädje och en harmonisk stämning. Tidigare studier (Matell & Theorell, 2001 & Still, 2011), talar för musik som ett redskap för lärande, där vi också kan se fördelar med både musik i bakgrunden och musikundervisning i ett intentionellt lärande.

Utifrån vårt resultat bör musikdidaktisk undervisning i förskolan breddas och fördjupas. Studiens informanter pekar på att de väljer musik utifrån sitt och barnens humör. Kanske kan denna tanke tas i större beaktande, att välja musik i förskolan utifrån barnens humör och didaktiska överväganden._{Hargreaves & North (1999) beskriver att det kognitiva, affektiva} och socialiserande förstärks ju mer musik som används. Det sociala, tillsammans med det känslomässiga som musiken ger en, skapar en process för välbefinnande och stärker oss. Barnens egna tankar, känslor, val och lekkultur kan vara en viktig utgångspunkt för den musikaliska verksamheten som kan finnas på förskolan. Barnsången, musiken och

musikundervisningen kan ses som ett universellt språk, som skapar kommunikation och det gemensamma “kittet” i sociala relationer. I teorikapitlet skriver Nielsen (1998) om att det är vår syn och erfarenheter som styr vår relation till musik. Det skulle innebära att det är av största vikt att som pedagog ta stor hänsyn till barnens erfarenheter och känslor när det gäller musik. Det kan exempelvis vara att pedagoger har en förståelse för att flera barn inte har hört exempelvis hårdrocksmusik och när den startas, på hög volym, så kan det verka skrämmande. Pedagogerna kan behöva arbeta utifrån vilka individuella erfarenheter som barnen har med sig av musik, inspelad så väl live. Om vi som pedagoger tänker på att musik är ett ämne som verkar på flera lärandenivåer och dimensioner, så hade det kanske brukats på ett mer

undervisande och annorlunda sätt i förskolan. Enligt Antal Lundström (1997) finns det ett samband mellan musiken och gemenskapen. Känsligheten förstärks i det musikaliska samspelet vilket gör att förståelsen för de personliga och sociala relationerna ökar allt

När vi granskar resultatet i vår undersökning om hur pedagogerna brukar musik i hemmet, jämfört med barn i förskolan så ser vi en viss skillnad. Om vi relaterar till när vi varit ute på våra VFU-praktiker, har vi observerat barn som inte alls tycker det är speciellt roligt att städa eller plocka undan efter sig. Jämför vi med hur både pedagogerna och vårdnadshavarna använder musik i hemmet, så var det många som använde musik i samband med att de städade och gjorde hemsysslor. Detta i syfte för att bli på bättre humör och göra hemsysslor till en känslomässigt lättare och roligare aktivitet. Detta skulle kunna användas på samma sätt i förskolan som hemma. Att använda musiken i ett lekfullt pedagogiskt syfte, för att göra exempelvis städningen till något mer stämningsfullt lättare och roligare.

...att vi använder oss av mer musik för att uttrycka känslor samt för de barn som har svårt att uttrycka känslor kan lättare göra det via musik...

...mer fri tillgång till musik så barnen inte är så beroende av att en vuxen startar den...

Detta är två citat, ur svaren från vår enkät. Det första citatet kopplar vi till ett av läroplanens riktlinjer som “varje förskollärare ska ansvara för att varje barn utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala emotionella och kognitiva utveckling” (Lpfö 18 s 10). Det är en viktig riktlinje som vi kan koppla till vår studie. Med vår studie så kan vi bidra med att musik är en stämningsfömedlare, där musiken är en viktig aktör för gruppens gemensamma “kitt” i allt de gör. Det andra citatet ovanstående, beskriver hur en pedagog vill göra det möjligt för att barn ska kunna lyssna och skapa musik mer självmant. Det finns flera positiva aspekter till att barnen bör få göra det. Exempelvis om barnen själva kan starta musiken för att lyssna så väljer de troligtvis utefter sitt eget humör eller sinnesstämning. Vi kan ta i beaktning att lika gärna som hemma, så kan vi i förskolan också välja musik efter humör, syssla och aktivitet. Det är en kunskap som kan bäras vidare genom vår studie. Musik är ett ämne som ger och utvecklar individen på flera dimensionella plan.

Avslutningsvis stärker vår undersökning att musik är en stämningsförmedlare. Samtliga respondenter är positivt inställda till musik, vilket de brukar aktivt av olika syften i sitt privata liv och i samband med barn. Ronström (1990) belyser hur nära musik är associerat med kultur och att i musik kan människors djupaste livstankar och erfarenheter gestaltas och uttryckas. Sandberg (1996) beskriver att musik kan ha ett stärkande sätt som både främjar

glädjen och gemenskapen. Musik stärker självdisciplinen och koncentrationen, vilket genom harmoni skapar ett lugn. Vidare beskriver han att musik kan ge möjligheter till att utveckla sin samarbetsförmåga, trygghet, sitt självförtroende samt gruppmedvetenhet.

Hofvander-Trulsson (2010) beskriver att musik omger oss, verkar med oss och inom oss på flera sätt. Det kan förstärka och förmedla vem vi är och vår identitet.

Studiens informanter pekar på att de väljer musik utifrån sitt och barnens humör. Kanske kan denna tanke tas i större beaktande, att pedagoger och barn väljer musik i förskolan utifrån barnens humör, att stimulera till en god stämning och det gemensamma “kittet”?_Genom resultatet av att musik är en stämningsförmedlare och påverkar respondenternas humör till det positiva, så bidrar vi med kunskap till det förskolepedagogiska forskningsfältet. Musik kan användas i ett didaktiskt undervisningssyfte att stimulera humöret. Ehrlin (2012) förstärker vårt resultat genom att beskriva att musikens funktion hjälper till att skapa sociala

gemenskaper. Musik förväntas att skapa och ge upplevelser av glädje, samt sociala relationer. Framtida forskning ser vi skulle kunna vara omfattande fältstudier och observationer av hur musikens brukas som en stämningsförmedlare i förskolan. Detta för att se hur barngruppen gemensamma “kitt” och dess individer påverkas, i flera dimensioner.

8 Referenser

Alvehus, Johan (2019). _{Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber} AB

Angelo, Elin & Saether, Morten (2012). _{Barnet och musiken - En introduktion i}

musikpedagogik för förskollärare_{. Malmö: Gleerups Utbildning AB.}

Antal-Lundström, Ilona (1997). _{Musikens gåva. Uppsala: Konsultförlaget}

Bergman, Åsa (2003). _{Från Pippi till punk. Ungdomars gränslösa musikaliska värld.}I Gränser Humanistdagboken nr 16. Göteborg: Göteborgs universitet

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10607/1/gupea_2077_10607_1.pdf . _Hämtad

2020-06-01.

Ehrlin, Anna, (2012). _{Att lära av och med varandra. En etnografisk studie av musik i}

förskolan i en flerspråkig miljö._{Repro 09/2012. Örebro: Örebro universitet.}

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:552453/FULLTEXT03.pdf . Hämtad

2020-06-01

Erikson, Erik. H. (1993). _{Barnet och samhället. Stockholm: Natur och Kultur}

Folkestad, Göran (1997). _{Det musikpedagogiska forskningsfältet. Malmö: Musikhögskolan i} Malmö

Folkestad, Göran (2007). _{Traditionsbärare och fostrare. Samtal om lärande med två}

amerikanska rappare. _{Malmö: Musikhögskolan i Malmö}

https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/traditionsbarare-och-fostrare-samtal-om-lar ande-med-tvaa-amerikanska-rappare(66f42462-e510-454f-9ca0-d93cd3c3a8c9).html

FN - Unicef (2020). _{Barnkonventionen.}https://unicef.se/barnkonventionen Hämtad 2020-06-04

Hargreaves, David. J. & North, Adrian. C. (1999) _{The Functions of Music in Everyday Life:}

Redefining the Social in Music Psychology. _{University of Durham & University, Leicester,}

U.K. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0305735699271007 Hämtad 2020-06-04

Holmberg, Ylva (2014). _{Musikskap. Musikstunders didaktik i förskolepraktiker. Malmö} Högskola (Universitet). https://portal.research.lu.se/portal/files/3078418/4352960.pdf . Hämtad 2020-05-19

Holmberg, Ylva (2014). _{Rösträtt, musik på barns villkor. Stockholm: Gehrmans Musikförlag.}

Hofvander Trulsson, Ylva (2010). _{Musikaliskt lärande som social rekonstruktion. Musikens}

och ursprungets betydelse för föräldrar med utländsk bakgrund_{. Musikhögskolan i Malmö,}

Lunds universitet. https://portal.research.lu.se/portal/files/3893050/1666479.pdf . Hämtad 2020-06-01

Holgersen, Sven-Erik (2002). _{Mening og deltagelse: Iagttagelse af 1-5 årigebørns deltagelse}

i musikundervisning. _{Köpenhamn: Danmarks pedagogiska universitet.}

Holgersen, Sven-Erik (2012). Musik som fast hållpunkt. Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red.) _{Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur AB. Btj, ss. 87-103}

Lpfö 98 (2018). _{Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.}

https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001Hämtad 2020-06-04

Matell, Georg & Theorell, Töres (2001). _{Musikens roll i barns utveckling. Stockholm:} Stockholms Universitet, Karolinska Institutet.

Nielsen, Frede V. Nielsen (1998). _{Almen Musikdidaktik. 2. reviderad och bearbetad utgåva.} Norhaven: Akademisk Forlag.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). _{Forskningsmetodikens grunder. 5. uppl. Lund:} Studentlitteratur AB.

Rentfrow, Peter J. (2012). _{The Role of Music in Everyday Life: Current Directions in}

the Social Psychology of Music._{University of Cambridge. U.K.}

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1751-9004.2012.00434.x Hämtad

2020-06-04

Söderman, Johan (2012). Barnmusik eller musik för barn. Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red.) _{Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur AB. Btj, ss. 37-50}

Sandberg, Ralf (1996). _{Musikundervisningens yttre villkor och inre liv. Några}

variationer över ett läroplansteoretiskt tema_{. Stockholm: HLS.}

Sundin, Bertil (1995)_{. Barns musikaliska utveckling. Stockholm: Liber AB}

Ronström, Owe (1990)_{. Musik och kultur. Lund: Studentlitteratur AB}

Still, Johanna (2011). _{Musikalisk lärandemiljö. Planerade musikaktiviteter med små barn i}

daghem. _{Åbo: Åbo Akademis förlag}

https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/72436/still_johanna.pdf?sequence=2 .

Hämtad 2020-06-01

Tallberg Broman, Ingegerd (1991). _{När arbetet var lönen - En kvinnohistorisk studie av}

barnträdgårdsledarinnan som folkuppfostrare. _{Stockholm: Almqvist & Wiksell international.}

Tallberg Broman, Ingegerd (1995). _{Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur} AB

Vallberg Roth, Ann-Christine (1998)._{Könsdidaktiska mönster i förskolepedagogiska texter.}

http://lup.lub.lu.se/record/27674 Hämtad 2020-06-04

Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). _{De yngre barnens läroplanshistoria. Lund:} Studentlitteratur AB

Vetenskapsrådet (u.å.) _{Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig}

9 Bilagor

9.1 Bilaga 1

- Verksamma inom förskolan: Förskollärare, pedagog, barnskötare

Vi är två universitetsstudenter på förskollärarutbildningen-musikprofil, Malmö Universitet, som tar examen januari 2021. Vi går just nu sjätte terminen och skriver ett examensarbete där vi bedriver en studie som handlar om yrkesverksammas och vårdnadshavares syn på musik i förskolan. Vi kommer att samla in material genom denna enkät. Genom att svara på följande frågor bidrar du med material till vår studie, som vi sedan kommer att analysera.

Vår vetenskapliga studie utgår från forskningsetiska krav som rör information, konfidentialitet, samt nyttjandekravet

(https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html). Du kan närsomhelst avbryta

enkäten och välja att inte fullfölja den, utan några negativa konse_{kvenser. Materialet kommer} enbart att användas för aktuell forskningsstudie. Den färdiga transkriptionen och

presentationen av materialet i uppsatsen kommer inte att innehålla namn eller annan identitetsinformation.

---

Enkät - Yrkesverksamma: Förskollärare/pedagog/barnskötare

https://www.webbenkater.com/s/3bd98b0

Hur gammal är du?

Har du barn? Hur gammalt är ditt barn/dina barn?

Vad är du anställd som? (Förskollärare, barnskötare, pedagog)

Hur länge har du arbetat inom detta yrket?

När du är i hemmet:

Vad lyssnar du på för musik? Hur väljer du din musik?

När du är på förskolan:

- _{I vilka sammanhang lyssnar ni på musik?}

- Vad lyssnar ni på för musik? - Hur väljer ni er musik?

- Finns det moment med musik i er verksamhet som du skulle vilja förändra och utveckla? Vad och hur i så fall?

9.2 Bilaga 2

- Vårdnadshavare: