Barnens vardagsföreställningar

Resultaten jämförs med resultat från en turkisk studie Saçkes m.fl (2010), samt de resultat Bar redovisar från en studie gjord i Israel (citerad i Anderson 2001 och Saçkes m.fl 2010).

5.1.1 Hur förklarar 4-5 åringar vad regn är och hur det uppstår?

Resultatet i denna studie visar inte att de äldsta barnen (4 år 10 månader till 5 år 6 månader) har kommit längre med det vetenskapliga tänkandet kring regn än de yngre barnen (4 år till 4 år 4 månader) har gjort. Om jag jämför med resultaten Saçkes m.fl (2010) fick i sin studie där 14 av

snarlika. Saçkes m.fl skriver också att det har visat sig att barn som upplever regn på grund av sitt geografiska läge har lättare för att koppla samman vattnet med moln och se skiftningar i hur molnen ändras. Detta visar mina resultat också på, om inte annat så får de erfarenhet av regn denna sommar som regnat bort. Sjöberg (2005) skriver att vardagsföreställningar uppkommer och utvecklas genom bearbetning av de sinnesintryck barnen har inom ämnet, i detta fall om regn. De upplevelser barn har av regn är att det är vått, blött och ser blått ut. Dessa förklaringar använder barnen i samtalen också. Sara förklarar regn som droppar och att det nästan är som pärlor i ett halsband. Den yngsta pojken Amir och den andra flickan Moa (4 år 7 månader) i mitten av åldersskalan gör båda kopplingen att det regnar för att blommorna behöver vatten. Jag antar därför att de någon gång har fått hjälpa till med att vattna blommor och därför kopplar de regn till det. Moa förklarar till slut att vattnet försvinner tills sommaren när solen kommer. Amir, den pojke med annan etnisk bakgrund än svensk, berättar också att hans pappa har sagt att det regnar ibland för att vi behöver vatten. Vilka andra kunskaper har han då med sig hemifrån om vatten? Frågan jag ställer mig är om han vet mer om regn och vatten än vad jag får fram under samtalet? Denna fråga ställer jag efter alla samtal och jag utvärderar om jag har tolkat svaren korrekt och fått ta del av alla de kunskaper om regn som barnen besitter.

5.1.2 Hur förklarar 4-5 åringar vad moln är och hur de uppstår?

Saçkes m.fl (2010) skriver att i en israelisk studie visar resultaten att endast få barn var medvetna om att molnen mörknar innan det blir regn. Detta skiljer sig från resultaten i hans studie där merparten, 20 av 22 barn, ger någon form av svar som visar att de uppmärksammat att något händer med molnen innan det blir regn. Detta påvisar mina resultat också då mer än hälften av barnen sammankopplar mörka moln med regn och åska. Vilket tyder på att de ser att det är en skillnad i molnen vid regn. I frågan om vad moln är gjorda av, avviker mina resultat mot de resultat som Andersson (2001) skriver om från den israeliska studien. Han menar att väldigt få barn har uppfattningen att moln är gjorda av annat material så som ull eller rök. I mina resultat är det tre barn som svarar just detta, medan det är två barn som säger att moln är vatten, vilket är något som enligt Andersson börjar bli vanligt från 9 års ålder och är det svar som är mest

frekvent först vid 13-14 års ålder. Två barn, Frida i mitten på åldersskalan (4 år 7 månader) och Lars (4 år 4 månader) som är bland de yngsta, har kommit så långt att de vet och kan se att där är en skillnad på moln när det ska börja regna. Frida säger att moln är gjorda av regn medan Lars går lite längre med att säga att regn är vatten och molnen är gjorda av vatten. Lars uttrycker flera gånger under samtalet att han inte kan så mycket om regn, medan jag menar att hans svar visar på att han har många välutvecklade tankar och kunskaper om regn.

Till frågan ”Berätta varför molnen på bilderna ser olika ut?” gav Frida och Sara andra svar än vad jag hade förväntat mig. Det kan bero på att bilderna är monterade på kartong och kan därför jämföras med vykort. Frida associerar kanske till vykort vilka kan köpas och ofta är utformade underfundiga och roliga. När hon uttrycker sig ”dom ska se ut så lite roliga och... Man kan köpa

dom och ja...”.

5.1.3 Hur förklarar 4-5 åringar vattnets kretslopp?

De tre äldsta barnen Albin, Matilda och Vilma förklarar regn och vad som händer med regnet efter att det kommit ner på marken som ett kretslopp, de har förklaringar som ”det flyger upp

igen”, ”det blir osynligt”. De är också överens om att vattnet blir till moln igen. Sara som ligger

i mitten åldersmässigt (4 år 5 månader) av barnen i studien förklarar regn på samma sätt som de tre äldsta. Det näst yngsta barnet Anna (4 år 3 månader) är på god väg till ett kretsloppstänkande då hon förklarar att regn som kommit till marken rinner ner i brunnen och sedan kommer till kranen. Detta är logiskt då hon har erfarenhet av att det kommer vatten från kranen när hon öppnar den. Därefter avslutar hon med att säga ”det flyger upp igen”. Hennes uttalande menar jag visar på att hon inte tror att det är nytt vatten som kommer hela tiden. Emma (4 år 7 månader) har ett kretsloppstänkande men hon tänker sig kretsloppet som en saga och förklarar att det

”Åker med solen tills det blir kväll. Då lägger sig solen och sover. Då blir det moln av vattnet.”.