Barnets bästa i främsta rummet

I Sollentuna kommun är elevers hälsa allas angelägenhet och allas ansvar. Varje elev ska bli bemött med respekt, vara trygg och trivas i skolan. Uppgiften är att främja lärande och undanröja hinder för elevers lust och möjlighet att lära och utvecklas. Ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola är en förutsättning. I Sollentuna kommun har skolorna elevhälsoteam som består av rektor samt medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska insatser.

Elevhälsans personal träffas kontinuerligt och behandlar övergripande elevhälsofrågor och enskilda elevärenden som uppmärksammats av arbetslagen. Elevhälsans arbete utgår från ett Salutogent perspektiv, det vill säga hälsans ursprung. Det betyder att elevhälsans arbete har sitt fokus på det som fungerar för eleven och genom det stärker och skapar positiva

utvecklingsområden.

BUS-samarbete

Kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting har en gemensam överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS). Syftet med överenskommelsen är att utveckla och förbättra samverkansstrukturerna mellan förskolan, grundskolan, grundsärskolan, gymnasiet, gymnasiesärskolan, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin och barnmedicin så att barnet ska få rätt stöd för att kunna utveckla sig utifrån sina individuella förutsättningar.

I samverkan med socialkontoret har Gärdesskolan och två anställda ungdomar, med stöd från ett kommunikationsföretag, utvecklat en lärarhandledning som ger kunskap om socialtjänsten.

Lektionsmaterialet har provats av SO-lärarna, skolan och insatsen var en av de nominerade till kommunens utvecklingspris.

Effektiv samordning för trygghet

Samarbete enligt modellen EST har inletts i Sollentuna kring två kommundelar. Syftet och målet med EST är att effektivisera det kunskapsbaserade situationellt trygghetsskapande arbetet som polis, kommun och andra aktörer utför. Genom att man samverkar kring dessa frågor på ett strukturerat sätt och tillsammans genomför informationsinsamling och analys av lägesbilden, prioriterar och genomför insatser samt följer upp det utförda arbetet kan syftet uppfyllas. Målet är att användandet av arbetsmetoden ska öka tryggheten i det offentliga rummet. Mer specifikt är målet med metoden att minska och förebygga otrygghet genom tidiga insatser när problem uppstår eller är på väg att kunna hända.

9.3 Barnets rätt till liv och utveckling

Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. Barn och elever ska känna sig trygga och få vara som de vill vara. De ska kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla förmågor för att aktivt kunna verka i demokratin.

De grundläggande värden som förskolans och skolans värdegrund omfattar är desamma som de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på.

Värdegrunden omfattar:

 människolivets okränkbarhet

 individens frihet och integritet

 alla människors lika värde

 jämställdhet mellan könen

 solidaritet mellan människor

Det är dessa värden som ska förmedlas och gestaltas. All personal ska också främja aktning för människans egenvärde och vår gemensamma miljö.

Värdegrundsarbetet kan beskrivas utifrån perspektiven; om, genom och för. Barn och elever ska få kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati. Dessa kunskaper får de genom

demokratiskt arbetsätt och där barns och elevers inflytande och delaktighet är centrala. Deras demokratiska kompetens utvecklas då för vår gemensamma framtida demokrati. Demokratiska förmågor utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer. Ett tillåtande klimat, tillitsfulla relationer och att ingen kränks, är förutsättningar för en god lärandemiljö

Kunskapsutveckling

Barn och elever ska ges det stöd och den stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. För att höja kompetensen kring en tillgänglig lärmiljö pågår kompetensutveckling i tillgänglighet som involverar hela den kommunala skolas personal som deltar i projektet. Målet är alla skolor inom ett par år ska ha genomfört

tillgänglighetsprojektet.

Sollentunas elever har en god kunskapsutveckling. 86,1procent av eleverna har lägst betyget E i alla ämnen som ingår i elevens utbildning och 90,2 procent är behöriga till gymnasieskolan.

9:ornas meritvärde ligger fortsatt högt på 258,3 för samtliga huvudmän vilket är en placering inom topp 10 i Sverige.

Våldsbejakande extremism (VBE) i samarbete med Socialkontoret

Sedan maj 2015 finns det en strukturerad organisation i form av styrgrupp och arbetsgrupp för det lokala arbetet i Sollentuna för att arbeta mot våldsbejakande extremism (VBE). Styrgruppen har format ett uppdrag för framtagande av en handlingsplan för kommunens arbete mot VBE.

Syftet med uppdraget är att:

 Kartlägga och ge en lägesbild av situationen i Sollentuna utifrån ett genusperspektiv

 Omvärldsbevaka frågorna kring VBE

 Skapa en handlingsplan som samordnar kommunens arbete mot VBE

 Se över former för att förebygga och upptäcka

 Se över vilka insatser som finns vid behov av stöd och hjälp

 Arbetsgrupp är tillsatt

Effektiv samordning för trygghet (EST) i samverkan med kommunledningskontoret, säkerhetsavdelningen, kultur- och fritidskontoret, polis, brandkår och Sollentunahem Brottsförebyggande rådet (Brå) lyfter fram Sollentuna kommuns trygghetsarbete som ett gott exempel. Som en av kommunerna i pilotprojektet EST – Effektiv samordning för trygghet, har kommit långt när det gäller att skapa en helhetsbild av hur det ser ut i kommunen. Modellen för EST bidrar till en strukturerad organisation både internt och i samverkan med polisen och andra aktörer, och bygger på en gemensam lägesbild, alla vet samma sak i det prioriterade

trygghetsarbetet, till exempel i Tureberg och Edsberg. Arbetet är organiserat i en strategisk del med särskilda möten med högre chefer och en operativ del. Följeforskning av arbetet bedrivs parallellt.

”Soc för unga” i samarbete med Socialkontoret

Projektet ”Soc för unga” syftar bland annat till att fler skolor i Sollentuna ska föra in

undervisning om socialtjänsten med stöd av den lärarhandledning som tagits fram i samverkan med Gärdesskolan. Fyra ungdomar/unga vuxna är anställda som medprojektledare vilket innebär att de är med och påverkar och driver projektet. Hela arbetet utvärderas av FoU Nordväst. En viktig del av projektet har varit att anpassa vissa sidor på kommunens webbsida för att göra dessa mer tillgängliga för ungdomar.

Under våren har projektet arbetat för att fler kommunala skolor ska ansluta sig till arbetet med att implementera undervisning om socialtjänsten. I dagsläget är det sju-åtta skolor som kommer att undervisa om socialtjänsten under läsåret 2018/2019. Ännu fler skolor har visat intresse och följer arbetet under detta läsår för att eventuellt påbörja ett arbete vid ett senare tillfälle.

Projektet arbetar med att ta fram olika typer av kompletterande stöd som skolor kan använda när de för in undervisning om socialtjänsten. Detta läggs upp på sidan

www.sollentuna.se/lararhandledning i takt med att det blir färdigt.

Under våren har också ett samarbete inletts med en kommunikationsbyrå som bland annat har i uppdrag att ta fram ytterligare strategier och metoder för socialtjänsten att nå utsatta barn och unga. Det här arbetet kommer att mynna ut i en kampanj riktad till barn och unga.

SAGA Sollentuna

SAGA står för Samarbete och Gemensamt Ansvar och SAGA-teamen startade i Rotebro år 2011. Genom att samarbeta över professioner och huvudmän skulle SAGA-teamen verka för att barn som riskerar att utveckla en psykosocial ohälsa upptäcks tidigt och får rätt stöd. År 2014 startade ett SAGA-team i Edsbergsområdet och år 2016 startade ytterligare ett i

Helenelund/Tureberg. Från och med hösten 2017 omfattas alla förskolor och familjedaghem i kommunen av arbetet i SAGA-teamen.

BUS-samverkan kommun/landsting

Barn ska ha möjligheten att utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar. Därför har Stockholmsregionen målsättningen att samverka för att ge individen stöd efter behov. Alla berörda myndigheter och samhällsorgan måste ta ett gemensamt ansvar för att

Kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm har en gemensam överenskommelse gällandesamverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS. Syftet med överenskommelsen är att utveckla och förbättra samverkansstrukturer mellan kommunens och hälso-och sjukvårdens verksamheter.

Giftfri förskola

Under 2016 beslutade kommunfullmäktige om en kemikalieplan för kommunen. En av planens handlingsplaner, ”Giftfri förskola”, fokuserar helt på barn. Mängden kemikalier som kan

påverka människors hälsa och miljö negativt ökar och barn är särskilt känsliga för kemikalier.

Förebyggande tillsyn har genomförts i verksamheter där barn kan utsättas för skadliga kemikalier och arbetet med att utifrån planen få giftfria och kemikaliesmarta förskolor pågår.

Varje förskola har en handlingsplan som följs upp årligen.

CIFS

Centrum för Integration och Flerspråkighet - Sollentuna, CIFS, är en enhet som ansvarar för centralt mottagande av nyanlända elever från förskoleålder upp till åk 9 samt inskrivning av elever i gymnasieålder. CIFS organiserar även modersmålsundervisning och studiehandledning i kommunala och fristående skolor i Sollentuna. I CIFS uppdrag ingår även att stötta personal på mottagande skolor som arbetar med nyanlända elever. Syftet med en central mottagning är att få ett likvärdigt mottagande i Sollentuna kommuns förskolor och skolor.

9.4 Barnets rätt att få uttrycka sina åsikter

Demokratisk kompetens utvecklas genom delaktighet och inflytande. Det är därför viktigt att barn och elever får uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem. Att synliggöra vilket inflytande barn och elever har är därför en utgångspunkt. Kontoret har arrangerat utbildningar för elevrådsrepresentanter för att ge eleverna bättre förutsättningar att delta i skolans

systematiska arbetsmiljöarbete. Eleverna blir då skolans elevskyddsombud som deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att skolan ska få elevperspektivet på såväl de fysiska lokalerna som på den psykosociala arbetsmiljön.

Ett centralt elevråd med representation från skolornas årskurs 6-9 genomförs varje år tillsammans med förvaltningsledningen på kontoret. Årets tema var ”Framtidens skola” där eleverna fick utgå från att EU har tagit fram kompetenser som är viktiga för att kunna konkurrera på arbetsmarknad, både i Sverige och i Europa. Man reflekterade kring hur

framtidens skola ska se ut för att man ska lära sig så mycket som möjligt och kunna nå sina mål i livet.

För att elever ska utveckla demokratisk kompetens och finna det meningsfullt att delta i demokratiska processer måste de utöver att lära sig demokratins spelregler även få vara med i för dem meningsfulla demokratiska sammanhang. Till detta skall knytas ett reellt inflytande.

Det handlar med andra ord om att ge eleverna demokratins verktyg, reellt inflytande samt väcka deras vilja och engagemang att använda dessa verktyg. Därför har alla skolor olika typer av råd som till exempel klassråd, elevråd, fritidsråd och matråd.

På kommunens fritidsgårdar finns så kallade gårdsråd. I dessa ingår ungdomar som regelbundet kommer till fritidsgården och de träffas ungefär en gång i veckan. Mötena utgör ett forum där man kan tycka till om verksamheten och diskutera om något särskilt hänt i närmiljön som ungdomarna har behov av att prata om.

Inflytande och delaktighet i utbildningen

Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.

Skolplattformen är det verktyg där barn och vårdnadshavare kan följa dokumentationen kring vars och ens kunskapsutveckling.

På många av kommunens skolor tillämpas så kallade elevledda utvecklingssamtal. Denna arbetsform har resulterat i att eleverna fått bättre självkännedom, vårdnadshavaren större inblick i skolarbetet och sitt barns utveckling och läraren fler kvalitativa samtal med varje enskild elev.

Skolorna som använder arbetssättet menar att elevernas delaktighet och medverkan till att utforma sina individuella mål har ökat.