08.4. Bilaga 3 Verksamhetsberättelse 2018 Barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsberättelse 2018

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

1.1 Nämndens uppdrag ... 4

1.2 Skolresan - börjar i förskolan ... 4

2 Året som gått ... 6

3 Ekonomi ... 9

3.1 Sammanfattning ... 9

3.2 Driftredovisning ... 10

3.3 Kommentar till utfall, budget och föregående prognos ... 10

3.4 Kommentar till prognossäkerhet ... 11

3.5 Kommentar till budgetföljsamhet ... 11

3.6 Kommentarer till utfall per verksamhetsnivå på bruttonivå ... 11

3.7 Uppföljning av årets förändringar ... 13

3.8 Investeringsredovisning ... 13

3.9 Utfall och kommentar volymer ... 13

3.10 Återsökning av statsbidrag ... 14

4 Styrdokument ... 15

4.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin ... 15

4.2 Integrationspolicy/integrationsplan ... 15

4.3 Näringslivsstrategi ... 16

4.4 Personalpolicy ... 17

5 Mål ... 19

5.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 19

5.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 23

5.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 24

6 Uppdrag ... 26

7 Riskhantering - internkontroll ... 27

7.1 Statsbidrag orsakar verksamhet som inte är långsiktig ... 27

7.2 Att kränkningar inte rapporteras in till huvudmannen ... 28

7.3 Att fel lön utbetalas till medarbetare ... 28

7.4 Elever som är mantalsskrivna i kommunen går inte i skolan. ... 28

8 Kvalitet ... 29

9 Barnbokslut - verksamheten ur ett barnperspektiv ... 32

9.1 Barnets rätt att inte diskrimineras ... 32

9.2 Barnets bästa i främsta rummet ... 33

9.3 Barnets rätt till liv och utveckling ... 34 9.4 Barnets rätt att få uttrycka sina åsikter ... 36

Bilagor

Bilaga 1: Bilaga 2 Kvalitetsrapport 2018

Bilaga 2: Bilaga 3 Anmälan av investeringar 2018

Bilaga 3: Bilaga 4 Fördelning av resultat för resultatenhet 2018 Bilaga 4: Bilaga 5 Fördelning verksamhet i extern regi 2018

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Nämnden ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidsgårdsverksamhet för ungdomar 13-15 år i Sollentuna.

SKOLRESAN

Sollentuna ska vara den självklara skolkommunen och varje skola ska vara den bästa skolan för varje elev som går där. Sollentuna har som mål att ha landets högsta meritvärde och att eleverna ska nå målen i alla ämnen alla. Alla elever ska känna sig trygga i skolan. I Sollentuna ser vi att skolresan börjar i förskolan och att det är av största vikt att våra barn får den allra bästa starten på sin egen skolresa.

Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker – förvaltning – rektorer – lärare och pedagogisk personal – elever samt via Sollentuna kommuns mål i utbildningsstrategin att erbjuda Sveriges bästa skola med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet, utveckling och ökad tillgänglighet, ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.

Goda exempel i kommunens förskolor och skolor ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt informationen och kommunikationen. Informationsteknologi blir en hävstång för att fortsätta utvecklingen i våra verksamheter. Delningskulturen ska

vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten. Ett ökat

föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter, mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som förälder bidrar till goda skolresultat ska arbetas fram.

Inför varje nytt ställningstagande ska man alltid ställa sig frågan: På vilket sätt bidrar det här beslutet till att våra elever får en bättre skolgång?

1.2 Skolresan - börjar i förskolan

Sollentuna ska vara den självklara skolkommunen och varje skola ska vara den bästa skolan för varje barn och elev som går där.

Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker – förvaltning – rektorer – lärare och

pedagogisk personal – barn och elever samt via Sollentuna kommuns mål att erbjuda Sveriges bästa skola med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet, utveckling och ökad tillgänglighet, ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.

Det betyder att alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Goda exempel i kommunens förskolor och skolor ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt

informationen och kommunikationen. Informationsteknologi blir en hävstång för att fortsätta utvecklingen i verksamheterna.

Delningskulturen ska vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten.

Ett ökat föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter,

mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som vårdnadshavare bidrar till goda skolresultat är en viktig faktor.

Arbetet med tillgänglighet är en ständigt pågående process i Sollentunas förskolor och skolor, mot en likvärdig utbildning som tar hänsyn till barns och elevers behov och förutsättningar samt till deras lika värde. I en tillgänglig lärmiljö, som identifierar och undanröjer hinder, kan varje barn och elev utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att aktivt åtgärda, utveckla och förbättra lärmiljön så att alla kan ta del av lärande och gemenskap.

Inför varje nytt ställningstagande ska man alltid ställa sig frågan: På vilket sätt bidrar det här beslutet till att våra elever får en bättre skolgång?

2 Året som gått

Goda resultat

Sollentunas skolor visar höga och stabila resultat och SKL ger i år Sollentunas kommunala skolor plats 19 av 290 i en rankning av det sammanvägda resultatet i grundskolan. Även i Lärarförbundets skolkommunsranking för 2018 har Sollentuna utmärkt sig och klättrat från plats 70 till 45 för år 2018.

Eleverna i Sollentunas meritvärden fortsätter att öka. Sollentunas kommunala skolors elever ligger högt på 258,3 enligt Skolverkets officiella statistik. Samtliga elever inräknade nådde 89,3 procent kunskapskraven i alla ämnen enligt Skolverkets officiella statistik, det vill säga lägst betyget E. Andelen behöriga elever till gymnasieskolan var 90,2 procent från de kommunala skolorna.

81,2 procent av eleverna i årskurs 6 i de kommunala skolorna i Sollentuna har uppnått godkända betyg (A–E) i alla ämnen de läst, jämfört med 77,1 procent av eleverna i riket. Andelen elever som uppnått godkända betyg var något lägre än våren 2017 i flertalet ämnen. Andelen elever med godkända betyg (A–E) i svenska har ökat, medan resultaten i matematik och engelska har minskat något jämfört med eleverna som lämnade årskurs 6 läsåret innan. I jämförelse med riket har Sollentunas elever goda resultat. 91,4 procent av eleverna når lägst betyget E i matematik, jämfört med rikets 89,5 procent. Resultatet är en sänkning med 3,8 procentenheter sedan föregående år. Utvecklingen i svenska är i stället positiv med 0,7 procentenheters ökning jämfört med läsåret innan. 97,4 procent av eleverna når lägst betyget E, jämfört med rikets 94,4 procent. En delad 12:e plats totalt av alla 290 kommuner. 94,4 procent av eleverna når lägst betyget E i engelska, jämfört med rikets 90,3 procent.

Nationella prov i årskurs 3 har funnits sedan läsåret 2008/09. Eleverna genomför prov i ämnena svenska/svenska som andraspråk och i matematik. I årskurs 3 beskriver kunskapskraven i kursplanerna den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev. Resultaten för årskurs 3 visar på en positiv utveckling i båda ämnena. I matematik har 74 procent av eleverna klarat alla delprov jämfört med 68 procent föregående läsår. Även när det gäller svenska visar trendkurvan på en likartad utveckling, 81 procent av eleverna har klarat alla delprov vilket är en ökning med två procentenheter. Utvecklingen för Sollentunas elever pekar i positiv riktning, jämfört med alla kommuner (ovägt medel) och riket.

Måluppfyllelse

Fyra av sex nämndmål bedöms som uppfyllda. Dessa är:

 Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet

 Minskad miljöpåverkan i den kommunala verksamheten

 Effektiv resursanvändning

 Stärkt tillgänglighet genom digital kommunikation och service Två mål av sex nämndmål bedöms som delvis uppfyllda. Dessa är

 Alla elevers och skolor resultat ska förbättras

 Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten

Målet att alla elevers och skolors resultat ska förbättras bedöms trots detta endast uppnås delvis.

Bedömningen baseras att de högt satta målen på indikatorerna inte uppnåtts i tillräckligt hög utsträckning. Om resultatet jämförs mot år 2017 ökar utfallet eller är det samma för sju av de tio indikatorerna. År 2018 uppnås målvärdet för endast för fyra indikatorer av tio. Fem indikatorer uppnås delvis, en indikator uppnås ej. Resultaten i elevernas kunskapsutveckling visar

genomgående en god progression med ett utfall på hög nivå. Andelen elever som når

kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 har uppnåtts samt att meritvärdet för årskurs 9 ökat till 258,3 vilket är sjunde bästa resultatet av samtliga kommuner i Sverige. Meritvärdet för åk 9 på Sollentuna Musikklasser (SMK) var högst av alla kommunala grundskolor i landet på 301,3. Ju närmare maxresultat utfallen kommer desto svårare är det att åstadkomma stora språng.

Ambitionen vid verksamhetsplaneringen visade sig vara alltför hög.

Målet om att Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten bedöms som delvis uppfyllt. Detta eftersom brukarundersökningen för förskolan inte ökade till det ambitiöst satta målvärdet. Resultatet är detsamma som tidigare års mätningar, det vill säga 95 procent.

Andelen elever som upplever sig mobbade i de kommunala grundskolorna ökar med 0,5 procentenheter. Andelen elever som trivs har dock inte minskat jämfört med tidigare år utan ligger kvar på 96 procent. Dock uppnås inte målsättningen i den grad som önskats. Resultaten i brukarundersökningarna visar på en god progression med ett utfall på hög nivå.

Ansvarsfull ekonomi

Nämndens utfall uppgår till 1 611,8 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse med 11,3 miljoner kronor jämfört med budget på 1 623,1 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget utgörs av 9,5 miljoner i volymförändringar samt 1,8 miljoner kronor i extra intäkter vid avgiftskontroll. Prognossäkerheten var 99,63 procent under året. De kommunala skolorna och förskolorna redovisar ett positivt resultat om 6,5 miljoner kronor.

Ny organisation för gymnasieskolan

Kommunstyrelsen fattade 14 juni beslut om att gymnasieskolan ska sammanföras med barn- och utbildningskontoret. Den nya organisationen börjar gälla 1 januari 2019. Förberedelsearbete har genomförts under hösten och den nya förvaltningsorganisationen är sjösatt.

Ny förskoleorganisation

Förvaltningschefen har fattat delegationsbeslut om en inre omorganisation, där de kommunala förskolorna får en egen skolchef för förskola och inte längre är sammankopplade med

grundskolor. Den nya organisationen börjar gälla 1 januari 2019. Förberedelsearbete har genomförts dels för att skapa den nya förvaltningsorganisationen och för att bygga upp stödfunktioner. Skolchef för förskolan är rekryterad och började sin anställning i slutet av september 2018. Tillsättning av åtta förskolechefer som blir ansvariga för två till tre befintliga enheter är avslutad. Förskolecheferna får eget ekonomiskt ansvar.

Fritidsgårdarna till kultur- fritidsnämnden

Kommunstyrelsen fattade 14 juni beslut om att fritidsgårdarna går över till att ligga under kultur- och fritidsnämnden. Den nya organisationen börjar gälla januari 2019. Under året har omfattande arbete bedrivits med att föra över personella resurser samt strukturera upp stödfunktioner.

Ny förvaltningschef

Rekryteringsprocess till ny förvaltningschef har genomförts och tjänsten tillsattes 2 januari 2019.

Större förändringar i skollagen från och med höstterminen 2018 Från och med höstterminen så har följande förändringar beslutats nationellt:

 Obligatorisk förskoleklass

 Utökad timplan

 Stadieindelning

 Individuell studieplan, anpassad timplan och studiehandledning på modersmål för nyanlända elever

 Nationell digitaliseringsstrategi

 Obligatorisk prao i grundskolan

 Behandling av personuppgifter på utbildningsområdet

 Ändringar i läroplaner

Detta påverkar kostnaderna inom verksamheten speciellt den utökade timplanen som innebär utökad bemanning. På halvårsbasis innebär detta ökade kostnader om cirka fyra miljoner kronor. Verksamheten har inte kompenserats för detta utan det inryms i ordinarie verksamhet.

Nya skolor och förskolor

Under året har Skälbyskolan och Bygatans förskola blivit färdigbyggda och invigda.

Töjnaskolan har flyttat till paviljonger i Fågelsångsparken.

Elevhälsa

Under 2018 har ett närvaroteam startats med syfte att stödja elever med problematisk skolfrånvaro. Fem skolpsykologer har anställts som arbetar direkt mot den kommunala grundskolan. Skolläkare har anställts istället för anlitade via rekryteringsföretag. Det innebär fler läkartimmar per krona. Samverkan kring familjehemsplacerade barn har utvecklats genom skolfam. Den övergripande målsättningen är att fler familjehemsplacerade barn ska uppnå målen i grundskolan och därigenom förbättra sina arbetsutsikter.

Satsningen på en tillgänglig skola har fortsatt under läsåret och fler skolor arbetar med att skapa lektioner som utgår från varje elevs behov, men även att förutse tänkbara hinder i

lärandeprocessen för att eliminera dem innan de uppstår. Skolorna använder bland annat modellen UDL (Universal Design for Learning).

I samarbete med socialkontoret har projektet "Soc för unga" genomförts i syfte att fler skolor i Sollentuna ska föra in undervisning om socialtjänsten. I samverkan med Gärdesskolan har en lärarhandledning tagits fram.

GDPR

Kontoret har under året arbetar systematiskt inom området GDPR. Det har genomförts utbildningar till skolledningar och personal. Personuppgiftsbiträdesavtal är tecknade med de stora leverantörerna. Informationshanteringsplan har tagits fram. Flertalet nya rutiner för till exempel e-post, bildhantering samt sociala medier har utarbetats. Prioriterade

utvecklingsområden för 2019 är hantering av digitala läromedel samt säkra inloggningar och säker lagring av information.

3 Ekonomi

3.1 Sammanfattning

Nämndens utfall uppgår till 1 611,8 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse med 11,3 miljoner kronor jämfört med budget på 1 623,1 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget utgörs av följande:

Prognossäkerheten var 99,63 procent under året. De kommunala skolorna och förskolorna redovisar ett positivt resultat om 6,5 miljoner kronor.

3.2 Driftredovisning

Utfall 2017 Utfall 2018 Budget

2018

Utfall i % av budget

Budget-

avvikelse Prognos nov BARN- OCH

UNGDOMSNÄMNDEN

Intäkter -186 975 -186 413 -171 341 109 15 072 -186 343

Kostnader 1 756 794 1 798 247 1 794 43

0 100 -3 817 1 795 594

Netto (tkr) 1 569 819 1 611 834 1 623 08

9 99 11 255 1 609 252

PER VERKSAMHETSNIVÅ Nämnd

Intäkter 0 0 0 0 0 0

Kostnader 2 560 2 422 2 553 95 131 2 456

Netto (tkr) 2 560 2 422 2 553 95 131 2 456

Kontor

Intäkter -6 585 -2 672 -2 351 114 321 -1 178

Kostnader 34 748 29 868 30 959 96 1 091 27 960

Netto (tkr) 28 163 27 186 28 608 95 1 422 26 783

Förskola

Intäkter -85 377 -83 453 -84 766 98 -1 313 -84 813

Kostnader 524 531 528 141 552 642 96 24 501 529 848

Netto (tkr) 439 154 444 687 467 876 95 23 189 445 035

Skola

Intäkter -94 201 -99 447 -83 297 119 16 150 -99 425

Kostnader 1 150 100 1 189 923 1 159 67

0 103 -30 253 1 188 911

Netto (tkr) 1 055 899 1 090 476 1 076 37

3 101 -14 103 1 089 486

Grundsärskola

Intäkter -812 -830 -927 90 -97 -927

Kostnader 44 856 47 893 48 606 99 713 46 419

Netto (tkr) 44 044 47 062 47 679 99 617 45 492

Prel. kostnader-interna 0 0 0 0 0 0

Diff/felkonteringar 0 0 0 0 0 0

KOMMUNALA

GRUNDSKOLOR OCH FÖRSKOLOR

Intäkter -1 159 478 -1 208 095 0 0 1 208 095 -1 202 182

Kostnader 1 162 179 1 201 640 0 0 -1 201 640 1 204 682

Netto (tkr) 2 701 -6 454 0 0 6 454 2 500

3.3 Kommentar till utfall, budget och föregående prognos

Nämndens utfall uppgår till 1 611,8 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse med 11,3 miljoner kronor jämfört med budget på 1 623,1 miljoner kronor och 2,6 miljoner kronor högre

än föregående prognos. Avvikelsen jämfört med föregående prognos utgörs främst av högre volymer inom skola och särskola. Den positiva avvikelsen mot budget utgörs av volymavvikelse på 9,5 miljoner där volymer inom förskola som varit lägre än budgeterat samt överskott på 1,8 miljoner kronor till följd av ytterligare intäkter vid avgiftskontroll.

De kommunala skolorna redovisar ett överskott om 6,5 miljoner kronor. Överskottet härrör främst från mindre personalkostnader än beräknat. Jämfört med tidigare prognoser är det en förbättring med 9 miljoner kronor. Eriksbergsskolan har under året gått med 2,4 miljoner kronor i underskott till följd av för få elever.

3.4 Kommentar till prognossäkerhet

Beräkning har gjorts mot delårsrapporten per augusti 2018 då nämnden prognostiserade ett överskott om 16,2 miljoner kronor mot en budget på 1 623,1 miljoner kronor. Överskottet för 2018 blev 11,3 miljoner kronor. Avvikelsen mellan prognosen i augusti och utfallet är 4,9 miljoner kronor. Totalt motsvarar avvikelsen mellan delårsrapport och verksamhetsberättelse 0,4 procent. Bedömningen är en mycket god prognossäkerhet. Förändringen jämfört med föregående år är en förbättring med 0,1 procentenheter.

Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Prognossäkerhet (%) 1,4 % 0,5 % 0,4 %

3.5 Kommentar till budgetföljsamhet

Totala budgetavvikelsen på 11,3 miljoner kronor det motsvarar 0,7 procent av budgeten. Dock ska avräknas dels 9,5 miljoner kronor i volymförändring och räknas på 6,5 miljoner kronor för resultatenheternas utfall. Då kvarstår ett överskott om 8,3 miljoner kronor vilket motsvarar 0,5 procent. Den samlade bedömningen är att budgetföljsamheten under 2018 är fortsatt god.

Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Budgetföljsamhet (%) 1,4 % 0,2 % 0,5 %

3.6 Kommentarer till utfall per verksamhetsnivå på bruttonivå

Kontorets utfall är 1,4 miljoner kronor lägre än budget vilket som tidigare förklarats av omflytt av kostnad kopplad till elevhälsa har skett till skolverksamheten.

Förskolans utfall är 23,2 miljoner lägre än budget. Av dessa utgör 20,1 miljoner kronor volymavvikelse till följd av färre barn och övrig positiv avvikelse utgörs bland annat av retroaktiv avgiftskontroll och högre statsbidragsintäkt än budgeterat.

Skolans utfall är 14,1 miljoner kronor högre än budget. Av dessa utgör 10,8 miljoner kronor högre volymer inom alla åldrar. Övrig avvikelse utgörs främst av tidigare annonserad flytt av elevhälsokostnader, ökade kostnader för modersmål och kostnader inom stöd och utveckling så som tilläggsbelopp och elevtransporter.

Särskolans utfall är i nivå med budget.

De kommunala förskolorna och skolornas utfall är 6,5 miljoner lägre än budget. Utfallet förklaras av att de prognostiserade personalkostnaderna varit högre än de faktiska. Detta beror på att nämnden från och med 2018 använt en budget- och prognosmodul där kostnaderna för personal utgår från prognos och inte bokfört värde. Genom detta så räknas kortvariga sjukdomar och vård av barn inte med vilket genererar ett visst överskott. Ytterligare en orsak är att genom införd prognosmodul så har ansvarig rektor tidigare fått grepp på enhetens ekonomi och kunnat fatta beslut som givit positivt ekonomiskt resultat. Det är dock inte samtliga kommunala skolor och förskolor som går med överskott utan även underskott förekommer. Tabellerna nedan är i tusen kronor.

Eriksbergsskolan gick med 2,4 miljoner kronor i underskott till följd av för få barn i förhållande till lokaler. Tegelhagens skola gick med 1,5 miljoner kronor i underskott till följd av dyra evakueringspaviljonger, Helenelundsskolan 1,0 miljoner kronor i underskott till följd av höjda lokalkostnader samt personalkostnader. Utifrån gällande regler måste respektive skola inom två år arbeta in underskottet.

3.7 Uppföljning av årets förändringar

Nivåpåverkande förändringar

Budget

2018 (tkr) Utfall Avvikelse Kommentar

Höjning check & peng -17 200 -17 200 0

Totalt utfördelades en budgetram om 30 453 tkr exklusive volymer. Höjning av check och peng har skett med 3,0 procent för förskolcheck, 2,5 procent av skolpeng samt peng till särskola.

Elevhälsa -1 200 -1 200 0 Rekrytering av förstärkning till

elevhälsan har gjorts.

3.8 Investeringsredovisning

Investeringsmängden har varit hög under året på grund av nybyggnationer. Sent tillkomna investeringar på 3,0 miljoner kronor i form av lås och kompletteringar för Skälbys skola samt Bygatans förskola orsakar differensen.

Investeringar Årsbudget Utfall Avvikelse

17 000 18 931 1 931

3.9 Utfall och kommentar volymer

Volymtal Volymbudget 2018 Utfall Avvikelse

Grundskola och förskola Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp

Förskola 1-2 år 1 590 201 897 1 512 193 150 -78 -8 747

Förskola 3-5 år 2 629 283 162 2 468 273 350 -161 -9 812

Familjedaghem 1-5 år 150 12 806 117 11 230 -33 -1 576

Summa förskola 4 369 497 865 4 097 477 730 -272 -20 135

Fritidshem förskoleklass 888 59 230 918 61 229 30 1 999

Fritidshem 1 - 3 år 3 091 95 644 3 115 96 263 24 619

Fritidshem 4 - 6 år 1 826 29 216 1 601 25 617 -225 -3 599

Summa fritidshem 5 805 184 090 5 634 183 109 -171 -981

Summa förskoleklass 953 33 164 981 34 138 28 974

Grundskola årskurs 1 - 5 5 375 398 912 5 452 403 428 77 4 516 Grundskola årskurs 6 - 9 4 152 370 358 4 223 376 685 71 6 327 Summa grundskola 9 527 769 270 9 675 780 113 148 10 843 Summa särskola

grundskola 78 36 005 89 34 445 11 -1 560

Summa särskola

fritidshem 41 8 378 48 9 736 7 1 358

Summa 20 773 1 528 772 20 524 1 519 271 -249 -9 501

Totalt redovisar nämnden en positiv volymavvikelse på 9,5 miljoner kronor, motsvarande 249 färre barn inom förskolan och fritidshem.

 Antalet barn inom förskolan är färre jämfört med budget. Avvikelsen gäller för barn i alla åldrar, hel- och deltid.

 Antalet elever inom fritidshemmen är färre jämfört med budget. Avvikelsen utgörs främst av elever inom årskurs 4-6.

 Antalet elever inom förskoleklass är några fler jämfört med budget.

 Antalet elever inom skolan är fler inom alla åldrar.

 Antalet elever inom särskolan är fler jämfört med budget men lägre kostnad till följd av behovsgruppstillhörighet.

 Antalet elever inom särskola fritidshem är några fler jämfört med budget.

3.10 Återsökning av statsbidrag

Myndighet Medel helår 2018 Medel - utfall

Skolverket 105 902 255 88 775 341

Migrationsverket 1 544 550 578 530

Socialstyrelsen 904 150 904 150

Kulturrådet 2 255 510 680 000

SPSM 13 539 026 6 649 579

Totalt: 124 145 491 97 587 600

Totalt har nämnden sökt medel för 124,1 miljoner kronor i statsbidrag huvudsakligen av Skolverket. Det motsvarar 7,6 procent av nämndens budget. Under år 2018 har 97,6 miljoner kronor beviljats av dessa medel vilket motsvarar 6,0 procent av nämndens budget. Avvikelser mellan sökt och beviljat statsbidrag består mot Skolverket av sju statsbidrag där ansökan var högre än beviljat. Dessa var för lovskola, skolbibliotek, mindre barngrupper, specialpedagogik högskolestudier, lågstadiesatsningen, fritidshemssatsningen samt lärarlönelyftet.

Migrationsverket beviljade endast 37 procent av ansökt belopp för asylsökande. Kulturrådet beviljade endast 30 procent av sökt belopp för skapande skola. Specialpedagogiska

myndigheten (SPSM) beviljade 49 procent av sökta statsbidrag.

Den generella analysen är att Sollentunas skolor och förskolor håller sig à jour med vad som går att söka och söker mycket statsbidrag. Genom att mycket statsbidrag söks ökar även avslagen.

Jämfört med år 2017 beviljades dock totalt 22,8 miljoner kronor mer.

4 Styrdokument

Nämndens arbete aktivt med aktuella styrdokument Trygghetsarbetet har genomsyrat verksamheten och flera samarbetsprojekt pågår. Det inkluderande arbetet sker kontinuerligt främst genom ett professionellt och systematiskt mottagande av nyanlända elever. Samarbetet med näringslivet sker genom branschråd. Personalpolicyn upprätthålls bland annat genom systematiskt arbetsmiljöarbete och aktiv rekryteringsstrategi.

Styrdokument:

4.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin

Samarbete enligt modellen EST (effektiv samordning för trygghet) har inletts i Sollentuna kring två kommundelar. Syftet och målet med EST är att effektivisera det kunskapsbaserade situationellt trygghetsskapande arbetet som polis, kommun och andra aktörer utför. Genom att man samverkar kring dessa frågor på ett strukturerat sätt och tillsammans genomför informationsinsamling och analys av lägesbilden, prioriterar och genomför insatser samt följer upp det utförda arbetet kan syftet

uppfyllas. Målet är att användandet av arbetsmetoden ska öka tryggheten i det offentliga rummet. Mer specifikt är målet med metoden att minska och förebygga otrygghet genom tidiga insatser när problem uppstår eller är på väg att kunna hända och vid utvärdering av arbetet har önskad effekt uppnåtts.

Ett samarbete mellan norrortskommunerna (Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna) och polisen pågår.

Syftet är att ta fram stöd och rutiner för att stödja verksamheterna att förebygga och hantera dödligt våld. Materialet har provats på ett par skolor.

Nya rutiner för kränkande behandling har införts. Riktlinjerna syftar till att säkerställa en likvärdig och systematisk hantering av anmälan och utredning av uppgifter om att kränkande behandling,

trakasserier och sexuella trakasserier förekommit inom nämndens verksamheter. Under året har omfattande informationsinsatser genomförts på samtliga skolor.

Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling i skolan genom Olweusprogrammet. Idag arbetar samtliga kommunala skolor i Sollentuna enligt denna metod och är certifierade enligt Olweus standard.

Styrdokument:

4.2 Integrationspolicy/integrationsplan

Centrum för Integration och Flerspråkighet - Sollentuna, CIFS, är en enhet som ansvarar för centralt mottagande av nyanlända elever från förskoleålder upp till åk 9 samt inskrivning av elever i

gymnasieålder. CIFS organiserar även modersmålsundervisning och studiehandledning i kommunala och fristående skolor i Sollentuna. I CIFS uppdrag ingår även att stötta personal på mottagande skolor som arbetar med nyanlända elever. Syftet med en central mottagning är att få ett likvärdigt

mottagande i Sollentuna kommuns förskolor, skolor och friskolor.

Nya rutiner för kränkande behandling har införts. Riktlinjerna syftar till att säkerställa en likvärdig och systematisk hantering av anmälan och utredning av uppgifter om att kränkande behandling,

trakasserier och sexuella trakasserier förekommit inom nämndens verksamheter.

Samtliga kommunala skolor arbetar mot mobbing och kränkande behandling genom

Olweusprogrammet. Samtliga kommunala skolor är certifierade Olweusskolor enligt Olweus standard.

Inom skolorna erbjuds praktik- samt subventionerade arbetsplatser för nyanlända.

Utbildningskontoret är sedan den 22 januari 2019 HBTQ-certifierad. En skola är HBTQ-diplomerad och en skola är certifierad.

Indikatorer Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2018 Antal praktik- eller subventionerade

arbetsplatser för nyanlända 0 7 6

Kommentar Tertial 3 2018

Under året nyrekryteras praktik- och subventionerade arbetsplatser för nyanlända. Utfallet har därmed ökat.

Andel elever i förberedelseklass som

når kunskapskraven 0 % 0 %

Kommentar Tertial 3 2018

Urvalet av elever är extremt lågt. Endast 20 elever går i förberedelseklass i åk 9. Dessa elever kommer att följas upp i annat forum därav inget målvärde eller utfall på indikatorn. Indikatorn motverkar vidare att ge undervisning i många ämnen eftersom mätvärdet endast utfaller om eleven får godkänt i samtliga ämnen.

Styrdokument:

4.3 Näringslivsstrategi

Tjänstemän på kontoret har deltagit i utbildningsinsats med syfte att förbättra service och bemötande utifrån att förbättra den skriftliga dialogen med företagen i Sollentuna som organiseras av

kommunledningskontoret.

Under våren 2018 har ett gemensamt allchefsmöte genomförts kring arbetet med övergångar mellan olika verksamhetsformer. Under år 2018 har även beslutats om en separat organisation för förskolan.

Detta innebär möjlighet till utökad samverkan med fristående aktörer.

I december hölls ett branschrådsmöte riktat till samtliga fristående aktörer. På mötet diskuterades hur samarbetet ska utvecklas inför år 2019.

Styrdokument:

4.4 Personalpolicy

Handlingsplaner utifrån medarbetarenkäten

Samtliga enheter har tagit fram handlingsplaner utifrån resultaten i medarbetarenkäten, som följs upp under läsåret.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

En gemensam enkät har genomförts på enheterna inom nämndens verksamhetsområde och resultatet har kommunicerats till personalavdelningen, som gett feedback att det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs på ett ambitiöst sätt i verksamheterna.

Stöd i att sammanställa och analysera utfallet av anmälningar i KIA har generellt efterfrågats. En ny modul för rapportering av olycksfall och tillbud avseende elever ska lanseras, vilket kan underlätta arbetet. En "superuser" på kontoret har utbildats för att stödja skolledarna i arbetet.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron har minskat med 0,28 procentenheter jämfört med 2017. Ett 12 månaders genomsnitt borde användas i stället eftersom toppar som influensa och liknande inte blir lika märkbart eftersom det slås ut under året. Trenden har varit nedåtgående de senaste tre åren. 5,0 procent sjukfrånvaro inom ett område där anställda arbetar mot barn är extremt lågt eftersom sjukdomar sprids ofta inom det spektrat. Börvärdet för verksamhetsområdet är 7 procent.

Personalomsättning

Personalomsättningen ligger på 18 procent. Om hänsyn tas till pensionsavgångar så är värdet 16 procent. Målet om 18 procent är uppnått.

Rekrytering

En rekryteringsstrategi har tagits fram för att möta de närmaste årens rekryteringsutmaningar i samband med ökade pensionsavgångar och den demografiska utvecklingen med större barnkullar.

Strategin ska bidra till rätt rekryteringar samt att behålla befintliga anställda i verksamheterna.

Strategins ledord är "det är möjligt hos oss" och att vi arbetar mot det gemensamma målet att erbjuda Sveriges bästa skola samt att varje skola ska vara den bästa för varje elev som går där.

Kontoret har, i rekryteringssyfte, deltagit på Pedagogdagen i Uppsala 22 februari, Lärarutbildningens dag på Södertörns högskola 19 mars, Skoljobbsmässan i Stockholm 27 mars samt varit

kompetenspartner på SETT mässan i Kista 11-13 april.

Intresserade arbetssökande har inbjudits till en lunch 25 april där man fick träffa skolchefen och representanter från de olika verksamheterna samt göra studiebesök och 15 personer som är intresserade av att arbeta i Sollentuna kommun deltog.

HBTQ-certifiering

Den 22 januari 2019 blev utbildningskontoret HBTQ-certifierat. En skola är HBTQ-diplomerad och en skola certifierad.

Indikatorer Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2018

Sjukfrånvaro i % 6,01 % 5,68 % 5,75 % 5 %

Kommentar Tertial 3 2018

Sjukfrånvaron har ökat under hösten från 5,23 till 5,75 procent. Detta beror på att sjuktalet alltid höjs under hösten och vintern för att sjunka under sommaren. Jämfört mot föregående års värde som var 5,68 så har sjukfrånvaron ökat med 0,07 procentenheter. Under de senaste åren har trenden varit en minskad sjukfrånvaro. För att minska känsligheten i indikatorn bör 12 månaders genomsnitt införas för indikatorn.

Personalomsättning, extern (%) 18,78 % 18 % 18 % 18 % Kommentar Tertial 3 2018

Personalomsättningen var under 2018 totalt 18 procent inom kontorets verksamheter. Av omsättningen på 18 procent bestod 2,0 procent av omsättning på grund av pension. Om denna omsättning räknas bort var utfallet totalt 16 procent. Indikatorn borde mätas genom 12 månaders genomsnitt för att minska känsligheten för indikatorn.

HME (hållbart medarbetarengagemang) - 80 - -

Kommentar Tertial 3 2018

Enkäten genomfördes under år 2017 och utfallet är det samma som för år 2015. Någon målsättning finns inte fastställd för året. Mätning sker under 2019.

5 Mål

Grunden till satta nämndmål är utbildningsstrategin som säger att alla elever ska nå

kunskapskraven i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla ska vara trygga i skolan. Vägen dit kallas för Skolresan och den börjar i förskolan.

Fyra av sex nämndmål bedöms som uppfyllda. Dessa är:

 Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet

 Minskad miljöpåverkan i den kommunala verksamheten

 Effektiv resursanvändning

 Stärkt tillgänglighet genom digital kommunikation och service Två mål av sex nämndmål bedöms som delvis uppfyllda. Dessa är

 Alla elevers och skolor resultat ska förbättras

 Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten

Bedömningen baseras att de högt satta målen på indikatorerna inte uppnåtts i tillräckligt hög utsträckning. Resultaten i elevernas kunskapsutveckling samt brukarundersökningar om upplevd trygghet visar genomgående en god progression med ett utfall på hög nivå. Ju närmare

maxresultat utfallen kommer desto svårare är det att åstadkomma stora språng. Ambitionen vid verksamhetsplaneringen visade sig vara alltför hög.

Övergripande mål:

5.1 Trygghet och välfärd genom livet

5.1.1 Alla elevers och skolors resultat ska förbättras.

Sollentunas skolor visar höga och stabila resultat och SKL ger i år Sollentunas kommunala skolor plats 19 av 290 i en rankning av det sammanvägda resultatet i grundskolan. Det är en förbättring jämfört med föregående år med 14 platser. Det sammanvägda resultatet för elever i åk 9 baseras på andel som uppnått kunskapskraven, andel behöriga till yrkesprogram och genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) samt avvikelsen från det modellberäknade värdet för dessa tre nyckeltal. Resultatet avser elever i kommunala skolor.

Även i Lärarförbundets skolkommunsranking för 2018 har Sollentuna utmärkt sig och klättrat från plats 70 till 45 för år 2018.

Målet att alla elevers och skolors resultat ska förbättras bedöms trots detta endast uppnås delvis.

Bedömningen baseras att de högt satta målen på indikatorerna inte uppnåtts i tillräckligt hög utsträckning. Om resultatet jämförs mot år 2017 ökar utfallet eller är det samma för sju av de tio indikatorerna. År 2018 uppnås målvärdet för endast för fyra indikatorer av tio. Fem indikatorer uppnås delvis, en indikator uppnås ej. Denna indikator var spridningen i resultat för meritvärdet i årskurs 9.

Under resultatdialogerna i september med samtliga skolledningar analyserades resultaten djupare för att lyfta fram goda exempel och framgångsfaktorer som gynnar pojkarnas resultatutveckling.

Resultaten i elevernas kunskapsutveckling visar genomgående en god progression med ett utfall på hög nivå. Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 har uppnåtts samt att meritvärdet för årskurs 9 ökat till 258,3 vilket är sjunde bästa resultatet av samtliga kommuner i Sverige. Meritvärdet för åk 9 på Sollentuna Musikklasser (SMK) var högst av alla kommunala grundskolor i landet på 301,3. Ju närmare maxresultat utfallen kommer desto svårare är det att åstadkomma stora språng. Ambitionen vid verksamhetsplaneringen visade sig vara alltför hög.

Skillnader när det gäller elevernas skolresultat kan ha många olika orsaker. Några handlar om skolans organisation, såsom god ledning, bra lärare och en trygg studiemiljö. När det gäller till exempel antalet år eleven gått i svensk skola och föräldrarnas utbildningsnivå, behöver skolans kompensatoriska uppdrag stärkas. Elevsammansättningen skiljer sig åt mellan skolorna, vilket innebär att förutsättningarna ibland ser mycket olika ut. De senaste åren har antalet nyanlända elever ökat. Nyanlända elever är idag i genomsnitt äldre än motsvarande grupp som kom till Sverige i mitten av 00-talet. Fler nyanlända elever påverkar också skolans elevsammansättning, vilket behöver tas hänsyn till i uppföljningen av elevernas resultat.

Indikatorer Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2018 Åk 1 kunskapskrav svenska

kommunala grundskolor 100 % 100 % 80 %

Kommentar

Under vårtermin 2018 har skolverkets obligatoriska bedömningsstöd för LÄSA genomförts. Enligt skolverkets anvisningar ska samtliga elever klara nivå A och en tredjedel nivå B i bedömningsstödet.

Utfallet visar att målvärdet på totalt 80 procent har överträffats.

Åk 3 kunskapskrav matematik

kommunala grundskolor 65 68 74 80

Kommentar

Efter genomfört nationellt ämnesprov i matematik har resultatet ökat med sex procentenheter jämfört med föregående år. Målvärdet uppnås till 92,5 procent dock uppnås inte det ambitiösa målvärdet om 80 procent.

Åk 3 kunskapskrav svenska

kommunala grundskolor 80 % 79 % 81 % 80 %

Kommentar

Efter genomfört nationellt ämnesprov i svenska har resultatet ökat med två procentenheter jämfört med föregående år. Därmed uppnås målvärdet om 80 procent.

ÅK 6 kunskapskrav svenska

kommunala grundskolor 98 % 96,6 % 97,3 % 100 %

Kommentar

Andelen elever som fått lägst betyget E i svenska har ökat med 0,7 procentenheter jämfört med föregående år. Dock uppnås inte det ambitiösa målet om 100 procent.

Åk 6 kunskapskrav matematik i

kommunala grundskolor 94 % 94 % 90,5 % 96 %

Kommentar

Andelen elever med lägst betyg E i matematik har sjunkit med 3,5 procentenheter jämfört med föregående år. Målvärdet uppnås delvis.

Åk 6 kunskapskrav i engelska

kommunala grundskolor 97 % 96 % 94,4 % 99 %

Kommentar

Andelen elever med lägst betyg E i engelska har sjunkit med 1,5 procentenheter jämfört med föregående år. Målvärdet uppnås delvis.

ÅK 9 andel behöriga elever till gymnasieskolan från kommunala grundskolor

92 % 90 % 90,2 % 92 %

Kommentar

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har ökat med 0,2 procentenhet jämfört med föregående år.

ÅK 9 andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i kommunala grundskolor

87 % 84 % 86,1 % 86 %

Kommentar

Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven har ökat med 2,1 procentenheter jämfört med föregående år. Jämfört med målvärdet är det en ökning och målet uppnås.

Åk 9 meritvärde i kommunala

grundskolor 255,8 252,7 258,3 255

Kommentar

Meritvärdet för läsåret har ökat med 5,6 procentenheter jämfört mot föregående läsår. Målet om 255 överträffas.

Indikatorer Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2018 Åk 9 spridning av resultat mellan

grupper av elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar i kommunala grundskolor

24,9 27 25 18

Kommentar

Vid avslutad vårtermin var spridningen 23,9 vilket innebär att spridningen har ökat med 3,6

procentenheter. Målet om 18 uppnås ej. Under september genomförs resultatdialoger med samtliga enheter där varje skolas resultat analyseras på djupet och goda exempel tas fram.

Nämndmål:

5.1.2 Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet

Målet om att barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet har uppnåtts.

Totalt har tre av sex indikatorer uppnåtts helt vid årets slut. Kundundersökningen visar att

nöjdhetsgraden med skolans verksamhet har ökat med en procentenhet jämfört med föregående år.

Tyvärr nås dock inte målet om 87 procent. Inom fritidshemsverksamheten har nöjdhetsgraden minskat med två procentenheter och ligger på 82 procent. I förskolan är utfallet två procentenheter bättre än föregående år och målvärdet om 93 procent uppnås.

Inom fritidshemsverksamheten pågår satsningar för att höja kompetensen hos personalen. Med den kommungemensamma kompetensutvecklingsinsatsen kallad Fritidslyftet som riktas till samtliga medarbetare på de kommunala fritidshemmen är målsättningen en högre pedagogisk kvalitet och likvärdighet. Medarbetare som saknar högskolebehörighet har erbjudits att söka ekonomiskt stöd för att kunna studera i den verksamhetsbaserade utbildningen till fritidslärare på Södertörns högskola.

Det råder stor brist på lärare i svenska som andra språk och det finns även behov av att utbilda de lärare som endast fått behörighet i svenska som andraspråk (SvA) genom studier i svenska. En utbildning i SvA har startat hösten 2018 för cirka 30 lågstadielärare. Det är en uppdragsutbildning från Uppsala universitet på 7,5 högskolepoäng som kommer att genomföras under perioden oktober 2018 till mars 2019. Inriktningen är flerspråkig läs-, språk- och litteracitetsutveckling.

Vid mätning av förskolornas kvalitetsmätning SAMSA framkom att utfallen är bättre än målvärdet.

Totalt förekommer inga röda värderingar i mätningen.

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2018 Nöjdhet med förskolans verksamhet

kommunala förskolor 92 % 91 % 93 % 93 %

Kommentar

Vårdnadshavare i kundenkäten som uppger att de är nöjda med verksamheten i förskolan har ökat från 91 till 93 procent och målvärdet för kundundersökningen 2018 är uppnått till 100 procent.

Nöjdhet med skolans verksamhet

kommunala grundskolor 88 % 85 % 86 % 87 %

Kommentar

Vårdnadshavare i förskoleklass och grundskolans åk 3 och 6, samt elever i åk 3, 6 och 8 har tillfrågats i kundenkäten om de är nöjda med skolan. Sammanvägt värde är 87,1 procent och målvärdet är uppnått till 98 procent.

 Vårdnadshavare i förskoleklass - 89 procent

 Vårdnadshavare i åk 3 - 83 procent

 Elever åk 3 - 91 procent

 Vårdnadshavare i åk 6 - 88 procent

 Elever åk 6 - 82 procent

 Elever åk 8 - 80 procent

Indikatorer Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2018 Nöjdhet med fritidshemmens

verksamhet kommunala grundskolor 88 % 84 % 82 % 87 %

Kommentar

Vårdnadshavare i förskoleklass och grundskolans lågstadium, samt elever i åk 3 har tillfrågats om de är nöjda med verksamheten på fritidshemmet. Sammanvägt värde 2018 är 81,6 procent och målvärdet är uppnått till 94 procent.

 Vårdnadshavare i förskoleklass - 81 procent

 Vårdnadshavare i åk 3 - 77 procent

 Elever i åk 3 - 87 procent

SKL:s kvalitetsmätning SAMSA för kvalitet i kommunala förskolor, andel röd värdering

17 % 0 % 0 % 6 %

Kommentar

Utfallet på förskolechefen värdering i SKL:s kvalitetsmätning SAMSA avseende kriterier för systematiskt kvalitetsarbete som genomförs en gång per år under slutet av höstterminen.

Mätningen sker i fyra nivåer: röd - orange - gul - grön. Målet är att ingen skattar sin verksamhet som röd och utfallet sjönk från 17 till att ingen sätter röd skattning.

Vid resultatdialogerna görs bedömningarna att målet i huvudsak uppnås.

SKL:s kvalitetsmätning SAMSA för undervisning i kommunala förskolor, andel röd värdering

17 % 5 % 0 % 6 %

Kommentar

Utfallet på förskolechefen värdering i SKL:s kvalitetsmätning SAMSA avseende kriterier för systematiskt kvalitetsarbete som genomförs en gång per år under slutet av höstterminen.

Mätningen sker i fyra nivåer: röd - orange - gul - grön. Målet är att ingen skattar sin verksamhet som röd och utfallet sjönk från 17 till att ingen sätter röd skattning.

Vid resultatdialogerna görs bedömningarna att målet i huvudsak uppnås.

Markerade barn i skolplattformen som visar på förskolans arbete med socialt samspel, kommunala förskolor

100 % 100 % 100 %

Kommentar

Vid utvärderingen av förskolans arbete med förskolans arbete med socialt samspel i slutet av

höstterminen 2017 rapporterar samtliga förskolor ett aktivt arbete med målområdet, men har ännu inte kommit igång med att markera i skolplattformen.

Vid delårsavstämningen har 25 procent av förskolorna börjat markera i skolplattformen.

Implementeringsarbetet fortgår och prognosen är att samtliga kommer att använda skolplattformen till årsskiftet fullt ut.

Nämndmål:

5.1.3 Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten

Målet om att Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten bedöms som delvis uppfyllt. Detta eftersom brukarundersökningen för förskolan inte ökade till det ambitiöst satta målvärdet. Resultatet är detsamma som tidigare års mätningar, det vill säga 95 procent. Andelen elever som upplever sig mobbade i de kommunala grundskolorna ökar med 0,5 procentenheter.

Andelen elever som trivs har dock inte minskat jämfört med tidigare år utan ligger kvar på 96 procent.

Dock uppnås inte målsättningen i den grad som önskats. Resultaten i brukarundersökningarna visar på en god progression med ett utfall på hög nivå. Ju närmare maxresultat utfallen kommer desto svårare är det att åstadkomma stora språng. Ambitionen vid verksamhetsplaneringen visade sig vara alltför hög.

Arbetet med att motverka upplevelsen av mobbning pågår. Det systematiska arbetet mot kräkningar pågår. Verksamhetsbesök har gjorts på samtliga skolor. Blanketten för anmälan av kränkningar har omarbetats utifrån dessa besök. En ny grundstruktur för planen har tagits fram. Informationsinsatser har genomförts på samtliga skolor. Samtliga skolor är certifierade enligt Olweus standard.

Indikatorer Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2018 Upplevelse av trygghet i kommunala

förskolor 95 % 95 % 95 % 96 %

Kommentar

Vårdnadshavare i kundenkäten som uppger att deras barn är trygga i förskolans verksamhet är 95 procent och målvärdet är uppnått till 99 procent.

Andel elever som upplever sig

mobbade i kommunala grundskolor 4,4 5,3 5,8 4,7

Kommentar

4337 elever har genomfört enkäten. Svarsfrekvensen var 89,5 procent. 5,8 procent av eleverna uppger att de är mobbade i jämförelse med 5,3 procent 2017, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter.

Nätmobbningen har ökat något från 3,8 procent till 4,2 procent.

Andel elever som uppger att de trivs i

skolan 96 % 96 % 97 %

Kommentar

Andelen elever som uppger att de trivs i skolan är oförändrad, 96 procent. Målvärdet är delvis uppfyllt.

Övergripande mål:

5.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

5.2.1 Minskad miljöpåverkan i den kommunala verksamheten

Målet om att minska miljöpåverkan i de kommunala verksamheterna uppnås eftersom två av tre indikatorer är nådda. Arbetet med kemikalieplanerna på förskolorna har genomförts. Totalt källsorterar 26 skolor och förskolor av 39 stycken. Mängden matsvinn per person uppnås helt för skolor med elever med förskoleklass till och med årskurs 3. För skolor med elever över årskurs 4 till 9 uppnås inte målet.

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2018 Antal genomförda åtgärder i

kemikalieplanen 100 % 80 %

Kommentar

Under 2018 fanns ett mål i kemikalieplanen gentemot förskolorna. Det handlade om att se över den köksutrustning som används och ta bort eller ersätta det som inte uppfyller de krav/råd som

kemikalieplanen föreslår. Det handlar till exempel om att endast använda utrustning som är avsedd för livsmedel, att minska användning av plastartiklar som kan innehålla farliga ämnen och endast använda plats som tål hög uppvärmning.

Av de förskolor som inkommit med handlingsplaner har alla påbörjat eller gjort klart detta mål. En svårighet som flera förskolor ser är att hitta ny utrustning som uppfyller alla kraven. Detta är något som kommer arbetas vidare med tillsammans med upphandlingsenheten.

Andel kommunala verksamheter som

källsorterar avfall 67 % 50 %

Kommentar

13 av 19 skolor samt 13 av 20 förskolor gör någon form av källsortering. Vissa verksamheter behöver stöttning i hur de kan öka upp källsorteringen och vilken hjälp som finns att få. Under 2019 kommer mer information om detta att ges till verksamheterna och de som idag inte källsorterar kommer att ha möjlighet att få besök av en representant från Suez för att kunna komma igång med sorteringen.

Indikatorer Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2018

Mängden matsvinn per person 30 34 27

Kommentar

Under mars-maj genomförs en mätning på flera skolor där ISS är matleverantör. Mätningen gjordes under 4 veckor. Genomsnittet slängd mat är 33,84 gram per portion. Generellt kan man se att de skolor där man har äldre årskurser slänger mer mat per elev än de skolor med endast yngre elever. Skola med förskoleklass till årskurs 3 har ett matsvinn på i genomsnitt 17,52 gram per portion. En skolan med årskurserna 4 till 9 har genomsnitt ett matsvinn på 46,66 gram per portion.

Övergripande mål:

5.3 Attraktiv och effektiv organisation

5.3.1 Effektiv resursanvändning

Målet om effektiv resursanvändning uppnås helt under året. Andelen årsarbetare i de kommunala förskolorna och fritidshemmen är uppfyllt. Andelen personal i de kommunala skolorna med adekvat pedagogisk högskoleexamen är uppfyllt med 83 procent. Utfallet är dessutom 1 procentenhet högre än föregående år.

År 2018 började samtliga verksamheter att fastställa budgeten i ekonomisystemets modul för budget och prognos. Genom detta arbete har enheterna ett större eget ansvar för sin ekonomiska planering och uppföljning. Genomgående har verksamheterna god budgetdisciplin och verksamheten bedrivs inom tilldelad resursram. Prognossäkerheten jämfört mot tertialrapport 2 var 99,63 procent.

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2018 Andel personal i den kommunala

skolan med adekvat pedagogisk högskoleexamen

83,4 % 81,6 % 83 % 83 %

Kommentar

82,6 procent av medarbetarna i de kommunala grundskolorna har adekvat högskoleutbildning. Detta innebär att målvärdet för andelen årsarbetare i de kommunala grundskolorna med pedagogisk högskoleexamen har uppnåtts om man avrundar till hela tal.

Andel årsarbetare i den kommunala förskolan med pedagogisk

högskoleexamen

33 % 35 % 37 % 34 %

Kommentar

36 procent av medarbetarna på de kommunala förskolorna har adekvat högskoleutbildning. Detta innebär att målvärdet för andelen årsarbetare i de kommunala förskolorna med pedagogisk högskoleexamen har uppnåtts.

Andel årsarbetare i de kommunala fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen

18,8 % 16,4 % 17,1 % 17 %

Kommentar

20 procent av medarbetarna på de kommunala fritidshemmen har adekvat högskoleutbildning. Detta innebär att målvärdet för andelen årsarbetare i de kommunala fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen har uppnåtts.

God prognossäkerhet 98,6 % 99,5 % 99,63 % 99 %

Kommentar

Prognossäkerhet går först att utläsa i samband med verksamhetsberättelsen. Genom arbetet med att införa Vismas budget- och prognosmodul görs bedömningen att förutsättningarna är goda för att målet uppnås.

Nämndmål:

5.3.2 Stärkt tillgänglighet genom digital kommunikation och service

Målet om stärkt tillgänglighet genom digital kommunikation och service uppnås helt under året. Under läsåret har varje skola haft representanter som utbildats i skolplattformen för både förskola och skola till att fungera som enhetens "super-users". Utbildning för fritidshemmets superusers har genomförts.

Kommunikation med elever och vårdnadshavare sker i den gemensamma skolplattformen.

Målet för ansökningar om skolskjuts via e-tjänster har uppnåtts för perioden. Den sammanfattande bedömningen är att målet stärkt tillgänglighet genom digital kommunikation och service har uppnåtts.

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2018 Andel kommunala enheter som

använder skolplattformen som primär kommunikationskanal

100 % 100 %

Kommentar

Samtliga enheter har skolplattformen som sin primära kommunikationskanal.

Andelen skolskjutsansökningar via e-

tjänst 50 % 50 %

Kommentar

Målvärdet att 50 procent av skolskjutsansökningarna ska ske via e-tjänst har uppfyllts under perioden.

Andel unika användarinloggningar i

skolplattformen från vårdnadshavare 75 % 76 % 90 %

Kommentar

Vid delårsavstämning ligger utfallet för unika användare på 76 procent vilket är en liten ökning på en procentenhet.

Jämförelse av trenden kommer att ske vid samma mättillfälle som för utfallet 2017.