Barnkonventionen i praktiken
Bilaga 1: Uppdragsbeskrivning Barnrättsstrateg Bilaga 2: Uppdragsbeskrivning Barnrättsombud
Bilaga 3: Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso‐ och sjukvård
Bilaga 4: Nordisk standard för ungdomars rättighet vid övergång från barnsjukvård till vuxensjukvård
Bilaga 5: Checklista 1 – Barn och unga som patient och brukare Bilaga 6: Checklista 2 – Barn som besökare och närstående Bilaga 7: Checklista 3 – För chefer och ledare
Bilaga 8: Checklista 4 – Barnkonsekvensbeskrivning vid beslut Bilaga 9: Checklista 5 – Barnchecklista inför beslut
Bilaga 10: Checklista 6 – Checklista för kultur och kollektivtrafik
UPPDRAGSBESKRIVNING ‐ BARNRÄTTSTRATEG
SYFTE
Syftet är att FN:s konvention om barnets rättigheter införs, utvecklas och följs upp utifrån ett strategiskt perspektiv samt att förverkliga barns och ungas rättigheter genom att anlägga ett barnperspektiv i samtliga beslut där barn berörs av beslutet, direkt eller indirekt.
Barnrättsstrateg i Landstinget Västmanland
I arbetet med att införa barnkonventionen i landstingets verksamheter behövs en organisation med olika roller på olika nivåer för att kunna föra arbetet framåt både ur ett strategiskt
perspektiv men även utifrån ett verksamhetsperspektiv så att alla berörda nivåer i landstinget deltar i arbetet.
- En barnrättsstrateg är landstingets sakkunnig vad gäller barns och ungas rättigheter samt i frågor kring begreppet barnrättsperspektiv.
- Barnrättstrategen ska samverka med Landstingsdirektören och den politiska ledningen så att en förankring av barnkonventionen i politiska beslut möjliggörs.
Barnrättsstrategen har att:
- Göra barnkonventionen känd i verksamheten - Checka barnkonventionen inför beslut - Samordna barnrättsombuden
- Kartlägga hur arbetet utifrån barnkonventionen framskrider
- Tillsammans med barnrättsombud kartlägga vilket behov av kompetensförstärkning som behövs i verksamheter
- Vara landstingets representant i nationella nätverk
UPPDRAGSBESKRIVNING ‐ BARNRÄTTSOMBUD
SYFTE
Syftet är att FN:s konvention om barnets rättigheter blir åskådliggjord och att barnets bästa ständigt finns som ett medvetet perspektiv i alla landstingets verksamheter.
Barnrättsombud i Landstinget Västmanland
En metod i arbetet med att införliva barnkonventionen är att verksamheterna utser barnrättsombud. Barnrättsombuden ska informera och vidareutbilda medarbetare i verksamheten och bidra till att barnkonventionens tillämpning blir ett aktivt och levande verktyg.
Barnrättsombud verkar i samverkan med verksamhetens ledning för att få till stånd ett aktivt barnperspektiv och en god barnkompetens på kort och på lång sikt.
Ett barnrättsombud avses att finnas i samtliga verksamheter som kommer i kontakt med barn och ungdomar; barn som patient, barn som närstående eller barn som medborgare.
Barnrättsombud utses av verksamhetens ledning och verkar på dess mandat. Uppdraget fodrar tid att delta i utbildning och tid att initiera diskussioner och förslag i verksamheten.
Barnrättsombud i arbetet
Barnrättsombud ska i sitt arbete tillsammans med övrig personal arbeta med barnperspektivet i verksamheten med att:
‐Uppmärksamma barns och ungdomars behov.
‐Arbeta praktiskt med förbättringar så att barn och ungdomar som patienter, anhöriga eller genom annan kontakt berörs av verksamheten, får ett bra omhändertagande, god tillgänglighet, åldersanpassad information mm.
‐Fungera som stöd när ett barn inte får sina rättigheter tillgodosedda.
‐Särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnet har en förälder som har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller för barn vars föräldrar avlider.
‐Informera och fortbilda inom verksamheten samt bidra till att barnkonventionens tillämpning blir ett aktivt och levande verktyg.
‐Delta i gemensamt nätverk för utbildning och utbyte av erfarenheter.
Exempel kan vara falldiskussioner, uppföljningar, översyn av barnväntrum, diskussioner om ”hur vi tar hand om barn som närstående”.
MÅL
Övergripande mål:
Att barnrättsombuden i samverkan med verksamhetens ledning verkar för att få till stånd ett aktivt barnperspektiv och en god barnkompetens i verksamheten på kort och lång sikt.
Delmål:
‐ Att barnrättsombud utses i verksamheter enligt ovan.
‐ Att barnrättsombud erbjuds utbildningsinsatser, erfarenhetsutbyte och annat stöd.
‐ Att barnrättsombuden får möjlighet att initiera förbättringsarbetet i verksamheten och tid för att delta i utbildning.
UTBILDNING
För att fungera som barnrättsombud behövs utbildning om barnets rättigheter, barnperspektiv och dess tillämpningsmöjligheter. Utbildningen syftar till att sprida kunskap om konventionen och verksamhetsuppdraget, för att sedan sprida och bevaka ”budskapet” inom verksamheten.
Uppföljning ska erbjudas återkommande för barnrättsombud i länet för dialog och fortbildning.
Även fortsatta möjligheter till stöd i form av material, information, rådgivning och erfarenhetsutbyte ska erbjudas.
ORGANISATION
Barnrättsombud i verksamheterna. Barnrättsstrategen stödjer verksamheterna vid införandet av barnrättsombud med utbildningsinsatser, material, information och erfarenhetsutbyte.
UPPFÖLJNING
Uppföljning sker löpande. Införandet av barnrättsombud i landstinget är en del i arbetet med implementering av Barnkonventionen.
NOBAB:S STANDARD FÖR HÄLSO‐ OCH SJUKVÅRDEN
Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB), har enligt FN:s barnkonvention utarbetat
”Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso‐ och sjukvård”. NOBAB arbetar för att sjuka och funktionshindrade barn och ungdomar liksom andra barn skall få goda möjligheter att utvecklas på bästa sätt, även om de drabbats av sjukdom och skada. De bör som andra barn få leka och lära, träffa familj och vänner.
Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) standard för hälso- och sjukvård vilar i sin tur på FN:s barnkonvention. Standarden innebär i förkortat skick följande:
1. Barn ska läggas in på sjukhus endast när den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden inte kan ske på ett lika bra sätt i hemmet eller öppen vård.
2. Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela sjukhusvistelsen.
3. Föräldrar ska få hjälp till och uppmuntran att stanna hos sitt barn och få möjligheter att övernatta.
4. Barn och föräldrar ska få information om barnets sjukdom och behandling på ett sätt som de kan förstå och som är anpassat till barnets ålder.
5. Barn och föräldrar ska ‐ efter grundlig information ‐ vara delaktiga i beslut som gäller behandling och vård av barnet.
6. Barnet ska vårdas tillsammans med andra barn och inte på vuxenavdelningar.
7. Barn ska ha möjlighet till lek och skolundervisning som är anpassad till deras ålder och sjukdomstillstånd.
8. Personal som vårdar och behandlar barn ska ha sådan utbildning och kompetens att de kan mäta de fysiska och psykiska behoven hos barnet och dess familj.
9. Vården och behandlingsteamet ska vara organiserat så att det tillförsäkrar varje barn kontinuitet i vården.
10. Barn ska bemötas med takt och förståelse och deras integritet ska respekteras.
NORDISK STANDARD FÖR UNGDOMARS RÄTTIGHETER VID ÖVERGÅNG FRÅN BARNSJUKVÅRD TILL
VUXENSJUKVÅRD
1. Kontinuitet
Ungdomar, som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning behöver fortsatt vård, har rätt till kontinuitet i hälso‐ och sjukvården.
2. Förberedelse
Ungdomar har rätt att i god tid aktivt delta i förberedelser vid övergång till vuxensjukvård.
3. Information
Ungdomar har rätt till information om vad de förändringar innebär som övergång till vuxensjukvård medför.
4. Medbestämmande
Ungdomar har rätt att medverka i alla beslut som fattas vad gäller övergång till vuxensjukvård.
5. Respekt och integritet
Ungdomars integritet ska respekteras i samband med övergång till vuxensjukvård.
6. Kvalificerad personal
Personal som övertar vård och behandling av ungdomar ska ha utbildning och kompetens för detta.
CHECKLISTA 1‐ BARN OCH UNGA SOM PATIENT OCH BRUKARE
Ledning och alla medarbetare ska utifrån sina roller bidra till att:
v = Klart + = Pågår 0 = Ej påbörjat Barn ska vårdas med andra barn och inte på vuxenavdelningar. Barn på sjukhus harrätt att ha en förälder eller närstående hos sig under sjukhusvistelsen.
Barn blir delaktiga och får lämna synpunkter utifrån barnets sätt att se på sig själv och den omgivning de befinner sig i.
Barn och unga får samma möjlighet till vård på lika villkor oavsett kön,
funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning.
Utveckla former för bemötande och samtal med barn.
Utveckla former för information till barn och ungdomar både gällande tillgång till sin journal, i utskick och på hemsidor.
Barn och ungdomar får information om vilka rättigheter de har.
Barn blir sedda och lyssnade till samt att metoder utvecklas som ger barn och unga möjlighet att lämna synpunkter på sin behandling.
Utveckla metoder utifrån barnperspektivet i arbetet med att möta och stödja asylsökande barn och flyktingbarn samt att ta hand om ”gömda” barn.
Använda barnperspektivet i arbetet kring mötet med svårt sjuka eller döende barn.
Kroniskt sjuka barn och barn som ligger länge på sjukhus bör ges särskilt stöd som inte enbart omfattar medicinskt omhändertagande utan även i övrigt främjar en positiv utveckling.
Flera av punkterna ovan kräver samverkan utanför landstinget för att förbättra för barn och ungdomar.
Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats?
CHECKLISTA 2 ‐ BARN SOM BESÖKARE OCH NÄRSTÅENDE
Alla verksamheter som möter barn och ungdomar ska:
v = Klart + = Pågår 0 = Ej påbörjat Utveckla kunskap om vikten av att se, lyssna och samtala med barn.Ta tillvara på barns och ungdomars synpunkter på utbud och miljö, till exempel i väntrum.
Ge begriplig och översatt information till barn och unga vid medicinska konsultationer och i andra kontakter.
Utveckla rutiner för att ge besökande barn och ungdomar i egenskap av närstående (eller kamrater) den information och det stöd som behövs.
Detta gäller särskilt barn till föräldrar med missbruk och psykiskt funktionshinder.
Det är också viktigt att barn och ungdomar inom den somatiska vården ges stöd, särskilt om en förälder är allvarligt sjuk, långtidssjuk eller döende.
Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats?
CHECKLISTA 3 ‐ FÖR CHEFER OCH LEDARE
Ett första steg att förverkliga barnkonventionen i landstingets verksamheter är att använda barnkonventionens intentioner i styrkort och att i verksamhetsplaner skriva in hur detta ska gå till och sätta mer eller mindre detaljerade mätbara mål.
Exempel på viktiga målområden:
Exempel på viktiga aktivitetsområden – fyll även i era egna:
v = Klart + = Pågår 0 = Ej påbörjat Arbeta för att barn och unga ska känna sig trygga och välkomna iverksamheten.
Tillgängligheten för barn och unga med funktionsnedsättning uppmärksammas.
Verksamheterna ska särskilt ta hänsyn till utsatta barn liksom barn och unga i utsatta områden.
Flickors och pojkars delaktighet och inflytande ska stimuleras och stärkas.
Former ska utvecklas för hur handlingsplanen för barnkonventionen förverkligas inom verksamheten.
Fortbildning och löpande uppdatering av barnkonventionen ska ske under verksamhetsåret.
Verksamheten fortbildar medarbetarna i barnkompetens.
Verksamheten fortbildar medarbetarna i bemötande av barn och unga.
I verksamhetsberättelser anges arbetet med barnperspektivet i mål och måluppfyllelse.
Hur uppfyller vi detta på vår arbetsplats?
CHECKLISTA 4 ‐ BARNKONSEKVENSBESKRIVNING VID BESLUT
Barnchecklista inför beslut är ett verktyg för verksamheterna att se till barnets bästa och bättre leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter.
Inför beslut som ska tas i en verksamhet bör man fundera på om detta på något sätt kommer att få konsekvenser för barn och ungdomar. Om det visar sig att beslutet kommer att påverka barn och ungdomar, ska barnchecklistan användas.
Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? För att kunna svara på frågan behöver vi fundera på vad barnets bästa innebär i vår egen verksamhet. Fokus ska vara på det beslut som ska fattas. När man ska bedöma vad som är ett barns bästa måste barnet själv få tillfälle att uttrycka sina åsikter. Bedömningen ska också grunda sig på konventionens artiklar, samhällets regler, forskning samt kunskaper hos dem som finns i barnets närmaste omgivning.
FN:s
Barnrättskommitté rekommenderar att barncheck framförallt görs när man antar eller fastställer exempelvis:
v = Klart + = Pågår 0 = Ej påbörjat
Någon form av policy eller riktlinjer inom olika verksamheter.
Lagstiftning eller föreskrifter.
Årlig budget, såväl på nationell som på regional och lokal nivå.
Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer i samhället.