Barns bilder

I barnens bilder är det tematiska arbetet väl synligt. Temat är miljö och barnen har åskådliggjort detta på olika sätt genom att rita kompostering och sopsortering. De har också tydliggjort den öppna platsen i klassrummets mitt där de har samling och gemensamma genomgångar (Bil 4,5).

6.2 Freinetskola

6.2.1 Fysisk miljö, inne och ute

Först kommer vi in i en liten entré där en kort trappa leder upp till plan ett. Från plan ett leder ytterligare en trappa upp till plan två där en lång och bred korridor ligger till vänster. På båda sidorna längs korridoren finns olikfärgade dörrar som leder in till de olika klassrummen, bibliotek, kök och toaletter. I korridoren finns hängare och fack där eleverna förvarar sina kläder.

Bakom en av dörrarna i korridoren ligger vår urvalsgrupps klassrum. Rummet är enligt vår uppfattning stort, rektangulärt, högt i tak och med fyra stora fönster utmed ena långsidan. ”Bra att det är stort så man får plats med sina saker” (Intervju, pojke).

”Ganska stort, man kan röra sig ganska bra i det” (Intervju, flicka). Mellan två fönster

hänger en bonad, runt den finns inramade foto på eleverna. Det finns en lila fondvägg, resterande väggar är grönmålade. Innanför dörren, till höger, står ett akvarium. Utmed höger kortsida hänger en stor griffeltavla. Under tavlan finns öppna skåp med

skolmaterial. Längs långsidan, till vänster, hänger ett alfabet tillverkat av mosaikplattor. Under alfabetet hänger bilder gjorda av eleverna.

Längst till vänster är rummet avskärmat med en hylla och en vikskärm. Bakom avskärmningen finns en lång soffa och ett skåp innehållande matematikmaterial och elevernas pärmar. På väggen ovanför soffan hänger barnens teckningar. ”Omgivningen,

om man säger så, att den är trivsam och lättillgänglig och att man kan röra sig i den, är

jätteviktigt för att utvecklas. Det estetiska är jätteviktigt, att det är mysigt och behagligt för det påverkar ju sinnet jättemycket” (Intervju, lärare).

Det finns fem små rektangulära bord med olika antal stolar runt varje. Två av borden är placerade utmed den vänstra långsidan och resterande bord finns vid den andra

långsidan, vid fönstren. I rummets mitt står två bord. I den vänstra delen står ett mindre rektangulärt bord med fyra stolar. Till höger om det rektangulära bordet står ett stort ovalt bord med sex stolar.

Parken, där skolan är belägen, tillsammans med närliggande miljöer används både i undervisningen och som rekreation. ”…föder ganska mycket inlärningstillfällen bara

genom att gå ut och arbeta med naturen och där kan man lyfta in vilka ämnen man vill

(Intervju, lärare). Pedagoger och elever samlar material, studerar naturens växlingar och söker kunskap som de sedan bearbetar i klassrummet.

6.2.2 Arbetssätt

Skolan arbetar tematiskt, ämnesövergripande utifrån Freinetpedagogiken, arbetets pedagogik. ”…annars är det väldigt svårt för barnen att förstå sammanhangen, att

plocka ihop de här fragmenten som man jobbar med i normala skolan, om man säger så. Arbetets pedagogik går ut på att man jobbar med saker och ting i rätt sammanhang

(Intervju, lärare). Detta innebär att arbetet i skolan måste vara förankrat till verkligheten i vardagen. I undervisningen använder de olika ateljéer, rum avsedda för trä- och

syslöjd, bild och musik. De arbetar i arbetslag med gemensamma aktiviteter exempelvis ”torgmöte”, ett forum för elevdemokrati, och utflykter.

Förutsättningarna för att arbeta tematiskt, menar pedagogerna, är tillgängligt

skolmaterial och att eleverna vet var det finns. ”Skall man kunna utnyttja alla de här

tillfällena till utbildning så föder det att klassrummet måste vara på ett visst sätt, enligt mig, där det skall vara tillgängligt allting” (Intervju, lärare). Pedagoger och elever

tillverkar även eget material utifrån behov som förekommer i skolarbetet. De arbetar tematiskt för att eleverna ska lära och få kunskap i ett sammanhang där varje område har en tydlig mottagare. Temat startar oftast utifrån en upplevelse som ska väcka frågor

hos eleverna. Inledningsvis tar pedagogerna reda på vilka kunskaper eleverna har kring ämnet. Därefter diskuterar de hur de ska arbeta vidare för att få ökade kunskaper. Pedagogerna anser det viktigt att kunskapen blir personlig, en egen verktygslåda, användbar i livet. ”Få uppleva den nya kunskapen så att den blir personlig så att man

kan använda den i sitt liv. Kunskap är lite som att skapa en egen verktygslåda för livet”

(Intervju, lärare). Det är betydelsefullt att eleverna uppfattar arbetet som meningsfullt, därför har varje tema ett tydligt avslut med olika former av redovisningar. Mottagarna vid dessa redovisningar kan vara den egna klassen, andra klasser eller föräldrarna. Pedagogerna använder sig av olika läromedel. I matematik använder en del matematikböcker, andra kopieringsunderlag i ämnet. De använder även laborativt material, exempelvis stenar. Eleverna gör även egna matematiksagor och skapar egna tal. Biblioteket används flitigt i skolarbetet, där eleverna utifrån litteraturen letar kunskap. Ett annat verktyg för kunskapssökande är datorn som också används som ordbehandlare. ”Man blir aldrig fullärd, man bär på en ryggsäck med samlade

erfarenheter” (Intervju, fritidspedagog).

6.2.3 Psykosocial miljö

Undervisningen utgår från elevernas intresse och vilja att lära sig. Pedagogerna tar tillvara elevernas idéer och tankar. De påpekar vikten av att det finns en social trygghet i gruppen för att goda inlärningstillfällen ska skapas. ” Finns inte en social trygghet i

gruppen så kan du heller inte skapa ett inlärningstillfälle” (Intervju, lärare). Det är svårt

för otrygga elever att koncentrera sig på skolarbetet anser pedagogerna. De anser även att den sociala kommunikativa kontakten är en förutsättning för ett ämnesövergripande arbetssätt.

6.2.4 Barns perspektiv

Fyra av de sex barn som vi har intervjuat beskriver sitt klassrum som stort. De menar att det är positivt beroende på att det gör att de får mer plats och att det inte blir så trångt.

Andra saker som barnen nämner som positivt är ”att det finns pennor, mattesaker,

mattespel, allt möjligt” (Intervju, flicka). En flicka berättar att i klassrummet finns det

mycket att göra vilket är bra för då har man inte tråkigt. Några av barnen berättar om betydelsen av att ha tillgång till lego och byggklossar för att leka med.

Barnen berättar att de lär sig genom att prata med varandra men också genom att läraren förklarar saker för dem. De säger även att de lär sig genom att arbeta i matematikboken. En flicka berättar ”det är roligt med matteböcker för det finns många olika djur som

berättar vad man ska göra och tipsar om hur man kan räkna” (Intervju, flicka). ”Matteboken är lite jobbig för man arbetar i den så länge ” (Intervju, pojke).

När det gäller utomhusmiljön poängterar barnen betydelsen av att det finns gräs, träd och lövhögar att leka i. De har bra lekredskap, hoppmadrass, hopprep och ”en stor gren

att gunga på” (Intervju, flicka).

6.2.5 Barns bilder

Bilderna som vi fick från barnen har en tydlig gemensam nämnare. Fyra av de sex barnen har ritat väggen med fönster som finns i klassrummet. De har även ritat det som pryder väggarna, klocka, bonad och fotografier. En del av möblerna, bord och stolar tillsammans med växter som står i fönstren är också det som barnen illustrerat (Bil 6,7).

6.3 Slutsatser

Utifrån våra resultat drar vi slutsatsen att pedagogernas val av arbetssätt,

ämnesövergripande utifrån ett tema, påverkar utformningen av den fysiska miljön inne. Utformningen av den fysiska miljön är dock ingen förutsättning men den underlättar för ett genomförande av ett ämnesövergripande, tematiskt arbete. Utomhusmiljöns

utformning är viktig som en del av arbetssättet men svårare för pedagogerna att påverka, däremot kan den inspirera till val av tema.

Pedagogernas barnperspektiv, baserat på deras kunskaps- och barnsyn, påverkar valet av arbetssätt. En syn på barn som aktiva och kunskapssökande som lär i sammanhang, i samspel med andra, leder till ett pedagogiskt ställningstagande när det gäller arbetssätt. Vår slutsats är att det måste finnas utrymme för elevernas individuella behov inom det arbetssätt pedagogerna väljer att arbeta utifrån.

Barns perspektiv på utformningen av skolans fysiska inne- och utemiljö beskrivs utifrån ett annat perspektiv än det pedagogiska. De talar om rymliga klassrum, lättillgängligt material och betydelsen av en skolgård med mycket grönska och vegetation. Vår slutsats är att barns perspektiv på den fysiska miljön i många fall är förenligt med de pedagogiska tankar som finns hos pedagogerna.

En iakttagelse som vi anser viktig att synliggöra är att pedagogerna på våra urvalsskolor är eniga om att utformningen av den fysiska miljön inte är en förutsättning för ett ämnesövergripande, tematiskt arbete men att den underlättar. De är även eniga om att pedagogers barn- och kunskapssyn har en avgörande betydelse för val av arbetssätt. Barnen på skolorna nämner betydelsen av rymlighet i klassrummet, tillgängligt material och en natur- och växtrik utomhusmiljö. Detta gjorde de utifrån sina olika

förutsättningar gällande den fysiska miljön, inne och ute..

7 Diskussion

7.1 Inledning

Som vi nämnde i introduktionen anser vi att skolan oftast är en traditionell arbetsplats både för elever och pedagoger. Detta tillsammans med att samhället mer och mer

utvecklas till ett kunskaps- och informationssamhälle ställer allt högre krav på individen att ägna sig åt det livslånga lärandet. Vi menar även att nya läroplaner förutsätter att vi pedagogger funderar över nya och alternativa undervisningsformer. Utifrån detta har vi i den här rapporten intresserat oss för ett ämnesövergripande, tematiskt arbete och hur det är relaterat till den fysiska och psykosociala miljön. Vi har även studerat hur pedagogers barn- och kunskapssyn påverkar val av arbetssätt. Barns perspektiv har varit viktigt för oss eftersom vårt undersökningsområde påverkar och berör dem.

Vi valde att göra vår undersökning i grundskolans tidiga år eftersom vi menar att ett ämnesövergripande, tematiskt arbetssätt oftare genomförs i de lägre skolåren. Vårt påstående hämtar vi från diskussioner på lärarutbildningen men vi har också fått det bekräftat utifrån intervjuerna med pedagogerna och skolledarna på våra urvalsskolor. Anledningen är att pedagoger i de senare skolåren ifrågasätter om eleverna får

tillräckligt med kunskap utifrån ett ämnesövergripande arbetssätt. Detta är kopplat till deras ansvar att betygsätta elever i olika ämnen. Här ser vi ett nytt forskningsområde där det vore intressant att studera hur ett ämnesövergripande arbetssätt utvecklar och

befäster kunskap. Inom forskningsområdet ser vi frågor som: Lär sig eleverna tillräckligt? Vad lär de sig? Hur lär de sig? Kan kunskaperna betygssättas?