Barns sexualitet

Majoriteten av biologilärarna lyfte begreppet sex ur ett endimensionellt perspektiv med det heterosexuella samlaget i fokus (snoppen i snippan) i syfte att skapa nytt liv. Olika sexuella aktiviteter är ett tema som eleverna frågar om och visar nyfikenhet kring enligt biologilärarna varav majoriteten vinklar diskussionen och istället lyfter samtycke eller reproduktion.

Excerpt 1. Jag brukar bara berätta vad det är lite kort(,) att det är upp till var och en vad man vill göra(,) ingen får ju göra nått mot dig som inte du vill(,) du äger ju din kropp och du har rätt att säga nej när du vill(,) du kan ha sagt ja och sen får du ändra dig när du vill till nej(,) det brukar jag vara noga att trycka på och just det här är nått mellan två(,) det ska ju vara mellan två som tycker om varann(,) det kan verka konstigt nu men när ni blir äldre(,) då kanske ni förstår bättre.

28

Excerpt 2. Jag pratar om hur förökningen går till då lägger jag in samlaget och förökningen och då är det rent krasst penis in i slidan(,) ingenting om någon ställning eller annan aktivitet nej det gör jag inte(,) det får högstadiet ta(,) eleverna är ju inte riktigt där ännu.

Uttalandet de är inte riktigt där ännu i Excerpt 2 grupperar eleverna och implicit erkänns inte en varande sexualitet som ett faktum i mellanstadiet. Utifrån ett holistiskt perspektiv på barns sexualitet negligeras emotionella, sociala och kulturella aspekter samt kroppen som fakticitet (Lykke 2009; Cacciatore et al. 2019; Langfeldt 1987). Sanningen som implicit framträder är att eleverna förbereds för vuxenlivet - skapa nytt liv (fortplantning). Detta exkluderar elevernas sexualitet där barnet som subjekt inte är varande (Langfeldt 1987; Young Bruehls 2012) eftersom alternativ som står i relation till barnets sexuella utövande inte lyfts fram. Sociala aspekter såsom samtycke lyfts genom konstateranden om att det berättas lite kort om det. Kroppen erkänns som fakticitet (Lykke 2009) men begränsas till att handla om samutövande sexuella handlingar. Kroppen som ägande av individen som bär den, där en elev kan vilja utföra sexuella handlingar, exkluderas i och med att fokus ligger på att kunna säga nej till sexuella handlingar. Detta rekonstruerar ett glapp mellan barns sexualitet, sexuella nyfikenhet och vuxnas föreställningar om barnets sexualitet. Utrymme för andra uppfattningar såsom självtillfredställande aktiviteter exkluderas av samtliga biologilärare.

En lärare betonar dock vikten av fingertoppskänsla vid adressering av frågor om sexuella aktiviteter och vinklar det till att lyfta njutning eller kärlek som fenomen.

Excerpt 3. En vanlig fråga är hur det känns(,) vilket jag inte kan svara på ur ett [motsatta könets] perspektiv och personliga preferenser går bort (,) då får vi titta på varför frågan(.) Varför gör man det(?) och då kommer vi in på vad som kan definieras som njutning(,) eller kärlek(,) för den delen.

Uttalandet i Excerpt 3 lyfter njutning separerat från fortplaning som föremål för diskussion. Jørgensen & Philips (2002) menar att modaliteten i uttalanden kan utröna sanningshalten, hög eller låg affinitet, genom säkra eller osäkra uttalanden. Elevernas nyfikenhet och biologilärarens val av diskussion kring frågan ”varför gör man det?” framträder som sanning med hög affinitet där processer som är och får talas utan osäkerhet. Det som inkluderas är således att fortplantning inte står som ensam orsak till sexuella handlingar. Därav erkänns emotionella och kroppsliga upplevelser av subjektets sexualitet.

Majoriteten av biologilärarna erkände inte mellanstadieeleverna som innehavare av en sexualitet och menade att detta snarare träder i kraft och kan förstås först på högstadiet.

29

Excerpt 4. Rent krasst på högstadiet kan jag säga exakt vilka som haft sexdebut och inte i klassen även om dom inte talar om det jag kan peka exakt vilka det är det är ändå intressant hur väl man genomskådar dom på en gång på deras frågor och inte deras svar det är frågorna som avslöjar barnen och inte svaren.

Excerpt 5. I mellanstadiet är dom inte sexuella(,) nä det skulle jag inte tycka att de kommit dit mellanstadieeleverna utan puberteten det är något som händer med kroppen dom kopplar det inte till sexualitet.

Excerpt 6. Det är kanske något man börjar upptäcka i högstadiet(,) i mellanstadiet är det mer att man kanske funderar på vad det är för typ man själv dras till.

Biologilärarna sammankopplar barns sexualitet med heterosexuellt samlag och menar att det tillkommer i högstadiet. Uttalandet i Excerpt 5, puberteten det är något som händer i kroppen

dom kopplar det inte till sexualitet, inkluderar det biologiska perspektivet oberoende av

emotionella, sociala, kulturella och kroppsliga känslor, handlingar, upplevelser som inverkansfaktorer. Detta står således i kontrast till hur barns sexualitet är beroende av flera faktorer som inte kan särkiljas (Lykke 2009; Gluckman & Hansson 2006; Langfeldt 1987; Cacciatore et al. 2019). Barnet erkänns inte som en sexuell varelse ännu utan det är något hen kan komma att bli så snart hen börjar i högstadiet. Kategoriseringen hänvisas till ålder och barnet som subjekt negligeras. I enlighet med Langfeldts (1987) beskrivning av barns sexualitet görs barnet till en produkt av vuxnas åsikter. Detta rekonstruerar inte enbart fördomar om mellanstadiebarnet som ofärdig och blivande (Young Bruehls 2012) utan även mellanstadiebarns sexuella dilemma.

Barns sexualitet problematiseras och lyfts som ett föremål för övergreppsgärningar. Vidare framkom att barn kan ha ett utforskande beteende men inte en sexualitet eller att sexualiteten sammankopplas med yttre attribut såsom klädsel och smink.

Excerpt 7. Könsdriften kommer igång(,) ja det gör det ju i och med puberteten(,) men jag menar det finns ju små barn som pillar på snoppen för att det händer nånting(,) det skulle inte jag kalla för sexuellt (,) så är det ju mer för äldre.

Excerpt 8. Jag skulle inte vilja säga för mycket om att barn är sexuella för jag börjar direkt tänka på dom som vill sexualisera barn om man tänker på pedofiler och jag vill helst inte att dom ska ses som sexuella varelser med tanke på den synvinkeln då.

30

Excerpt 9. Alltså jag kan ju tycka att mellanstadieelever är lite små(,) visst i en del klasser där börjar tjejerna att sminka sig och man hör att dom börjar bli tillsammans med varandra.

Barns utforskande beteende erkänns men definieras inte som en sexualitet. I relation till ett post- konstruktivistiskt perspektiv (Lykke 2009) särskiljs kroppen från biologiska, emotionella, sociala och kulturella fenomen. ”Att pilla” och få gensvar från kroppens mångdimensionalitet träder i kraft i och med att barnet blir äldre. Mellanstadiebarnet framställs inte ännu som ett varande subjekt, utan implicit förklaras mellanstadiebarnet som ingående i ett blivande i relation till ålder. Detta centraliserar Young Bruehls (2012) förståelse för vuxnas fördomar om barn som outvecklade. Barnets sexualitet problematiseras och är explicit förklarat som undanträngt med hänsyn till vuxna som begår övergrepp mot barn. Mellanstadiebarnet placeras underordnad den vuxna sexualiteten och därmed ogiltighetsförklaras barn som subjekt och bärare av en kropp genom vilken de upplever sexuella känslor och tankar som ett resultat av egenstimulation, vilja och lust (Foucault 1980; Langfeldt 1987; Lykke 2009; Gluckman & Hansson 2006; Young Bruehls 2012; Cacciatore et al. 2019). Excerpt 9 lyfter fram en genomgående aspekt hos majoriteten av biologilärarna genom att positionera sig själv som subjekt överordnat barnet. Detta sker genom personligt tyckande, jag kan ju tycka, vilket negligerar barnet som sexuell i mellanstadiet som ett resultat av en given föreställning om att

dom är lite små. Enligt Young Bruehls (2012), Langfeldt (1987) och Foucault (1980)

rekonstrueras maktpositionen mellan vuxna och barn genom givna föreställningar.

Frågor om könens funktion och sexuella aktiviteter väljs av majoriteten bort från undervisningen med hänvisning till elevernas mognad och ålder.

Excerpt 10. Nu när jag undervisar så har jag också sagt att vi kommer ta frågor från andra klasser och då tar jag såna frågor som jag tycker är bra(,) hur barn blir till och så inte sex och sånt(,) det får högstadiet ta.

Excerpt 11.Dom är inte där i mellanstadiet(.) här är det hur man får barn och sen det här med att ha sex är det lilla och att få barn är det som är det stora på mellanstadiet(.) Vi pratar om att man har sex för att få barn.

Sanningen som framkommer av Excerpt 10 - 11 är att biologilärarna aktivt väljer ut det innehåll som de själva anser är passande för eleverna oberoende av inkommande frågor. Dessa uttalanden inkluderar således de biologiska aspekterna av sex, såsom fortplantning (Gluckman & Hanson 2006). Andra aktiviteter och perspektiv på sexualitet exkluderas varvid eleverna som

31

sexuella varelser ur ett holistiskt perspektiv implicit negligeras. Istället hänvisas eleverna till ett fenomen som kan tolkas aktuellt när de blir vuxna – att skaffa barn. Att inte vara där ännu är återkommande uttalanden vilket centraliserar en implicit kommunicerad förståelse för att barn är blivande - där borta - och inte varande – här (Young Bruels 2012). Eleverna som subjekt exkluderas och det vuxna subjektet framträder som dominerande. Den endimensionella (biologiska) förståelsen för barns sexualitet står i kontrast till ett post-konstruktivistiskt perspektiv vilken förenar biologiska, emotionella, sociala, kulturella och kroppsmateriella perspektiv i förståelsen för barns sexualitet (Lykke 2009; Gluckman & Hansson 2006; Langfeldt 1987; Cacciatore et al. 2019).

En lärare berättar lyfter fram sexuella aktiviteter utifrån elevernas intresse och menar att det i grunden handlar om att vara trygg i rollen som lärare.

Excerpt 12. Jag utgår från elevernas frågor(,) som vad är njutning(,) hur har killar sex och ja det pratar jag om som det är ja det kan hända att de suger av varandra och killar har ju snopp sen är nästa hål analhålet så då kan de använda det(,) jag sa som det var jag tror att eftersom jag inte skämdes så skämdes inte eleverna heller.

Detta problematiseras genom Excerpt 12. Biologilärarna väljer att istället utgå från elevernas frågor genom att svara på vad sexuella aktiviteter är och till viss del innebär. Sanningen som framställs är att den vuxnes trygghet speglar barnets trygghet varav barnet får tillgång till kunskap baserat på dennes funderingar. Implicit inkluderas barnet som subjekt eftersom barnets tankar tillvaratagits och besvarats utan att ifrågasätta barnets mognad eller ålder. Utifrån Young Bruehls (2012), Foucualts (1980) och Langfeldts (1987) förståelse för maktstrukturer i relation till ett post-konstruktivistiskt perspektiv (Lykke 2009) ses därav barnet som ett subjekt med rätt till mångdimensionell kunskap. Detta står således i kontrast med hur bland andra Langfeldt (1987) beskriver att vuxna som inte svarar på frågor eller har kunskap om barns sexualitet kan påverka barns sexuella hälsa negativt.

Ett barn som enbart får veta vad som är ”fel” eller att en har rätt att säga ”nej”, vilket majoriteten av lärarna fokuserar på, ger inga alternativ för ett sexualliv som inbegriper njutning, vilja och lust. Därmed exkluderas kunskap om hur olika sexuella aktiviteter kan utföras och vad detta skulle innebära i en människas liv. I och med detta placeras mellanstadiebarnet implicit i glappet mellan den egna sexualiteten, sexuella nyfikenheten och den skildring som finns tillgänglig på internet. Dock kan inget explicit erkännande av glappet göras eftersom majoriteten av lärarna negligerar mellanstadiebarnets sexualitet genom uttalanden om att det

32

träder i kraft först i högstadiet. Därav är mellanstadiebarnet ensamt varande i ett diskursivt glapp mellan vuxnas föreställningar och den verklighet de lever i.

7.2.1.2 Pornografi

Majoriteten av biologilärarna hänvisade pornografi som diskussionsförmål till högstadiet i sex- och samlevnadsundervisningen vid besvarande av frågan Anser du att skolan bör undervisa om

pornografi i mellanstadiet? Drivkraften i huruvida pornografi som diskussionsföremål blir ett

faktum i undervisningen ligger i synnerhet hos eleverna.

Excerpt 14. Jag har faktiskt inte eller jo i förra klassen så nämnde vi det för det kom upp av eleverna.

Excerpt 15. Ja jag tycker väl att det är svårt att diskutera före högstadiet egentligen men jag ser ett behov av att ta upp det i årskurs 6 men då gärna så nära sjuan som möjligt.

Excerpt 16. Ja det gör vi det tycker jag ja ja absolut men då är det mest på högstadiet det jag skulle nämna på mellanstadiet är att det finns som begrepp.

Excerpt 17. Nej inte på mellanstadiet och nej jag tror inte många vet om det, de vill inte veta det ännu dom är inte mogna för det.

Excerpt 18. Med sexorna så har jag nog egentligen inte gjort det men med åttorna har vi pratat om porren.

Ovanstående citatutdrag talar explicit gällande undervisning om pornografi med läraren som i högsta subjektsposition genom processer med personligt tyckande. Ord som jag i relation till

tror och nog avspeglar en låg affinitet med en osäkerhet (Jørgensen & Philips 2002). Implicit

kan utrönas att lärare inte aktivt väljer att inkludera undervisning om pornografi i sin planering. Uttalandet om barnets mognad beskriver barnet i mellanstadiet som outvecklad gällande förståelsen av vad pornografiskt innehåll är eller innebär. Implicit framställs högstadiebarnet som utvecklad i relation till mellanstadiebarnet. Det utrönas därför att elever inte erkänns som tillräckligt förståndiga förrän de börjat högstadiet vilket kategoriserar elevernas mognad efter ålder. Vuxnas kommunikation om barns mognad innehåller enligt Young Bruehls (2012) fördomar med vilka vuxna misslyckas att erkänna barn som varande subjekt. Elevers visade intresse för pornografin som diskussionsföremål exkluderas och ersätts med vuxnas subjektiva värderingar. Den psyko-sexuella förståelsen för barns emotionella nyfikenhet (Cacciatore et al.

33

2019) i relation till biologiska drivkrafter (Gluckman & Hansson 2006) och kroppsliga fakticitet (Lykke 2009) tolkas därav exkluderas. Glappet mellan barns sexuella nyfikenhet i mellanstadiet och pornografins skildring kan därav ses som fortsatt existerande. Mellanstadiebarnet lämnas således ensam i ett glapp av sexuella dilemman där biologilärarna förklarar barn mellan 10 - 13 år som otillräckligt mogna.

Elevernas referensramar kring pornografin uttrycks enligt biologilärarna på liknande sätt varav eleverna frågat om sexuella aktiviteter såsom anal- och oralsex samt relationen mellan pornografi och sex i verkligheten.

Excerpt 19. En del vill gärna diskutera analsex oralsex (och) en gång så var den en som frågade mig om partnerbyten.

Excerpt 20. Ofta kan det komma frågor om vad är oralsex(,) vad är analsex(,) vad handlar det om(,) måste man ha sex(?)

Excerpt 21. Det finns oftast den här frågan att så här vet jag att dom gör i porrfilmer(,) är det vanligt därute(?) den är inte superovanlig det är det inte.

Excerpt 22. Det kan komma frågor (om) men hur har man sex då(?)

Uttalanden som talas med en hög affinitet innehåller ingen direkt osäkerhet (Jørgensen & Philips 2002). Biologilärarna talar med hög affinitet i relation till en säkerhet i att eleverna

gärna och ofta(st) lyfter frågor kring sexuella aktiviteter. Därav framträder elevernas

frågeställningar som en sanning. Vidare exkluderas att frågorna är ovanligt förekommande vilken implicit indikerar att eleverna har en sexuell nyfikenhet kring sexuella aktiviteter och att de i mellanstadiet har kommit i kontakt med pornografi. Genom Excerpt 19 – 22 framträder det glapp som eleverna befinner sig i.

De frågor som biologilärarna menar att elever ställer sammankopplas av majoriteten med sexualiseringen i samhället och pornografi. En lärare uttrycker dock avsaknad av kunskap gällande ämnet.

Excerpt 23. Det är tack vare internet så att säga(,) det är ju internet(,) jag tror inte att dom skulle sett det på annat sätt för internet hade vi inte förr för då dök det inte upp och det kan poppa upp ibland.

34

Excerpt 25. Vad som händer på youtube och olika appar och så är jag jättedålig på men det finns säkert också till viss del (men) som sagt det är jag väldigt osäker på.

Sanningen som framträder i biologilärarnas utsagor är att eleverna fått tillgång till information om olika sexuella aktiviteter genom pornografi på internet. Implicit talas det om att pornografin är lättillgänglig och att barn och unga är föremål för konsumtion av den. Hög affinitet ses genom konstateranden av faktum (Jørgensen & Philips 2002) genom ordvalen det är och definitivt. Samtidigt framkommer en osäkerhet i Excerpt 23, det vill säga om andra faktorer kan vara grunden till åtkomst av pornografi genom formuleringen jag tror inte dom skulle sett det på

annat sätt. Majoriteten av biologilärarna erkänner sociala och kulturella fenomen som

inverkansfaktor av hur elever kommer i kontakt med sexuella aktiviteter. Excerpt 23 och uttalandet internet hade vi inte förr då dök det inte upp och det kan poppa upp ibland inkluderar således inte alternativet att eleverna själva valt att söka upp pornografi. På så sätt exkluderas barns sexuella nyfikenhet, kroppsliga, biologiska och emotionella sexualitet. Dessa perspektiv samverkar och kan inte särskiljas enligt ett post-konstruktivistiskt perspektiv (Lykke 2009, 2010, 2017). Excerpt 25 talar om ämnesosäkerhet vilken implicit förmedlar en låg affinitet – å ena sidan är hen osäker, å andra sidan finns det säkert också till viss del. Därav kommuniceras okunskap kring barn och ungas verklighet och möjliga kontakt med pornografikulturen. Citatutdragen rekonstruerar dilemmat mellan barns sexuella nyfikenhet, sexualitet och pornografins skildring. Glappet däremellan erkänns implicit om än barns sexualitet inte explicit erkänns som en inverkansfaktor.

Att barn och unga drar referenser från pornografin i sex- och samlevnadsundervisningen bemöts på liknande sätt av biologilärarna. Majoriteten anser att om det kommer på tal ska det lyftas med fokus på pornografins baksidor och hur de undviker pornografi.

Excerpt 26. Att det som händer i porrfilmer är liksom utifrån ett manus(,) det är fejkat(,) ihopklippt(,) att det som händer där är oftast så långt ifrån verkligheten där kanske en lightnivå med årskurs sex medans i årskurs åtta lägga mer fokus på det.

Excerpt 27. I mellanstadiet där handlar det mera av hur man kan undvika det här och att man ska säga till nån vuxen.

Excerpt 28. Vi diskuterar de mörkare delarna av de aspekter av tvång vad vet vi bara för att det ser bra ut på den och den siten betyder det att allting har gått rätt till fram till att den scenen spelades in.

35

Excerpt 29. Fokus ska inte vara på vad det står för i första hand(,) utan hur man hanterar dom(,) hur undviker man dom här sakerna(,) dom kan inte ta ställning till vad de vill se och inte se(,) dom kan inte bedöma i det här tror jag.

Biologilärarna erkänner explicit pornografins innehåll som problematisk innehållandes en overklig bild av sex och relationer. Den sanning som framträder genom hög affinitet är att eleverna förväntas undvika pornografi. Därav bestämmer lärarna vad som är ”rätt” och ”fel” (med betoning på fel) och barns möjligheter att själva ta ställning eller diskutera fenomenet ur ett holistiskt perspektiv exkluderas. När vuxna bestämmer ”rätt” och ”fel” begränsas barn att lära sig mer om och hantera fenomenet (Langfeldt 1987). Implicit framställs att barnet ska skyddas från pornografins innehåll i relation till att ställningstagande och bedömning av innehållet inte kan göras av mellanstadieelever. Detta genom uttalanden som framträder i

Excerpt 29. Samtidigt som barnet ska skyddas framgår implicit att biologilärarna exkluderar en

motbild till pornografins skildring. Således fokuserar biologilärarna på att påtala vad som är felaktigt med pornografin vilket lämnar barnen i ett glapp med vetskap om dessa felaktigheter och hur de ska undvika det. På så sätt inkluderas enbart kunskap om pornografins problematiska skildring av sexuella relationer och verkligheten exkluderas. När uttalanden om att mellanstadiebarn inte har förmågan att avgöra pornografins sexuella skildring exkluderas barnet som tänkande, kännande och varande subjekt med en grund i barnets ålder och mognad (Langfeldt 1987; Young Bruehls 2002). Utifrån ett post-konstruktivistiskt perspektiv kan inte biologiska, emotionella, sociala, kulturella och kroppsliga faktorer särskiljas (Lykke 2009). Implicit görs detta genom exkludering av barnets biologiska, emotionella och kroppsliga förståelse och förmåga (Cacciatore et al. 2019; Gluckman & Hansson 2006; Langfeldt 1987; Lykke 2009).

De föreställningar som ligger till grund för att direkt eller indirekt negligera barns nyfikenhet om sexuella aktiviteter är att barnet i mellanstadiet ses som omoget och därmed inte har förmågan att tänka själv. Biologilärarnas val ger ingen alternativ motbild av det som skildras i pornografin utan sanningen som framträder är att antingen beskriva pornografins innehåll utifrån dess baksidor eller att inte prata om det alls. Langfeldt (1987) menar att barn som negligeras möjligheten att prata om sexualitet ur flera perspektiv får också svårare att hantera sin egen sexualitet. Utifrån denna vetskap rekonstrueras diskurser om barn som blivande vuxna (Young Bruehls 2012) dels genom att barns förmåga att tänka kritiskt negligeras, dels att den kunskap barn behöver enbart behandlar skyddsåtgärder. Detta står således i relation till hur

36

Foucault (1980), Langfeldt (1987) och Young Bruehls (2012) beskriver att vuxna reglerar den kunskap barn får tillgång till utifrån föreställningar om barnet som omogen och därmed exkluderas att barnet är i behov av ytterligare kunskaper.

7.2.2 Vårdnadshavare

Nedan analyseras vårdnadshavarnas kommunicerade föreställningar om barns sexualitet och undervisning om pornografi. Citatutdragen representerar vårdnadshavarnas gemensamma