”De är inte riktigt där ännu…” – Sex
och samlevnad för barn i ett sexuellt
dilemma
En studie om viktiga vuxnas narrativ gällande
biologiämnets sex- och samlevnadsundervisning
i grundskolans mellanår
Av: Rebecca Goudevenos
Handledare: Tomas Bollner
Södertörns högskola | Institutionen för lärarutbildningen Kandidat/Magisteruppsats 15 hp
Ämne | Höstterminen 2020
“We worry about what a child will become tomorrow,
yet we forget that children are someone today.”
Abstract
The present study aims to analyze the determining role of biology teachers and guardians in the discursive gap between children's sexuality, sexual curiosity and the sexual depiction of pornography. With an understanding of children's sexuality as holistic and dependent on many perspectives, the study highlights various factors that influence the child's knowledge about Sex and Reproductive Health in the biology subject. The study is an in-depth analysis-of various narratives presented by biology teachers and guardians regarding children’s sexuality and the teaching practice in Sex and Reproductive Health Education in Sweden. The critical discourse analysis is based on critical childhood theory and post-constructivism, which lays the framework for the study’s theoretical underpinnings. This means that an interpretation of respondents' linguistic communication permeates the study.
The conclusion is that perceptions of the child's sexuality differ between biology teachers and the guardians, of which different opinions about the teaching content of Sex and Reproductive Health Education can be ascertained. All “important adults” (biology teachers and guardians) agree that pornography depicts a false image of sexual relationships, but when this is to be raised with the pupils, there are split perceptions. Another conclusion is that the determining role and values of teachers and guardians is an aspect that can influence what knowledge middle school pupils are given the opportunity to acquire. This may be significant when considering whether pupils gain sufficient knowledge about sexual relations, in school, in such way that the sexual depiction of pornography is not the only image of sexuality presented to them.
Engelsk titel: “They’re not really there yet…” – Sexual and Reproductive Health Education for the child in a sexual dilemma
Author: Rebecca Goudevenos Supervisor: Tomas Bollner
Keywords: Sexual and Reproductive Health Education, Pornography, Critical Childhood Theory, Sexual Development
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 1
2 BAKGRUND 3
2.1 NATIONELLA STYRDOKUMENT 3
2.2 INTERNATIONELLA REKOMMENDATIONER 4
2.3 SEXUALISERING OCH PORNOGRAFI I SAMHÄLLET 4
2.4 BARNS SEXUALITET 5
2.5 SAMMANFATTNING 6
3 SYFTEOCHFRÅGESTÄLLNINGAR 7
4 TEORETISKREFERENSRAM 8
4.1 POST-KONSTRUKTIVISM, MAKT- OCH SEXUALITETSPERSPEKTIV 8
4.1.1 PSYKO-SEXUELLT OCH BIOLOGISKT 9
4.1.2 SAMVERKAN MELLAN PERSPEKTIVEN 9
4.2 CHILDISM OCH KRITISK DISKURSTEORI 9
5 TIDIGARE FORSKNING 12
6 METOD OCH GENOMFÖRANDE 15
6.1 URVAL 15
6.2 DATAINSAMLING 16
6.2.1 SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER – DIGITALA VIDEOSAMTAL 17
6.2.2 STRUKTURERADE INTERVJUER – DIGITALT FORMULÄR 17
6.3 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 18
6.4 ANALYS AV DATA 19
6.4.1 SAMMANFATTNING – ANALYS AV DATA 21
6.5 ROLLEN SOM FORSKARE 21
7 RESULTAT OCH ANALYS 23
7.1 UNDERVISNINGSTEMAN 23
7.1.1 BIOLOGILÄRARE 23
7.1.2 VÅRDNADSHAVARE 24
7.1.3 KOMPARATION AV VIKTIGA VUXNAS VAL AV UNDERVISNINGSTEMAN 25
7.2 DET DISKURSIVA GLAPPET MELLAN PORNOGRAFI OCH BARNS SEXUALITET 27
7.2.1 BIOLOGILÄRARE 27
7.2.2 VÅRDNADSHAVARE 36
7.2.3 KORRELATION AV VIKTIGA VUXNAS UTSAGOR 40
8 DISKUSSION 42
9 SLUTSATS 46
10 DIDAKTISKA IMPLIKATIONER 47
11 VIDARE FORSKNING 47
BILAGOR 53
BILAGA 1–INTRESSEFÖRFRÅGAN REKTORER 53
BILAGA 2–INTRESSEFÖRFRÅGAN BIOLOGILÄRARFORUM 54
BILAGA 3–SAMTYCKESBLANKETT BIOLOGILÄRARE 55
BILAGA 4–INTRESSEFÖRFRÅGAN VÅRDNADSHAVARFORUM 56
BILAGA 5–INTERVJUGUIDE BIOLOGILÄRARE 57
1
1 Inledning
En utvecklingssatsning av lärares kompetens gällande sex- och samlevnadsundervisningen, oavsett ämnesbehörighet, har legat till grund för Regeringens beslut om införandet av nya examensmål på samtliga lärarutbildningar i Sverige. Detta träder i kraft den 1 januari 2021 med motiveringen att varje enskild elev, genom hela grundskolan, har rätt till en utbildning med tillräckligt kunskapsorienterade lärare som stärker barn och ungas sexuella hälsa1 (Utbildningsdepartementet 2020). Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, menar att det är skolans ansvar att utbilda barn och unga i frågor som rör sex- och samlevnad. Ernkrans (2020) betonar att barn och ungas sexualitets- och relationsuppfattning inte bör genomsyras av pornografins skildringar. Dessa beslut och uttalanden grundas bland annat i att skolans sex- och samlevnadsundervisning enbart bedrivits av biologilärare och visats vara bristande i frågor om jämställdhet, njutning, normer, genus, relationer, sexuellt våld och pornografi. Istället har enbart frågor om reproduktion, kondomanvändning, preventivmedel och kroppens anatomi lyfts (Folkhälsomyndigheten 2017; Ekstrand et al. 2011). För att säkra barn och ungas sexuella hälsa rekommenderas att sex- och samlevnadsundervisningen introduceras tidigt i skolåren med en förankring i barn och ungas verklighet (WHO 2015; UNESCO 2018). Skolan är inte ensam om ansvaret att förmedla kunskaper till barn och unga utan hemmet, det vill säga vårdnadshavare, ansvarar också för att stötta sina barn genom livet (SFS 1949:381).
Barn och ungas kunskapsinhämtning sker inte enbart via skola och hem utan internet är en lättillgänglig plattform för kunskap, i synnerhet gällande sex- och samlevnadsfrågor. Barn och unga är ”digitala infödingar” – infödda experter i dagens mediesamhälle (Prensky 2001, 2010). De vet var och hur de ska söka sig fram i det enorma digitala utbudet för att finna svar på deras frågor. Idag har majoriteten av barn och unga i Sverige en smarttelefon och daglig tillgång till internet, därmed pornografiskt material (Statens Medieråd 2019) vilket blivit föremål för diskussion i relation till sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Medelåldern för barn och ungas initiativsökande efter pornografi beräknas vara 12 år (Statens medieråd 2019). Pornografikonsumtionen bland barn och unga indikerar att unga vill lära sig mer om mekaniken bakom sex (Litsous et al. 2020). Detta tenderar dock att stimulera en sexuell aggression och påverka den sexuella hälsan eftersom pornografi oftast skildrar sex genom våld och
1 Sexuell hälsa: Ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och relationer avseende njutbara, säkra
sexualitetserfarenheter. Grundas på frihet från våld, diskriminering och förtryck för att människans sexuella rättigheter skyddas, respekteras och uppfylls. Inkluderar människans psykologiska, fysiska och emotionella välbefinnande (WAS 2008, s.8; WHO 2015, s32f, min övers.).
2
kvinnoförtryck (Mattebo 2014; Waltman 2014). Hur pornografierfarenheterna ser ut för barn yngre än 12 år är svåråtkomligt eftersom de av etiska skäl inte tillfrågas om detta2. I en del sammanhang lyfts dock det nioåriga barnet fram som pornografikonsument (Ahlin 2016) vilket indikerar att dagens ”digitala infödingar” i ett bredare åldersspann konsumerar pornografi. Åldersspannet inkluderar således mellanstadiebarn som potentiella konsumenter.
Barn och ungas nyfikenhet om sex och relationer relateras till bland annat biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Det prepubertala stadiet inleds generellt vid 8 års ålder och ger upphov till tydligare sexualitetstankar och känslor (Gluckman & Hanson 2006; Cacciatore et al. 2019) där onani är en vanligt förekommande sexuell praktik bland barn (Kaplowitz et al. 2016). Även samhällets sexualitetsnormer och vuxnas föreställningar om barns sexualitet, påverkar barnets nyfikenhet, sexualitet och tillgång till kunskap (Löfgren-Mårtensson 2013; Langfeldt 1987; Foucault 1980; Young Bruehls 2012).
Barn och unga söker sig till pornografin med en grund i sexuell nyfikenhet (Litsous et al. 2020). Barns sexualitet står i kontrast till pornografins sexuella skildring. Det vill säga, barns sexuella praktik skiljer sig från pornografins sexuella framställning vilket riskerar en normalisering av sexuella relationer som baseras på bland annat våld och kvinnoförtryck (Mattson 2014; Waltman 2014). Således existerar ett glapp mellan barns sexualitet och pornografins sexuella skildring. Ett glapp som riskerar att lämna barnet ensam i sitt sexuella utforskande varav pornografi blir den enda källan till sex- och samlevnadskunskap. Detta behöver mötas upp av vuxna, närmare bestämt lärare och vårdnadshavare som står barn och unga nära och har ett gemensamt ansvar att bemöta barn som rättighetssubjekt (UNICEF, Sverige 2018). Mötet förutsätter att vårdnadshavare och lärare har kunskap om och känner en trygghet att tala om sex och samlevnad, pornografi och därmed svara på de frågor barn och unga har (Litsous et al 2020). Den sexuella nyfikenhet som barn och unga har driver dem att söka svar på sina frågor genom pornografin vilket kan härledas till att skolan och hemmet inte erbjuder ventilering av dessa frågor (Mattson 2014; Litsous et al. 2020). Vårdnadshavare och lärare har därmed makten att förmedla specifik kunskap och påverka barn och ungas tankar om sexualitet och samlevnad. Vuxnas bestämmande roll och därmed inverkansfaktor i barn och ungas sexualliv grundas i föreställningar om barnet vilka behöver medvetandegöras för att bidra med en förändring (Thornfeldt 1987; Young Bruehls 2012). En förändring som är nödvändig för att barn och unga inte ska behöva söka sig till pornografin för att få kunskap om olika
sexuella praktiker (Litsous et al. 2020).
3
2 Bakgrund
Nedan presenteras nationella styrdokument och internationella rekommendationer för sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Dessa föreskrifter beskriver studiens relation till dagens kontext där varje enskilt barns rätt till sex- och samlevnadsundervisning centraliseras. Vidare lyfts sexualitet och pornografi ur ett samhällsperspektiv för att sedan presentera en historisk överblick avseende synen på barns sexualitet. Avslutningsvis presenteras en sammanfattning innehållandes en problemformulering. Studiens utgångpunkt är ett erkännande av barn som sexuella och varande individer. Det innebär att en beskrivning av barns sexualitet och dess sociala inverkansfaktorer är nödvändigt för att förstå det glapp som skapas mellan dessa fenomen vilket ligger till grund för föreliggande studie.
2.1 Nationella styrdokument
Den svenska läroplanens biologiämne ska tillägnas 55 undervisningstimmar på ett läsår (Skolverket, 2020a). I det centrala innehållet för biologiämnet står bland annat att barn i mellanstadiet skall utveckla kunskaper om sexualitet, pubertet, reproduktion, jämställdhet, ansvar, relationer, identitet och kärlek (Skolverket 2019, s. 164ff). Allt skolans arbete ska vara icke-konfessionell och låta eleverna finna sin unika egenart. Elever ska ges möjlighet att ”[…]uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter” (a.a s. 10). Lärare ska även undervisa om skiljaktiga normer, värderingar, uppfattningar, problem, möjligheter och risker med dagens digitalisering samt aktivt samverka med hemmet för att skapa de bästa möjligheterna till fostran och lärande för barnet (Skolverket 2019, s. 10, s. 14).
Det senaste stödmaterialet från Skolverket gällande sex- och samlevnadsundervisningen är från år 2014 och markerad som utgånget material. Denna har ersatts med en summering på Skolverkets hemsida där sex- och samlevnadsämnet delas upp i tre delar i enlighet med den didaktiska triangeln. Ena sidan utgör temadagar eller lektioner med explicit undervisning, den andra sidan handlar om ”att fånga frågan i luften” och den tredje sidan är ämnesintegrerade och ämnesöverskridande arbete (Skolverket 2020b). En aktualiserad och utförlig tolkningshjälp av de ovanstående centrala begreppen finns inte att tillgå. Således skapas tolkningsutrymme gällande undervisningsinnehållet i relation till barn och ungas verklighet. Detta riskerar att kompletteras med den vuxnes sexualmoral vilket kan tolkas rubba den likvärdiga utbildningen som varje elev har rätt (Skolverket 2019, s.6ff; WHO 2015, s.32f).
4
2.2 Internationella rekommendationer
UNESCO har utformat ett gediget internationellt rekommendationsdokument för sex- och samlevnadsämnet. Dokumentet erkänner barn som sexuella varelser och definierar barns sexualitet som befintlig i relation till bland annat emotionella, sociala, kulturella och biologiska faktorer. Vidare är åtta åldersfördelade nyckelrekommendationer för vad undervisningen bör behandla framskrivet i syfte att främja barns sexuella hälsa som rättighetssubjekt. Det framkommer att barn i mellanstadiet skall ges förutsättningar att diskutera njutning, normer, värderingar, sexuellt våld och trakasserier, sociala medier och pornografi samt att undervisningen bör inkludera ett främjande av kritiskt tänkande i relation till dessa kategorier (UNESCO 2018, s.34ff). Detta förutsätter att lärare undervisar om dessa teman och likväl som i all undervisning, med en medvetenhet om hur personliga värderingar kan färga undervisningsinnehållet.
2.3 Sexualisering och pornografi i samhället
Kommunikation sker genom olika media, såsom reklamskyltar, filmer, musikvideon och serier. Internet är en plattform distributörer nyttjar för att nå ut till konsumenter. Förutom lagar och förordningar, i syfte att skydda den enskilda individens sexualitet, är upprätthållandet av kommunicerad sexualitet i media en kanal för budskap om det ”rätta” sexuella beteendet. Partnerskap och sexuella relationer utvecklas även inom den sociala grupp som individen tillhör vilket ytterligare förstärker bilden om vad som är accepterat. Kommunikationsflödet av sexualitet i samhället sker således på flera nivåer och kan bidra till en avdramatisering av dess innehåll och budskap. I sin tur utgörs en normativ bild om hur något är och ska vara (Löfgren-Mårtensson 2012, s.277f, 2013, s.50ff). Det människan upprepande gånger deltar i och exponeras för i omgivningen blir därav det hen normaliserar (Johnsdotter 2012, s. 63ff).
Pornografi är en stor del av den internetkultur som råder idag, inte enbart i Sverige utan i hela världen (Ahlin 2016). Pornografi är tillgängligt, för vem, var och när som helst. Distributörer av pornografi når en bred publik av konsumenter i alla åldrar i och med att majoriteten av barn, unga och vuxna har en smarttelefon med daglig tillgång till internet. Den pornografiska kulturen har funnits i flera hundra år men i olika form och tillgänglighet (Ahlin 2016; Löfgren-Mårtensson 2013, s. 24ff). I och med lättillgängligheten, den ökade efterfrågan och skildringen av sexuellt våld i pornografin skapas nya normer. Dessa normer adresseras genom anonyma rum för konsumtion av sexuella beteenden och kan påverka den enskilda individens sexuella hälsa (Mattebo 2014, s.42ff). Det finns således en anledning att lyfta
5
pornografin som tillgängligt fenomen för människor, därmed mellanstadiebarn, som oavsett ålder ingår i definitionen av en sexuell varelse. Detta eftersom pornografins skildring ger en normativ bild av hur sexuella relationer ska se ut vilket i verkligheten skulle kunna medföra psykosomatiska, sociala och fysiska skador (Waltman 2014).
2.4 Barns sexualitet
Synen på människans sexualitet har varierat genom historien och de första vetenskapliga ansatserna avseende sexualitet kom på 1800-talet. Under större delen av religiöst makthavande samhällskontexter framkommer kyrkan som största inverkansfaktor på människans sexualitet i västvärlden (Foucault 1980). Människan skulle, sjukdomsförebyggande och genom förtryck, avstå sexuella beteenden grundat på lust, såsom samlag och onani. Barn övervakades av vuxna på internatskolor för att kontrollera barnens potentiella utövande av sexuella beteenden (Johannisson 2016, s.124ff; Löfgren-Mårtensson 2013, s.19ff; Larsson 1994, s.17ff).
Utifrån de sökningar som gjorts ses att forskningsfältet om barns sexualitet är begränsat. Det som finns studerar i synnerhet barns sexualitet i relation till vuxnas övergrepp eller vuxnas sexualitet som referensram för att förklara onormalt beteende hos barnet. De studier som dock ramar in barns sexualitet är relaterade till psyko-sexuella, sociala (makt)faktorer och biologisk hormonutveckling. Rädsla, ångest, förmågan att uttrycka känslor i förhållandet till kropp och kroppsupplevelser har stor betydelse för sexuallivet, menar Thore Langfeldt (1987). När barnet uttrycker sina känslor och handlingar är vuxna tolkare och ger barnet bekräftelse genom att avvisa, stoppa, stimulera eller acceptera dessa uttryck. Barnet vill bli accepterad och när barnets känslor och handlingar inte är passande i vuxnas tillvaro anpassar sig barnet och undantränger sina känslor och handlingar. När barnet undantränger dessa känslor i mån om att bli accepterad kan en ohälsosam sexuell relation till sig själv och andra utvecklas. Vuxnas och samhällets syn på barns sexualitet är en grogrund för hur en ser på sin sexualitet som barn. När vuxna negligerar barns sexualitet, exempelvis genom att inte prata om det (direkt negligering) eller inte skaffa sig kunskaper om det (indirekt negligering), skapas ett dilemma mellan vuxnas föreställningar och barnet som subjekt. Istället för att sexualitet ses som något avvikande bör det väckas förståelse för dess funktion och njutbarhet som genom kunskap och förtrogenhet kan skapa goda sexuella relationer till en själv och andra (Langfeldt 1987, s. 7ff).
Barn uppvisar sexuella reaktioner redan i spädbarns- och småbarnsåldern där ”onani och sexuella lekar är sunda och normala aktiviteter hos barn” (Langfeldt 1987, s. 9). Vuxnas attityder och reaktioner speglar vad, när och hur barnets rätt till en sexualitet erkänns utifrån
6
det subjekt som barnet är. Likväl som alla känslor och handlingar i livet, såsom glädje, ilska och besvikelse, är även sexuella känslor och handlingar viktiga att förstå och uttrycka eftersom det är en förutsättning för att kunna hantera dem. Om de sexuella känslorna och handlingarna undantrycks kan det istället ge motsatt effekt vilket påverkar den enskilda individen eller omkringliggande individers sexuella hälsa (Langfeldt 1987, s.9ff).
Nyligen bedriven forskning visar att barns psyko-sexualitet löper, om än föränderligt, genom hela livet oberoende av ålder. Cacciatore et al. (2019) menar att barns sexualitet formas från födelsen där det lilla barnet undersöker hela sin kropp och finner den njutbar inom sig själv. Ju äldre barnet blir desto mer börjar hen lyfta blicken utåt, föräldrar blir de första kärleksförhållanden barnet erfar för att sedan övergå till idoliseringskärlek av offentliga personer. Drömmar med sexuella inslag i barnets tankar ökar under den prepubertala fasen (6-9 år) och utvecklas till ett mer relationell-sexuellt behov, lust och känslor där självtillfredställande sexuella aktiviteter är centrala (Cacciatore et al. 2019, s. 324ff). Under hela barnets liv är onani en vanligt förekommande sexuell aktivitet vilket studerats och bekräftats från spädbarnsåldern där det lilla barnet kan uppleva njutning och få orgasm (Ajlouni et al. 2010; Langfeldt 1987, s.17ff).
2.5 Sammanfattning
Sammanfattningsvis centraliseras barnet som bärande av en sexualitet som uttrycks mångdimensionellt. Det vill säga, holistiskt genom kroppen, sociala, kulturella, emotionella och biologiska dimensioner men kan också negligeras, undantryckas eller utnyttjas av vuxna varav barn som subjekt transformeras till objekt för vuxnas maktutövande. Barn och ungas sexuella nyfikenhet och praktik är existerande men skiljer sig ofta från det som vuxna utövar, i synnerhet under mellanstadiet. Pornografins skildring av sexuella aktiviteter riskerar att bli en den norm som barn och unga får med sig, en norm som förespråkar våld och kvinnoförtryck. Samtidigt finns pornografin tillgänglig med explicit ”kunskap” om sexuella praktiker och mekaniker vilket barn och unga eftersöker med en grund i sexuell nyfikenhet (Litsous et al. 2020). Vuxnas ansvar att förmedla kunskap som fyller glappet mellan barn och ungas sexualitet, sexuella nyfikenhet och pornografins skildring centraliseras därmed i främjandet av barn och ungas sexuella hälsa. Skolan är en av dessa kunskapskanaler och hemmet en annan varav lärare och vårdnadshavare har ett delat ansvar att stötta barn och unga i deras frågor med fokus på barnets bästa (SFS 2010:800; SFS 1949:381). Med vetskapen att sex och samlevnadsundervisningen visats vara bristfällig (Folkhälsomyndigheten 2017; Ekstrand 2011)
7
samt att mellanstadiebarn är potentiella pornografikonsumenter (Ahlin 2016) till följd av en sexuell nyfikenhet (Langfeldt 1987; Litsous et al. 2020) som sexuella varelser3, är viktiga vuxnas4 föreställningar om barns sexualitet5 och verklighet föremål för kritisk jämförande granskning. Genom dessa föreställningar kan det kunskapsstoff som barn och unga anses behöva och får tillgång till av vårdnadshavare och biologilärare identifieras och jämföras. Detta är en förutsättning för att analysera i vilken utsträckning kunskapsstoffet som lyfts fram av biologilärare och vårdnadshavare inkluderar människans holistiska sexualitet (se fotnot 3,
sexualitet) och möter upp barn och ungas sexuella nyfikenhet och verklighet.
3 Syfte och frågeställningar
Föreliggande studie syftar till att analysera och jämföra biologilärares och vårdnadshavares föreställningar om barns sexualitet genom utsagor om undervisningsinnehållet i sex och samlevnad på mellanstadiet. Vidare analyseras och jämförs i vilken utsträckning människans holistiska sexualitet inkluderas i de två gruppernas utsagor om barn och ungas sexualitet samt kunskapsförmedlingen i sex och samlevnadsundervisningen. Studien ämnar således få kunskap om i vilken utsträckning vårdnadshavare och biologilärare möter upp och fyller glappet mellan barn och ungas sexualitet och pornografins sexuella skildring. Därav formuleras följande frågeställningar:
- Vilka föreställningar om barns sexualitet framställs av biologilärare och vårdnadshavare genom utsagor om sex- och samlevnadsundervisningen på mellanstadiet?
- Vilka skillnader och likheter kan utrönas mellan vårdnadshavares och biologilärares föreställningar om barns sexualitet och undervisningsinnehållet i sex och samlevnad på mellanstadiet?
- I vilken utsträckning inkluderar biologilärares och vårdnadshavares utsagor människans holistiska sexualitet och vidare fyller glappet mellan barns sexuella nyfikenhet och pornografins sexuella skildring?
3 Sexuell varelse: En människa med behov och handlingsmönster, såsom fortplantning, tillfredställelse av
biologiska drifter, intima, psykologiska och sociala relationer. En sexuell varelse känner vilja och lust att utforska och njuta av sin egen och/eller andras kroppar med materialiteter som omringas av hud och slemhinnor. Hörsel, syn, lukt och smak är också centrala sinnen (tolkning via WAS 2009; WHO 2015; Lykke 2009, 2017).
4 Viktiga vuxna: Vuxna som genom tillit och förtroendefulla relationer stöttar, vägleder, hjälper barn och unga i
frågor som finns i deras tankar. Viktiga vuxna ser alltid till barn och ungas bästa i alla situationer, är trygg, lyssnande och närvarande (Duvfa 2017; BRIS u.å.). Viktiga vuxna i denna studie är vårdnadshavare och lärare.
5 Sexualitet: Sexualitet löper genom hela livet och handlar om sex, könsidentitet och roller, sexuell läggning,
erotik, njutning, intimitet och reproduktion (uttrycks bl.a. genom tankar, fantasier, utövande, relationer). Det är ett samspel mellan bl.a. sociala, psykologiska, biologiska, kulturella, historiska faktorer (WHO 2015, s.5).
8
4 Teoretisk referensram
Studiens förståelse för barns sexualitet grundas i WHO:s definition av sexualitetsbegreppet som holistiskt med hänsyn till kroppen som materialitet (se fotnot s.2). Komplexiteten i beskrivandet av det holistiska begreppet sexualitet kräver en sammanvävning av flera teorier. I relation till syftet med studien är utgångspunkten att centralisera relationen mellan vuxna och barn utifrån ett maktperspektiv där den vuxna är överordnad barnet. Maktpositionen mellan vuxna och barn i relation till barn som holistiskt sexuella varelser inbegriper sociala och kulturella, psyko-sexuella, biologiska samt kroppsmateriella perspektiv vilket leder till en komplex teoriram.
4.1 Post-konstruktivism, makt- och sexualitetsperspektiv
Nina Lykkes (2009) genusteori kan förenas med ovanstående perspektiv genom post-konstruktivistisk teori. Lykke lyfter post-post-konstruktivistisk teori med en förankring i poststrukturalism och socialkonstruktivism där kroppsmaterialism – kroppens existens som fakticitet – centraliseras, både beroende och oberoende av makt-, sociala, kulturella och biologiska förhållanden. Det är genom kroppen som människan erfar världen men också genom världen människans kropp definieras (Lykke 2009, s.80, 2010, s.118). Genusteorin ur ett pedagogiskt perspektiv baseras på förståelsen för hur olika diskurser6 samspelar och Lykke betonar vikten av att medvetandegöra hur maktförhållanden påverkar det enskilda barnet som ett resultat av givna föreställningar (Lykke 2012, s. 28ff). Vidare står Lykkes genusteori i relation till hur Foucualt (1980) framställer barns sexualitet som beroende av socialt och kulturellt rådande maktstrukturer i samhället där vuxna bestämmer vem som erkänns och berättigas vara en sexuell varelse samt hur denna sexualitet får uttryckas (Foucault 1980). Langfeldt (1987) lyfter barn som sexuella redan från fosterstadiet och betonar, i likhet med Foucault och Lykke, hur vuxnas sexualmoral kan komma att påverka barns sexualitet. När vuxna bestämmer vilket innehåll barnet är mogen nog att erkännas som bärare av negligeras barnet som subjekt och blir en produkt av det vuxna anser är ”rätt” eller ”fel” (Langfeldt 1987, s.7ff). Det socialkonstruktivistiska perspektivet utgör en förståelse för att människans varande är dynamisk, socialt och kulturellt konstruerat (Bryman 2018, s.58) vilket enligt post-konstruktivism skulle begränsa förståelsen för barns sexualitet som holistisk. Ett utelämnade av kroppen som materialitet skulle förklara människan som ett tomt blad för sociala och kulturella
6 Diskurs: Ett skrivet eller talad kommunikation kring ett ämne av formellt slag. Språket är strukturerat efter
olika mönster som människor följer omedvetet i medverkan av olika sociala domäner i livet. En diskurs är en helhet av sammanhängande utsagor som styr vår verklighetsuppfattning (Jørgensen & Philips 2002).
9
tillskrivelser utan hänsyn till biologiska och psyko-sexuella inverkansfaktorer för människans, därmed barns, varande som sexuell.
4.1.1 Psyko-sexuellt och biologiskt
En modell om barns psyko-sexuella utveckling förklarar barn som emotionellt sexualitetsaktiva från den dag de föds. Barnets tankar och känslor är under en ständigt pågående process och baseras på barnets utveckling som en sexuell varelse (Cacciatore et al. 2019). Utifrån ett postkonstruktivistiskt perspektiv kan inte barnets psyko-sexualitet särskiljas från biologiska faktorer (Lykke 2009, s.80, 2010, s.118). Det biologiska regelverket förstår människan som objekt vilket förklaras genom en tillsynes positivistisk kunskapssyn (Bryman 2018, s.51). Biologiskt är medelåldern för inträdet i den prepubertala fasen 8 år. Barn och ungas hormoner utvecklas under hela livet och kan därmed tidigt ge upphov till en ökad nyfikenhet om den egna och andras kroppar i relation till sexuella aktiviteter (Gluckman & Hansson 2005; Kaplowitz 2016). Med en förståelse för kroppen som fakticitet ur ett post-konstruktivistiskt perspektiv (Lykke 2009, 2010, 2012) kan inte biologiska aspekter separeras från känslor, tankar, kroppsliga förändringar och sinnesupplevelser. Dessa går hand i hand genom en samverkan mellan de olika perspektiven.
4.1.2 Samverkan mellan perspektiven
I takt med att barnets hormoner utvecklas, utvecklas även det kroppsliga (materiella) utseendet och funktionen, (psyko-sexuella) tankar och känslor vilka påverkar, uttrycks och har påverkats av sociala och kulturella aspekter. Det vill säga, det är via kroppen (materialiteten) som barnet upplever sexuella känslor (psyko-sexuellt) som i sin tur kan bero på såväl sociala och kulturella (makt)perspektiv samt biologiska fenomen (naturvetenskap). Denna mångdimensionella teoriram som studien vilar på används för att utröna utifrån vilka perspektiv biologilärare och vårdnadshavare förklarar och uppfattar barns sexualitet samt på vilket sätt detta fyller glappet mellan barns sexualitet och pornografins skildring.
4.2 Childism och kritisk diskursteori
Enligt kritisk barndomsteori och begreppet childism beskrivs barn samhälleligt, genom föreställningar baserat på fördomar, som irrationella och omogna, osjälvständiga och hjälplösa (Young Bruehls 2012, s. 5ff). Dessa kommunicerade föreställningar konstruerar och rekonstruerar legitimitet för ett maktutövande som avsäger barnet rätten att vara ett subjekt –
10
en tänkande och varande individ med behov. Istället förklaras barnet som ofärdig och blivande – någon barnet ska bli och inte är – med en relation till barnets ålder. Young Bruehls (2012) menar att det är genom kunskap om och ett medvetandegörande av vuxnas konstituerade föreställningar baserat på fördomar som en samhällelig förändring kan förverkligas (Young Bruehls 2012, s. 16ff). Förståelsen av barns sexualitet som holistisk i relation till föreställningar om barnets sexualitet och pornografins skildring centraliserar språkets betydelse.
Språket, både det skrivna och talade, frambringar den underliggande sanningen och osanningen, det normala och onormala, i beskrivningen av den verklighet vi lever i. Det är genom språkets produktion, rekonstruktion och transformation som dominansrelationer konstrueras socialt och kan tolkas olika utifrån vilken kontext språket skapats (Jørgenssen & Phillips 2002, s. 8ff, 66f, 75f, 83f). En kritisk diskursteori möjliggör därav en förståelse för hur viktiga vuxna producerar, rekonstruerar och transformerar föreställningar om barns sexualitet som en sanning eller osanning, det normala eller onormala i en social värld för sociala praktiker av identiteter och relationer:
I en kritisk diskursanalys är språk-som-diskurs både en form av handling varav människor kan ändra världen och en form av handling som är socialt och historiskt situerad och ingår i en dialektisk relation med andra sociala aspekter. […] Forskning baserat på kritisk diskursanalys är följaktligen både den diskursiva praktiken som konstruerar representationer av världen, sociala subjekt och sociala relationer, inkluderat maktrelationer, och rollen dessa diskursiva praktiker spelar för att främja intressen av särskilda sociala grupper (Jørgenssen & Phillips 2002, s.62f, min översättning).
Kritisk diskursanalys undersöker därav systematiserade kausalitetsförhållanden i relationen mellan diskursiva praktiker, handlingar, texter samt sociala och kulturella strukturer, relationer och processer. Detta lyfter hur de sociala praktikerna, händelserna och texterna är uppkomna ur och ideologiskt formade av maktförhållanden samt hur relationerna mellan diskurser och samhället är en faktor som legitimerar kommunicerad makt och hegemoni (Jørgensen & Phillips 2002, s.62ff). Den kritiska diskursanalysen avser därav att generellt framställa mer jämlika maktrelationer inom språket och samhället.
Det är genom viktiga vuxnas språk om barns sexualitet ur sociala, kulturella, biologiska, psyko-sexuella och materiella perspektiv, som föreställningar kan analyseras utifrån förståelsen av vuxna som överordnade barn och unga. Den mångdimensionella teoriramen centraliserar den kritiska diskursanalysen i relation till Young Bruehls (2012), Langfeldts (1987) och Foucaults (1980) förståelse för hur vuxnas föreställningar om barn ger legitimitet åt ett
11
kommunicerat maktperspektiv mellan vuxna och barn. Maktperspektivet mellan vuxna och barn synliggör därav barnets tillgång till kunskap via skola och hem samt på vilket sätt denna kunskap fyller det glapp som uppstår mellan barnets sexuella nyfikenhet och pornografins skildring.
12
5 Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan samt pornografins innehåll och påverkan på barn och unga. Forskningsområdet om pornografikonsumtionens påverkan är omfattande och innebär en behövlig avgränsning. Utvald forskning om pornografi inkluderar ett undervisningsperspektiv eftersom forskning berörande sex- och samlevnadsundervisningen i skolan är bristfällig i relation till syftet med föreliggande studie. I urvalet ingår fyra expertgranskade artiklar och en avhandling. Artiklarna är publicerade i olika vetenskapliga tidskrifter och avhandlingen har sitt ursprung från Uppsala universitet.
I en svensk studie av Maria Ekstrand et al. ”Sex education in Swedish schools as described by young women” (2011) undersöktes sex- och samlevnadsundervisningsinnehållet genom att tillfråga unga kvinnor (mellan 13-25 år) om deras erfarenheter. Studien visar att majoriteten (97%) hade fått undervisning i sex- och samlevnad där innehållet i stort handlade om kroppens utveckling. Mellan 80-96 % av deltagarna saknade undervisning om njutning, sexuellt våld, sexuella trakasserier, pornografi och abort. Övergripande ansåg mer än en tredjedel av deltagarna att sexualundervisningen var informationsfattig och otillräcklig. Ekstrand et al. lyfter hur en heltäckande sex- och samlevnadsundervisning kräver kunskapsorienterade lärare och ett bredare perspektiv än enbart kroppens utveckling (Ekstrand et al. 2011).
Katerina Litsous et al. studie “Learning from pornography: results of a mixed methods systematic review” (2020) syftar till att synliggöra relationen mellan pornografikonsumtion och barn och ungas lärande om sex. Studien är en metaanalys av forskning rörande barns pornografikonsumtion och huruvida det leder till ”bättre sexuell kunskap”. Författarna fann inga sådana argument i metaanalysen dock lyfts det fram att barn lär sig mekaniken bakom sex genom att titta på pornografi och att skolans undervisning bör utvärderas och revideras. Detta för att barn inte ska behöva titta på pornografi som en inspirationskälla i syfte att lära sig om sex och relationer. Författarna menar att undervisningen bör inkludera ett kritiskt förhållningssätt till pornografi där teman som könsroller, jämställdhet, samtycke, normer och njutning i relation till pornografi diskuteras ur ett holistiskt och skambefriat perspektiv (Litsous et al. 2020).
Alanna Goldsteins (2020) studie ”Beyond porn literacy: drawing on young people’s pornography narratives to expand sex education pedagogies” syftar till att lyfta personliga berättelser för att utveckla sexualkunskapens pedagogik. Deltagarnas narrativ kategoriserades till (1) Pornografins bidragande till orealistiska representationer vilket normaliseras av konsumenterna, (2) Pornografikonsumtion leder till extrema, avvikande beteenden såsom
13
lusten att vilja söka mer våldsam pornografi vilket sedan reflekteras i fysiska sexuella relationer, (3) pornografin som exploatering av aktörer (medverkande i pornografisk media) där kvinnor ses underordnade män vilket i sin tur bidrar till en snedvriden jämställdhetsuppfattning (a.a, s.64ff). Studien ger en förståelse för vilka tankar och reflektioner barn och unga kan ha gällande pornografisk media och vilka följder detta kan framkalla. Forskaren menar att explicit undervisning om pornografins risker inte nödvändigtvis behöver vara utgångspunkten i ett klassrum. Däremot kan öppna diskussioner och en trygg moderator bidra till att barn och unga, på ett naturligt och elevcentrerat sätt, främjas att diskutera etiska, sociala, ekonomiska, sexuella, relationella, personliga och erotiska intersektioner i relation till pornografiskt innehåll och dess budskap (Goldstein 2020).
Nicky Stanleys et al. studie ”Pornography, Sexual Coercion and Abuse and Sexting in Young People’s Intimate Relationship: A European Study” (2018) har genom en storskalig surveyundersökning och intervjuer studerat relationen mellan pornografikonsumtion, sexuellt våld, övergrepp och sexting. Sexting är sexuellt explicit media som skickas eller tas emot via sms. Studien visar att det finns ett samband mellan pornografikonsumtion och pojkars sexuella övergrepp mot flickor samt att pojkars och flickors förväntningar på sig själva i sexuella relationer kan bidra till skador. Studien visar att pornografi hade sökts fram på egen hand och fungerade som inspirationskälla där dominansbeteenden ofta bidragit till sexuellt våld utanför internet. Forskarna menar att det finns en korrelationsrisk mellan regelbunden pornografikonsumtion och ungas nyfikenhet om sexuella relationer genom sökandet efter kunskap vilket indikerar att unga kompletterar sex- och samlevnadsundervisningen. Forskarna menar att undervisningen ska inkludera ett kritiskt förhållningssätt gentemot pornografi och genom dess innehåll, budskap, för- och nackdelar, låta barn och unga diskutera på vilket sätt det kan påverka deras sexuella hälsa. Studien argumenterar för att sexualundervisningen ska inkludera kring frågor om jämställdhet, ansvar och sexualitet i relation till undervisning om pornografi (Stanley et al. 2018, s. 2940f).
Magdalena Mattebo (2014) har i sin avhandling Use of Pornography and its Associations
with Sexual Experiences, Lifestyles and Health among Adolescents lyft fram relationen mellan
pornografikonsumtion, livsstilar, sexuellt beteende samt inställningar till pornografi och sexualitet. Studien framhåller att hård- och våldspornografi är en stor del av ungdomars sexuella liv vilket påverkat deras livsstil, hälsa och sexualitetsuppfattning. Högkonsumenterna var pojkar men även flickor representerades i statistiken. Vidare framkommer att pornografi och pornografikonsumtionens potentiella inverkan på barn och ungas sexualitet inte varit föremål för diskussion i ungdomarnas liv mer än enstaka samtal med vänner och partners. Forskaren
14
menar att skolan bör implementera pornografidiskussionen i samarbete med andra instanser för att på bästa sätt främja barns sexuella hälsa (Mattebo 2014, s.67).
Samtliga studier inbegriper deltagare med åldrarna tretton och uppåt vilket innebär att forskningen enbart inkluderar barn i mellanstadiets årskurs 6. Det finns dock en viss indikation att mellanstadiebarn finns representerade i studierna eftersom tankar och känslor som uppkommit från deltagarnas barndom inkluderas. Samtliga studier är genomförda i så kallade industrialiserade länder varav västvärlden är tydligt representerat. Därav ses att studierna är användbara i föreliggande studie. Samtliga studier lyfter undervisningspraktiken, pornografikonsumtionens inverkan på barn och ungas sexualitet samt vuxnas ansvar. Detta är relevant i relation till syftet med föreliggande studie eftersom ett sexuellt dilemma mellan dessa inverkansfaktorer analyseras utifrån den kunskapsförmedling som tillgängliggörs av vuxna i barns närhet.
15
6 Metod och genomförande
Nedan presenteras studiens tillvägagångsätt gällande urval av undersökningspersoner och insamling av relevant data samt etiska överväganden och forskarens roll. Avslutningsvis presenteras analysverktyget som används för att tolka studiens data.
6.1 Urval
Föreliggande studie centraliserar biologilärares och vårdnadshavares röster som viktiga vuxna i barn och ungas liv. När urval bestäms kan det antingen vara målstyrt eller slumpmässigt (Bryman 2018, 496ff). I föreliggande studie tolkas urvalsgrupperna vara målstyrt utvalda medan respondenterna är slumpmässigt valda. Studiens mål har varit att komma i kontakt med biologilärare därför har andra lärare aktivt uteslutits och vårdnadshavarna inkluderar enbart kriteriet att vara vårdnadshavare oberoende av andra faktorer. Intresset för studien har således riktats mot respondenterna inom varje grupp. Därav tolkas respondenterna som slumpmässigt utvalda vilket kan påverka studiens resultat eftersom ideologier och andra faktorer kan spegla utsagorna. De som valt att medverka i studien har troligtvis ett intresse för studies syfte, därav kan resultatet förändras om ett annat urval görs i en ny studie.
Urvalet av biologilärarna grundades med förståelsen för att sex- och samlevnadsämnet i skolan främst bedrivs av biologilärare. Kontaktsökningen upprättades tidigt och genomfördes i första hand via fem kommunhemsidor i Stockholms Län. Totalt kontaktades 49 skolor genom att skicka en intresseförfrågan via epost (se Bilaga 1) till rektorer varav sex återkopplade att de, på grund av lärares höga arbetsbelastning, inte kunde medverka i studien och en rektor svarade att de ville medverka. På grund av den låga svarsfrekvensen från epostkontaktade skolor valdes att approchera NO- & biologilärargrupper på sociala medier. En intresseförfrågan skickades med information om studien (se Bilaga 2) och intresserade biologilärare för årskurs 4-6 ombads kontakta mig personligen för mer information. När intresset för studien hade bekräftats skickades en samtyckesblankett via epost (se Bilaga 3). I och med rådande situation med Covid-19 återsände biologilärarna en påskriven samtyckesblankett som ett skannat dokument via epost. Samtliga samtyckesblanketter har skrivits ut och raderats från epostdomänens inkorg och papperskorg. Sammantaget har tio biologilärare i mellanstadiet medverkat i studien. Förhoppningen var att intervjua fler biologilärare men i och med samhällssituationen med Covid-19, studiens omfattning och lärarnas arbetsbelastning har fler än tio lärare inte kunnat medverka.
Vårdnadshavare valdes ut som grupp eftersom de övergripande ansvarar för deras barns utveckling och hälsa. Ansvaret innebär att alltid stötta och finnas tillhands med en grund i
16
barnets bästa som rättighetssubjekt (SFS 1949:381). Vidare har vårdnadshavare generellt sätt en mycket nära relation till sina barn och utifrån personlig erfarenhet och samhällsdebatter i media, förstås att vårdnadshavares tankar kring deras barns utbildning i sex och samlevnad är många. Detta innebär i sin tur att barn erfar de första normerna kring sexualitet i hemmet vilka de tar med sig till skolan och skall hanteras av lärare. Grunden läggs därmed i hemmet medan skolan vidtar och samarbetar med hemmet för att tillgodose barnens rättighet till utbildning (Barnkonventionen 2018; Skolverket 2019). Därav ses att vårdnadshavare är ytterst relevanta för denna studie i och med att de, liksom lärare, ansvarar för deras barns välmående, utbildning och hälsa. Vårdnadshavare kontaktades via föräldraforum på sociala medier genom att beskriva studiens syfte, anonymisering och frivilliga deltagande tillsammans med en bifogad länk till det digitala formuläret (se Bilaga 4). Totalt har enkäten skickats ut i fem föräldragrupper varav 132 svar från vårdnadshavare har samlats in. Samtliga inlägg på sociala forum har raderats.
Sammantaget innebär detta att studien utgår från utsagor av tio lärare och 132 vårdnadshavare vilket ger två ojämna respondentgrupper. Om fler lärare hade kunnat inkluderas i studien hade resultatet också kunnat tolkas som mer tillförlitligt. Studien har helt utgått från vuxnas röster och det innebär att barn och ungas röster inte finns representerade. Orsaken till detta är bland annat på grund av etiska skäl. Barn och unga får inte medverka i studier utan vårdnadshavares godkännande vilket hade varit svåråtkomligt för denna begränsade studie. Vidare är ämnet relativt känsligt och kan upplevas skrämmande där frågor om pornografi, sexuella relationer och samlevnad inte kan ställas till barn och unga hur som helst. I sådana studier där barn inkluderas bör specifika etiska aspekter tas hänsyn till varav denna begränsade studie inte har kunnat möjliggöra detta. Vidare ses även att vuxna i nära relation till barn och unga är lärare och vårdnadshavare, dessa två grupper är således de grupper som direkt kan påverka vilka kunskaper barnen får med sig i livet. Om en förändring kring kunskapsförmedlingen av viktiga vuxna till barn och unga skall ske krävs ett synliggörande av rådande strukturer. Därför har denna studie medvetet avgränsat urvalsgrupperna till att enbart inkludera vårdnadshavare och biologilärare som makthavande grupper gentemot barn och unga.
6.2 Datainsamling
Semistrukturerade intervjuer och strukturerade intervjuer har använts för insamling av data eftersom syftet med studien centraliserar vuxnas föreställningar om barnets sexualitet i relation till undervisning i sex- och samlevnad vilket förutsätter utsagor från tilltänkta respondenter.
17
6.2.1 Semistrukturerade intervjuer – digitala videosamtal
På grund av rådande situation med Covid-19 har de semistrukturerade intervjuerna genomförts via digitala videosamtal. Den semistrukturerade intervjun möjliggör ett levande samtal mellan forskare och intervjuperson. Forskaren kan, förutom att ge frihet till intervjupersonen i samtalet, även ställa efterföljande frågor som möjliggör en utveckling av det intervjupersonen sagt. Det finns dock en risk att intervjupersonernas frihet leder bort från syftet med studien och svaren på efterföljande frågor kan vara svåra att sammanställa i syfte att få en helhetsbild av utsagorna (Bryman 2018, s.562f).
De semistrukturerade intervjuerna utgick från en konstruerad intervjuguide innehållandes teman och frågor att beröra (se Bilaga 5). Sex- och samlevnadsämnet kan upplevas känsligt, dels med tanke på den aktuella debatten, dels berörs innehåll som kan kännas privat. Därav ombads intervjupersonerna att berätta fritt om deras sex- och samlevnadsundervisning vilket öppnade upp samtalets huvudtema. Genom att ställa efterföljande frågor kunde studiens syfte centraliseras och samtidigt baseras på intervjupersonernas utsagor. För att inte centralisera värderingar i frågorna valdes att ställa ja- och nej-frågor med efterföljande uppmaning ”berätta gärna mer” eller frågor som ”varför/varför inte?” i syfte att få en fördjupad motivering kring utsagorna. Intervjuernas avslutande fråga inbegrep möjligheten att tillägga valfri utsaga. Vid samtliga intervjuer användes en diktafon med USB-minne för inspelning vilket möjliggjorde ett naturligt och interaktivt samtalsklimat. Interaktionen i intervjun uttrycktes som positiv från samtliga intervjupersoner. En orsak till detta kan vara den digitala videoformen som möjliggjorde en växelverkan mellan närhet och distans till och från ämne, forskare och intervjuperson.
6.2.2 Strukturerade intervjuer – digitalt formulär
Den strukturerade intervjun används såväl i kvantitativ som kvalitativ forskning och består av ett redan färdigställt intervjuschema med frågor som varken kan byta plats eller uteslutas av forskaren (Bryman 2018, s. 255f). Efterföljande frågor är inte möjligt i den strukturerade intervjun vilket kan ge upphov till svar som inte går att fördjupa ytterligare. Fördelen är att varje deltagare möter samma frågor och sammanställningen av intervjuerna säkerställer jämförelsebarheten. I vanliga fall innehåller en strukturerad intervju förkodade, slutna frågor eller fasta svarsalternativ (Bryman 2018, s. 256ff) dock innehåller den strukturerade intervjun i föreliggande studie även öppna frågor med möjligheten för respondenterna att motivera sin ståndpunkt. Detta var ett aktivt val eftersom syftet med studien är att lyfta vuxnas utsagor varav enbart slutna frågor och fasta svarsalternativ begränsar denna möjlighet. Vidare avslutades den
18
strukturerade intervjun med möjligheten för respondenterna att tillägga övriga kommentarer. Frågeformuläret som skickades ut digitalt innehöll således en blandning av fasta svarsalternativ och längre text-svar med möjligheten att motivera sina utsagor (se Bilaga 6).
6.3 Forskningsetiska överväganden
Forskare ska alltid följa de forskningsetiska principerna, såsom informations-, samtyckes-,
konfidentialitets- och nyttjandekravet (Tivenius 2015, s. 73f). Detta tagits i beaktande i
föreliggande studie. Båda intervjuformerna baserades på frivillighet och samtliga deltagare, biologilärare och vårdnadshavare, fick en beskrivning av studiens syfte. De intervjuade biologilärarna fick en samtyckesblankett skickad via epost vilket innan intervjun skickades påskriven tillbaka till mig via epost. Vårdnadshavare fick frivilligt gå in på frågeformulärets länk om de ville vara en del av studien. I frågeformuläret till vårdnadshavare framgick en kort beskrivning av studiens syfte, frågornas karaktär, frivillighet, hur data bearbetas och lagras, anonymitet och kontaktuppgifter till ansvarig forskare (se Bilaga 4) (Tivenius 2015, s.73f). Obligatoriska frågor användes inte i frågeformuläret eftersom detta kan bidra till en tvingande känsla i besvarandet av frågorna vilket i sin tur kan minska antalet respondenter i studien. Detta medför dock en inkonsekvent svarsfördelning där en fråga får fler svar än en annan. Syftet är dock inte att jämföra vårdnadshavares utsagor med varandra utan det är en gemensam bild av deras utsagor som studien syftar till att analysera i relation till de intervjuade biologilärarna.
Biologilärare fick, utöver samtyckesblanketten, en muntlig genomgång innan intervjun inleddes. Detta bidrog till att intervjupersonerna åter blev informerade om frivilligt deltagande, anonymitet samt hur data bearbetas och lagras. Eftersom en del av intervjupersonerna uppgav namn på platser och definierade sin könskategori förklarades censureringen av detta innan intervjun inleddes. Ett exempel är att könskategorisering ersatts med [motsatta könet] vid transkriptionen av intervjun. De inspelade semistrukturerade intervjuerna med biologilärarna transkriberades till ett dokument i datorns interna lagringsdisk. Därefter raderades samtliga ljudinspelningar från såväl USB-minne som papperskorgen på datorn. Vårdnadshavarnas svar laddades ner från det digitala frågeformuläret till datorns interna lagringsdisk och raderades från den digitala domänen. Samtliga inlägg i de olika sociala forumen har raderats i mån om att skydda alla deltagare som kommenterat eller på annat sätt visat sitt deltagande offentligt.
19
6.4 Analys av data
För att delvis besvara den första och andra frågeställningen i föreliggande studium används kvantitativa egenskaper av data. Data med kvantitativa egenskaper inbegriper sådant som kan beskrivas genom bland annat mängd (Reinecker & Jørgensen Stray 2017). Därav presenteras diagram med tillhörande text vilka ger en övergripande förståelse för undervisningsinnehållet i relation till de två urvalsgrupperna. Vidare analyseras kvalitativa egenskaper av data med en grund i kritisk barndomsteori (Young Bruehls 2012) genom Jørgensens & Philips (2002) beskrivning av Fairclaugh’s tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys. Fairclaugh’s modell ger en förståelse för hur språket genom sociala fenomen bidrar till att konstruera sociala identiteter, relationer, systematiserad kunskap och mening. Enligt denna modell finns en förståelse om att diskurser finns i språket som en diskursiv praktik vilket utövas inom ett visst område för att ge mening åt erfarenheter, bland annat genom olika teoretiska och ideologiska perspektiv. Oavsett inom vilken diskurs språket används för att kommunicera inkluderas tre nivåer, text, diskursiv praktik innehållandes produktion och konsumtion av text och en social
praktik (Jørgensen & Philips 2002).
Textnivån centraliserar den språkliga funktionen medan den diskursiva praktiken handlar om de processer som skapas genom produktion och konsumtion av texten. Den sociala praktiken lyfter ett vidare socialt sammanhang där kommunikationen centraliseras. Den diskursiva praktiken medierar7 mellan texten och den sociala praktiken och inkluderar analyser på två nivåer (text och diskursiv praktik). Vidare frambringas en förståelse för huruvida den diskursiva praktiken reproducerar diskurser samt vilka konsekvenser detta kan medföra den sociala praktiken. Detta innebär att varje kommunikativ handling är en funktion av den sociala praktiken som reproducerande eller utmanande inom diskursen. Därav är språket bärande i formandet av den sociala praktiken likväl som den sociala praktiken formar språket – en växelverkan i relation till diskursen. Texter kan således aldrig analyseras isolerat från andra aspekter utan måste, enligt Fairclaugh’s tredimentionella modell, analyseras i relation till andra texter och sociala praktiker (Jørgensen & Phillips 2002, s. 69ff). I likhet med Foucault (1980) är Fairclaughs förståelse för diskurser, ideologier och hegemonier att kunskap och mening produceras, reproduceras och transformeras i relation till maktordningar i samhället, såsom klass, kön och ålder. Ålder är en kategori där relationen mellan barn och vuxna baseras på ålderskategorisering för vad ett barn kan eller inte, vad den vuxna vet och därmed påverkar vad barnet får kunskap om.
20
Genom Jørgensen & Philips (2002) förståelse för Fairclaugh’s tredimensionella modell analyseras materialet i föreliggande studie genom biologilärares och vårdnadshavares utsagor (text), hur dessa utsagor kommuniceras och produceras (diskursiv praktik) samt om dessa utsagor bidrar till en rekonstruktion eller förändring.
• Textnivån: Transitivitet centraliserar språkets processer i relation till vilka objekt- och subjektpositioner som synliggörs eller osynliggörs. Modalitet fokuserar på hur språkproducenten relaterar sig själv till sina utsagor eller argument, bland annat genom hur explicit säker talaren är i sina utsagor kan en sanningshalt utrönas. Modalitet inbegriper även implicit förståelse för talarens röstläge och med vilken distans språket formas varav låg eller hög affinitet förstås. Ett exempel är ett påstående som till en början är säkert uttalat men avslutas med en osäkerhet genom att mildra det en aning; ”inga lärare ville vara med, eller ja en del kanske ville”. Genom detta kan således talarens processer, subjekt- och objektpositioner samt sanningshalt analyseras.
• Diskursiv praktik: Den diskursiva praktiken analyserar hur talarens text (det talade eller skrivna) produceras och konsumeras.
• Social praktik: Den sociala praktiken förstås först genom att utröna relationen mellan den diskursiva praktiken och diskursordningen för att sedan sammanlänka detta med sociala och kulturella aspekter. Det är genom denna sammanlänkning som talarens utsagor kan förstås som en rekonstruktion eller förändring inom den sociala praktiken.
Analysen besvarar därav följande frågor i relation till ett kritiskt barndomsperspektiv:
1. Vilka processer, explicita och implicita, används i talan avseende pornografi och barns sexualitet?
2. Hur framställs pornografi och barns sexualitet?
3. Vad framställs som sanning gällande pornografi och barns sexualitet? 4. Vilka subjekt konstitueras genom talet om pornografi och barns
sexualitet?
5. Vad problematiseras och exkluderas i talet om pornografi och barns sexualitet?
21
Ovanstående analysfrågor relateras till det teoretiska ramverket för studien varav ett kritiskt barndoms- och maktperspektiv samt barn som holistiskt sexuella varelser centraliseras. Den holistiska sexualiteten inbegriper kategorierna socialt och kulturellt, biologiskt,
kroppsmateriellt och psyko-sexuellt perspektiv med post-konstruktivistisk teori som grundpelare (Lykke 2009, 2010, 2012):
• Socialt och kulturellt: Faktorer som formas socialt och kulturellt, såsom interaktion människor emellan, media, normer och värderingar, samtycke, jämställdhet och genus. • Biologiskt: Här placeras faktorer som inbegriper fortplantning, puberteten och
hormoner.
• Kroppsmaterialistiskt: Kategorin centraliserar kroppens agens som objekt bärande av ett subjekt – i detta fall eleven. Kroppen som materialitet är hela kroppen, vilket i förhållande till studiets tema, bland annat, inbegriper kroppens anatomi, könens utseende och funktion, erogena zoner, sexmekaniker och orgasm.
• Psyko-sexuellt: Tankar, känslor, integritet, njutning och lust är delar som ingår i begreppet pysko-sexuellt.
6.4.1 Sammanfattning – analys av data
Utifrån Young Bruehls kritiska barndomsteori genom en kritisk diskursanalys används barns holistiska sexualitet utifrån socialt och kulturellt, biologiskt, emotionellt och kroppsmateriellt perspektiv. Därav analyseras vilka av dessa perspektiv som inkluderas och exkluderas i viktiga vuxnas föreställningar om barns sexualitet och sexuella nyfikenhet. Detta är en förutsättning för att medvetandegöra i vilken utsträckning dessa perspektiv kompletterar med kunskap i glappet mellan barns sexualitet, sexuella nyfikenhet och pornografi. Detta kan således synliggöra huruvida dessa föreställningar rekonstruerar eller utmanar kommunicerade maktrelationer i den sociala praktiken. Analyskategorierna inbegriper således en uppdelning av undervisningsteman, pornografi och barns sexualitet för att genom detta möjliggöra en djupanalys av utsagorna.
6.5 Rollen som forskare
Forskarens roll skall vara distanserad till såväl syfte, teori, metod och analys. Detta innebär att forskaren behöver vara medveten om sina erfarenheter och värderingar under studiets process
22
genom att förstå sina informanter på djupet och distansera sig från sig själv (Tivenius 2015, s.24f). Trots detta är det genom den kritiska diskursanalysen svårt för forskaren att vara objektiv eftersom en ingår i de diskurser som analyseras. Detta innebär att forskaren med stor sannolikhet också delar likande ”sunda förnuft” eller förgivettagna strukturer av materialet och därför har svårt att utröna diskurserna (Jorgensen & Philips 2002, s. 21). I ett land som Sverige, där en uttalat deklarerar mänskliga rättigheter och människans okränkbarhet genom skolans dokument likväl som lagar och förordningar, ser jag som forskare att studien i första hand bejakar barns rättigheter och de perspektiv som kan påverka dessa rättigheter. Min forskarroll påverkas således av Barnkonventionens där barnet är ett rättighetssubjekt vars rättigheter till utbildning, information och en god hälsa är prioriterat (UNICEF, Sverige 2018). Detta medför således en viss misstänksamhet av viktiga vuxnas föreställningar om barns som sexuella varelser eftersom den sexualmoral som genomsyras i samhället ställer barns sexualitet i relation till vuxnas sexualitet och övergrepp mot barn. Som forskande vuxen är även jag en del av den sexualmoral som råder i samhället vilket är något jag måste distansera mig från.
23
7 Resultat och analys
Resultatet delas in i två huvudkategorier Undervisningsteman och Det diskursiva glappet
mellan pornografi och barns sexualitet. Vidare delas dessa in i Biologilärare, Vårdnadshavare
och avslutas med en jämförelse mellan grupperna. Därav inleds avsnittet med en övergripande innehållsförståelse för sex- och samlevnadsundervisningen vilket delvis besvarar studiens första och andra frågeställning. Fortsättningsvis presenteras analysen av viktiga vuxnas inställning till pornografi och barns sexualitet vilket kompletterar och besvarar studiens samtliga frågeställningar.
7.1 Undervisningsteman
Nedan presenteras resultatet i form av stapeldiagram från lärarintervjuerna med tillhörande förklaring. Vidare presenteras vårdnadshavarnas svar på det digitala intervjuformuläret dels genom stapeldiagram, dels genom cirkeldiagram med tillhörande förklaring. Avslutningsvis summeras biologilärares och vårdnadshavares svar i ett jämförande diagram. Totalt baseras svaren på tio biologilärares och 132 vårdnadshavares utsagor och svar.
7.1.1 Biologilärare
Samtliga lärare planerade in puberteten, reproduktion, sex som samlag, graviditet, könens utseende, HBTQ, samtycke i sin planering. Hälften av lärarna inkluderade preventivmedel i sin planering. Två lärare planerade in undervisning om berusningsmedel, tobak och energidryck. En lärare inkluderade sexuella övergrepp i sin planering, en lärare inkluderade könsstympning och en inkluderade ett teologiskt samt etiskt perspektiv. Vid undervisning om pornografi och onani var det på initiativ av eleverna som majoriteten av lärarna svarade på frågor kring ämnet. Lärarna lyfte då Figur 1 – Biologilärarnas kommunicerade
undervisningsteman i sex- och samlevnadsämnet. Data är en tolkning av tio (10) utsagor.
10 10 10 2 1 10 8 2 3 10 1 2 1 0 2 4 6 8 10 PUBERTET GRAVIDITET KÖNENS UTSEENDE ASEXUALITET BERUSNINGSMEDEL/TOBAK SEX = FORTPLANTNING HBTQ SEXUELLA TANKAR/KÄNSLOR NORMER/VÄRDERINGAR SAMTYCKE/INTEGRITET NJUTNING SPRÅKBRUK SEXUELLA ÖVERGREPP Antal svarande
Undervisningsteman
-Biologilärare
24
pornografin som overklig. Onani lyftes enligt två lärare med förklaringen att det är okej att onanera och att det är något en gör om en vill. Samtliga lärare ansåg att undervisning om pornografi bör ske i högstadiet och om pornografin kommer upp i undervisningen på mellanstadiet bör det enbart förklaras lite kort och inte ingående. Majoriteten av lärarna ansåg att pornografi är ett svårt ämne och det finns en rädsla om att introducera något som inte existerar i elevernas liv ännu. Samtliga lärare ansåg att undervisning om sexuella aktiviteter skulle genomföras i högstadiet varav sexuella aktiviteter var samlag i form av heterosexuell penetrerande sex med fortplantning som syfte. Åtta av tio lärare berättade att eleverna frågat om sexuella aktiviteter som onani, oral-, anal- och penetrerande vaginalsex där lärarna bemött det genom att berätta att det finns variationer på sex men valt att inte gå in närmare på aktiviteterna. Majoriteten av biologilärarna lyfte att de ansåg att skolan hade det största ansvaret att förmedla kunskaper om sex- och samlevnad. Detta med motiveringen att alla föräldrar kanske inte känner sig bekväma att prata om det vilket kan leda till att alla barn inte får den undervisning de har rätt till.
7.1.2 Vårdnadshavare
Majoriteten av vårdnadshavare
anser att sex- och
samlevnadsundervisningen bör inkludera teman som; samtycke, HBTQ-frågor, ett vidgat sexbegrepp (sex är inte bara samlag), pornografi, kvinnlig orgasm, sexualisering i samhället, kroppens anatomi, könens funktion och utseende, normer och värderingar, njutning och erogena zoner, genusfrågor, känslor och preventivmedel, jämställdhet och verkligt sex vs. pornografi. Alkohol och droger, myter och missuppfattningar, språkbruk Figur 2 – Vårdnadshavares kommunicerade undervisningsteman i
sex- och samlevnadsämnet. Svaren baseras på en tolkning av 132 vårdnadshavares utsagor. 97,7% 52,6% 63,6% 84,8% 95,4% 57,5% 77,2% 98,1% 96,9% 98,4% 63,6% 94,6% 74,2% 17,4% 15,5% 68,9% 3,0% 60,0% 4,0% 74,6% 2,0% 7,0% 37,8% S A M T Y C K E H B T Q A S E X U A L I T E T V I D G A D S E X B E G R E P P P O R N O G R A F I K V I N N L I G O R G A S M S E X U A L I S E R I N G I S A M H Ä L L E T K R O P P S E N S A N A T O M I K Ö N E N S F U N K T I O N / U T S E E N D E N O R M E R / V Ä R D E R I N G A R G E N U S F R Å G O R N J U T N I N G / E R O G E N A Z O N E R P R E V E N T I V M E D E L S E X U E L L T Ö V E R F Ö R B A R A … G R A V I D I T E T / F O R T P L A N T N I N G S E X U E L L A K Ä N S L O R G R U P P T R Y C K J Ä M S T Ä L L D H E T S P R Å K B R U K V E R K L I G T S E X V S . P O R N O G R A F I M Y T E R / M I S S U P P F A T T N I N G A R A L K O H O L / D R O G E R P U B E R T E T
UNDERVISNINGSTEMAN
VÅRDNADSHAVARE
E N T O L K N I N G A V 1 3 2 U T S A G O R25
och grupptryck, graviditet, reproduktion samt sexuellt överförbara sjukdomar var teman som mindre än 30% av samtliga svarande givit som förslag.
Den större gruppen av vårdnadshavarna ansåg att pornografi bör undervisas om under mellanstadiet. Vidare var det 34% som menade att det bör ske på högstadiet, elva procent i lågstadiet och en liten andel ansåg att det i gymnasiet är lämpligt att undervisa om pornografi.
Majoriteten av vårdnadshavarna menar att det kunskapsförmedlande ansvaret om sex och samlevnad ligger både på skolan och hemmet men att skolan lättare kan se till att alla elever får med sig den kunskap de har rätt till. Detta med motiveringen att vårdnadshavare antingen känner sig obekväma eller inte kan hålla sig saklig.
7.1.3 Komparation av viktiga vuxnas val av undervisningsteman
I Figur 4 (s. 27) presenteras ett jämförande diagram av biologilärares och vårdnadshavares svar angående vilka undervisningsteman som respondenterna anser bör lyftas i sex- och samlevnadsämnet. Sammanställningen av de båda gruppernas svar innehåller en fördelning av teman genom en tolkning av respondenternas definitioner och utsagor.
Majoriteten av biologilärare ansåg att temana pubertet, reproduktion och fortplantning var de viktigaste att lyfta med eleverna medan föräldrar ansåg att samtycke var ett måste. Detta förstås efter svaren på frågor om vad respektive grupp anser måste lyftas i undervisningen. Det framkommer att lärare och vårdnadshavare lägger olika mycket vikt vid olika teman. Vårdnadshavare anser att sociala och kulturella samt materiella perspektiv bör vara centrala medan biologilärarna lägger större vikt vid biologiskt betingade perspektiv.
Figur 3 – Vårdnadshavares åldersrekommendation för undervisning om pornografi. Vårdnadshavarnas barn var spridda i olika årskurser varav årskurs 1 - 3 var det åldersspann som flest vårdnadshavare hade sitt/sina barn i. Cirkeldiagrammet visar en avrundning av procentenheten. För exakta siffror se förklaringsrutan.
1,00% 11,00%
49,00% 34,00%
5,00%
