För att besvara den andra delen av min frågeställning, om Korpi och Palmes idealtypiska modeller för välfärdssystem, kommer jag nu att diskutera vad basinkomsten skulle kunna innebära för det svenska bidragssystemet. Tidigare presenterade jag de två idealtyperna basic security modellen och den täckande modellen och beskrev vilka kriterium dessa två ställer på bidragsprogram. Den täckande modellen förespråkar ett bidragssystem som är universellt i den mån att det är tillgängligt för alla medborgare och inkomstrelaterat i den mån att den arbetande delen av befolkningen har fördelar i att bidragen baseras på ens tidigare inkomst. Basic security modellen är uppbyggd kring 52
att bidrag ska vara relaterade till medborgarskap eller insats. Basic security modellen är menad att lämna utrymme för att ekonomiskt aktiva medborgare ska kunna teckna privata försäkringar för att säkerställa sin ekonomiska levnadsstandard. 53
Som jag tidigare förklarat brukar Sveriges bidragssystem beskrivas som uppbyggt efter den täckande modellen i och med att stora delar av systemet baseras på tidigare inkomster samtidigt som bidrag finns tillgängliga för alla medborgare. Jag kommer nu att redogöra för vad en
basinkomst skulle kunna innebära för det svenska bidragssystemet. Genomgående i denna uppsats
Korpi, Palme. 1998. S. 669
52
Ibid. S. 668
har jag beskrivit två olika former av basinkomst, en som ersätter nuvarande svenska bidragssystem och en som samexisterar med det nuvarande. Jag kommer att utifrån Korpi och Palmes idealtyper beskriva hur det svenska bidragssystemet förändras i och med de två olika modellerna av
basinkomst.
Den första modellen för basinkomst, den som ersätter nuvarande bidragssystem, innebär att tidigare inkomstrelaterade bidrag försvinner för att ge plats åt en universell basinkomst som inte är
inkomstrelaterad utan utgår till samtliga medborgare på samma nivå. Alla medborgare får alltså tillgång till samma summa varje månad. Då bidrag inte längre är relaterade till inkomst kan inte detta bidragssystem betecknas som den täckande modellen. Istället innebär det att Sverige skulle närma sig basic security modellen där bidrag är närmre knutet till medborgarskap än inkomst. Basic security modellen är menad att ge arbetarklassen ett skyddsnät samtidigt som medelklassen är tänkta att skydda sina levnadsstandard genom privata försäkringar. Detta är en möjlig följd av en 54
basinkomst som ersätter nuvarande bidragssystem i Sverige då beroende på vilken nivå den läggs innebär den att arbetande individer inte kan upprätthålla samma levnadsstandard om de förlorar sina arbeten. Tillskottet i inkomst som basinkomsten innebär kan även ses som uppmuntrande att teckna en privat försäkring för dem som har råd med det, alltså främst individer med en högre inkomst. Korpi och Palme beskriver detta som negativt då höginkomsttagare och medelinkomsttagare får andra intressen än arbetare och fattiga. Klasserna splittras och leder till delade intressen vilket försvagar arbetarklassen jämfört med i den täckande modellen då arbetare och fattiga hade samma intressen som medelklassen vilket gjorde dem starkare. 55
Den andra modellen där basinkomst tillåts samexistera med det nuvarande svenska bidragssystemet skulle inte innebära en sådan splittring. Inkomstrelaterade program tillåts finnas kvar och är
tillgängliga för alla vilket innebär att färre i den täckande modellen kommer att teckna privata försäkringar. I betydligt större utsträckning än i basic security modellen blir det så att medel- och arbetarklassens intressen konvergerar, vilket Korpi och Palme menar är fördelaktigt för att minska fattigdom.
Korpi, Palme. 1998. S. 672.
54
Ibid. S. 671f.
För att hålla Sverige kvar inom den täckande modellen är det alltså nödvändigt att basinkomsten samexisterar med det nuvarande bidragssystemet. Problemet med denna modell är finansieringen. Att ge alla medborgare en månatlig utbetalning utan att kräva motprestation är kostsamt och när det inte heller finansieras med hjälp av indragna bidrag och besparingar inom byråkratin kan man undra var pengarna kommer att komma ifrån. Det är inte omöjligt att tänka sig att en finansiering av ett sådant bidragssystem som inkluderar det nuvarande och basinkomst skulle komma att tumma på andra delar av välfärdssamhället. Effekterna av denna reform är otydliga när det inte finns någon konkret plan för hur finansieringen ska gå till. Teoretiskt sett är det enda rimliga sättet att införa en basinkomst på att inkludera den med det nuvarande bidragssystemet. Men praktiskt finns det många oklarheter i hur reformen ska genomföras, framförallt hur den ska finansieras.
5.0 Resultat
Jag har i den här uppsatsen styrkt det första och tredje feministiska argumenten genom att visa hur de båda hypotetiska kvinnorna skulle tjäna på en basinkomst oavsett om den ersatte det nuvarande bidragssystemet eller inte, och oavsett vid vilken nivå utbetalningen lades. I det första argumentet där kvinnan skulle garanteras en större ekonomisk autonomi, har jag kunnat visa att en basinkomst möjliggör en separation från hennes partner vilket i sin tur innebär en mindre beroendeställning. Detta leder till positiva effekter i och med att det innebär att hon kan lämna sin partner, men jag har även visat att hon ges den ekonomiska autonomi som krävs för att hennes ställning inom
parförhållandet ska styrkas.
I det tredje argumentet gällande kvinnors oavlönade arbete har jag diskuterat hur en kompensation bör betraktas. Jag har kommit fram till att det är problematiskt att betrakta en basinkomst som en kompensation för oavlönat arbete, då samma summa även betalas ut till de som inte utför eller utför lite oavlönat arbete som till kvinnor som gör det på heltid. Jag kan dock konstatera att basinkomsten ger en större kompensation än vad som ges idag samtidigt som den ger ekonomiska förutsättningar för män att gå ned i arbetstid och ta ett större ansvar för det oavlönade arbetet. Men om detta kommer att ske är dock beroende av faktorer jag inte kan se i denna undersökning, en fråga är nämligen om män har något intresse att ge upp en del av sin inkomst för att ta ett större ansvar. Det finns även risker med denna modell då den lika gärna kan uppmuntra kvinnor att gå ned ytterligare i arbetstid, om mannen fortsätter arbeta heltid eftersom detta möjliggörs av en basinkomst.
Jag kan alltså inte avgöra hur utfallet av basinkomsten blir i detta fall. Den kan leda till mer jämlika parförhållanden där mannen går ned i arbetstid eller till mer ojämlika där kvinnan går ned
ytterligare i arbetstid. Jag kan dock, även om jag inte kan säga något om utfallet, konstatera att de ekonomiska förutsättningarna ges för att styrka argumentet.
Det andra argumentet om kvinnors ekonomiska situation i samhället visade sig vara problematisk. En basinkomst som ersätter nuvarande bidragssystem har jag visat är negativ på alla nivåer jag har provat för ensamstående kvinnor i behov av försörjningsstöd. För att basinkomsten ska kunna kompensera för det förlorade bidraget, behöver nivån av utbetalningen ligga på en väldigt hög nivå vilket innebär att individer som redan lönearbetar kommer att tjäna mycket på basinkomsten, samtidigt som det enda bidragstagare vinner är en högre autonomi. Utsatta kvinnor i samhället får alltså inte bättre ekonomiska förutsättningar med en basinkomst som ersätter försörjningsstödet. För att detta argument ska kunna styrkas behöver alltså basinkomsten samexistera med det nuvarande bidragssystemet. Även vid den lägsta nivån av basinkomst, ges ett positivt utfall på kvinnan i scenario två.
5.1 Slutsats
Genom att simulera fall utifrån tre vanliga feministiska argument, har jag kunnat visa hur en basinkomst som ersätter det svenska bidragssystemet inte är förenlig med att kvinnors ekonomiska förutsättningar förbättras utanför arbetsmarknaden. Ensamstående mödrars ekonomiska tillgångar blir inte bättre om inte nivån för basinkomsten läggs väldigt högt, vilket i sin tur leder till ökade klasskillnader och av den anledningen inte är önskvärt. Mitt argument är att en sådan basinkomst snarare försämrar än förbättrar det nuvarande svenska bidragssystemet, då det verkar försämra ekonomiska förutsättningar för ensamstående mödrar som är beroende av försörjningsstöd. En sådan form av basinkomst verkar även innebära att Sverige skulle lämna ett bidragssystem som är utformat efter den täckande modellen för att anamma ett bidragssystem mer likt basic security modellen. Som jag visat innebär detta negativa aspekter i och med att fler skulle ansluta sig till privata försäkringar och de fattigaste i samhället skulle få sämre förutsättningar att påverka.
För att en basinkomst ska styrka alla tre feministiska argument krävs att den inte ersätter det
nuvarande bidragssystemet. Fördelarna med detta är att jag har visat att en sådan basinkomst skulle kunna läggas vid en relativt låg nivå, men ändå uppvisa goda resultat i de fall jag simulerat och inte heller ta Sverige från den täckande modellen till basic security modellen. Men nackdelen är att en
sådan form av basinkomst tar ut några av de vanligaste argumenten på vilka reformen är uppbygd. Det första är att många som argumenterar för basinkomst gör det genom att hävda att nuvarande bidragssystem är inhumant och stigmatiserande. Det andra argumentet går ut på att de besparingar staten gör på att avveckla det nuvarande bidragssystemet skulle till stor del finansiera basinkomsten. Detta innebär att hur basinkomsten skulle finansieras är oklart och eftersom reformen är kostsam är det rimligt att fråga sig om modellen som inte ersätter nuvarande bidragssystem praktiskt ens är möjlig att implementera.
De resultat jag nått kan behöva närmas med viss försiktighet då jag enbart fokuserat på kortsiktiga effekter och ignorerat basinkomstens inverkan under längre tid. Men då dessa kortsiktiga effekter är de enda som går att observera utan att basinkomsten faktiskt existerar, innebär det att de
simuleringar jag gjort är det enda sättet att se ett faktiskt resultat idag. De nivåer jag valt att
undersöka kan även de tyckas vara godtyckliga men jag tycker mig ändå ha argumenterat för varför jag valt dessa nivåer och hur högre eller lägre nivåer kan komma att få för effekter i dessa fall.
Generellt visar mina resultat att feministiska förespråkare av basinkomst måste ta det jag visat i beaktning och fokusera på hur en basinkomst som inte ersätter nuvarande bidragssystem kan komma att finansieras. Den enda framkomliga vägen jag kan se att förespråkare av basinkomst kan ta är nämligen att argumentera för en basinkomst som inte ersätter nuvarande bidragssystem, då det andra alternativet, en basinkomst som ersätter det nuvarande svenska bidragssystemet, inte är att föredra framför nuvarande bidragssystem.
7.0 Referenser
Andö, Philip Sverige lever gott men risken för fattigdom ökar 11/02 2015 http://www.scb.se/sv_/ Hitta-statistik/Artiklar/Sverige-lever-gott-men-risken-for-fattigdom-okar/ Hämtad 16/11 2017
Basic Income Earth Network. About basic income http://basicincome.org/basic-income/ Hämtad 27/11 2016
Birnbaum, Simon. Basic income reconsidered: Social justice, Liberal justice and the demands of
equality New York Palgrave Macmillan 2012
Birnbaum, Simon Basinkomst - ett instrument för rättvisa och hållbarhet? Ekonomisk debatt. Vol 6. sid 17-27. 2013
Bradshaw, Jonathon & Ditch, John & Holmes, Hillary & Whiteford, Peter. A comparative study of child support in fifteen countries Journal of social policy Vol 3. No 4. 1993, sid.257-271
Frey, Carl Benedikt & Osborne, Michael A. The future of employment: How susceptible are jobs to
computerization? University of Oxford 2013
Försäkringskassan Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2015:7) om genomsnittlig och högsta
godtagbara bostadskostnader för år 2016
http://lagrummet.forsakringskassan.se/Foreskrifter/LFKFS1507.pdf Hämtad 20/11 2016
Försäkringskassan Socialförsäkringsrapport 2016:6 Barnhushållens ekonomi. Resultatindikationer
för den svenska familjepolitiken 2016 S.12
Korpi, Walter & Palme, Joakim. The paradox of redistribution of Equality: Welfare state
institutions, inequality, and poverty in the western countries, American sociological review Vol. 63 No 5. 1998 sid 661-687
Lillemets, Annika & Bergström, Stina & Mutt, Valter & Schlyter, Carl. Motion till riksdagen,
https://data.riksdagen.se/fil/2FC5C913-6052-420F-8616-6024A31209B3 hämtad 17/11 2016
Martinek, Hanne. Mothers social citizenship. the logics and effects of the German and Swedish welfare states. Skrifter utgivna av statsvetenskapliga föreningen i Uppsala Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis 2016
Mckay, Ailsa &Vanevery, Jo. Gender family and income maintenance: A feminist case for basic income. Social politics: International studies in gender, state and society. Vol 7. No 2. 2000
McLean, Caitlin. …And justice for all? Basic income and the principles of gender equity. Juncture
Special issue: Memory and meaning in Irish politics. Vol. 22, issue 4. 4/3 2016
Robeyns, Ingrid. Will a Basic Income do Justice to Women? Analyse & Kritik 23 (1): 88–105. 2001
Shulevitz, Judith. It’s payback time for women. New York Times 08/01 2016
http://www.nytimes.com/2016/01/10/opinion/sunday/payback-time-for-women.html?_r=1 Hämtad 15/11 2016
Socialstyrelsen, Sveriges officiella statistik. Statistik om ekonomiskt bistånd 2015. 22/6 2016 ISSN: 1401-0216
Socialstyrelsen Riksnormen för försörjningsstöd 2016 http://www.socialstyrelsen.se/ ekonomisktbistand/riksnormen Hämtad 20/11 2016
Statistikdatabasen SCB Biståndsmånader (under året) efter hushållstyp född i Sverige/utrikes, antal
barn och år. Hämtad 25/11 2016
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__SO__SO0203__SO0203B/ BidragstidFodd/table/tableViewLayout1/?rxid=d01c3260-364b-4f6e-91dd-1bb7d4658358
Statistiska Centralbyrån, Medelsvensson och andra topplistor statistisk årsbok 2014
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/OV0904_2014A01_BR_27_A01BR1401.pdf Hämtad 21/11 2016
Statistiska Centralbyrån På tal om kvinnor och män lathund om jämställdhet 2016 Örebro 06 2016
Tunberger, Pernilla & Sigle-Rushton, Wendy. Continuity in Swedish family policy reforms. Journal of European social policy vol 21 no 3. 2011
Van Parijs, Philippe Real freedom for all: what (if anything) can justify capitalism. Oxford. Clarendon press. 1995
Ådahl, Martin. C: Medborgarlön är dåligt för miljön Svenska dagbladet 7/10 2015 http://www.svd.se/c-medborgarlon-ar-daligt-for-miljon Hämtad: 15/11 2016
Åkerman, felicia Schweiz röstar om medborgarlön. Dagens Industri. 23/05 2016 http://www.di.se/ artiklar/2016/5/23/schweiz-rostar-om-medborgarlon/ Hämtad: 01/12 2016