Basinkomst och den svenska välfärden.
- En analys av feministiska argument för ett införande av basinkomst i Sverige.
Kandidatuppsats i statskunskap, Statsvetenskapliga institutionen Författare: Nils Bolin, Handledare: Pernilla Tunberger Höstterminen 2016, Uppsala Universitet
Word count: 12 643
1.0 Inledning 3
1.1 Syfte och frågeställning 4
2.0 Teoretiskt ramverk 5
2.1 Definition 6
2.2 Nivå 7
2.3 Synen på bidrag 8
2.4 Det svenska välfärdssystemet 8
2.5 Universalism och omfördelning 8
2.6 Från Encompassing till basic security 9
3.0 Metod 11
3.1 Avgränsningar 12
3.2 Argument 13
3.3 Motargument 15
3.4 Val av fall efter argumenten 16
4.0 Simulering av fall 18
4.1 Variabler i datamatrisen 18
4.2 Scenario 1 19
4.3 Scenario 2 21
4.4 Scenario 3 25
4.5 Basinkomsten och idealtyperna 30
5.0 Resultat 32
5.1 Slutsats 33
7.0 Referenser 35
1.0 Inledning
I september 2013 publicerade Carl Benedikt Frey och Michael A. Osborne från Oxfords universitet en studie där de uppskattade att 47% av alla jobb i USA med stor sannolikhet kommer att
automatiseras inom de kommande 20 åren. Siffrorna som presenterades i studien är kontroversiella 1 och har lett till en omfattande debatt bland statsvetare, ekonomer och andra samhällsvetare. De som accepterar automatiseringens premisser hävdar att följden av denna stundande tekniska revolution blir en omfattande arbetslöshet där stater inte kan tillgodose en stor grupp medborgare det arbete som idag behövs för att tillfredsställa mänskliga behov. Lösningen på detta problem beskrivs allt oftare vara basinkomst.
Även i Sverige gör basinkomst som idé återigen framsteg efter att de senaste åren ha varit lagd i malpåse. Den sjätte oktober 2015 lämnade fyra riksdagsledamöter från Miljöpartiet in en motion där de krävde att staten utfärdar en utredning av basinkomst och dess möjliga effekter på det svenska samhället. Avsändarna av motionen argumenterar för den potential basinkomst som reform besitter för att bekämpa fattigdom, men betonar även hur kvinnor som grupp i samhället har mycket att tjäna på basinkomst. 2
Några av de starkaste och mest frekvent använda argumenten som används av förespråkare för basinkomst grundas nämligen i reformens potential att verka för en större jämställdhet i samhället.
Jag kommer i den här uppsatsen granska vanliga feministiska argument bland förespråkare av basinkomst och sedan applicera reformen på ett antal simulerade, alltså hypotetiska, fall ur olika samhällsgrupper för att tydliggöra vilka ekonomiska effekter reformen skulle ha på de individer förespråkarna hävdar tjänar på reformen. Målet är att ur ett feministiskt perspektiv granska huruvida de feministiska argumenten för basinkomst håller eller inte.
I Ingrid Robeyns artikel ”Will a basic income do justice for women” delar hon upp potentiella effekter av basinkomst i två olika delar efter i vilken tidsordning de kan förväntas ske. Den första delen består av kortsiktiga effekter på inkomst, arbetskraftsutbud och direkta förändringar i välmående. Den andra delen är långsiktiga effekter såsom psykologiska effekter på hemmafruar,
Frey, Carl Benedikt och Osborne, Michael A. The future of employment: How susceptible are jobs to computerization
1
2013 S. 38.
Lillemets, Annika et al. Motion till riksdagen, basinkomst. 2015 S.3,
2
devalvering av mänskligt kapital och andra effekter basinkomsten spiller över på. Feministiska 3 argument och artiklar skrivna om ämnet rör ofta de långvariga effekter reformen skulle kunna medföra för kvinnor i parförhållanden och på arbetsmarknaden. Jag kommer i den här uppsatsen dock att fokusera på den första delen, de kortsiktiga effekterna. I och med att de förväntas ske direkt är de enklare att undersöka.
Basinkomst har diskuterats i många länder tidigare, experimenterats med i både Kanada och USA, men aldrig införts. De empiriska studier som utförts är intressanta men går inte att rakt av applicera på Sverige främst på grund av skillnader i välfärdssystem landen emellan. I det svenska
välfärdssystemet, där många är berättigade bidrag av olika slag, blir förslag om basinkomst ofta problematiska då frågan rörande huruvida bidrag fortfarande ska existera i ett samhälle med basinkomst delar förespråkarna i olika läger.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en basinkomst behöver utformas för att leva upp till feministiska argument för reformen. Kvinnor pekas ofta ut som en grupp som skulle tjäna på basinkomst och genom att analysera förändringar i kvinnors ekonomiska situation efter en
basinkomst införts avser jag granska huruvida detta stämmer eller inte. Detta kommer jag att göra genom att välja ett antal individer som enligt feministiska argument bör tjäna på basinkomst. Jag kommer att göra detta genom att först redogöra för de mest frekvent förekommande feministiska argumenten för basinkomst, analysera vilka grupper som sägs tjäna på reformen, simulera kvinnor som får illustrera dessa grupper och sedan applicera en månatlig basinkomst på dessa kvinnor för att se hur deras ekonomiska förutsättningar förändras.
När jag gjort detta hoppas jag kunna avgöra huruvida dessa kvinnors ekonomiska förutsättningar förbättrats såsom feministiska förespråkare av reformen hävdar. Jag hoppas även kunna beskriva hur olika nivåer av basinkomst påverkar ekonomiska förutsättningar samt hur en basinkomst kan komma att behöva utformas för att samspela med det redan existerande svenska bidragssystemet.
Anledningen till att jag i denna uppsats valt kvinnor i Sverige som fall är för att det på sätt och vis går att betrakta Sverige som ett least likely fall för en fungerande basinkomst som ersätter redan existerande välfärdssystem. I och med det redan utbredda och generösa välfärdssystem som finns i
Robeyns, Ingrid. Will a basic income do justice for women? 2001. S. 90.
3
Sverige är det intressant att undersöka om en basinkomst som ersätter detta system kan vara önskvärt. Jag har även valt detta fall då det så vitt jag vet aldrig utförts en liknande studie på basinkomst i Sverige. Min frågeställning syftar därför till att först undersöka hur en
basinkomstmodell i Sverige bör se ut för att vara förenlig med de feministiska argument jag kommer att presentera. För att kunna uttala mig om det svenska bidragssystemet och förändringar en basinkomst skulle innebära behöver jag även redogöra för hur det svenska bidragssystemet ser ut idag. Jag kommer att göra detta utifrån de idealtyper som Korpi och Palme ställt upp i artikeln The paradox of redistribution, strategies of equality. Utifrån två av dessa idealtyper kommer jag sedan beskriva hur basinkomsten kan komma att förändra det svenska bidragssystemet. Min frågeställning blir därför två frågor där den första är min huvudsakliga fråga som den största delen av uppsatsen kommer att ägnas åt. Den andra frågan är till för att ge en utgångspunkt av hur det svenska bidragssystemet ser ut samt problematisera vissa förändringar ett införande av basinkomst skulle innebära för det svenska välfärdssystemet.
Hur kan en basinkomst utformas i Sverige för att vara förenlig med tre vanliga feministiska
argument för basinkomst? Hur kan en basinkomst påverka det svenska välfärdssystemet utifrån hur Korpi och Palme beskrivit det?
2.0 Teoretiskt ramverk
Basinkomst eller medborgarlön som det även har kommit att kallas är ingen ny idé. Redan på 1700- talet lade Thomas Paine fram ett förslag som på många vis liknar det jag i den här uppsatsen
genomgående kommer att kalla för basinkomst. I Sverige har Miljöpartiet varit det större parti som 4 mest frekvent diskuterat ett införande av denna ovillkorade utbetalning men bland reformens förespråkare går det att hitta representanter i de flesta politiska strömningar såväl långt ut på vänster- som på högerkanten. Anledningen till detta är att basinkomst kan ställas upp på många olika sätt beroende på vilket värde som önskas maximeras. Bland gröna förespråkare betonas exempelvis ofta att finansieringen kan ske genom hårdare beskattning på utsläpp och företag inom miljöfarliga branscher. Längre ut på vänsterkanten läggs snarare tonvikten på basinkomstens omfördelande förmåga i och med en finansiering genom hård beskattning av höginkomsttagare. 5 Vilket värde som önskas maximeras är inte av stor relevans för min uppsats. Målet är nämligen inte
Birnbaum, Simon. Basic income reconsidered: Social justice, Liberal justice and the demands of equality. 2012 S.4.
4
Birnbaum, Simon Basinkomst - ett instrument för rättvisa och hållbarhet? 2013 S.20.
5
att undersöka reformens långvariga effekter utan om utfallet leder till tillräckligt förbättrade ekonomiska förutsättningar för att ökad jämställdhet ska vara möjlig.
2.1 Definition
En viktig förespråkare för basinkomstsrörelsen är belgaren Philippe Van Parijs. Hans verk ”Real freedom for all, what (if anything) can justify capitalism” ligger ofta till grund för artiklar och studier utförda i ämnet. Anledningen till att jag valt hans definition är delvis för att den ofta använts i tidigare akademiska sammanhang, men även för att Van Parijs ställning inom basinkomströrelsen då han var med och grundade den största internationella organisationen för basinkomst.
Definitionen i sig är inte heller kontroversiell utan verkar i stort stämma överens med de flesta andra definitioner som gjorts.
Van Parijs ställer upp sin definition med hjälp av fyra kriterier som alla måste uppfyllas för att utbetalningen ska kunna klassas som ovillkorad och därmed som en basinkomst. Enligt denna definition är basinkomst en allmän och individuell inkomst betalad av staten till alla fullständiga medlemmar av samhället. Detta ska gälla (1) även om hen inte är villig att arbeta, (2) oavsett om hen är rik eller fattig, (3) oavsett vem hen lever med, och (4) oavsett i vilken del av landet hen lever. Om dessa fyra kriterier är uppfyllda menar alltså Van Parijs att utbetalningen kan klassas 6 som ovillkorlig.
Basinkomsten är tänkt att vara en trygghet på vilken en medlem av samhället kan luta sig tillbaka på. Definitionen som gavs måste betraktas som minimalistisk då den syftar till att inkludera alla 7 fullständiga medlemmar av ett samhälle utan att ge något som helst utlåtande om hur stor
utbetalningen bör vara, hur den ska finansieras eller huruvida den bör ersätta alla andra bidrag. Den tar inte heller ställning i frågan om huruvida enbart medborgare bör få tillgång till basinkomsten.
Enligt denna definition kan utbetalningen visa sig vara otillräcklig för att förse en medborgare med de mest basala nödvändigheter och ändå per definition vara en basinkomst. I min uppsats kommer 8
Van Parijs, Philippe Real freedom for all: what (if anything) can justify capitalism. 1995, S.35.
6
Ibid.
7
Ibid.
8
jag att anta att utbetalningen sker månadsvis vilket verkar vara den modell de flesta förespråkare önskar se.
2.2 Nivå
”A majority of members attending BIEN’s General Assembly meeting in Seoul on July 9, 2016, agreed to support Basic Income that is stable in size and frequency and high enough to be, in combination with other social services, part of a policy strategy to eliminate material poverty and enable the social and cultural participation of every individual. We oppose the replacement of social services or entitlements, if that replacement worsens the situation of relatively
disadvantaged, vulnerable, or lower-income people.” 9
Beslutet som citatet ovan anger klubbades igenom på Basic income earth networks ”BIEN” (den största internationella föreningen för basinkomst) general assembly 2016. Beslutet ger vissa fingervisningar för var nivån bör läggas men själva summan är fortfarande oklar. När Schweiz genomförde en folkomröstning om basinkomst var förslaget att den månatliga utbetalningen skulle ligga på 2500 franc alltså 20 000 kr. Andra önskar se nivån läggas vid en absolut lägsta gräns för vad som behövs för att överleva. Pengar till hygienartiklar och en stor säck ris räcker enligt vissa.
Det är dock viktigt att vara medveten om att i och med att Schweiz är ett av världens dyraste länder att leva i ligger gränsen för relativ fattigdom på cirka 20 600 kr i månaden, vilket innebär att en sådan basinkomst på gränsen till relativ fattigdom i Sverige hade varit betydligt lägre. 10
I denna uppsats kommer jag att pröva tre olika nivåer, 8 000 kr, 12 000 kr och 16 000 kr i månaden för att undersöka skillnader i utfallen i disponibel inkomst. Valet av dessa nivåer beror på att det är återkommande siffror i diskussionen. Det vanligaste verkar vara att argumentera för en basinkomst runt 12 000 kr men det finns förespråkare för både lägre och högre. För att gardera mig mot kritik att jag utgår från en felaktig summa, har jag därför tagit med tre olika nivåer inom ett spann på 8 000 kr. Basinkomsten är i enlighet med de flesta argument för basinkomst skattefri vid alla nivåer för alla medborgare i samhället.
Basic Income Earth Network. About basic income.
9
Åkerman, Felicia. Schweiz röstar om medborgarlön Dagens Industri 23/05 2016.
10
2.3 Synen på bidrag
I det beslut jag nyss citerade från BIEN är det av stort intresse för min uppsats att de beslutat att om en basinkomst som ersätter bidrag försämrar situationen för människor som är beroende av sina bidrag så bör bidragen inte ersättas utan att fortsätta att utbetalas. Detta kan verka motsägelsefullt eftersom många argument för basinkomst grundas i uppfattningen att nuvarande bidragssystem är tungrodda, inhumana och dyra. Att den största internationella organisationen för basinkomst går ut och säger att bidrag får samexistera med basinkomst är i vissa fall därför kontroversiellt.
Detta blir relevant för min undersökning i och med att Sverige är en jämförelsevis generös
välfärdsstat som betalar ut stora summor i bidrag till många av sina invånare. Det är därför av stor vikt att se till skillnader i utfall mellan en basinkomst som inte inkluderar existerande bidrag och en som tillåter en samverkan mellan basinkomst och bidrag.
2.4 Det svenska välfärdssystemet
I och med att jag undersöker en reform som skulle innebära en stor förändring av det svenska välfärdssystemet, behöver jag även beskriva det som existerar nu. Som jag tidigare nämnt kommer jag att i denna uppsats att utgå från två olika modeller av basinkomst, en som inkluderar det nuvarande välfärdssystemet, och som därmed behåller alla bidrag, och en modell som ersätter samtliga bidrag. Jag kommer i denna uppsats enbart fokusera på statliga ekonomiska utbetalningar till individer eller hushåll när jag menar bidrag och därmed utgå från att institutioner som förskola och sjukvård som fortfarande är statligt finansierade.
2.5 Universalism och omfördelning
I Hanne Martineks avhandling ”Mothers social citizenship, the logics and effects of the German and Swedish welfare states” använder Martinek sig av det hon kallar three logics of social policies. 11 Dessa tre logics eller huvuddrag som jag kommer att kalla dem är utformade som analytiskta verktyg för att undersöka villkoren för hur kvinnors sociala rättigheter garanteras mödrar, och hur de rättfärdigas. De tre huvuddragen är omfördelning, likvärdighet och universalism. Jag kommer 12 att beskriva universalism och omfördelning då dessa två är av störts relevans för Sveriges
välfärdssystem.
Martinek, Hanne Mothers social citizenship 2016 S.35.
11
Ibid.
12
I Sverige har de flesta sociala åtgärder varit utformade i enlighet med universella principer.
Barnbidrag och förskola är båda exempel på åtgärder utformade för att finnas tillgängliga, i enlighet med universalismen, för alla mödrar i samhället enbart baserat på att de är medborgare eller har varit bofasta i Sverige en viss period. En av få sociala rättigheter utformad med omfördelning som 13 huvuddrag är försörjningsstödet. Försörjningsstödet syftar till att distribuera skatteintäkter från lönearbetare till individer utan en inkomst vid risk för fattigdom. Basinkomsten passar snarare in i 14 det universala huvuddraget då den tillfaller alla i ett samhälle enbart baserat på medborgarskap eller på kriteriet att individen varit bofast en längre tid i landet.
Den svenska välfärdsmodellen är alltså en blandning av universella och omfördelande huvuddrag.
Vad detta innebär kommer jag att förklara genom att använda mig av Korpi och Palmes idealtypiska välfärdsmodeller.
2.6 Från Encompassing till basic security
I Korpi och Palmes ”The paradox of redistribution and strategies of equality: welfare state institutions, inequality and poverty in the western countries” beskrivs fem olika idealtyper av välfärdssystem som kan användas för att klassificera olika staters strategier för att avgöra vem som är berättigad vilka förmåner. Bland dessa fem finns det två som är relevanta för denna uppsats, då 15 den första idealtypen inkluderar den välfärdsstat basinkomsten skulle komma att innebära och den andra rymmer det välfärdssystem som existerar i Sverige idag. 16
Den första idealtypen är den så kallade basic security modellen. Denna modell utmärker sig i att bidrag och andra förmåner är villkorade antingen runt insats eller runt medborgarskap. 17
Basinkomsten som reform passar in i denna modell då den ställs upp som villkorad efter medborgarskap.
Ibid S.43.
13
Martinek, Hanne Mothers social citizenship 2016. S. 71.
14
Korpi, Walter, Palme, Joakim. The paradox of redistribution of Equality: Welfare state institutions, inequality, and
15
poverty in the western countries, American sociological review Vol. 63 No 5 1998 S.665.
Ibid S.682.
16
Ibid S.668.
17
Den andra idealtypen är den så kallade ”encompassing model” här översatt till den täckande
modellen. Denna modell liknar den tidigare beskrivna modellen med den enda avgörande skillnaden att bidrag är villkorade både runt inkomst och medborgarskap. Sverige räknas in i denna idealtyp 18 då det både finns bidragstyper som är villkorade efter enbart medborgarskap och bidrag som är villkorade efter ens insatser. Exempel på dessa är barnbidraget som går ut till alla föräldrar oavsett inkomst eller arbetssituation medan pensionssystemet är uppbyggt efter ens tidigare inkomst från arbetsmarknaden.
Korpi och Palme argumenterar för att en universell modell maximerar jämlikhet, men är tydliga med att universella åtgärder inte bidrar till större jämlikhet utan att vara inkomstrelaterade. 19 Välfärdssystemet ska enligt Korpi och Palme alltså vara tillgängligt för alla i samhället men hur stora utbetalningar en individ är berättigad ska bero på dennes inkomster. På detta vis går det även att tolka det universella huvuddraget presenterat av Martinek, medan basinkomsten är universell i den mån att den utgår till alla medlemmar av ett samhälle helt och hållet utan att vara
inkomstrelaterad.
I basic security modellen får alltså låginkomsttagare och höginkomsttagare del av samma summa i bidrag precis som i fallet basinkomst. Detta innebär att låginkomsttagare relativt sett tjänar mer på denna modell än höginkomsttagare, vilket enligt Palme och Korpi innebär att medelklassen och höginkomsttagare kommer att vända sig till privata försäkringar för att säkra sin levnadsstandard om något oförutsett skulle hända. I den täckande modellen som Sverige idag tillhör minskar 20 behovet av privata försäkringar eftersom bidragssystemet är inkomstrelaterat. Detta innebär att medelklassen och låginkomsttagare har liknande intressen gällande bidragssystemet, vilket stärker deras inverkan på hur politiken utformas och därmed genererar den täckande modellen det bredaste stödet för en stor välfärdsmodell. En basinkomst som ersätter nuvarande svenska bidragssystem 21 skulle alltså innebära att Sverige gick mot en basic security modell av välfärd.
Ibid S. 669.
18
Korpi, Walter, Palme, Joakim 1998 S. 683.
19
Ibid S. 672.
20
Ibid S. 671f.
21
3.0 Metod
I och med att min frågeställning syftar till att beskriva hur en basinkomst skulle behöva utformas för att vara förenlig med de feministiska argumenten behöver jag statistik rörande kvinnors ekonomiska situation i Sverige idag för att kunna redogöra för hur de kan komma att påverkas av en basinkomst.
Basinkomst har aldrig blivit utred av någon svensk statlig myndighet och den har heller inte prövats som experiment i någon kommun så som i exempelvis Kanada och Finland. Därför, för att komma så nära verkligheten som möjligt utan att ha några faktiska fall att tillgå, kommer jag med hjälp av svensk befolkningsstatistik att simulera tre fall där tre scenarion får illustrera de grupper i samhället som feministiska förespråkare av basinkomst hävdar skulle vinna på reformen.
Vad gäller dessa scenarion kommer jag utgå från tre kvinnor, beräkna deras inkomst beroende av livssituation och utesluta utgifter helt och hållet. Målet med studien är att analysera hur kvinnors inkomst skulle förändras i och med en basinkomst och för att göra det behöver jag enbart se till tidigare inkomst, hur stor ökning basinkomsten skulle innebära och hur stor förlust den skulle innebära i uteblivna bidrag. Några antaganden kommer att göras om individernas livssituation men dessa kommer jag gå in på närmre när jag presenterar fallen mer ingående.
Simulering av fall är en metod som använts av bland annat Jonathon Bradshaw et al. i ”A
comparative study of child support in fifteen countries”. Det är en metod som lämpar sig bra för 22 att beskriva olika utfall av välfärdsreformer. Metoden möjliggör även att jämföra bland individer inom välfärdssystemet.
Fördelen med att jag använder mig av simulering som metod är att det blir möjligt att jämföra grupperna hur deras inkomster ser ut före och efter det att en basinkomst realiserats. En annan 23 fördel med denna metod är att jag kommer kunna pröva olika nivåer av basinkomst och granska vid vilken nivå den blir gynnsam för de individer jag undersöker. Eftersom det inte råder något
konsensus för vid vilken nivå basinkomsten bör ligga, blir detta av stor betydelse för min uppsats då påverkan på individernas ekonomi kommer att styras mycket av vid vilken nivå utbetalningen läggs.
Min uppsats kommer därför bli möjlig att applicera på flera möjliga verkliga scenarion och målet är
Bradshaw, Jonathon et al, A comparative study of child support in fifteen countries Journal of social policy Vol 3. No
22
4. 1993, S.258.
Ibid.
23
att det ska gå att få ett konkret uttalande hur basinkomsten kommer påverka kvinnors ekonomi vid ett flertal olika nivåer.
Reformer är ofta resultatet av debatt och långtgående arbete. De är även inramade för att uppnå önskad effekt av politikerna som inför dem. Människors beteenden och tankemönster påverkas av de normativa uppmaningar som politiska reformer för med sig. Nackdelen med att använda sig av 24 simulerade fall är att jag inte kommer kunna se till inverkan från dessa normativa påtryckningar. I denna studie kommer jag exempelvis inte kunna se direkt hur arbetsfördelningen mellan en man och en kvinna i ett heterosexuellt parförhållande påverkas av basinkomst. Det jag däremot kommer kunna se är om basinkomsten påverkar kvinnors ekonomiska förutsättningar tillräckligt för att förändringar blir möjliga.
En annan nackdel med min metod är att systemen jag beskriver kommer att beskrivas som de borde fungera och inte hur de faktiskt fungerar. Gällande basinkomsten kan jag bara spekulera i hur en 25 sådan skulle komma att se ut eftersom det inte delas ut någon basinkomst i Sverige. Även i
försörjningsstödet, som spelar en viktig roll i en av mina simuleringar, kommer jag utgå från hur det är uppställt enligt Socialtjänsten och inte hur det faktiska utfallet ser ut.
De flesta argument rörande basinkomstens möjliga positiva effekt på kvinnor bygger på att kvinnor i och med en basinkomst kommer att se en förändring i sina ekonomiska tillgångar, vilket i sin tur leder till förändringar i uppfattad trygghet och autonomi. I denna uppsats har jag valt att rikta in mig på just detta och granska hur stor denna effekt kan tänkas vara, om de ekonomiska tillgångarna ökar tillräckligt för att en förändring ska vara rimlig att vänta. Jag kommer även kunna säga hur stor basinkomsten bör vara och hur den i så fall bör utformas.
3.1 Avgränsningar
Jag har valt att avgränsa mig till Sverige i denna uppgift. Det är intressant att granska Sverige eftersom Sverige globalt sett är ett land med ett mycket generöst välfärdssystem. I internationella sammanhang där basinkomst diskuteras står ofta basinkomst som alternativ till ett icke befintligt eller minimalt välfärdssystem. Anledningen till att jag inte valt ett most likely fall, är för att det
Tunberger, Pernilla & Sigle-Rushton, Wendy. Continuity in Swedish family policy reforms. Journal of European
24
social policy vol 21 no 3. 2011 S.230.
Bradshaw et al 1993 S.258.
25
känns relevant att undersöka basinkomstens roll i ett land med ett välutvecklat välfärdssystem som Sverige. Att basinkomst skulle innebära en förbättrad livssituation i ett land helt utan socialt skyddsnät är inte överraskande, men om det går att appliceras på ett land med välutbyggt socialt skyddsnät har jag styrkt argumenten. Många av dessa argument är framförda av internationella forskare med andra länder än Sverige i åtanke. Min undersökning kommer även att ge ett utlåtande om argumenten går att applicera rakt av på även på Sverige. Jag kommer enbart analysera
heterosexuella parförhållanden då det går att se till skillnader och ojämlikheter mellan könen i dessa.
I Ingrid Robeyns artikel ”Will a basic income do justice for women” delar hon upp effekterna av basinkomst i två olika delar. Jag har valt att i den här uppsatsen fokusera på det hon kallar ”first order effects”. First order effects kan kännetecknas genom att vara synliga, viktiga, lättupptäckta effekter som sker inom en kort tid. Några exempel Robeyns tar upp är förändringar i
arbetskraftsutbudet, inkomster och inom välmående som effekt av förändring inom professionella aktiviteter. Av dessa kortsiktiga effekter anser jag att förändring av inkomst är den viktigaste och 26 för de resterande effekterna utlösande faktorn, eftersom basinkomst som reform kortsiktigt enbart innebär en förändring i inkomst. Därför är det vid analysen av denna förändring huvuddelen av mitt fokus kommer att ligga.
3.2 Argument
I debatten för basinkomst som feministisk reform går det att spåra tre frekvent återkommande argument. Ingrid Robeyns redogör för dessa i sin artikel ”Will a basic income do justice for women”. När det talas om basinkomst som feministisk reform så är det dess möjliga effekter på kvinnors ekonomiska självbestämmande och obetalda arbete som lyfts fram som de främsta
anledningarna till att reformen bör betraktas som positiv ur ett jämställdhetsperspektiv. Jag kommer ställa upp dessa argument och sedan identifiera vilka jag anser att argumenten berör, för att sedan simulera fall utifrån dessa grupper.
1. Kvinnors valmöjligheter
Kvinnors valmöjligheter blir enormt mycket större i och med att de säkras en inkomst. Eftersom arbetsmarknaden inte är lika tillgänglig för kvinnor som för män och eftersom kvinnor genom livet
Robeyns, Ingrid 2001 S.90.
26
pressas att ta hand om hushåll snarare än göra karriär innebär detta att många kvinnor hamnar i en beroendesituation av byråkrater, sina chefer och pojkvänner. Många kvinnor har inte möjligheten att lämna sina pojkvänner eller jobb eftersom det skulle innebära en allt för stor förlust i inkomst.
Kvinnor ska kunna leva ett värdigt liv utan att tvingas anpassa sig efter arbetsmarknaden som är uppbyggd efter manliga ideal och kvalifikationer. 27
Denna problematik rörande valmöjligheter och arbete är central bland förespråkare av basinkomst och gäller generellt hela befolkningen. Men den drabbar i större utsträckning kvinnor än män.
Kvinnor i heterosexuella parförhållanden har ofta lägre inkomst än sina män, vilket innebär att män ekonomiskt tjänar på separationer medan kvinnor i stor utsträckning gör en förlustaffär. Studier utförda i England visade exempelvis att kvinnors inkomster efter skilsmässa i snitt minskar med 14% samtidigt som mäns inkomster ökar med 2%.28
2. Garantera inkomst utanför arbetsmarknaden
Det andra argumentet baseras på faktumet att kvinnor idag löper högre risk än män att hamna i fattigdom. Basinkomsten kan här konkret fungera som stöd till dessa kvinnor eftersom de 29 garanteras en inkomst. Detta är ett återkommande argument i debatten rörande basinkomst, inte bara gällande jämställdhet, utan många förespråkare betonar basinkomstens förmåga att överlag i samhället skapa en större ekonomisk trygghet och säkra en minsta inkomst både för kvinnor och män. Men i och med att kvinnor historiskt varit uteslutna ur arbetsmarknaden och har lägre löner än män, blir nuvarande bidragssystem där en individs arbete bestämmer vilken nivå av bidrag en är berättigad till diskriminerande mot kvinnor. Kvinnor som drabbas hårdast av detta är 30
ensamstående mammor och kvinnliga ensamstående pensionärer.
3. Kvinnors obetalda arbete
Det tredje argumentet har sitt ursprung i kvinnors obetalda arbete. Kvinnor utför den största
mängden obetalt arbete i samhället idag. I Sverige utför kvinnor i snitt en timme mer obetalt arbete i hemmet än män om dagen. Kvinnor tar även i större utsträckning ut föräldraledighet och vab-
Mclean Caitlin, 2016 S.287.
27
Robeyns, Ingrid 2001 S.95.
28
Andö, Philip Sverige lever gott men risken för fattigdom ökar 11/02 2015.
29
Mckay, Ailsa &Vanevery, Jo. Gender family and income maintenance: A feminist case for basic income Social
30
politics: International studies in gender, state and society Vol 7. No 2. 2000 S.271.
dagar. I europeiska samhällen värderas vilket yrke en individ har som den största avgörande 31 statussymbolen, samtidigt som arbete hemma tenderar att undervärderas. Basinkomst ses av 32 många som en reform för att sätta ett värde på detta obetalda arbete, att legitimera, kompensera för det och upphöja det till samma nivå som lönearbete. Kvinnor som inte utför en lika stor del 33 lönearbete som sina män, kommer ändå kunna bidra ekonomiskt till hushållet genom sina
basinkomster och även tydligt markera att alla medborgare bidrar till samhället på sitt eget vis. Ett 34 annat argument gällande kvinnors obetalda arbete är att i och med att basinkomst även ges ut till män, kommer män i större utsträckning gå ned i arbetstid och ta en större del av ansvaret för det obetalda arbetet i hemmet.
3.3 Motargument
Motståndare av basinkomst tenderar att främst angripa den genom att hävda att basinkomst är en ogenomförbar och utopisk reform. Ett av förespråkarnas främsta argument är att jobben inom en snar framtid kommer att minska och att det därför behövs ett nytt system som ersätter det gamla, brukar angripas av motståndarna som spekulativt. Många är kritiska till att bidragstagare i och 35 med basinkomst inte kommer ha några incitament att ta sig ut på arbetsmarknaden. Feministiska motståndare till basinkomst brukar angripa argumentet att kvinnor genom basinkomsten ska få kompensation för det obetalda arbete de utför och menar att detta snarare kommer bli en kvinnofälla där nuvarande könsnormer cementeras genom att ge kvinnor betalt för arbetet de utför i hemmen. 36
Detta argument kan tyckas lämpa sig bäst för särartsfeministiska förespråkare, eftersom det verkar hävda att kvinnor i hög utsträckning är naturligt skapta för oavlönat så kallat ”care work”.
Visserligen stämmer det att många som argumenterar på detta vis verkar vara av den uppfattningen, men många andra som förkastar tanken på att män och kvinnor i naturen är olika nyttjar ändå detta argument men betonar det istället det intrinsikala värde den ökade valfriheten besitter. 37
Statistiska Centralbyrån På tal om kvinnor och män lathund om jämställdhet 2016 sid 34.
31
Robeyns, Ingrid 2001 S.91ff.
32
Shulevitz, Judith. It’s payback time for women. New York Times 08/01 2016.
33
Mckay, Ailsa. Vanevery, Jo. 2000. S.270.
34
Ådahl, Martin. C: Medborgarlön är dåligt för miljön Svenska dagbladet 7/10 2015.
35
Shulevitz, Judith 2016.
36
Robeyns, Ingrid 2001 S.101f.
37
3.4 Val av fall efter argumenten
Gällande val av fall har jag bestämt mig för att välja fall där kvinnan enligt ett feministiskt
argumentet bör uppleva en väsentlig förändring som följd den ökade inkomst en införd basinkomst innebär. Jag kommer att för varje argument välja en hypotetisk individ som får illustrera en de grupp kvinnor i samhället argumentet menar att innefatta. Dessa individer kommer jag att tilldela egenskaper som stämmer överens med problemformuleringen i argumenten.
Argument 1: Kvinnors valmöjligheter
För att välja en lämplig individ för denna grupp behöver jag alltså välja någon som är satt i en beroendeställning. En kvinna med låg inkomst i ett heterosexuellt förhållande boende med sin man och sina barn, där hennes egna inkomst inte är tillräcklig för att försörja både sig själv och sina barn. Enligt argumentet ska hon i och med den inkomst hon garanteras av basinkomsten ha större möjligheter att lämna sin man om hon så önskar.
Detta argument bygger på kvinnors självbestämmande och kan prövas genom att applicera basinkomst på en kvinna med mindre ekonomiska tillgångar för att se om hennes inkomster ökar tillräckligt mycket för att en förändring i livsstil eller uppfattad trygghet ska anses skälig.
Argument 2: Garanterad inkomst utanför arbetsmarknaden.
Argumentet bygger på att kvinnor löper större risk att hamna i fattigdom än män och att det nuvarande systemet är uppbyggt kring män eftersom ens tidigare arbete avgör hur stor inkomst en får under din arbetslöshet. Till detta behöver jag simulera en ensamstående kvinna som får
försörjningsstöd. För att detta argument ska kunna styrkas ska basinkomsten innebära en väsentlig förbättring i dennes ekonomiska tillgångar.
I Sverige 2015 fanns 2 819 000 ensamhushåll varav 510 000 av dessa var ensamstående kvinnor med barn. Av dessa hade en majoritet (295 000) mer än ett barn. Denna grupp motsvarar även 31,2 38
% av den ekonomiska familjepolitiken utbetald till hushåll med ensamstående föräldrar. Bland dessa lever runt 40% under den relativa fattigdomsnivån. (sida 35) 2011 levde 29 190 kvinnor med
Försäkringskassan Socialförsäkringsrapport 2016:6 Barnhushållens ekonomi. Resultatindikationer för den svenska
38
familjepolitiken 2016 S. 12.
försörjningsstöd. Denna siffra ökade till 34 257 år 2015. Bland ensamstående kvinnor med 39 40 utländsk bakgrund når denna siffra 60% av populationen.
Jag kommer att se vilka möjliga bidrag en ensamstående kvinna utan arbete kan få och beräkna detta som hennes disponibla inkomst. När jag sedan applicerar basinkomst kommer jag att väga in vilka olika bidrag som möjligtvis kan komma att försvinna i och med att reformen införs.
Ett annat alternativ vore att ta med pensionärer som i och med små pensioner lever nära eller under gränsen för relativ fattigdom. På grund av en diskriminerande arbetsmarknad och strukturer som pressar kvinnor att arbeta mindre än män, lever många kvinnliga pensionärer idag nära den relativa fattigdomsnivå i Sverige. Argumentet om att säkra fattiga kvinnors inkomst bör därför kunna
appliceras även på denna grupp. Här vore det relevant att först se om dess kvinnors inkomster ökade och jämföra hur stor skillnaden blir jämfört med någon som pensionssparar privat. Problemet med att välja pensionärer är att få har uttalat sig om de önskar se pensioner förhålla sig till basinkomst, och eftersom jag då får för lite information kommer jag illustrera detta argument med en kvinna som lever av försörjningsstöd.
Argument 3: Kvinnors obetalda arbete
Detta argument är till stor del uppbyggt på antagandet att det i samhället finns en stor del hemmafruar, alltså kvinnor som inte lönearbetar utan istället utför oavlönat arbete i hemmet på heltid. I Sverige finns ingen exakt statistik på hur många kvinnor som idag är sådana hemmafruar i traditionell bemärkelse. Vad som däremot är säkert är att många kvinnor i betydligt större
utsträckning än män arbetar deltid för att utföra obetalt arbete i hemmet. I snitt utför kvinnor som sagt en timme mer obetalt arbete om dagen än män och bland kvinnor med två barn i åldrarna 1-2 år arbetar 46% deltid, vilket kan jämföras med män i samma grupp där 10% arbetar deltid. Jag anser 41 därför att det är mer relevant att se till en kvinna som arbetar deltid än en som inte arbetar alls för att kunna ta hand om hemmet när vi talar om Sverige. En annan aspekt av detta argument är att många hävdar att männen i och med en ökning i inkomst, kommer vara mer benägna att arbeta mindre. För att bemöta detta argument behöver jag alltså simulera mannen i parförhållandet också.
Statistikdatabasen SCB Biståndsmånader (under året) efter hushållstyp född i Sverige/utrikes, antal barn och år.
39
Socialstyrelsen, Sveriges officiella statistik Statistik om ekonomiskt bistånd 2015. 2016.
40
Statistiska Centralbyrån På tal om kvinnor och män lathund om jämställdhet 2016 s. 46.
41
4.0 Simulering av fall
För att analysera en basinkomsts möjliga effekt på kvinnors disponibla inkomster har jag som sagt valt att simulera ett antal olika fall. För att pröva hur en individ påverkas i olika scenarion har jag valt att använda mig av tre hypotetiska kvinnor för att sedan applicera basinkomsten i olika
scenarion och skeden av deras hypotetiska liv, där en basinkomst bör leda till en tillräcklig ökning i disponibel inkomst för att en förändring i enlighet med de feministiska argumenten ska anses vara möjlig. Jag kommer att kort presentera varje scenario och kvinnans förutsättningar i dem för att sedan sammanställa de olika scenarier i en tabell där jag kan jämföra skillnad i inkomst efter olika nivåer av basinkomst och för varje nivå ge två olika utfall; ett där kvinnan får behålla de bidrag hon är berättigad till och ett där bidragen har avskaffats till fördel för basinkomsten. Gemensamt för de olika nivåer av basinkomst jag presenterar är att alla är ovillkorade i enlighet med de fyra kriterier Van Parijs ställt upp och som jag redogjort för tidigare i uppsatsen.
För att beräkna hur mycket skatt en individ betalar har jag använt mig av sidan
www.jobbskatteavdrag.se vilket är en sida som är skapad för att undervisa om hur mycket en individ påverkas av jobbskatteavdrag. Även om hemsidans grundare inte är opartisk och skapat sidan i ett normativt syfte att upplysa om hur mycket individer tjänar på jobbskatteavdraget, så är den objektiv i sina uträkningar och användbar till mitt syfte. Försörjningsstöd och barnbidrag är skattefria och jag behöver därför inte beräkna någon skatt på dem.
4.1 Variabler i datamatrisen
Disponibel inkomst - Individens månatliga inkomst efter skatt, både bidrag och övrig inkomst inräknat.
BI - Basinkomst
Ej bidrag - detta scenario räknar efter en basinkomst som ersätter samtliga befintliga bidrag.
Inkomst - de inkomster individen får varje månad utan bidrag.
Bidrag - de inkomster individen får varje månad genom bidrag.
Basinkomst - den inkomst individen får varje månad genom basinkomst, tre olika nivåer prövas.
Sammanlagt - sammanlagda totala inkomster.
Procentuell förändring - med hur många procent individens totala disponibla inkomst ökat eller minskat jämfört med den sammanlagda inkomsten efter att basinkomst applicerats, avrundat till närmsta heltal.
4.2 Scenario 1
I det första scenariot är kvinnan jag valt för att illustrera basinkomstens inverkan en
låginkomsttagare i ett heterosexuellt parförhållande där hennes sambo har en högre inkomst än hon själv. Paret har två barn och i enlighet med argument 1 önskar hon lämna sin partner. För att
argumentet ska styrkas bör hennes disponibla inkomst öka med tillräckligt mycket för att hon ska kunna rå om både sig själv och sina barn utan den inkomst mannen bidragit med.
Kvinnan arbetar som undersköterska vilket är det mest kvinnodominerade yrket där 93% av 166 589 är kvinnor. Medelinkomsten är 25 500kr i månaden. Hon arbetar även deltid vilket 46% av 42 alla kvinnor med barn i åldrarna 1-2 år gör. Vi säger att hon jobbar 75% och får därmed ut 75% av 43 lönen, med jobbskatteavdrag betalar hon 3 897 kr i skatt vilket ger henne en disponibel inkomst på 15 120 kr utan bidrag. Då kvinnan i detta scenario bor tillsammans med sin man delar de på 44 barnbidraget som ligger på 1050 kr i månaden för varje barn, och detta är det enda bidrag hon får.
Disponibel inkomst 16 170 kr
Problemet som detta feministiska argument önskar lösa gäller kvinnors autonomi. Att många kvinnor är satta i en beroendeställning till sina män då mannen i ett heterosexuellt parförhållande i snitt har högre inkomst än kvinnan, och kvinnans inte alltid räcker till för henne och barn. För att kvinnan ska få en större trygghet och möjligheten att lämna sin man behöver alltså basinkomsten ordna så att hon med enbart sin egen inkomst kan försörja sig och sina två barn.
BI 1 Bidrag BI 1 Ej Bidrag
BI 2 Bidrag BI 2 Ej Bidrag
BI 3 Bidrag B3 Ej Bidrag Inkomst 15 120 kr 15 120 kr 15 120 kr 15 120 kr 15 120 kr 15 120 kr
Bidrag 1050 kr 0 kr 1050 kr 0 kr 1050 kr 0 kr
Basinkomst 8 000 kr 8 000 kr 12 000 kr 12 000 kr 16 000 kr 16 000 kr Sammanlagt 24 170 kr 23 120 kr 28 170 kr 27 120 kr 31 170 kr 30 120 kr Procentuell
förändring
49 % 43 % 74 % 68 % 93 % 86 %
Statistiska Centralbyrån På tal om kvinnor och män lathund om jämställdhet 2016 S. 65.
42
Ibid. S. 52.
43
Skatten är beräknad med hjälp av http://jobbskatteavdrag.se/ efter genomsnittet.
44
För att kunna avgöra om den hypotetiska kvinnan i detta fall i och med en basinkomst ges
tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att leva utan sin man och bo själv tillsammans med sina barn, kommer jag att använda mig av riksnormen som gäller för försörjningsstöd till ensamstående föräldrar. Riksnormen för ekonomiskt bistånd sätts av regeringen och ska vara möjlig att leva på utan att vara överflödig. Jag utgår från att den hypotetiska kvinnan här kommer att kunna försörja sig själv och sina barn om hennes inkomst ligger över riksnormen.
Ett försörjningsstöd till en ensamstående kvinna med två barn och en hyra på 8000 kr i månaden (något under genomsnittlig svensk hyra för ensamstående vuxen med två barn) ligger på totalt 17 010 kr i månaden, en längre redogörelse för dessa siffror kommer i nästa scenario. Försörjningsstöd prövas från fall till fall, vilket innebär att dessa siffror får ses mer som en fingervisning för var socialstyrelsen lägger gränsen för vad en ensamstående kvinna med två barn behöver för månatlig inkomst för att överleva och ingen definitiv summa. För att avgöra om den sammanlagda inkomst kvinnan får efter basinkomsten är tillräcklig för henne att leva själv med sina barn kommer jag att jämföra med summan som följer riksnormen. 45
Försörjningsstödet är tänkt att vara en absolut lägstanivå för vad ett hushåll behöver för att överleva.
I mina simuleringar behöver jag ha detta i åtanke. Skulle kvinnans disponibla inkomst hamna över men i närheten av riksnormen för försörjningsstöd, skulle detta fortfarande innebära en väldigt låg inkomst att leva på varje månad. Jag tar inte heller in i beräkningen den inkomst mannen bidrog med utan räknar bara på huruvida kvinnans tillgångar är tillräckliga. Detta gör jag då hur hushåll delar på individuella inkomster ser olika ut och jag har ingen tillräcklig data om hur detta ser ut i genomsnitt. Jag anser dock att om kvinnans inkomst landar över riksnormen ger en fingervisning för vilka ekonomiska förutsättningar som är absolut nödvändiga och därmed är riksnormen bra att jämföra med.
Denna kvinnas disponibla inkomst före basinkomsten låg på 16 170 kr i månaden, en inkomst som är lägre än vad hon hade garanterats om hon levde på försörjningsstöd. Men eftersom hon under den tiden var gift var de två som delade på utgifter för barn. Skulle kvinnan lämna sin man och få ensam vårdnad för barnen skulle detta innebära att hennes tillgångar inte kan betraktas som tillräckliga
Socialstyrelsen Riksnormen för försörjningsstöd 2016.
45
jämfört med inkomsten som ges enligt riksnormen. För att få en högre inkomst skulle hon då om möjligheten finns tvingas sluta arbeta 75% och istället gå upp på heltid. Hennes disponibla inkomst hade då hamnat på 19 829 kr i månaden, något som tar henne över den summa hon hade blivit tilldelad i försörjningsstöd, men om inte den möjligheten finns betyder det att hon och hennes barn får leva på en för låg inkomst.
När jag sedan testar för basinkomst märks det fort att det ger effekt i hennes totala inkomst. Redan med en basinkomst på 8 000 kr i månaden är en separation möjlig då hennes disponibla inkomst ökat med cirka 50% och hon har numera 22 000 kr i månaden att använda som hon önskar trots att hon fortfarande arbetar deltid. Då hennes inkomst till stor del utgörs av pengar hon tjänat in genom lönearbete innebär det att hon inte påverkas nämnvärt av en förlust i bidrag. Även en basinkomst utformad som ersättning för bidrag på 8 000kr ger en ökning på 43%.
Utifrån dessa resultat menar jag att det går att dra slutsatsen att en basinkomst, oavsett om den ersätter bidrag eller ej, hade förbättrat de ekonomiska förutsättningarna tillräckligt för att en kvinna med låg inkomst kan lämna sin man. Föga förvånande innebär den högre basinkomsten på 16 000 kr en högre inkomst, vilket i sin tur leder till större ekonomisk trygghet och större möjligheter att leva ett självständigt liv. Men även vid den lägsta nivån av basinkomst jag tagit med i denna uppsats på 8 000 kr ökar kvinnans inkomst till en nivå som gör det möjligt för henne att rå om sig själv och sina barn. En ytterligare stor fördel med basinkomstens inverkan på kvinnans ekonomiska tillgångar är att hon inte behöver gå upp i heltid utan har kvar valet att arbeta deltid.
Denna kvinna sätts alltså i en mindre beroendeställning till sin partner jämfört med hur hennes situation var innan hon fick en basinkomst. Enligt många feministiska förespråkare leder detta till andra positiva effekter i det långa loppet. Främst hävdar många att denna nya autonomi ger kvinnan ett större inflytande i hemmet då maktbalansen inom parförhållandet blir mer jämställd. I den här studien kan jag inte se om detta är sant men däremot anser jag att basinkomsten ger kortsiktiga ekonomiska förutsättningar för att detta ska ses som möjligt.
4.3 Scenario 2
Detta scenario bör alltså stämma överens med det andra feministiska argumentet för basinkomst.
Jag kommer att applicera basinkomst på en kvinna som är beroende av försörjningsstöd i och med att hon inte har några egna inkomster från lönearbete. Hon är en av många ensamstående mödrar
med små ekonomiska medel. För att avgöra vid vilken nivå en individs försörjningsstöd bör läggas, utgår socialstyrelsen från den så kallade riksnormen för försörjningsstöd. Även jag kommer att i detta scenario utgå från riksnormen för att beräkna kvinnans totala inkomst. Försörjningsstödet 46 betalas ut beroende på hur många som ingår i hushållet, om eventuella barn i hushållet får lunch i skolan eller inte och en personlig summa ges även till den vuxne i hushållet. Ytterligare stöd tillkommer för att täcka en exempelvis skälig hyra.
I detta fall där kvinnan är ensamstående förälder till två barn i åldrarna sex och åtta år skulle beräkningen se ut som följer:
Personliga kostnader vuxen: 2950 kr
Personliga kostnader per hemmavarande barn och skolungdom: 2660 + 2080 kr Gemensamma hushållskostnader: 1320 kr
Bostadsbidrag: 8000 kr (beräknad i enlighet med försäkringskassans föreskrifter om genomsnittlig och högsta godtagbara bostadskostnad 2016) 47
Disponibel inkomst 17 010 kr (försörjningsstödet är skattefritt)
Enligt detta feministiska argument ska basinkomsten vara ett verktyg för att förbättra situationen för ekonomiskt utsatta kvinnor i samhället. Utfallet är på sätt och vis komplicerat och det visar på att det krävs en medvetenhet om riskerna som basinkomsten för med sig. Innan basinkomsten applicerades på kvinnan i detta scenario hade hon 17 010 kr i månaden, en summa som helt och hållet bestod av det försörjningsstöd hon fick. Utfallet beror i detta fall mycket på hur basinkomsten beslutas att utformas.
BI 1 Bidrag BI 1 Ej Bidrag
BI 2 Bidrag BI 2 Ej Bidrag
BI 3 Bidrag BI 3 Ej Bidrag
Inkomst 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr
Bidrag 17 010 kr 0 kr 17 010 kr 0 kr 17 010 kr 0 kr
Basinkomst 8 000 kr 8 000 kr 12 000 kr 12 000 kr 16 000 kr 16 000 kr Sammanlagt 25 010 kr 8 000 kr 29 010 kr 12 000 kr 33 010 kr 16 000 kr Procentuell
förändring
47 % −53 % 71 % −29 % 94 % −6 %
Socialstyrelsen riksnormen för försörjningsstöd 2016.
46
Försäkringskassan Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2015:7) om genomsnittlig och högsta godtagbara
47
bostadskostnader för år 2016.
En basinkomst som ersätter tidigare bidragssystem, visar sig här ge ett negativt utfall oavsett vid vilken av de tre nivåerna jag lägger det på. Visserligen går det att argumentera för att dessa nivåer brister i att inte ha någon verklighetsförankring men de visar ändå på möjliga utfall vid en
basinkomst utformad att helt ersätta det nuvarande bidragssystemet. Även om basinkomsten hade lagts vid en betydligt högre nivå, medför det en orättvisa när en individs tidigare inkomstkälla helt och hållet försvinner medan andras kvarstår. Basinkomsten blir då till större nytta för lönearbetare än för människor som behöver försörjningsstöd.
Detta leder till att basinkomstens förespråkare måste bestämma huruvida det är värt att eventuellt förvärra en individs ekonomiska förutsättningar att leva ett rimligt liv till fördel för att minska dennes beroendeställning. Utfallet av en basinkomst som ersätter nuvarande bidragssystem kan här inte uppfylla den högre ekonomiska standard som utlovas i det andra argumentet.
När vi granskar en basinkomst som samexisterar med det nuvarande bidragssystemet blir utfallet ett annat. Kvinnan får här en större summa som varje månad men det som bör diskuteras här är
rimligheten i att låta försörjningsstödet och basinkomst samexistera på detta vis. Många av de starkaste och mest frekvent använda generella argumenten för basinkomst är sådana som påpekar hur inhumant det nuvarande bidragssystemet är och många hävdar att en stor del av basinkomsten kommer att finansieras med hjälp av de resurser som tidigare lagts på byråkratin inom nuvarande bidragssystem. Det är därför kontroversiellt att argumentera för ett ömsesidigt inkluderande 48 system med basinkomst och försörjningsstöd.
Resultatet av utfallet i scenario 2 är att en basinkomst som är tänkt att ersätta nuvarande
omfördelande bidragssystem i Sverige med stor risk kommer att ge mindre ekonomiska tillgångar för kvinnor som därmed riskerar att hamna i fattigdom, vilket inte stärker det feministiska
argumentet att basinkomst ger kvinnor med låg eller utan inkomst större ekonomiska
förutsättningar. En svensk basinkomstreform skulle därför behöva behålla det bidragssystem som finns idag för att kunna styrka argumentet.
Skeptiker skulle här kunna hävda att detta inte är rimligt att jag blundar för möjligheten att ha ett bidragssystem som kompenserar för det kvinnan i detta fall förlorar i uteblivet bidrag. Exempelvis
Mckay, Ailsa & VanEvery, Jo. 2000 S. 270.
48
om basinkomsten låg på 16 000 kr i månaden skulle hon kunna få ett bidrag på 1010 kr för att återigen hamna på nivån hon var innan. Men jag ser det som något som starkt går emot
fundamentala grundprinciper inom basinkomsten. Om det varit så att hon kompenserats med 1010 kr är basinkomsten inte längre utan villkor. Detta system skulle nämligen kräva att hon lade de 16 000 kr hon får i basinkomst på förnödenheter såsom mat och hyra. Basinkomsten får inte räknas in i kvinnans tillgångar om den ska klassas som ovillkorad, eftersom Socialtjänsten annars kan säga hur hon bör eller inte bör spendera sin basinkomst
För att förtydliga det jag sade ovan kan jag använda kvinnan ur scenario 2 som exempel. Kvinnan ska kunna lägga de 16 000 kr hon berättigas av basinkomsten på precis vad hon själv önskar. När Socialtjänsten prövar hennes fall, ska det inte vara relevant om hon lagt hela basinkomsten på cigaretter eller livsmedel. När hon går till Socialtjänsten och säger att hon inte kan leva på 16 000 kr utan behöver 17 000 ska Socialtjänsten pröva hennes fall mot hennes inkomst utan basinkomsten.
Om de sedan finner henne berättigad ska de ge henne hela summan på 17 000 kr eftersom om hon ges 1000 kr ytterligare för att kompensera det som saknas så innebär det att basinkomsten räknas in i bidraget vilket innebär att de förutsätter att hon ska lägga basinkomsten på relevanta utgifter. För att basinkomsten ska vara fortsatt utan villkor kan inte Socialtjänsten pröva hennes fall om hon har en tillräcklig inkomst för att överleva, och räkna in basinkomsten i denna då detta innebär att de sätter villkor för hur hon bör spendera sin basinkomst.
Förespråkare av en svensk basinkomst måste därför vara tydliga med om de tänker sig att det
nuvarande bidragssystemet ska samexistera med basinkomsten eller om den ska ersätta alla bidrag. I det första alternativet är det viktigt att basinkomsten inte bör ses som en del av bidraget utan
bidraget ska utgå oavsett hur basinkomsten spenderas. I det andra alternativet är det naturligtvis möjligt att undvika denna problematik genom att ignorera möjliga negativa konsekvenser på bidragstagare motiverat med att de är fria att bestämma över sina liv och att basinkomsten i större utsträckning möjliggör detta. Jag tycker mig se att det är vanligare bland basinkomstens
förespråkare att argumentera för det andra alternativet.
Även om BIEN erkänner problematiken jag presenterat ovan med individer som är beroende av det nuvarande prestationsbaserade bidragssystemet måste ändå basinkomsten betraktas som en reform som menar att ersätta det nuvarande systemet. Argument för basinkomst bygger allt för ofta på de negativa aspekter som prestationsbaserade bidrag innebär. Det är därför svårt att betrakta det som
rimligt att hela det nuvarande försörjningsstödet tillåts samexistera med basinkomsten. I och med min simulering har jag visat på riskerna för ensamstående kvinnor utan lönearbete i ett scenario där basinkomsten ersätter nuvarande bidragssystem. Det är något som bör tas in i beräkningar i
framtiden.
Hur ett avskaffat försörjningsstöd i samband med införd basinkomst hade påverkat klassklyftor i Sverige, går inte för mig att spekulera i eftersom jag i mina modeller inte redogör för hur
basinkomsten skulle komma att finansieras. Det går dock att se att ett avskaffat försörjningsstöd hade påverkat de med lägst inkomst i landet, till det sämre ekonomiskt, samtidigt som det ger positiva effekter på lönearbetare. Argument om att mina nivåer är för lågt satta och att kvinnan i detta scenario hade klarat sig om basinkomsten låg på 20 000 kr i månaden, blir därför svaga eftersom de leder till större klassklyftor i samhället och en dyr finansiering.
4.4 Scenario 3
I detta scenario vill jag undersöka huruvida en kvinna i ett parförhållande som arbetar deltid för att kunna utföra en stor del oavlönat arbete i hemmet får en tillräckligt stor utbetalning för att det ska kunna hävdas att hon blir kompenserad för det arbete hon utför. Det kan jag göra med samma siffror som jag använt mig av i scenario 1, men istället för att undersöka om basinkomsten bidrar
tillräckligt ekonomiskt för att kvinnan ska kunna leva ett självständigt liv, analyserar jag i detta scenario om hon blir kompenserad för det arbete hon utför och för det arbete hon missar. Dessutom kommer jag att titta på hennes hypotetiska man för att se hur hög en basinkomst påverkar hans ekonomiska förutsättningar för att gå ned i arbetstid och spendera mer tid i hemmet med oavlönat arbete.
Jag kommer som sagt att använda mig av samma kalkyl som i första scenariot gällande kvinnan som arbetar deltid 75%.
Disponibel inkomst 16 170 kr
BI 1 Bidrag BI 1 Ej Bidrag
BI 2 Bidrag BI 2 Ej Bidrag
BI 3 Bidrag B3 Ej Bidrag Inkomst 15 120 kr 15 120 kr 15 120 kr 15 120 kr 15 120 kr 15 120 kr
Bidrag 1050 kr 0 kr 1050 kr 0 kr 1050 kr 0 kr
Basinkomst 8 000 kr 8 000 kr 12 000 kr 12 000 kr 16 000 kr 16 000 kr Sammanlagt 24 170 kr 23 120 kr 28 170 kr 27 120 kr 31 170 kr 30 120 kr
För att ta reda på om hon faktiskt blir kompenserad för det oavlönade arbete denna kvinna utför i hemmet, kommer jag att undersöka hur stor förlust i inkomst hennes deltidsarbete innebär och sedan jämföra summan med den inkomst hon får av basinkomsten. Hennes inkomst innan hon gick ned i deltid och före skatt låg på 25 500 kr i månaden. I och med att hon gick ned i deltid innebar det en minskning i inkomst på 25% alltså 6 375 kr. Vid en nivå av basinkomst på 8 000 kr går det alltså att säga att hon är kompenserad, men det beror på hur denna kompensation definieras. Det kan även vara intressant att se till hur stor förlust hon gör procentuellt. Detta eftersom det är relevant att undersöka inte bara huruvida hon blir kompenserad utan hur stor förlust hon gör jämfört med om hon hade arbetat heltid. Ju mindre förlust det innebär att gå ned i deltid desto mer blir hon
kompenserad.
Om kvinnan i detta scenario arbetat heltid istället för 75% hade det inneburit en total disponibel inkomst på 27 660 kr efter skatt utan bidrag men med basinkomst. När hon går ned i deltid landar hennes disponibla inkomst istället på 23 120 kr med basinkomst utan bidrag. I tabellen nedan redogör jag för hur stor procent av sin inkomst denna kvinna förlorar i och med att gå ned i i deltid efter att hon får basinkomst.
Utan basinkomsten hade hon fått 19 660 kr i månaden om hon arbetat heltid och 15 120 kr om hon arbetade deltid. I och med att då hon tjänar mindre även betalar mindre i skatt, innebär det inte en månatlig förlust på 25% av hennes inkomst utan förlusten hon gör på att arbeta deltid blir istället 23%.
Det feministiska argumentet för kvinnors obetalda arbete grundar sig till stor del på antagandet att det i samhället finns många kvinnor som arbetar oavlönat i hemmet på heltid. En kvinna som
Procentuell förändring
49 % 43 % 74 % 68 % 93 % 86 %
BI 1 Bidrag BI 1 Ej Bidrag
BI 2 Bidrag BI 2 Ej Bidrag
BI 3 Bidrag B3 Ej Bidrag
BI 1 Utan Bidrag BI 2 Utan Bidrag BI 3 Utan Bidrag
Heltid 27 660 kr 31 660 kr 35 660 kr
deltid 23 120 kr 27 120 kr 31 120 kr
Procentuell Förlust 16 % 14 % 13 %
arbetar oavlönat i hemmet och inte har någon inkomst, kommer naturligtvis att se en stor ökning i inkomst i och med en införd basinkomst. Men i Sverige där fenomenet hemmafruar inte är alls lika utbrett sker inte samma revolutionerande förändring. Visserligen blir en kvinna som arbetar 75%
kompenserad ekonomiskt genom basinkomsten, men då denna kompensation utbetalats till henne oavsett om hon arbetade del- eller heltid, gör hon i och med att hon går ned i arbetstid fortfarande en förlustaffär. Målet med basinkomsten måste därför vara att kompensera tillräckligt för att minska denna förlust.
En vanlig arbetsvecka är 40 timmar, det innebär att den hypotetiska kvinnan i detta scenario i och med sin deltidstjänst arbetar avlönat 30 timmar i veckan och oavlönat i hemmet de resterande 10 timmarna. Om basinkomsten läggs vid 16 000 kr i månaden förlorar hon fortfarande 13% av sin inkomst varje månad trots att hon inte utför mindre arbete utan enbart mer oavlönat arbete. Enligt det tredje feministiska argumentet ska basinkomsten kompensera för denna förlorade inkomst, och det går naturligtvis att se det som så att hon eftersom hon har en högre total inkomst varje månad har blivit det. Mina beräkningar visar att denna kompensation i och med att den utgått till henne även om hon arbetat heltid inte går att betrakta som en kompensation riktad mot hennes oavlönade arbete så länge det fortfarande är kostsamt för henne att gå ned i arbetstid.
Med en basinkomst på 16 000 kr i månaden förlorar denna hypotetiska kvinna 13% av sin inkomst om hon går ned till 75% arbetstid. Det oavlönade arbete hon utför blir till viss del kompenserat genom basinkomsten då den förlust i inkomst hon gjorde tidigare har sjunkit procentuellt. Dock är den fortfarande inte fullt kompenserad.
En helt kompenserad oavlönad arbetstid är svårt att ordna utan en riktad utbetalning som
exempelvis en så kallad ”Housewives wage”. Robeyns påpekar nackdelarna med en sådan lön 49 som enbart är avsedd för kvinnor som arbetar oavlönat i hemmet. De kvinnor som arbetar med lönearbete behöver finansiera denna housewives wage genom sina skattepengar utan att själva bli kompenserade för det oavlönade arbete de utför efter jobbet vilket inte är rättvist. Därför 50
argumenterar många feminister att basinkomsten är det bättre sättet att för att ge kvinnor
Robeyns, Ingrid 2001 S. 95.
49
Ibid S. 95
50
kompensation för sitt oavlönade arbete. Vissa hävdar dock att det inte går att kalla basinkomsten för kompensation, då den utgår till alla i samhället oavsett om de utför oavlönat arbete eller ej.
Jag har genom min undersökning kommit fram till att det visserligen ges en viss kompensation för kvinnors oavlönade arbete, den procentuella förlusten i inkomst vid deltidsarbete minskar när den hypotetiska kvinnan garanteras en basinkomst. Det och faktum att kvinnans totala inkomst ökar vid alla de nivåer av basinkomst jag föreslagit, tyder på att en basinkomst faktiskt kan både kompensera för oavlönat arbete, även om det inte går att betrakta basinkomsten som en fullständig lösning på problemet då den även utgår till de som inte utför något oavlönat arbete. Vissa ser dock detta som en av basinkomstens styrkor. I och med att den tilldelas alla i samhället går det att hävda att en basinkomst skulle kunna ses som ett incitament för att alla ska ta större ansvar för oavlönat arbete i hemmet.
Andra delar av detta argument rörande huruvida oavlönat arbete får en högre status i samhället kan jag omöjligen avgöra med hjälp av dessa beräkningar. Dock ska jag titta närmre på argumentet att män i större utsträckning kommer att arbeta deltid. För att göra det kommer jag på samma vis som innan skapa en hypotetisk individ för att illustrera ett möjligt utfall, i detta fall en genomsnittlig man.
För att skapa denne man kommer jag att använda mig av SCB:s publikation ”Medelsvensson och topplistor”. Där presenteras en statistiskt typisk man och kvinna. Mannen i detta scenario arbetar 51 heltid inom tillverkningsindustrin och tjänar 34 498 kr i månaden. Det bidrag han får är halva barnbidraget som ligger på 1050 kr i månaden per barn, och eftersom paret har två barn får han hälften av beloppet 2100 kr. Med jobbskatteavdrag blir skatten 8594 kr i månaden, och hans totala disponibla inkomst utan barnbidrag landar slutligen på 25 904 kr.
Disponibel inkomst 26 954 kr
BI 1 Bidrag BI 1 Ej Bidrag
BI 2 Bidrag BI 2 Ej Bidrag
BI 3 Bidrag BI 3 Ej Bidrag Inkomst 25 904 kr 25 904 kr 25 904 kr 25 904 kr 25 904 kr 25 904 kr
Bidrag 1050 kr 0 kr 1050 kr 0 kr 1050 kr 0 kr
Basinkomst 8 000 kr 8 000 kr 12 000 kr 12 000 kr 16 000 kr 16 000 kr
Statistiska Centralbyrån, Medelsvensson och andra toplistor statistisk årsbok 2014.
51
