Baslådor

Användarvänlig

Analysen visar att alla baser är mer användarvänliga än originalet förutom baslåda 3, detta beror på att formen skulle försvåra åtkomsten av tråduträtningsstrukturen vid lindning av tråd i maskinen. Anledningen till att de andra tre konceptet fått högre än originalet beror på att förvaring av extra tillbehör finns vid varje maskin.

Användarsäker

Ingen skillnad mot originalet, de små skaderiskerna som finns är svåra att bli av med utan att ändra metoden för lindning.

Kompakt Volym

Grundtanken vid utvecklingen av KOC-VE var att behålla de måtten från originalets bas, åtminstone i bredd. Detta berodde mycket på att CSMs maskin nästan är dubbelt så bred men kunderna skulle föredra en mindre maskin. Eftersom baslåda 2 har en öppningsbar lucka på sidan kommer den behöva mer utrymme i bredd än originalet pga. luckans svängradie och därför fick det lov att bli ett minus.

Lätt att montera/demontera

De nya baslådorna, förutom baslåda 3, innebär fler monteringsoperationer eftersom det tillkommer delar såsom lådor/skåp.

Ge intryck av modernitet

Alla fyra koncept skulle innebära någonting nytt inom just denna marknad, trots detta har jag valt att baslåda 3 skulle kännas mer omodern än originalet vilket mycket beror på den

flipperspels känsla formen ger. Igenkänning av företaget

Ett steg i att få företaget att kännas igen i maskinen kommer att vara färgspråket, men även i maskinens utformning. Baslåda 1 påminner alldeles för mycket om den gamla och CSMs maskin medan de andra koncepten vore någonting helt nytt och eget som kommer att kunna kopplas till Granlund Machinery.

Underlätta servicearbete Ingen skillnad mot originalet. Estetiskt tilltalande

I och med att maskinen kommer se nyare och modernare ut så ser den även mer estetiskt tilltalande ut. Att baslåda 3 fått sämre än originalet beror på dess bastanda utformning, kan jämföras med en kaross gjort i glasfiber och en i plåt.

7.6.2 Kontrollpaneler

Användarvänlig

Båda kontrollpanelerna kommer vara mer användarvänliga än originalet då placering av knappar kommer att optimeras. Förutom det kommer ett reglage tas bort i och med att den gamla magnetsaxen inte kommer att användas.

Användarsäker

Ingen skillnad från originalet. Kompakt Volym

Den första, kontrollpanel 1, skulle vid anpassning av ett modulkoncept bli stor och bastant och eftersom den ska placeras direkt på bänken skulle den ta upp väldigt mycket av arbetsytan. Den andra, kontrollpanel 2, skulle också behövas göra bredare och djupare än originalet men kan minskas i höjd samt att den är placerad på en hals ovanför bänken och tar därför inte upp någon arbetsyta.

Lätt att montera/demontera Ingen skillnad från originalet. Ge intryck av modernitet

Varianten med kontrollpanel på fixerad eller rörlig hals är det som används väldigt mycket idag vilket är förståeligt då det känns fräscht. Det andra konceptet känns mer äldre industri just pga. att den skulle bli bastant.

Igenkänning av företaget

Ingen skillnad från originalet. Inget av koncept är något nytt utan båda kan finnas ute på marknaden på diverse företag.

Underlätta servicearbete Ingen skillnad från originalet. Estetiskt tilltalande

Pga. att kontrollpanel 2 frigörs från arbetsytan och kommer upp i luften samt kan göras mer kompakt på höjden skulle få maskinen att se mer lätt och luftig ut.

7.6.3 Lindning

Användarvänlig

Vid bedömning av användarvänligheten av de olika sätten att placera tråduträtningstrukturen har vikten lagts på åtkomlighet. Därför fick konceptet med lindning på långsidan plus då det kan placeras på framsidan av maskinen vilket skulle göra det väldigt lättåtkomligt för

maskinoperatören. Att placera lindningen på kortsidan av maskinen skulle försvåra åtkomsten då kunden gärna vill ställa flera maskiner tätt på rad.

Användarsäker

Kompakt Volym

Som det tidigare nämnt vill kunden gärna ställa flera maskiner tätt på rad. Med strukturen placerad på sidan skulle det antingen bli svårt för maskinoperatören att trä tråden eller så skulle kunden behöva ha bredare mellan varje maskin och på så sätt förlora annars användbart

utrymme.

Lätt att montera/demontera Ingen skillnad från originalet. Ge intryck av modernitet

Det vore någonting helt nytt med placering på långsidan vilket skulle medföra en känsla av modernitet och nytänkade.

Igenkänning av företaget

Det nya sättet att placera tråduträtningsstrukturen skulle kunna kopplas med företaget. Det första konceptet, lindning 1, bygger på samma princip som på originalet och skulle därför inte kopplas direkt till Granlund.

Underlätta servicearbete Ingen skillnad från originalet. Estetiskt tilltalande

Lindning 1 skulle innebära ett helt eget torn frånskilt från kontrollpanelen. Pga. mäthjulet och bromshjulet som behöver vara inbyggt med sin elektronik skulle det enskilda tornet blir stort och bastand.

7.6.4 Konceptbeslut

Konceptutvärderingen visade på Baslåda 4, Kontrollpanel 2 och Lindning 2.

7.7 Modellframtagning

När rapporten skrevs hade jag ännu inte börjat konstruera min modell men nedan följer en kort beskrivning om hur jag tänkt gå tillväga med arbetet samt hur jag tänkt mig att modellen ska komma att se ut.

Modellens syfte i det här projektet var att visualisera det nya konceptet med färger och form. Detaljer som luftsax, växellåda, knappar osv. valde jag att visa med 3D-bilder gjorda i CAD, eftersom jag valde att göra modellen i skala 1:4 skulle det varit svårt att konstruera. Därför gjordes även tjockleken på t.ex. luckorna i skala 1:1. Men för att ändå visa detaljernas placering har jag valt att visualisera dem symboliskt med enklare former.

Jag valde att inte använda mig av en RP-maskin6 då modellens geometri tydde sig bli enkel och mest bestå av rektangulära block. Materialet jag valde var poluretanskum som fanns tillgängligt i skolans verkstad samt att jag har erfarenhet av materialet från tidigare kurser. Det bearbetade jag sedan med tre olika typer av kornighet på sandpapper: 400, 600 och 1200. Mellan 600 och 1200 valde jag att lägga på ett lager vit primer för att fylla de luftihåligheter som finns i skummet. Före färgning lade jag på ett lager primer till för att slutligen slipa med sandpapper 1200.

6

Färgningen skedde sen med sprayburkar inköpta från Barkmans färg i Eskilstuna. De färger jag valde var:

• BT 395 Djupsvart • Temadur THL

• RAL 2011 Tieforange

Tanken var att färgerna på den nya maskinen skulle bestå av samma färger som finns i

Granlunds logga men eftersom företaget inte tidigare lackerat något i orange, samt att färgen i loggan valdes före 50-talet då företaget startades, så är den inte anpassad efter den

internationella färgkoden RAL. Många av företagets kunder finns utomlands och därför valde jag tillsammans med Emil Lundgren en orange som var näst intill likadan som den i loggan men i RAL-kod.

8. Resultat

8.1 Konstruktion

Tillsammans med Jim Almgren, Emil Lundgren, Daniel Svanholm och Jan Roslund har jag kommit fram till ett slutkoncept som inneburit en hel del förändringar av den gamla KOC-VE. En del delar har bytits ut mot nyare och bättre från KOC-T för att höja det upplevda

kundvärdet på maskinen förutom det har både färg och form ändrats och nya komponenter tillkommit. Ett exempel på det är den gamla bromsen som bytits ut mot en pulverkoppling. Vi valt att ta fram ett modulkoncept som innebär att istället för som idag ha en KOC-T och en KOC-VE har man en maskin med en gemensam stomme, det som skiljer beroende på om kunden vill ha funktionen för en KOC-T eller KOC-VE är endast kontrollpanelen. Läs mer i kapitlet 8.1.2 Kontrollpanel.

Mycket av måtten är uppskattade efter vad som vore rimligt och kan alltså behövas justeras vid framtida tillverkning. Jag har inte gått in på exakta placeringar av vissa funktioner såsom tråduträtningsstrukturen, motor, elektronik osv. Däremot har jag haft diskussion med Jan Roslund för att försäkra mig om att konceptet är genomförbart med de funktioner som behövs. Som det även går att se på bilden har lindriktningen ändrats från att

tidigare ha lindat åt vänster nu lindar åt höger, detta beror på att majoriteten av befolkningen faktiskt är högerhänta.

Färgerna är valda efter dem som finns i Granlunds logotyp. Detta för att skapa en koppling av maskinen till företaget. I övrigt har tanken varit att minimera antalet material för att få allt att se enhetligt ut. De tänkte materialen är plåt (baslåda, underdel, luckor, väggar på

kontrollpanel), aluminium (bordsskivan, detaljer i luftsaxen, framsidan av kontrollpanel och tandem-tormet), rostfritt (uppsamlingsrännan, den kombinerade baljan och ”tvålkoppen”).

Nedan följer en mer detaljerad beskrivning över förändringarna för vardera komponent.

Fig. 31 Ny Baslåda, Isometric

8.1.1 Kontrollpanel

Då den nya luftsaxen infördes på lindaren försvann ett reglage från kontrollpanelen som styrde den gamla magnetsaxen. Detta möjliggjorde att göra panelen mer kompakt.

För ett modernare och mer slimmat intryck placerades

kontrollpanelen på en fixerad hals och framstycket är i borstat aluminium. Anledningen till att halsen är fixerad beror på den luftsax som fästs på ovansidan av kontrollpanelen. Se bilder i Bilaga 14

Knapparna har flyttats för ett mer användarvänligt gränssnitt. ”Start” och ”Stopp” sitter tillsammans avskilt från de övriga. ”Reset Batch” sitter tillsammans med displayen där batchen ställs in. Knappen för manuell kapning av spiralen ”Cut” har placerats vid hastighetsreglaget för dornet eftersom det är där maskinoperatören har sin hand när han eller hon ställer in maskinen. Förutom det har även nödstoppet flyttats från baslådan till

kontrollpanelen.

8.1.2 Baslåda

Den nya baslådan är av samma storlek som originalet men med fästen för två stycken dörrar på framsidan. På ovansidan är det en 15 mm tjock aluminium skiva med hålighet för att tråden ska komma upp till växellådan samt en skåra där olja kan rinna ner.

Fig. 30 Kontrollpanel, Knappförklaring

Bilden till vänster visar hur baslådan ser ut inuti. Kanterna för att fästa aluminiumskivan med går inåt istället för utåt som på originalet. Det går även att se de två inbyggda sektionerna för kontaktuttagen. Genom att bygga in kontaktuttagen samt placera dem på lådans baksida försvann mycket av det som gjorde att originalet såg ogenomtänkt ut. Väljer man att inte använda sig av uttagen är de dolda bakom en liten lucka av plåt som fästs med skruvar.

De hjul som syns innanför luckorna i Fig. 35 är tråduträtningsstrukturen. I och med de

förändringar som gjordes på kontrollpanelen behövde jag hitta en ny placering för att dra tråden på. Önskvärt från företaget var att bygga in den funktionen för ett renare utseende. Det går även att se springan i den högre luckan varifrån tråden kommer upp från spolhållaren som finns i underdelen, läs mer i kommande kapitel.

Fig. 33 Till Vä: Lucka till 220V kontaktuttag, Till Hö: Lucka till Harting Han kontaktdon

Fig. 34 Ny Baslåda, Kontaktuttag

Fig. 36 Ny Baslåda, Kontakttuttag med utsprängda luckor Fig. 32 Ny Baslåda, Insida

8.1.3 Ben/Underdel

Idag levereras maskinerna helt utan ben, det är upp till var kund hur de vill lösa den biten. Därför bestämde vi tidigt att ben skulle integreras med maskinen för att kunna sälja den som en komplett arbetsstation med förvaringsmöjlighet för reservdelar i form av skåp eller lådor. Den röda ringen i fig. 37 markerar den

cylinderformade spolhållaren som tidigare var placerad ovanpå den gamla kontrollpanelen.

Trådspolen placeras nu på cylinderstaven i underdelen. Tråden dras sedan springan som visas i fig. 36 för att komma upp till tråduträtningsstrukturen som nämndes i kap. 8.1.2 Baslåda.

8.1.4 Avhasplare

I dagsläget säljs avhasplaren som en separat enhet. Avhasplaren är en fristående spolhållare för de riktigt stora spolarna, de riktigt stora väger över 16kg. Den tunga belastningen klarar inte den mindre spolhållaren som tidigare satt på kontrollpanelen och som i konceptförslaget finns i underdelen. Problemet med den gamla avhasplaren är att den är gjord för att placeras bakom lindare vilket inte passar det nya konceptet alls.

Fig. 38 Underdel komplett med lådor och luckor

Fig. 37 Underdel, Isometric

Fig. 39 Till Vä: Avhasplare, Original framifrån Till Hö: Avhasplare, Original sidan

Fig. 42 Klipp, Komplett

Den nya avhasplare bygger på samma koncept som den ovannämnda underdelen med den skillnaden att lådorna och luckorna för spolhållaren är borttagna. Avhasplaren är lika stor som underdelen vilket gör att den här lösningen är mer kompakt än den gamla eftersom kunden nu inte behöver utrymme bakom maskinen för placering av avhasplaren. Detta kan användas som ett viktigt säljargument.

Eftersom avhasplaren ska kunna driva stora spolar behöver den egen elektronik och en egen motor som driver axeln till spolhållaren. Där lådorna var placerade på underdelen är det på avhasplaren ett motorrum. Nämnas bör att jag inte har utvecklat exakt hur den här lösningen ska fungera teknisk med motståndsvikter etc. Men i diskussion med Jan Roslund vet jag att detta är en möjlig lösning av problemet med avhasplaren till

konceptet. Det blir inte mycket dyrare i tillverkning men som tidigare nämnts blir kompaktheten ett bra

säljargument.

8.1.5 Luftsax

Redan när jag kom till Granlund Machinery var det bestämt att man skulle byta ut den gamla magnetsaxen till den nya luftsaxen som klarade av att klippa grövre dimensioner. Detta är anledningen till att jag inte bryr mig om att prata om den gamla magnetsaxen, däremot var jag tvungen att göra en del ändringar på den nya saxens fästanordning samt

vända på saxen 1800 eftersom man i det nya konceptet lindar åt höger istället för vänster.

Fig. 40 Avhasplare, Isometric

Fig. 43 Övre fäste, Original

Fig. 48 Glidskena monterad, Solid Aluminium

Övre fäste

Det övre fästet varpå man fäster luftsaxen på kontrollpanelen är näst intill spegelvänt. Det enda som inte är spegelvänt är de två större hålen.

Glidskena

Detta var en förändring som jag gjorde helt på eget bevåg och endast på grund av kosmetiska skäl. Det fanns alltså ingen funktionell nödvändighet eller fördel med ändringen men jag ville få saxen att kännas mer enhetlig och därför minimera antalet olika material.

Ursprungligen var glidskenen en inköpt aluminiumprofil. Som man kan se i fig. 46 är glidskena fäst på övre fästet. För att öka den enhetliga känslan valde jag att man ska tillverka glidskena i samma material som det övre fästet, förmodligen solid aluminium, samt lägga in en avfasning på glidskenans bakre del i samma vinkel som på det övre fästet.

Fig. 44 Övre fäste, Omgjord

Fig. 45 Glidskena, Aluminiumprofil

Fig. 46 Glidskena, Solid Aluminium

Fig. 47 Glidskena monterad, Aluminium profil