Omfattande enkäter till många personer bör vi helst överlåta till konsulter att bear- beta. En upphandling av en enkät eller av telefonintervjuer bör omfatta också sta- tistisk bearbetning av resultatet. Läs gärna igenom boken Fråga Rätt före upphand- ling och diskussion med konsulten.
Anteckningar från ett mindre antal intervjuer (4–5 st.) behöver i allmänhet inte någon mera formell bearbetning. Man bildar sig ganska lätt en uppfattning om vad den ene och den andre tyckt i olika frågor, och man hittar snart i anteckningarna när man ska kolla vad som sagts.
Har man däremot intervjuat många kan man behöva skapa en struktur för bearbet- ningen, t.ex. en rad för varje fråga och en kolumn för varje intervjuad. I rutorna för man så in sammanfattningar av vad som sagts, ett centralt ord, ett omdöme om deras inställning eller vad det nu är man har varit ute efter. Har intervjuerna följt en frågelista, finns en del av strukturen redan. En öppen och förutsättningslös diskus- sion ger en mera tidsödande bearbetning, men också den är värd att göra. Det fort- satta arbetet underlättas av en struktur som gör att man lätt hittar samtliga svaran- des syn på en fråga.
Läsning
Utvärdering innebär för det mesta mycket läsning. Det gäller att orientera sig inom det område man ska utvärdera, och det gäller att hitta data som redan finns. Man får plöja utredningar, propositioner, årsredovisningar, rapporter etc. i tryck eller på nätet. En del människor är systematiska från början. De har en fördel i det här arbe- tet. Vi andra blir det så småningom, när vi lärt av misstag och förtvivlat letande i ett material som efter hand blivit för stort att ha i huvudet.
Mycket av läsningen är kursivläsning: man skummar texter för att se om det står något om det ämne man håller på med, man söker statistik. Gör en litteraturlista och notera eventuell användbarhet. Det blir lättare att hitta tillbaks då.
När man läser för att verkligen ta del av det material man har hittat, för att teckna bakgrunder, beskriva processer, hitta förklaringar, ta reda på agerande, inställning- ar och attityder, kan man ha nytta av ett tillvägagångssätt som liknar det vid inter- vjubearbetning. Strukturera efter kärnfrågor, ämnesområden eller någon annan relevant indelning, och efter de aktörer eller liknande som man läser om. Anteckna ”fynd”, slutsatser och källa! (Publikation och sida). Det händer nästan alltid att man måste gå tillbaka och kontrollera, titta närmare på sammanhanget eller liknande. Att hitta i ett material som hunnit växa från första läsning till rapportskrivande är inte lätt om man inte har något stöd för minnet. Även om man bara för löpande anteckningar utan någon annan struktur än att text följer på text är man hjälpt av källhänvisningar.
Nyttiga böcker finns under rubriken ”Intervjuer och enkäter” i litteraturförteck- ningen.
SFS nr 1982:668
Förordning (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner
1 §. Bestämmelserna i denna förordning skall iakttas av de statliga myndigheterna vid utformningen och utsändandet av blanketter som skall användas huvudsakligen av näringsidkare eller kommuner för att lämna uppgifter som myndigheterna begär. De gäller också då uppgifterna skall lämnas på annat medium än blankett. Be- stämmelserna gäller även när myndighet uppdrar åt ett annat organ, statligt eller privat, att genomföra en uppgiftsinsamling.
Vad som i denna förordning föreskrivs om statliga myndigheter avser inte myndig- heter under riksdagen och inte heller kommittéer och särskilda utredare enligt kommittéförordningen (1976:119).
2 §. De uppgifter som skall lämnas enligt en blankett skall vara utvalda och defini- erade så att uppgiftslämnandet begränsas till den information som behövs med hänsyn till ändamålet och så att uppgiftslämnandet underlättas så långt möjligt. 3 §. Innan myndigheten beslutar om ett nytt formulär till blankett eller om en icke obetydlig ändring i ett tidigare fastställt formulär, skall myndigheten samråda med organisation eller annan som kan anses företräda de näringsidkare och kommuner som skall lämna uppgifterna.
Om uppgifter skall inhämtas genom enkät till näringsidkare eller kommuner, skall samråd också äga rum i fråga om urvalet av uppgiftslämnare och tiden för enkätens genomförande.
Samråd får underlåtas om det är uppenbart obehövligt eller skulle stå i strid med uppgiftsinhämtandets syfte. Samråd får också underlåtas om tiden inte medger det. 4 §. Om myndigheten beslutar att inhämta uppgifter genom enkät till näringsidkare eller kommuner skall i beslutet anges
1) den bestämmelse, enligt vilken skyldighet att lämna uppgifterna förelig- ger,
2) vilka slag av uppgiftslämnare som enkäten avser,
3) vad uppgiftslämnaren har att iaktta när enkäten besvaras, 4) vad uppgifterna skall användas till,
5) om samråd har förekommit enligt 3 § och, om så är fallet, med vem sam- rådet har ägt rum.
Uppgift om beslutets innehåll skall tillställas var och en som anmodas att lämna uppgifter. Om det inte föreligger någon skyldighet att lämna uppgifterna, skall detta tydligt anges i enkäten.
5 §. Fristen för besvarande av en enkät till näringsidkare eller kommuner skall vara minst tre veckor räknat från enkätens utsändande, om det inte finns särskilda skäl för någon annan tidsfrist eller annan tidsfrist är föreskriven i lag eller förordning.
6 §. Hos myndigheten skall finnas en förteckning över myndighetens planerade och beslutade enkäter till näringsidkare och kommuner.